Att arbeta med substansmissbrukare:
Sjuksköterskans uppfattning
En kvalitativ litteraturöversikt
Huvudområde: Omvårdnad
Författare: Simon Jacobson, Alvar Ljungberg & Frida Samuelsson Handledare: Maria Henricson & Charlotta Wigenius
Bakgrund: Substansmissbruk innebär okontrollerad användning av skadliga substanser vilket kan leda till negativa konsekvenser för individens hälsa.
Patientgruppen stigmatiseras genom generaliseringar samt associeras med olämpliga och stereotypiska egenskaper vilket kan leda till förlängd vårdprocess eller utebliven vård. Sjuksköterskan ska inom missbruksproblematik stärka tillit, ge individen en god tillvaro, främja patientens hälsoprocesser och delaktighet med respekt för värdighet.
Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans uppfattning av att arbeta med patienter med substansmissbruk.
Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats valdes. Dataanalysen utfördes enligt Fribergs fem steg och 12 artiklar användes till resultatet. Resultat: Sjuksköterskan uppfattar sig främja patientgruppen genom att ta vara på individens resurser, öka motivationen, förmågan till egenvård och se individen bakom sjukdomen. Sjuksköterskans medvetenhet till sina värderingar är betydelsefullt i arbetet och en god relation gynnas av öppenhet samt ärlighet. Svårigheter i relationen bidrar till minskad interaktion och en försvagad vårdrelation.
Slutsats: Litteraturöversikten bidrar till utökad medvetenhet och förståelse kring hur sjuksköterskan uppfattar arbetet med patienten med substansmissbruk. Med hjälp av denna kunskap kan vårdpersonal forma sitt arbetssätt för att stärka vårdprocessen och följa riktlinjer vilket främjar patienten samt vårdpersonal.
Nyckelord: Omvårdnad, Personcentrerad vård, Stigma, Substansmissbruk, Uppfattning
Title: To work with substance abusers: The nurse's perception
Background: Substance abuse is defined by the use of harmful substances which can lead to negative consequences for the individual's health. Stigmatization characterizes the patient group through generalization and is associated with inappropriate and stereotypical characteristics which can lead to a prolonged care process or lack of care. In the field of substance abuse problems, the nurse shall strengthen trust, give the individual a good life, promote the patient's health processes and participation with respect for dignity.
Aim: The aim was to describe the nurse's perception of working with patients with substance abuse.
Method: A qualitative literature review with an inductive approach was chosen. The data analysis was performed according to Friberg's five-steps and 12 articles were used in the result.
Result: The nurse perceives herself as promoting the patient group by taking advantage of the individual's resources, increasing the motivation and ability to self-care and seeing the individual behind the disease. The nurse's awareness of her values is important in the work and a good relationship benefits from openness and honesty. Difficulties in the relationship contributes to reduced interaction and a weakened care relationship.
Conclusion: The literature review contributes to increased awareness and understanding of how the nurse perceives the work with substance abuse patients. With this knowledge, care staff can shape their way of work to strengthen the care process and follow guidelines, which promotes the patient and care staff.
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Substanser och substansmissbruk ... 1
Stigmatisering ... 3 Definition – Uppfattning ... 3 Sjuksköterskans roll ... 4 Personcentrerad vård ... 4 Problemformulering ... 5 Syfte ... 5 Metod ... 6 Design ... 6
Urval och datainsamling ... 6
Förförståelse ... 7
Dataanalys ... 7
Etiska överväganden ... 8
Resultat ... 9
Vikten av att stärka patientgruppen och den enskilda individen ... 9
Att vara medvetenhet om sina egna känslor och värderingar ... 10
Interaktion med patienten ... 11
Metoddiskussion ... 12 Resultatdiskussion ... 13 Kliniska implikationer ...15 Slutsats ...15 Referenser ... 17 Bilaga 1: Sökmatris
Bilaga 2: Protokoll för kvalitetsgranskning Bilaga 3: Artikelmatris
Inledning
Fler än 31 miljoner människor i världen lever med ett aktivt substansmissbruk och 3 miljoner människor avlider i förtid till följd av sitt missbruk (World Health Organisation [WHO], u.å). I Sverige är den vanligaste substansen alkohol där konsumtionen ligger runt 8,8 liter alkohol per individ och år (Folkhälsomyndigheten, 2020a). Substansmissbruket är förknippat med negativa konsekvenser för drabbade där ökad hälsorisk kan leda till förkortad livslängd (Van Amsterdam & Van den Brink, 2013). I Sverige ligger medellivslängden för en substansmissbrukare på 47 år (Socialstyrelsen, 2018). Närstående till substansmissbrukare påverkas negativt av missbruket vilket kan resultera i ekonomiska konsekvenser och känsla av skuld (Jesuraj, 2012). I Sverige uppskattas samhällskostnaden för en person som brukar narkotika uppgå till 330 000 kronor årligen (Socialstyrelsen, 2019a).
Patientgruppen stigmatiseras av samhället genom generaliseringar då de anses avvika från samhällets normer vilket associeras med olämpliga och stereotypiska egenskaper (Chang et al., 2016). Enligt International Council of Nurses [ICN], 2012) ska omvårdnad ske med respekt för individens värdighet och rättighet oavsett sjukdom. Trots riktlinjer påverkas vården som erbjuds patientgruppen negativt av stigmatisering, vilket riskerar att vården uteblir (Muncan et al., 2020). Fokus för litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskans uppfattning av att arbeta med patienter med substansmissbruk, för att belysa hur sjuksköterskan uppfattar arbetet med substansmissbrukare i praktiken och hur de följer dem riktlinjer som finns.
Bakgrund
Substanser och substansmissbruk
Substanser är ett brett begrepp som innefattar droger som vid intag förändrar kroppens funktion fysiskt eller psykiskt, detta genom att ge effekt på signalsubstansen och dess mottagare. Dessa substanser besitter egenskapen att skapa ett beroende och sjukdom hos brukaren (Koob & Volkow, 2016; Kreek et al., 2012; Nyberg, 2016). I definitionen droger ingår olagliga likaså lagliga substanser såsom narkotika,
marijuana, alkohol eller koffein (Nyberg, 2016). Idag lever 31 miljoner människor i ett aktivt substansmissbruk och 3 miljoner
människor dör i förtid som följd av detta i världen (WHO, u.å). I Sverige är alkohol den vanligaste substansen och definieras enligt Folkhälsomyndigheten (2020a) som en dryck överstigande volymprocenten 2,25 enheter. I Sverige låg alkoholkonsumtionen 2018 på 8,8 liter alkohol per individ (Folkhälsomyndigheten, 2020a). En hög konsumtion av alkohol har en tydlig koppling till hälsoproblem där risken för magsår och cancer ökar (Van Amsterdam & Van den Brink, 2013). Narkotika är ämnen som ger stämningshöjande effekt hos brukaren (SFS 1968:64) och år 2014 var det 29 500 personer i Sverige som utvecklat narkotikamissbruk (SOU 2011:35). Individer som intar narkotika har större risk att avlida samt ökad mottaglighet för sjukdomar än övriga befolkningen där risken varierar mellan substanser och individer (Folkhälsomyndigheten, 2020b). Den genomsnittliga livslängden hos personer med
aktivt substansmissbruk i Sverige är 47 år, 2016 registrerades 2 830 dödsfall relaterat
till substansmissbruk (SOU 2011:35; Socialstyrelsen, 2018). Substansmissbruk beskrivs vara en okontrollerad användning av skadliga substanser
(Nyberg, 2016) där effekten av den okontrollerade användningen beror på hur mycket av substansen som intas, hur det används eller brukarens hälsotillstånd (Dubey & Bakhshi, 2019; National Institute on Drug Abuse [NIDA], 2020; Nyberg, 2016; Socialstyrelsen, 2019b). Missbruk kan leda till negativa konsekvenser för individens fysiska och psykiska hälsa. Vanligaste sjukdomarna och skador som uppkommer till följd av substansmissbruket där individen injicerarar substansen är infektionssjukdomar såsom hepatit och HIV. Övriga sjukdomar som hypertoni, stroke, cancer ångest- och depressionssjukdomar kan uppkomma beroende på vilken substans som brukas (Dubey & Bakhshi, 2019; NIDA, 2020; Nyberg, 2016). Negativa konsekvenser uppstår även i vardagen av substansmissbruket som drabbar anhöriga och personer i deras omgivning. Anhöriga utnyttjas ekonomiskt och kan ta på sig skulden för substansmissbrukarens beteende och/eller upplever känsla av skam (Jesuraj, 2012; Nyberg, 2016; SOU 2011:35). Samhället och hälso- och sjukvården drabbas ekonomiskt av missbruk. Varje år medför en person med alkoholmissbruk i Sverige en kostnad på 3 600 kr inom sjukvården och 7 800 kr i övriga samhällskostnader. Samhällskostnaden för en person som brukar narkotika uppskattas vara 330 000 kronor per år (Socialstyrelsen,
2019a). Enligt Folkhälsomyndigheten (2020b) finns det riskfaktorer kopplade till att personen
börjar med substansmissbruk. Riskfaktorerna delas in i tre nivåer, den individuella, sociala och strukturella nivån. Den individuella nivån handlar om människan, dennes olika personligheter och beteenden där det finns ökad risk för vissa individer att hamna i ett missbruk. Individuella faktorerna är enligt Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU, 2015) och Nyberg (2016) genetiska eller att individen utvecklar ett problembeteende i tidig ålder. Enligt Whitesell et al. (2013) är det under personens ungdom som individen är mest mottaglig för påverkan. Sociala nivån belyser individens uppväxtmiljö, familj och skolmiljö där olika faktorer såsom antisocialt beteende, missbruk inom familjen eller grupptryck i skolan kan leda till missbruk (Folkhälsomyndigheten, 2020c; Nyberg, 2016; SBU, 2015). Den strukturella nivån utgörs av tillgänglighet till substansen, hur lättåtkomlig den är, livsförutsättningar som ekonomi och geografi (Nyberg, 2016; SBU, 2015). Enligt Folkhälsomyndigheten (2020c) krävs att flera av dessa riskfaktorer samverkar för att personen ska hamna i ett missbruk.
I Sverige diagnostiseras missbruk med hjälp av två olika diagnossystem: Diagnostic and Statical Manual of mental disorder (DSM-IV) och International statistical Classification of Diseases and related health problems (ICD-10). I Sverige används främst ICD-10 vid diagnostik och DSM-IV inom forskning samt psykiatrisk verksamhet (Socialstyrelsen, 2019a). Enligt Blashfield et al. (2014) skapades DSM för syftet att analysera sambandet mellan missbruk och beroende vilket ICD vidareutvecklar genom framställd generell diagnostisering av missbruk och/eller beroende.
Minst tre av följande sex kriterier i ICD-10 ska vara uppfyllda för diagnostisering av beroende med instrumentet: Stark längtan efter drogen, svårighet att kontrollera
intaget, fortsatt användning trots skadliga effekter, prioritering av droganvändning är högre än andra aktiviteter och förpliktelser, ökad tolerans och/eller fysiska abstinenssymptom (Socialstyrelsen, 2019a).
Minst tre av följande sex kriterier i DSM-IV ska vara uppfyllda för diagnostisering av missbruk med instrumentet: upprepad användning av alkohol eller narkotika som leder till misslyckande att fullgöra sina skyldigheter i arbetet, i skolan eller i hemmet, upprepad användning av alkohol eller narkotika i riskfyllda situationer, exempelvis vid bilkörning eller i arbetslivet, upprepade kontakter med rättsväsendet till följd av missbruket, fortsatt användning trots återkommande problem (Socialstyrelsen, 2019a).
Stigmatisering
Stigmatisering innebär att en grupp individer som avviker från samhällets normer ges låg status, anses mindre värda och pekas ut. Samhället ser negativt på substansmissbrukare som präglas av generaliseringar där gruppen beskrivs samt associeras med nedvärderande, olämpliga och stereotypiska egenskaper (Barry et al., 2014; Chang et al, 2016). Patienten anses orsaka sin egen situation genom dåliga val i livet och valet att börja missbruka ses som frivilligt vilket stigmatiserar patientgruppen. Dessa val ses påverka patientens hälsa och dem runtomkring vilket stärker stigmatiseringen av patientgruppen då de drabbar andra personer i omgivningen (Burda, 2020; Lovi & Barr, 2009). Sjuksköterskans arbete med patienten och dennes närstående påverkas av stigmatisering där anhöriga till missbrukare tillsammans med patienten upplever utanförskap (Barry et al., 2014). Enligt Russell et al. (2017) är arbetet med substansmissbrukare invecklat vilket grundar sig i sjuksköterskans rädsla för hur patienten ska tillfredsställas med till exempel läkemedel och smärtlindring. Henderson et al. (2008) och Russel et al. (2017) beskriver att det är vanligt förekommande bland vårdpersonal att se substansmissbrukare som drogsökande vilket leder till utebliven medicinering. Vilket enligt Russel et al. (2017) även ligger till skäl för patientens förmåga att skatta sin smärta högre än andra patientgrupper. Stigmatisering inom sjukvården kan bidra till att patienten inte blir erbjuden likvärdig eller nödvändig vård vilket i sin tur påverkar behandlingens framgång eller förlänger processen av återhämtning. En rädsla för att bli dömd kan resultera i att patienten avstår vård eller avslutar vårdprocessen tidigare än planerat (Burda, 2020; Muncan et al., 2020; Paquette et al., 2018).
Definition – Uppfattning
Enligt Aque (2007) härstammar ordet uppfattning från det latinska ordet percipio som betyder jag uppfattar eller jag observerar. Genom en uppfattning kan människan skapa en förståelse med hjälp av sina sinnen och erfarenheter som samarbetar för att tolka inkommande data från omvärlden. Sensorisk information såsom ljud, smak, syn, lukt, beröring samspelar och omvandlas till en bild i den mänskliga hjärnan. Information bearbetas och utvecklar en förståelse hos individen som slutligen resulterar i en uppfattning av något. Med hjälp av sensorisk information kan hjärnan skapa förståelse för en situation som kan användas i framtida liknande situationer som en riktlinje för hur något är eller var (Aque, 2007; Zacks et al., 2007). Genom samlad erfarenhet, år av kunskap, förståelse och bedömning kan sjuksköterskans uppfattningar speglas i dennes agerande (Thomas et al., 2019).
Sjuksköterskans roll
ICN (2012) beskriver den etiska koden genom fyra grundläggande ansvarsområden, som är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Vården ska erbjudas med respekt för mänskliga rättigheter, kulturella rättigheter, rätten till liv, egna val och att bli bemött med respekt samt värdighet. Oavsett ålder, hudfärg, tro, kulturell eller etnisk bakgrund, funktionsnedsättning eller sjukdom, kön, sexuell läggning, nationalitet, politiska åsikter eller social ställning ska omvårdnad ges med respekt. I professionen ska sjuksköterskan uppvisa värden såsom respektfullhet, lyhördhet, medkänsla, trovärdighet och integritet. I litteraturöversikten definieras begreppet riktlinjer som ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) ska vården erbjuda förebyggande insatser i förhållande till individens behov och förutsättningar. Kompetensbeskrivningen av Svensk Sjuksköterskeförening (2017) beskriver att sjuksköterskans omvårdnadsarbete innebär en teamsamverkan med professioner inom vården tillsammans med patient och/eller närstående. Sjuksköterskan är ansvarig för den omvårdnad som ges till patienten genom att planera, leda, genomföra och utvärdera patientens vård. Vilket ska göras i partnerskap med patienten där vården utgår från dennes behov och resurser. Omvårdnaden till patienten ska ges med professionalitet, förtroende för att skapa och bibehålla en god relation med patienten. Genom sjuksköterskans kompetens kan patientens komplexa behov och problem synliggöras för att underlätta vården.
Enligt Bartlett et al. (2013) har omvårdnaden inom missbruksproblematik ett fokus på att stärka tillit, ge individen en god tillvaro, främja patientens hälsoprocesser och delaktighet med respekt för värdighet. En generell vårdplan som fungerar för varje individ existerar inte, därav finns behov av en individuell vårdplan för att främja patientens vårdprocess (Bartlett et al., 2013). Enligt McEvoy & Duffy (2008) är det av vikt att se patienten ur ett helhetsperspektiv där det fysiska, psykiska och existentiella bildar en helhet hos individen. Detta helhetsperspektiv innefattar unika upplevelser och erfarenheter som ligger till grund för dem resurser sjuksköterskan kan ta vara på i sitt arbete.
Personcentrerad vård
I arbetet med substansmissbrukare beskriver Hamovitch et al. (2018) att personcentrerad vård bör vara utgångspunkten för en framgångsrik vårdprocess, där tillit främjar relationen och patientens förväntningar läggs i fokus utan att de ska bli dömda. Personcentrerad vård är vård som bedrivs utifrån att lära känna individen bakom patienten och dennes livsvärld för att engagera patienten till att bli aktiv i sin vårdprocess. Vilket innebär att sjuksköterskan strävar efter att skapa ett partnerskap med patienten där individen är i fokus. Personcentrerad vård utgår från att arbetet bör byggas på tre begrepp; berättelsen, partnerskapet och dokumentationen (Ekman et al, 2011; Vårdförbundet, 2020). Personens egen berättelse krävs för att personcentrerad vård ska vara fullständig där även närstående ges möjlighet att komplettera berättelsen. En uppfattning om berättelsen uppkommer när personen beskrivit hela sin livssituation genom dess drivkrafter, förmågor, resurser, sociala, känslomässiga och praktiska behov. Grunden för hur vården skapas genom planering och
genomförande är berättelsen. Partnerskapet byggs på ett ömsesidigt förtroende där respekt är grundpelaren då patienten innehar kunskap om sitt hälsoproblem och sjuksköterskan har kunskap om sjukdomen samt behandling. Kunskapen ska balanseras mot personens rätt till integritet, värdighet och autonomi. I personcentrerad vård är dokumentationen en stor del där patientberättelsen ska fångas och bygga en hälsofrämjande strategi för patienten. Detta sker i en gemensam överenskommelse mellan sjuksköterska och patient där patienten har rätt till sin dokumentation som inkluderar journalföring, hälsoplan samt anteckningar. För att en personcentrerad vård ska kunna bedrivas är dokumentationen en viktig beståndsdel (Ekman et al., 2011; Vårdförbundet, 2020).
Sjuksköterskan tar vara på individens upplevda erfarenheter genom att se patienten som en person. Det ger en holistisk bild av människan bakom sjukdomen vilket resulterar i att dennes resurser tas till vara på och individens behov kan tillfredsställas. I omvårdnaden är patienten involverad i vårdprocessen och engagerad i planeringen av vården (Ekman et al., 2011).
Problemformulering
International Council of Nurses (2012) beskriver att omvårdnad ska ske med respekt för individens värdighet och rättighet oavsett sjukdom. Enligt Barry et al. (2014) associeras patienter med subtansmissbruk med nedvärderande, olämpliga och stereotypiska egenskaper. Muncan et al. (2020) uppmärksammar svårigheter att erbjuda likvärdig vård i arbetet med patientgruppen på grund av stigmatisering. Vilket skapar en problematik kring osäkerheten om riktlinjerna följs. Därav avser litteraturöversikten öka förståelsen för hur sjuksköterskan i praktiken uppfattar sig arbeta med patienter med substansmissbruk och hur eller om de följer riktlinjerna för att kunna erbjuda en god och jämlik vård.
Syfte
Syftet var att beskriva sjuksköterskans uppfattning av att arbeta med patienter med substansmissbruk.
Metod
Design
En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes för att besvara syftet (Segesten, 2017). Litteraturöversikten genomfördes för att sammanställa den befintliga vetenskapliga forskningen inom det studerade området (Friberg, 2017a). Litteraturöversikten utgick från en induktiv ansats vilket betyder att artiklarna samlades in och lästes förutsättningslöst utan den valda teorins påverkan för att beskriva empirin så korrekt som möjligt (Priebe & Landström, 2017).
Urval och datainsamling
Artikelsökningen gjordes under perioden 2020-10-18 till 2020-11-13. Informationssökningen gjordes för att få överblick över ämnesområdet och ett tydligt syfte togs fram (Karlsson, 2017). Sökningen genomfördes i Google.se och resulterade i artiklar med liknande syfte till denna litteraturöversikt. Nyckelord som återkom i flera artiklar kunde användas som sökord till en första sökning i akademiska databaser. Vilket resulterade i sökresultat där artiklar som berörde syftet framkom (Östlund, 2017). Litteraturöversiktens sökord för dem primära sökningarna blev: Nurs*,
Nurse-Patient Relations, perspectiv*, view*, perception*, attitud*, substance abuse, health personnel (Bilaga 1). Sökningen gjordes systematiskt där sökorden användes enskilt
samt i kombination med varandra i databaserna PubMed, Cinahl och PyscINFO. I sökningen användes en boolesk operator, AND. För att förbättra sökresultatet var sökorden noggrant formulerade och/eller med trunkering (Östlund, 2017). En boolesk term som AND avgränsade sökningen genom att respektive ord som användes behövde vara med i sökresultatet (Östlund, 2017). Tilläggsord såsom Toward och For användes som fritextsökning. Fritextsökningen gjordes för att utöka sökresultaten eftersom både titel, författare och ämnesord eftersöks i en fritextsökning (Karlsson, 2017).
För att begränsa sökningen användes inklusionkriterier som var att artiklarna som användes skulle vara kvalitativa, peer-review granskade, från år 2010 till 2020 och att de innehöll relevant information om sjuksköterskans uppfattningar. Exklusionskriterier var artiklar som inte var skrivna på engelska eller svenska.
I den primära sökningen hittades 956 artiklar som delades jämnt mellan författarna. Artiklarnas titel lästes för att granska om den var relevant för litteraturöversikten och dess syfte. Var titeln relevant lästes och granskades artikelns abstrakt, 135 artiklars abstrakt lästes där det varierade mellan författarna hur många som lästes. Titlar samt abstrakt som ansågs överensstämma med litteraturöversiktens syfte lästes och godkändes för nästa steg, totalt 48 artiklar godkändes. I nästa steg lästes samtliga artiklar i fulltext där 26 gick vidare till kvalitetsgranskning. Artiklarna delades jämnt mellan två av författarna och en kvalitetsgranskade alla för att uppmärksamma eventuella felgranskningar.
Artiklarna kvalitetsgranskades med granskningsprotokollet som framtagits av avdelningen för omvårdnad vid hälsohögskolan i Jönköping. Detta är ett protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod (Bilaga 2). I protokollet besvarades först fyra frågor i del ett med ja respektive nej. För att artikeln skulle gå vidare till del två i protokollet krävdes svaret; ja, på samtliga frågor annars exkluderades artikeln. I del två av protokollet granskades artikeln av åtta följdfrågor, även dessa med ja eller nej som svar. Av dessa beslutade författarna att minst 6/8
måste få ett ja som svar. Artiklar som fick sex ja eller mer poäng ansågs vara av tillräckligt hög kvalité för att inkluderas i litteraturöversikten. 8/8 poäng gav artikeln hög kvalité, medan 6/8 eller 7/8 graderades som medelhög kvalitet. Artiklar som hamnade under 6/8 poäng exkluderades och fick inte inkluderas i litteraturöversiktens resultat. Totalt inkluderades 12 artiklar i litteraturöversikten (Bilaga 3).
Förförståelse
En förförståelse är den kunskap som författarna hade innan påbörjad litteraturöversikt (Priebe & Landström, 2017). Den kunskap som författarna hade före litteraturöversikten var en uppfattning om att något hänt i patientens liv som resulterat i ett substansmissbruk. Denna uppfattning ansågs av vikt inför arbetet för att inte en förutbestämd mening skulle kunna påverka litteraturöversiktens resultat. En av författarna ansåg sig alltid ha fokuserat på att se personen i patienten och haft en förståelse för deras situation. Resterande två författare hade en viss förståelse för deras situation men hade svårigheter i att se personen.
Dataanalys
Analysen av artiklarna utgick från Fribergs (2017b) fem steg. Litteraturöversiktens syfte var ständigt i åtanke under denna process. 12 artiklar analyserades.
I det första steget lästes alla de valda artiklarna flertalet gånger med fokus på syftet, för att få en känsla om vad studien handlade om (Friberg, 2017b). Artiklarna lästes enskilt och diskuterades sedan, vilket skapade en ökad förståelse.
I det andra steget identifierades nyckelfynd i varje artikels resultat som ansågs svara på syftet (Friberg, 2017b). Författarna läste varje studies resultat enskilt. Därefter diskuterades nyckelfynd som togs fram individuellt för att avgöra om de svarar på syftet. Endast nyckelfynd som alla författare ansåg beskriva sjuksköterskans uppfattningar gick vidare till steg tre.
Studiernas nyckelfynd sammanställdes i ett dokument i det tredje steget, vilket gav översikt och förtydligade nyckelfynden som skulle analyseras (Friberg, 2017b). Nyckelfynden lästes gemensamt av författarna och analyserades för att forma nyckelord som kort beskrev dess innebörd.
Likheter och skillnader identifierades i steg fyra. Författarna skrev alla nyckelord i ett nytt dokument. Nyckelorden som ansågs ha ett tydligt sammanhang lades tillsammans för att underlätta identifieringen av likheter och skillnader. Artiklarnas resultat kunde därefter relateras till varandra (Friberg, 2017b). Detta genomfördes för att sammanställningen av artiklarnas resultat skulle bli så korrekt avspeglade mot verkligheten som möjligt. I steg fem tilldelades varje nyckelfynd huvudteman och subtema (Tabell 1) som kom att bilda en helhet och skapa ett resultat i litteraturöversikten som svarade på syftet. Tre huvudteman och två subteman skapades (Tabell 2).
Tabell 1: Exempel från analysprocessen
Författare Nyckelfynd Nyckelord Subtema Huvudtema
Johansson, L., & Wiklund-Gustin, L. (2016). They strived to promote health by also encouraging patients’ inner strengths and resource.
Promote Vikten av att stärka
patientgruppen och den enskilda individen Neville, K., & Roan, N. (2014). Substance abuse is an illness to be treated as any other illness with compassion and understanding.
Treated as any
other Vikten av att stärka patientgruppen och den enskilda
individen Price, O., &
Wibberley, C. (2012).
It appears
important for staff to be aware of how their behaviour can be interpreted by patients.
Awareness Att vara medveten
om sina känslor och värderingar samt dess inverkan på arbetet Lundahl, M-K., Olovsson, K. J., Rönngren, Y., & Norberg, K-G. (2014). Registered nurses expressed the view that honesty and clarity are
important in their contact with these patients, and it is therefore important to possess a straight and honest approach.
Relationship En god relation Interaktion med patienten Daibes, M. A., Al-Btoush, M. S., Marji, T., & Rasmussen, J. A. (2017).
Nurses avoided any type of discussions with their patients. Data analysis suggested that nurses tried to keep dialogue with patients to minimal limits.
Avoiding
interaction Svårigheter i relationen Interaktion med patienten
Etiska överväganden
Vid en litteraturöversikt krävs inget godkännande från någon etisk kommitté (Kjellström, 2017). Till litteraturöversikten användes artiklar där en etisk kommitté hade godkänt studien, en artikel saknade ett godkännande från en etisk kommitté, dock hade deltagarna gett sitt godkännande att delta, vilket sågs som ett etiskövervägande. Ett godkännande eller samtyckeskrav bekräftade deltagarnas medverkande i studien. Forskningsetik finns till för att belysa och skydda människans rättigheter samt grundläggande värden. Individen ska inte bli utsatt för fysisk eller
psykisk skada, kränkning eller förödmjukelse. Vilket stärks i individskyddskravet (World Medical Association, 2018).
Forskningsetik är överväganden som utgår ifrån etiken och utförs innan samt under genomförandet av ett vetenskapligt arbete (Nygren, 2012). Forsberg & Wengström (2015) beskriver att en frekvent diskussion ska föras mellan litteraturöversiktens författare, för att försäkra arbetets etiska ställningstaganden och att utförandet utförs etiskt korrekt. Etiska övervägandet i litteraturöversikten var att värna om individernas självbestämmande, integritet och människors lika värde (Kjellström, 2017). Artiklarna som inkluderades i litteraturöversiktens resultat var godkända av en etisk kommitté eller där det visades ett godkännande av deltagarna.
I det etiska övervägandet var det även viktigt att tänka på språket. Trots hög kunskap inom engelska kunde feltolkningar uppstå (Kjellström, 2017). Ett medvetande om förförståelse beskrevs av författarna under en tidigare rubrik. Vilket minskade risken att det skulle påverka tolkningen av artiklarna (Priebe & Landström, 2017).
Resultat
Resultatet för litteraturöversikten utgörs av tre huvudteman: Vikten av att stärka patientgruppen och den enskilda individen, medvetenhet till sina värderingar och interaktion med patienten. Subteman som leder fram till dessa huvudteman kan ses i (Tabell 2).
Huvudtema Subtema
Vikten av att stärka patientgruppen och den enskilda individen
Att vara medveten om sina egna känslor och värderingar
Interaktion med patienten • En god relation
• Svårigheter i relationen Tabell 2: Indelning av huvudteman och subteman.
Vikten av att stärka patientgruppen och den enskilda individen
I huvudtemat presenteras sjuksköterskans uppfattning av hur arbetet stärker patientgruppen och individen. Genom att ta vara på individens resurser och patientens engagemang till egenvård uppfattas patientgruppen stärkas. Sjuksköterskan uppfattar substansmissbruket som en sjukdom där behandling med likvärdig vård är av vikt för att se hela individen. (Daibes et al., 2017; Hakala et al., 2020; Johansson & Wiklund-Gustin, 2016; Monks et al., 2013; Pauly et al., 2015).
Sjuksköterskan uppfattar sig vilja stärka patientgruppen genom att visa respekt och värdighet. Vilket möjliggör för sjuksköterskan att lindra lidande genom identifikation av patientens behov och svagheter (Hakala et al., 2020; Monks et al., 2013). I arbetet med patienten uppfattar sjuksköterskan sig ge råd, visa stöd och lyssna på patienten för att ta vara på individens resurser. Vilket anses vara en stärkande faktor då stöd ges utifrån individens egna behov och önskningar (Daibes et al., 2017; Hakala et al., 2020; Johansson & Wiklund-Gustin, 2016; Pauly et al., 2015). Genom att motivera patienten uppfattar sjuksköterskan att patienten engagerar sig mer i sin egen vård. Det resulterar i att patientens engagemang till att bidra, hjälpa till och förbättra sitt eget tillstånd ökar. Patientens inre styrkor samt resurser tillsammans med sjuksköterskans motivering uppfattas ligga till grund för patientens engagemang och vilja (Hakala et al., 2020; Johansson & Wiklund-Gustin, 2016).
Vikten av att se hela individen bakom sjukdomen är en uppfattning sjuksköterskan har i sitt arbete med patienten. Substansmissbruket ses som en sjukdom istället för ett personligt val. Vilket underlättar arbetet eftersom det bildar en större förståelse för patienten och dennes livsval (Hakala et al., 2020; Horner et al., 2019; Neville & Roan, 2014; Pauly et al., 2015). Att döma patientgruppen efter sin sjukdom uppfattas av sjuksköterskan som inkorrekt tillvägagångsätt i sitt arbete. Substansmissbruk och övriga sjukdomar ska tolkas som likgiltiga vilket behandlas med likvärdig vård. Vilket anses underlätta för sjuksköterskan att stötta patienten i sin sjukdom (Bové et al., 2019; Hakala et al., 2020; Horner et al., 2019; Johansson & Wiklund-Gustin, 2016; Morgan, 2014; Neville & Roan, 2014; Pauly et al., 2015). I arbetet med patienten uppfattas det av vikt att bortse från generaliseringar och skapa en förståelse för dennes livshistoria. Sjuksköterskan uppfattar sjukdomen som anledningen till flera negativa konsekvenser i patientens liv och inte som ett individuellt misslyckande (Horner et al., 2019; Morley et al., 2015; Pauly et al., 2015).
Att vara medvetenhet om sina egna känslor och värderingar
Huvudtemat presenterar sjuksköterskans uppfattning av att kontrollera sina känslor genom medvetenheten till hur värderingar och beteenden tolkas av patienten. Genom att undanhålla värderingar och agera likgiltigt kan vården fortgå för patienten. Sjuksköterskan uppfattar även att medvetenheten inte alltid räcker till (Bové et al., 2019; Hakala et al., 2020; Johansson & Wiklund-Gustin, 2016; Lundahl et al., 2014; Pauly et al., 2015; Price & Wibberley, 2012).
Sjuksköterskan uppfattar det viktigt att kontrollera sina känslor och hålla negativa värderingar borta från arbetet. Genom att inte öppet uttrycka sina åsikter till patienten och agera neutralt undviks en negativ inverkan på vårdrelationen (Bové et al., 2019; Hakala et al., 2020; Johansson & Wiklund-Gustin, 2016; Lundahl et al., 2014; Pauly et al., 2015; Price & Wibberley, 2012). Sjuksköterskan har en uppfattning om att sina värderingar och beteenden kan tolkas av patienten. Därför uppfattas en medvetenhet som betydelsefull i arbetet för att inte påverka vårdrelationen. Medvetenheten
underlättar för att kontrollera sina känslor och beteenden. Genom att undanhålla värderingar och agera med likgiltighet kan vård ges likvärdigt till alla patienter (Bové et al., 2019; Hakala et al., 2020; Johansson & Wiklund-Gustin, 2016; Pauly et al., 2015). Vid problematiska situationer i arbetet med patienten uppfattar sig sjuksköterskan vara professionell och medveten om sina känslor. Genom att medvetet dölja sina känslor för patienten kan vården fortgå utan svårigheter (Bové et al., 2019; Hakala et al., 2020; Johansson & Wiklund-Gustin, 2016). I arbetet med patientgruppen uppfattar sjuksköterskan att medvetenheten till sina värderingar inte alltid räcker till. Sjuksköterskan uppfattar det som svårt att vara professionell och ha en holistisk syn när patienten inte uppfattas som tillmötesgående. Vilket leder till att känslan av frustration kan ta över och påverka arbetet negativt (Hakala et al., 2020; Johansson & Wiklund-Gustin, 2016).
Interaktion med patienten
Huvudtemat beskriver två subteman där uppfattningen som sjuksköterskan har i interaktionen med patienten beskrivs. En god relation uppfattas vara av vikt i arbetet med patienten där en konstruktiv atmosfär med öppen dialog och förståelse för patientens livssituation stod i fokus. Svårigheter i relationen uppfattas påverka arbetet där misstro och oro för konflikt med patienten stagnerade relationen (Bové et al., 2019; Daibes et al., 2017; Hakala et al., 2020; Johansson & Wiklund-Gustin 2016; Lundahl et al., 2014; Monks et al., 2013; Morgan, 2014; Morley et al., 2015; Neville & Roan, 2014; Pauly et al., 2015; Price & Wibberley, 2012).
En god relation
Att erbjuda hälsofrämjande vård genom en god relation präglar sjuksköterskans uppfattning av arbetet med patientgruppen. Det är betydelsefullt att ha en öppen, rak och ärlig dialog till patienten med en icke dömande inställning. Vilket uppfattas skapa en konstruktiv atmosfär som föredras i arbetet med patienten. Atmosfären anses hälsofrämjande vilket ger ökad förståelse för patientens situation och underlättar för dialog (Lundahl et al., 2014; Price & Wibberley, 2012; Hakala et al., 2020; Morgan, 2014). Sjuksköterskan uppfattar sig ha förståelse för patientens livssituation genom att se substansmissbruket som resultat av patientens bakgrund och historia. Genom förståelsen underlättas möjligheten att erbjuda en god och anpassad vård (Bové et al., 2019; Morley et al., 2015; Pauly et al., 2015). Sjuksköterskan uppfattar att medvetenheten till sina känslor resulterar i att relationen till patienten inte riskeras att påverkas, vilket underlättar skapandet av relationen genom att se det individuella lidandet och möjligheten att identifiera patientens behov (Bové et al., 2019; Hakala et al.,2020; Johansson & Wiklund-Gustin 2016; Lundahl et al., 2014; Pauly et al., 2015; Price & Wibberley, 2012). Huvudfaktorerna i att bygga en relation uppfattas vara att lyssna, visa omtanke, vara närvarande och ge patienten utrymme. Sjuksköterskan får genom dessa faktorer bättre förståelse och uppfattningen av att patienten upplever trygghet vilket skapar tillit i vårdrelationen (Bové et al., 2019; Hakala et al., 2020; Johansson & Wiklund-Gustin, 2016; Monks et al., 2013).
Svårigheter i relationen
Känslan av misstro uppfattas försvåra relationen mellan sjuksköterska och patient vilket kan leda till minskad interaktion samt en försvagad vårdrelation. Misstron uppfattas grunda sig i generaliseringar och oro för konflikt, vilket kan leda till att sjuksköterskan undviker att ta kontakt med patienten och tillgodoser inte dennes behov. Svårigheter i relationen präglas av att sjuksköterskan är på sin vakt i interaktionen med patienten och passivt förberedd på oväntade situationer. Patienten uppfattas manipulera sjuksköterskan för sin egen vinning vilket resulterar i brist på tillit, motivation och engagemang i arbetet med patienten. Därmed stagnerade skapandet av relationen och patientens behov tillgodoses inte (Daibes et al., 2017; Monks et al., 2013; Neville & Roan, 2014).
Metoddiskussion
Design
En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes vilket medförde en sammanställd och översiktlig bild av forskningen inom det studerande området (Friberg, 2017a). Kvalitativ metod valdes för att skapa en djupare insikt och förståelse kring sjuksköterskans uppfattningar (Henricson & Billhult, 2017). En induktiv ansats valdes som ansågs stärka arbetet då artiklarna till litteraturöversiktens resultat lästes förutsättningslöst för att teorin personcentrerad vård inte skulle styra analysarbetet (Henricson, 2017).
Urval och Datainsamling
Processen att hitta rätt sökord till litteraturöversikten var riktad mot syftet. Enligt Karlsson (2017) ska sökorden vara de som bäst relaterar till litteraturöversiktens syfte. Sökningarna gjordes i tre olika databaser. PubMed och Cinahl ansågs mest relevanta till syftet då de är inriktade mot området omvårdnad och medicin (Karlsson, 2017). PsychINFO inriktas mot beteendevetenskap och psykologi (Karlsson, 2017). Trots detta användes databasen för att utöka sökningarna och få ett bredare perspektiv inom ämnet. Att söka i flera databaser stärker arbetets trovärdighet (Henricson, 2017). Under sökprocessen återkom flertalet artiklar vilket ansågs vara en styrka och ger sensitivitet till litteraturöversiktens resultat (Henricson, 2017). Inklusionskriterierna som användes var artiklar som var peer-review granskade vilket stärker trovärdigheten (Henricson, 2017). Artiklarna skulle vara från 2010 till 2020, vilket författarna ansåg stärka litteraturöversikten och gav en aktuell överblick inom ämnet.
Vid kvalitetsgranskningen till litteraturöversiktens resultat delade författarna upp artiklarna, där två läste hälften av artiklarna var. En av författarna fick i uppgift att granska alla artiklar för att säkerställa granskningen. På grund av tidsbrist lästes inte artiklarna i fulltext av denna författare, vilket kan ha påverkat kvalitetsgranskningen. Detta sänker litteraturöversiktens reliabilitet enligt Henricson (2017), vilket i sin tur kan ha påverkat artiklarnas kvalitetsbedömning utifrån kvalitetsprotokollet och där genom påverkat pålitligheten i resultatet (Henricson, 2017).
Förförståelse
Författarna reflekterade över sin förförståelse och kunskap relaterat till patientgruppen. Genom att medvetengöra denna förståelse kunde författarna tolka artiklarna utan att själva påverka resultatet. Det ger en pålitlighet till litteraturöversikten att reflektera över förförståelsen enligt Henricson (2017). Trots detta går det inte att utesluta en påverkan (Polit & Beck, 2016).
Dataanalys
Alla författarna analyserade artiklarnas resultat, både tillsammans och individuellt för att sedan jämföra med varandra, vilket stärker reliabiliteten enligt Henricson (2017). Analysen genomfördes även tillsammans för att upptäcka nyckelord och sammanställa subteman samt huvudteman. Litteraturöversikten har även granskats och diskuterats med handledaren samt studiekamrater, vilket enligt Henricson (2017) ger arbetet en trovärdighet. Artiklar som var skrivna på engelska inkluderades. Trots en god kunskap inom engelska kan detta ha påverkat tolkningen av artiklarna eftersom engelskan inte är författarnas modersmål (Kjellström, 2017). Artiklarna som användes till resultatet var genomförda i Sverige, Danmark, Storbritannien, Kanada, USA och Jordanien. Vilket gav en omfattande bild av hur olika sjuksköterskor uppfattade sig arbeta med substansmissbrukare i varje land. Detta gav litteraturöversikten en överförbarhet eftersom det går att relatera till olika delar av världen (Henricson, 2017).
Etiskt ställningstagande
Artiklar som ingick i dataanalysen hade blivit granskade och fått ett godkännande av en etisk kommitté. Dock framgick det inte av artikeln Morgan (2014) om en etnisk kommitté var involverad, däremot framgick det att deltagarna godkänt sin medverkan. Detta påvisar att alla artiklar som använts till resultatet tagit ett etiskt ställningstagande. Vilket ger en pålitlighet till litteraturöversikten då Kjellström (2017) beskriver att forskningsetiken syftar till att värna om människans självbestämmande. Författarna har utgått från att använda artiklar som är etiskt försvarbara vilket innebär att det etiska tankesättet har fortgått hos deltagarna i studierna. Det var av vikt vid granskningen av artiklarna att ständigt reflektera kring deltagarnas beskrivningar av sina uppfattningar för att få en förståelse om hur de förhöll sig till dem etiska aspekterna i omvårdnaden.
Resultatdiskussion
I resultatet framkom det att sjuksköterskan gav råd och stöd till patienten där individens egna resurser samt engagemang stod i fokus. Att särskilja patienten från sjukdomen bidrog till att sjuksköterskan såg personen som en individ. En medvetenhet till sin egen inställning sågs främja patientens vård där strategin var att hantera sina känslor gentemot patientgruppen. Dialogen i relationen till patienten var öppen rak och ärlig. Trots detta uppmärksammades svårigheter som påverkade sjuksköterskans arbete med patienten.
Vikten av att stärka patientgruppen och den enskilda individen
I litteraturöversiktens resultat ses sjuksköterskan i sitt arbete ge stöd, råd och lyssna till patienten för att ta vara på individens resurser, där genom motivera patienten till engagemang i sin vård. Vilket Svensk Sjuksköterskeförening (2017) beskriver tydligt i sjuksköterskans kompetensbeskrivning där vård ska utgå från patientens behov och resurser. Vilket även studien av Wilstrand et al. (2007) belyser, där rådgivning och stöd är viktigt i sjuksköterskans arbete för att främja patientens behov samt delaktighet. Enligt Mayfield et al (2020) studie bidrar empatiskt stöd hos sjuksköterskan till att patienten öppnar upp sig, delar erfarenheter och andra resurser, vilket stärker sjuksköterskan i sin profession samt ger bättre förståelse för patienten och dennes behov. Enligt studien av Ekman et al. (2011) ligger patientens resurser till grund för hur vården ska genomföras och beskriver personcentrerad vård där individens resurser tas vara på utifrån dennes livsvärld för att främja delaktighet i sin vård. Vilket stöttar personcentrerad vård som tillämpbart i litteraturöversiktens huvudfynd. Litteraturöversiktens resultat visar att sjuksköterskan såg individen bakom sjukdomen i arbetet vilket möjliggör för likvärdig vård. Detta stöds av Schwartz et al. (2017) studie som beskriver att det är av vikt att se personen i sjukdomen utifrån ett helhetsperspektiv för att kunna ge likvärdig vård. Även studien av Seah et al. (2020) beskriver att se personen bakom sjukdomen är en stor del i vårdandet för att kunna ta till vara på patientens resurser och bidra till en likvärdig vård. Enligt Ekman et al. (2011) stöds huvudfyndet av omvårdnadsteorin personcentrerad vård som beskriver att vårdpersonal ska se individen bakom sjukdomen och ta vara på dennes resurser. Även Hamovitch et al. (2018) stöttar personcentrerad vård som tillämpbar och beskriver att se individen genom att vara icke dömande främjar patientens vårdprocess.
Att vara medveten om sina egna känslor och värderingar
Litteraturöversiktens resultat visar på att sjuksköterskan har medvetenhet till sin egen inställning gentemot patienten. Genom detta kan sjuksköterskan kontrollera sina känslor och därmed främja patientens vård. Vilket även stödjs av Rasheed et al. (2020) som beskriver att sjuksköterskan har en medvetenhet till sina egna tankar, beteende och handlingar gentemot patienten för att främja vårdrelationen. Även studien av Brown & Thompson (2007) beskrivs sjuksköterskan vara medveten till sina värderingar och hur de kan uppfattas av patienten, genom ständig reflektion av patientens uppfattning i mötet med sjuksköterskan kan vården anpassas i förhållande till individens förväntningar. Ekman et al. (2011) beskriver att respekt är en grundpelare i partnerskapet med patienten, där sjuksköterskan förhåller sig till etiska riktlinjerna genom medvetenhet till sina egna värderingar vilket även bidrar till visad respekt för patienten och dennes integritet. Vilket leder till en personcentrerad vård.
Interaktion med patienten
Litteraturöversiktens resultat visar att relationen till patienten är viktig där en öppen, rak och ärlig dialog står till grund för en god relation samt en hälsofrämjande atmosfär mellan patient och sjuksköterska. Vilket stöds av Uhrenfeldt et al. (2018) och Seah et al. (2018) studier som beskriver vikten av kommunikation i skapandet av relationen där sjuksköterskan ska vara närvarande, lyssna på patienten och ha en öppen dialog. Seah et al (2018) menar även att en icke dömande inställning hos sjuksköterskan
bidrar till att bygga en god relation till patienten. Ekman et al. (2011) stöttar personcentrerad vård som tillämpbart, då partnerskapet med patienten är grundpelaren till omvårdnadsteorin som grundar sig i ett ömsesidigt förtroende där båda parter är delaktiga i vårdprocessen med ett mål att främja patientens hälsa. I litteraturöversiktens resultat framkommer det att sjuksköterskan undvek kontakt med patienten vilket resulterade i en försvagad vårdrelation. Vilket stöds av Lovi & Barr (2009) studie som beskriver distansering eller undvikande till patienten som ett resultat av att de anses vara besvärliga. Att sjuksköterskan undviker kontakt när en patient anses vara till besvär kan relateras till en studie av Blomberg & Sahlberg-Blom (2007) som beskriver generalisering som en faktor till att distansering präglar arbetsmiljön. Även studien av Ramjan (2004) beskriver att generaliseringar till patienten ligger till grund för undvikandet av en patientgrupp, då patienten själv anses vara skyldig till sjukdomstillståndet. Teorin personcentrerad vård går inte att relatera till huvudfyndet då Ekman et al. (2011) beskriver att personcentrerad vård ska utgå ifrån att se hela individen med respekt och ta vara på patientens resurser för att erbjuda en god vård.
Kliniska implikationer
Litteraturöversiktens resultat bidrar till en utökad bild av hur sjuksköterskan arbetar med substansmissbrukare och hur de förhåller sig till riktlinjer. Resultatet redogör för kunskap om hur sjuksköterskan i arbetet med patientgruppen bör gå till för att förbättra omvårdnadsprocessen och säkerställa en god vård. Lärosäten, kommuner och regioner kan ta del av resultatet för att förbättra patientens omvårdnad genom frekvent utbildning av personal och arbeta för att riktlinjerna når ut samt utövas i praktiken. Resultatet beskriver hur patientgruppens vård uppfattas främjas genom strategier, dock redovisar inte resultatet för hur patienten uppfattar sin vård. I framtida förbättringsarbeten med patientgruppen kan resultatet i litteraturöversikten användas av sjuksköterskan genom att reflektera över hur de arbetar, för att stärka patientgruppen i omvårdnaden och därmed utöka kunskapen inom området. En forskningsfråga som väckts under arbetets gång är hur ofta sjuksköterskan får till sig kunskap angående arbetssättets påverkan, men även hur sjuksköterskan själv ska agera för att främja det. Fortsatt forskning inom ämnet kan vara att ta reda på hur ofta sjuksköterskan får till sig kunskap om hur arbetet påverkar patienten och hur de ska agera mot patienterna.
Slutsats
Litteraturöversikten visar hur sjuksköterskan uppfattar sig arbeta med patienten med substansmissbruk. Med utgångspunkt från resultatet kan slutsats dras om att sjuksköterskan kan stärka patientgruppen, ge stöd, råd och se individen i sjukdomen. Genom medvetenhet till sin egen inställning uppfattar sig sjuksköterskan reflektera och frambringa strategier för att hantera svåra situationer. En god relation till patienten där en öppen, rak och ärlig dialog ligger i fokus är en uppfattning sjuksköterskan anser som viktig i arbetet. Resultatet visar även att sjuksköterskan uppfattar sig undvika samt distansera sig från patienten där misstro och generalisering präglar arbetet. Utifrån litteraturöversiktens resultat kan även en slutsats dras om att sjuksköterskan i vissa fall kan följa professionens riktlinjer där patientens hälsa
främjas med respekt och värdighet. I andra fall tar generalisering och känslan av misstro över vilket kan påverka hur arbetet följs utifrån riktlinjer.
Litteraturöversikten tillför ny information, kännedom och kunskap om hur sjuksköterskan uppfattar sig arbeta med patienter med substansmissbruk. Vilket gynnar både sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal. Utökad medvetenhet och förståelse kring hur sjuksköterskan uppfattar sig arbeta med patientgruppen erhålls genom litteraturöversikten. Med hjälp av denna kunskap kan vårdpersonal forma sitt arbetssätt för att stärka vårdprocessen och därmed främjas patienten, sjuksköterskan samt annan vårdpersonal. Vid ett hälsofrämjande arbetssätt kan patienten även uppleva säkerhet och därigenom en trygg miljö. Den omvårdnad som ges bör utgå ifrån omvårdnadsteorin personcentrerad vård för att stärka individen och främja egenvården. Vid ett gott arbetssätt förstärks vårdprocessen vilket leder till en trygg och säker vård.
Referenser
Aque, C. (2007). Perception. The University of Chicago.
http://csmt.uchicago.edu/glossary2004/perceptionperceivability.htm
Barry, C. L., McGinty, E. E., Pescosolido, B. A., & Goldman, H. H. (2014). Stigma, discrimination, treatment effectiveness, and policy: public views about drug addiction and mental illness. Psychiatr Serv, 65(10), 1269–1272.
https://doi.org/10.1176/appi.ps.20140014
Bartlett, R., Brown, L., Shattell, M., Wright, T., & Lewallen, L. (2013). Harm
reduction: compassionate care of persons with addictions. Medsurg Nursing, 22(6), 349–358.
Blashfield, R. K., Keeley, J. W., Flanagan, E. H., & Miles, S. R. (2014). The cycle of classification: DSM-I through DSM-5. Annual Review of Clinical Psychology, 10, 25– 51. https://doi.org/10.1146/annurev-clinpsy-032813-153639
Blomberg, K., & Sahlberg-Blom, E. (2007). Closeness and distance: a way of handling difficult situations in daily care. Journal of Clinical Nursing, 16(2), 244–254.
https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2005.01503.x
Bové, H. M., Lisby, M., & Norlyk, A. (2019). Do the carers care? A phenomenological study of providing care for patients suffering from alcohol use disorders. Nursing
Inquiry, 27(1), e12322–n/a. https://doi.org/10.1111/nin.12322
Brown, I., & Thompson, J. (2007). Primary care nurses’ attitudes, beliefs and own body size in relation to obesity management. Journal of Advanced Nursing, 60(5), 535–543. https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2007.04450.x
Burda, C. (2020). Substance use disorders: Semantics and stigma. The Nurse
Practitioner, 45(1), 14–17. https://doi.org/10.1097/01.NPR.0000586060.78573.ab
Chang, J., Dubbin, L., & Shim, J. (2016). Negotiating substance use stigma: the role of cultural health capital in provider–patient interactions. Sociology of Health &
Illness, 38(1), 90–108. https://doi.org/10.1111/1467-9566.12351
Daibes, M. A., Al-Btoush, M. S., Marji, T., & Rasmussen, J. A. (2017). Factors
Influencing Nurses’ Attitudes towards Patients in Jordanian Addiction Rehabilitation Centres: a Qualitative Study. International Journal of Mental Health and Addiction,
15(3), 588-603. http://doi.org/10.1007/s11469-016-9682-2
Dubey, C., & Bakhshi, P. (2019). Substance Abuse: Trends, Primary Care and Sustainable Transformation. Journal of Health Management, 21(4), 582–600. https://doi.org/10.1177/0972063419884398
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., Carlsson, J., Dahlin-Ivanof, S., Johansson, I-L., Kjellgren, K., Liden, E., Öhlen, J., Olsson, L-E., Rosen, H., Rydmark, M., & Sunnerhagen, K. S. (2011). Person-Centered Care —
Ready for Prime Time. European Journal of Cardiovascular Nursing: Journal of the
Working Group on Cardiovascular Nursing of the European Society of Cardiology, 10(4), 248–251. https://doi.org/10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008
Folkhälsomyndigheten. (2020a, 20 maj). Alkoholkonsumtion i befolkningen. https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/alkohol-narkotika-dopning-tobak-och-spel-andts/alkohol/alkoholkonsumtion/
Folkhälsomyndigheten. (2020b, 22 maj). Att använda narkotika medför ökade
risker för hälsoproblem.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-
levnadsvanor/andts/utveckling-inom-andts-anvandning-och- ohalsa/skadeverkningar/narkotikans-skadeverkningar/narkotika-medfor-okade-risker-for-halsoproblem/
Folkhälsomyndigheten. (2020c, 17 november). Förebyggande arbete inom ANDTS.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/andts/forebyggande-arbete-inom-andts/ Forsberg, C., & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska
litteraturstudier. Natur och Kultur.
Friberg, F. (2017a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för
litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 129–139). Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017b). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för
uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3 uppl., s. 141-152).
Studentlitteratur.
Hakala, T., Kylmä, J., Mäkelä, K-L., Noppari, E., & Koivunen, M. (2020). Caring for alcohol-intoxicated patients in an emergency department from the nurses’ point of view - focus on attitudes and skills. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 1(1), 1-8. https://doi.org/10.1111/scs.12825
Hamovitch, E. K., Choy-Brown, M., & Stanhope, V. (2018). Person-Centered Care and the Therapeutic Alliance. Community Mental Health Journal, 54(7), 951–958.
https://doi.org/10.1007/s10597-018-0295-z
Henderson, S., Stacey, C., & Dohan, D. (2008). Social Stigma and the Dilemmas of Providing Care to Substance Users in a Safety-Net Emergency Department. Journal
of Health Care for the Poor and Underserved, 19(4), 1336–1349.
https://doi.org/10.1353/hpu.0.0088
Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., s.
111–119). Studentlitteratur.
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod: från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., s. 411–420).
Horner, G., Daddona, J., Burke, D. J., Cullinane, J., Skeer, M., & Wurcel, A. G. (2019). “You’re kind of at war with yourself as a nurse”: Perspectives of inpatient nurses on treating people who present with a comorbid opioid use disorder. PloS
One, 14(10), e0224335–e0224335. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0224335
International Council of Nurses. (2012). The ICN code of ethics for nurses.
https://www.icn.ch/sites/default/files/inline-files/2012_ICN_Codeofethicsfornurses_%20eng.pdf
Jesuraj, M. J. (2012). Impact of substance abuse on families. Rajagiri Journal of
Social Development, 4(2), 33.
Johansson, L., & Wiklund-Gustin, L. (2016). The multifaceted vigilance – nurses’ experiences of caring encounters with patients suffering from substance use disorder.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 30(2), 303–311.
https://doi.org/10.1111/scs.12244
Karlsson, E. K. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod: från ide till examination inom omvårdnad (2 uppl., s. 81–96).
Studentlitteratur.
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod: från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., s. 69–92).
Studentlitteratur.
Koob, G. F., & Volkow, N. D. (2016). Neurobiology of addiction: a neurocircuitry analysis. Lancet Psychiatry, 3(8), 760-773. https://doi.org/10.1016/S2215-0366(16)00104-8
Kreek, M. J., Levran, O., Reed, B., Schlussman, S. D., Zhou, Y., & Butelman, E. R. (2012). Opiate addiction and cocaine addiction: underlying molecular neurobiology and genetics. The Journal of Clinical Investigation, 122(10), 3387–3393.
https://doi.org/10.1172/JCI60390
Lovi, R., & Barr, J. (2009). Stigma reported by nurses related to those experiencing drug and alcohol dependency: A phenomenological Giorgi study. Contemporary
Nurse: a Journal for the Australian Nursing Profession, 33(2), 166–178.
https://doi.org/10.5172/conu.2009.33.2.166
Lundahl, M-K., Olovsson, K. J., Rönngren, Y., & Norberg, K-G. (2014). Nurse’s perspectives on care provided for patients with gamma‐hydroxybutyric acid and gamma‐butyrolactone abuse. Journal of Clinical Nursing, 23(17-18), 2589–2598. https://doi.org/10.1111/jocn.12475
Mayfield, E., Highfield, M. E-F., & Mendelson, S. (2020). Meaning of Courtesy and Respect: Nurse and Patient Experiences. Journal of Nursing Care Quality, 35(2), 177–181. https://doi.org/10.1097/NCQ.0000000000000424
McEvoy, L., & Duffy, A. (2008). Holistic practice – A concept analysis. Nurse
Monks, R., Topping, A., & Newell, R. (2013). The dissonant care management of illicit drug users in medical wards, the views of nurses and patients: a grounded theory study. Journal of Advanced Nursing, 69(4), 935–946.
https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2012.06088.x
Morgan, B. D. (2014). Nursing Attitudes Toward Patients with Substance Use Disorders in Pain. Pain Management Nursing, 15(1), 165–175.
https://doi.org/10.1016/j.pmn.2012.08.004
Morley, G., Briggs, E., & Cumbley, G. (2015). Nurses’ Experiences of Patients with Substance-Use Disorder in Pain: A Phenomenological Study. Pain Management
Nursing, 16(5), 701–711. https://doi.org/10.1016/j.pmn.2015.03.005
Muncan, B., Walters, S. M., Ezell, J., & Ompad, D. C. (2020). “They look at us like junkies”: influences of drug use stigma on the healthcare engagement of people who inject drugs in New York City. Harm Reduction Journal, 17(1), 1–9.
https://doi.org/10.1186/s12954-020-00399-8
National Institute on Drug Abuse. (2020, 9 juni). Health Consequences of Drug
Misuse.
https://www.drugabuse.gov/drug-topics/health-consequences-drug-misuse/introduction
Neville, K., & Roan, N. (2014). Challenges in Nursing Practice: Nurses’ Perceptions in Caring for Hospitalized Medical-Surgical Patients With Substance
Abuse/Dependence. The Journal of Nursing Administration, 44(6), 339–346. https://doi.org/10.1097/NNA.0000000000000079
Nyberg, F. (2016). Not feeling well - a cause for abuse and dependence?
Socialmedicinsk Tidskrift, 93(1), 53–60.
http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/download/1405/1202 Nygren, L. (2012). Risken finns, finns nyttan?. I H. Kalman & V. Lövgren (Red.),
Etiska dilemman: forskningsdeltagande, samtycke och utsatthet (1 uppl., s. 23-38).
Gleerups.
Pauly, B., McCall, J., Brown, A. J., Parker, J., & Mollison A. (2015). Toward Cultural Safety: Nurse and Patient Perceptions of Illicit Substance Use in a Hospitalized Setting. Advances in Nursing Science, 38(2), 121–135.
https://doi.org/10.1097/ANS.0000000000000070
Paquette, C. E., Pollini, R. A., & Syvertsen, J. L. (2018). Stigma at every turn: Health services experiences among people who inject drugs. The International Journal of
Drug Policy, 57, 104–110. https://doi.org/10.1016/j.drugpo.2018.04.004
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2016). Nursing Research. Generating and Assessing
Evidence for Nursing Practice. Lippincott Williams & Wilkins.
Price, O., & Wibberley, C. (2012). An exploratory study investigating the impact of the procedures used to manage patient substance misuse on nurse–patient relationships in a medium secure forensic unit. Journal of Psychiatric and Mental Health
Priebe, G., & Landström,C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar- grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., s. 25–40).
Studentlitteratur.
Ramjan, L. M. (2004). Nurses and the “therapeutic relationship”: caring for
adolescents with anorexia nervosa. Journal of Advanced Nursing, 45(5), 495–503. https://doi.org/10.1046/j.1365-2648.2003.02932.x
Rasheed, S. P., Sundus, A., Younas, A., Fakhar, J., Inayat, S. (2020). Development and Testing of a Measure of Self-awareness Among Nurses. Western Journal of
Nursing Research, 43(1), 36–44. https://doi.org/10.1177/0193945920923079
Russell, R., Ojeda, M. M., & Ames, B. (2017). Increasing RN Perceived Competency With Substance Use Disorder Patients. The Journal of Continuing Education in
Nursing, 48(4), 175–183. https://doi.org/10.3928/00220124-20170321-08
Schwartz, D. D., Stewart, S. D., Aikens, J. E., Bussell, J. K., Osborn, C. Y., Safford, M. M. (2017). Seeing the Person, Not the Illness: Promoting Diabetes Medication
Adherence Through Patient-Centered Collaboration. Clinical Diabetes, 35(1), 35–42. https://doi.org/10.2337/cd16-0007
Seah, X. Y., Tham, X. C., Kamaruzaman, N. R., & Yobas, P. (2018). Nurses’ perception of knowledge,attitudes and reported practice towards patients with eating disorders: A concurrent mixed-methods study. Archives of Psychiatric Nursing, 32(1), 133–151. https://doi.org/10.1016/j.apnu.2017.11.011
Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3 uppl., s. 105–108). Studentlitteratur.
SFS 1968:64. Narkotikastrafflag.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/narkotikastrafflag-196864_sfs-1968-64 SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30 Socialstyrelsen. (2018, 20 februari). Individ och familjesorg: Lägesrapport 2018.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-2-20.pdf
Socialstyrelsen. (2019a, 26 januari). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid
missbruk och beroende.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2019-1-16-halsoekonomiskt-underlag.pdf
Socialstyrelsen. (2019b, 29 november). Kartläggning av samsjuklighet i form av
psykisk ohälsa och beroendeproblematik.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-11-6481.pdf
Statens Beredning för medicinsk och social Utvärdering. (2015). Att förebygga
missbruk av alkohol, droger och spel hos barm och unga. (SBU utvärderar, 243).
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.
Svensk Sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390 /kompetensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%202017.pdf Thomas, D., Newcomb, P., & Fusco, P. (2019). Perception of Caring Among Patients and Nurses. Journal of Patient Experience, 6(3), 194-200.
https://doi.org/10.1177/2374373518795713
Uhrenfeldt, L., Sørensen, E. E., Bahnsen, I. B., & Pedersen, P. U. (2018). The
centrality of the nurse-patient relationship: A Scandinavian perspective. Journal of
Clinical Nursing, 27(15–16), 3197–3204. https://doi.org/10.1111/jocn.14381
Van Amsterdam, J., & Van den Brink, W. (2013). The high harm score of alcohol.
Time for drug policy, 27(3), 248–255.
https://doi.org/10.1177%2F0269881112472559
Vårdförbundet. (2020, 10 november). Vad alla behöver veta om personcentrerad
vård: En skrift från vårdförbundet om hur vården kan bli bättre, smartare och säkrare.
https://www.vardforbundet.se/siteassets/engagemang-och-paverkan/sa-gor-vi-varden-battre/vad-alla-behover-veta-om-personcentrerad-vard.pdf Whitesell, M., Bachand, A., Peel, J., & Brown, M. (2013). Familial, Social, and Individual Factors Contributing to Risk for Adolescent Substance Use. Journal of
Addiction, 2013, 1-9. https://doi.org/10.1155/2013/579310
Wilstrand, C., Lindgren, B-M., Gilje, F., & Olofsson, B. (2007). Being burdened and balancing boundaries: a qualitative study of nurses’ experiences caring for patients who self-harm. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 14(1), 72–78. https://doi.org/10.1111/j.1365-2850.2007.01045.x
World Health Organization. (u.å). Facts and figures. https://www.who.int/substance_abuse/facts/en/
World Medical Association. (2018, 9 juli). WMA decleration of helsinki –
ethical principles for medical research involving human subjecs.
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Zacks, J. M., Speer, N. K., Swallow, K. M., Braver, T. S., & Reynolds, J. R. (2007). Event Perception: A Mind-Brain Perspective. Psychological Bulletin, 133(2), 273– 293. https://doi.org/10.1037/0033-2909.133.2.273
Östlund, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats -
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3 uppl., s. 59-82).
Bilaga 1: Sökmatris
Tabell 1. Sökningsresultat från CINAHL (2020-11-01) Sökning Sökord & kombinationer Antal
träffar Titel & Abstrakt Kvalitets-granskning Artiklar till resultat #1 Substance abuse AND view*
AND health personnel
47 8 2 0
#2 Substance abuse AND perception* AND health personnel
92 17 5 0
#3 Substance abuse AND Nurse-Patient Relations
48 10 4 4
#4 Substance abuse AND Nurs* AND attitud*
165 26 7 (3) 1
(#) Betyder antal dubbletter som hittades i samma databas under en tidigare sökning.
Tabell 2. Sökningsresultat från PubMed (2020-11-03) Sökning Sökord & kombinationer Antal
träffar Titel & Abstrakt Kvalitets-granskning Artiklar till resultat #1 Substance abuse AND
Perception* AND Health personnel AND Nurs*
92 16 7 [1] 2
#2 Subtance abuse AND Nurse-Patient Relations
111 9 4 (1) [2] 3
#3 Substance abuse AND View* AND Nurs*
141 13 4 (1) [3] 1
#4 Nurse attitudes toward substance abuse
78 14 5 (4) [3] 0
#5 Nurses attitudes toward substance use
22 8 4 2
(#) Betyder antal dubbletter som hittades i samma databas under en tidigare sökning. [#] Betyder antal externa-dubbletter från föregående databas.
Tabell 3. Sökningsresultat från PsycINFO (2020-11-04) Sökning Sökord & kombinationer Antal
träffar Titel & Abstrakt Kvalitets-granskning Artiklar till resultat #1 Nursing AND attitudes AND
patients AND substance use
130 12 4 [8] 1
#2 Providing care for patients
suffering from use disorders
30 4 2 1
