Ansökan om Teknikcollege
Teknikprogrammet, Alströmergymnasiet
Utbildningsförvaltningen
inklusive komplettering efter
granskningsbesök 2014-03-17
Innehållsförteckning
Bakgrund och nuläge
...
1
Regionalt perspektiv
...
2
Infrastruktur för utbildningen
...
4
Tydlig profil
...
7
Samverkan med arbetslivet
...
8
Kvalitetssäkring
...
9
Kreativ och stimulerande lärmiljö
...
11
Maskiner och utrustning
...
12
Sammanhållna arbetsdagar
...
13
Lagarbete och ämnesintegration
...
14
Bakgrund och nuläge
Teknikprogrammet på Alströmergymnasiet har en lång tradition av att utbilda tekniker. Idag utbildar vi tekniker inom de nationella inriktningarna:
•Design och produktutveckling •Informations och medieteknik •Teknikvetenskap.
Teknikcollege har nu funnits i ett antal år och visat sig vara ett koncept som vilar på en solid grund i form av de tio genomtänkta kriterierna för en modern och ändamålsenlig teknikutbildning som hör till framtiden. I Alingsås finns en bred enighet från Alströmergymnasiets lärararbetslag och skolledningen till utbildningsförvaltningen, utbildningsnämnden och inte minst Alingsås diversifierade och spännande näringsliv att nu ta steget och certifiera våra utbildningar som Teknikcollege. Under våren 2013 skrevs ansökan färdig och gick på remiss till Göteborgsregionens regionala styrgrupp för Teknikcollege. I deras återkoppling framgick att de, i de stora dragen, uppskattade och berömde ansökan men lämnade som utvecklingsområde att än tydligare lyfta fram det lokala näringslivet i ansökan. På teknikprogrammet finns en tradition av att samarbeta med det lokala näringslivet, till exempel genomför våra elever uppgifter initierade av näringslivet redan från årskurs 1 och det finns sedan många år ett väl fungerande programråd. Vi beslöt ändå att vila med ansökan till hösten 2013 för att genomföra en bredare ”kick-off” med en tydlig deklaration om vart vi är på väg med vårt Teknikprogram. Denna ”kick-off” genomfördes den 14 oktober 2013, som arrangörer stod en grupp bestående av utbildningsnämndens ordförande och vice ordförande, näringslivsrepresentanter, skolledning och lärare på Alströmergymnasiet. Runt ett fyrtiotal deltagare medverkade under kvällen, näringslivsrepresentanter var i majoritet, men även politiker, tjänstemän från utbildningsförvaltningen och lärare från teknikprogrammet deltog. Efter ”deklarationen” bjöds deltagarna in till grupparbeten utifrån olika frågeställningar som handlade om Alingsås tekniska näringslivs behovsbilder, framtidsplaner, förutsättningar och tankar om framtida samarbete med Alströmergymnasiets teknikprogram. Efter grupparbetena återsamlades alla och en dialog med hela församlingen avslutade kvällen. Sammanfattningsvis finns ett stort intresse och stora förutsättningar från näringslivet att fortsätta engagera sig i och utveckla ett redan väl fungerande teknikprogram i enlighet med de tio kriterierna. En stor del av diskussionerna handlade om förutsättningarna för att bygga ut ett fjärde år och i detta utbilda anställningsbara gymnasieingenjörer.
Syfte
Med Teknikcollege Alingsås vill vi arbeta för en statushöjning och skapa en kraftsamling och gemensam sak kring teknisk utbildning i Alingsås och gemensam vision kring teknisk utbildning i Alingsås. Vi vill jobba för en kvalitetssäkring i befintliga utbildningar och öppna upp för möjligheter att utveckla och identifiera nya tekniska utbildningar i kommunen. Genom ett kvalitetssäkrat
utbildningserbjudande vill vi öka individers och företagens konkurrenskraft.
Vi vill säkerställa en hög kompetens inom lärarkåren och hjälpa eleverna att utveckla sig både socialt och kunskapsmässigt. Vi vill kunna erbjuda våra elever en så bra teknisk utbildning att de kan göra ett val direkt efter studenten; ett kvalificerat tekniskt arbete - fortsatta studier till exempelvis civilingenjör. Ansökan bygger på ett samarbete mellan Alströmergymnasiet, Vuxnas lärande i Alingsås och Alingsås näringsliv.
Övergripande mål
Att säkerställa ett långsiktigt samarbete mellan näringsliv och kommunala verksamheter för ömsesidig utveckling och kunskap.
Att genom okad samverkan med näringslivet få en bättre kunskap om kunskapsbehov och vilka kompetenser som efterfrågas och vad som krävs för att göra våra ungdomar och vuxna
anställningsbara.
Att genom att lyfta fram teknikutbildning i Alingsås oka nyfikenheten och intresset for teknik hos kommunens unga och tydligare visa på mojligheterna till utbildning och sysselsättning inom framtidens bredd av tekniska yrken.
Lokalt Teknikcollegeråd
Inför ansökan om att certifieras som Teknikcollege och för att skapa goda förutsättningar att implementera de tio kriterierna har en ny styrgrupp bildats med omsorg. Kriterierna har varit att få in engagerade representanter som täcker den bredd av tekniska ”kluster” som finns i Alingsås; IT, Hållbart byggande, elektronik, plåt, samt skola, kommun och vuxenutbildning. Det lokalt Teknikcollegerådet kommer bestå av följande representanter:
Namn Titel Företag e-post Telefon
Tomas Johansson ordförande Framtid Alingsås 2466johansson@live.se 0705-56 00 68 Henrik Johansson Operativ chef Candidator AB henrik.johansson@candidator.se 0322-67 10 05
Eivind Ottosson VD Elpro AB eivind@elpro.se 0322-66 85 52
Björn Sjödin VD SteelTech AB bjorn.sjolin@steeltech.se 0708-66 89 32
Carlos Andersson Chef Passivhuscentrum carlos.andersson@passivhuscentrum.se0734-15 50 62 Patrik Bredberg rektor Alströmergymnasiet patrik.bredberg@alingsas.se 0706-75 43 10 Jarl Silander programansvarig Teknikprogrammet jarl.silander@alingsas.se 0735-01 73 44 Cecilia Reuterberg Chef hållbar tillväxt och näringsliv cecilia.reuterberg@alingsas. se 0734-20 46 02
Peter Axelberg Prefekt Borås Högskola peter.axelberg@hb.se 0322-66 85 52
André Essebro Utbildningssamordnare Vuxnas lärande andre.essebro@alingsas.se 0322-61 66 65
Regionalt perspektiv
Nuläge
Alingsås är en stad i Göteborgsregionens utkant. Detta ger staden lite grann en karaktär av gränsbygd. Alingsås är den sista kommunen åt nordost som tillhör GR- samarbetet, samtidigt som staden har samarbetsavtal i andra sammanhang som är riktade mot grannkommunerna norr och österut. Staden har därför både en stark anknytning till storstadsregionen med många in- och pendlande, en egen karaktär av småstad och en anknytning till övriga småorter i trakten. Dessutom finns en viss anknytning till Borås, till exempel vad gäller organisationen av vården.
Alingsås är en småstad som präglas av handel och småindustri. Alingsås är en del av knallebygden och har traditionellt varit en viktig plats för handel. En attraktiv och levande innerstad är en viktig del av stadens identitet. Näringslivet består av många sorters företag och anmärkningsvärt är avsaknaden av en stor industri. Många små verkstadsföretag i olika branscher finns särskilt framgångsrika har Alingsås varit vad gäller att utveckla företag inom plåtbearbetning. Tidigare stora arbetsplatser som Electrolux och Luna har gett nya företag inom storkök/rostfritt och verkstadsindustrin. ABB Kabeldon som är den största industrin nu har också gett upphov till fler småföretag inom elindustrin. I Alingsås finns finns också ett starkt IT-kluster med flera små och medelstora IT-företag som väntas växa framöver. Även inom byggteknik ligger Alingsås långt framme och i detta sammanhang kan nämnas att regionens Passivhusteknikcentrum finns i Alingsås och nyligen har Sveriges första skola helt uppförd i passivhusteknik invigts i Alingsås.
Det finns ett levande kulturliv i Alingsås med teatergrupper, en välfungerande kulturskola, ett visst musikliv och ett starkt estetiskt program på Alströmergymnasiet. Alingsås saknar dock en egen
högskola och har inga traditioner för högre utbildningar. Vuxnas lärande i Alingsås har samarbete med olika högskolor för i huvudsak distansutbildningar. För närvarande finns ett flertal yrkeshögskoleutbildningar på distans genom olika samarbeten. I samarbete med Folkuniversitetet finns yrkeshögskoleutbildningen ”Byggproduktionsingenjörer med fördjupning inom hållbart byggande” på plats i Alingsås. Det finns också ett väl etablerat samarbete för vuxenutbildningen inom GR (GRVUX) vad gäller yrkesutbildningar på gymnasial nivå.
Alströmergymnasiet är i stort sett den enda gymnasieskolan i Alingsås. Endast en friskola på gymnasienivå finns, det är Alingsås yrkesgymnasium som har gymnasieutbildningar i yrkesprogram som inte finns på Alströmergymnasiet, till exempel fordonsprogrammet. Konkurrens inom andra utbildningar på gymnasialt teknikprogram saknas alltså inom kommunen. Alströmergymnasiet är en bred kommunal skola med många program, både teoretiska och yrkesförberedande. På senare år har tendensen varit att en del program har lagts ner och att skolan mer har velat koncentrera sig på färre program. Av tradition är teknikprogrammet och ekonomiprogrammet starka utbildningar på skolan med många elever, något som stämmer väl överens med stadens struktur. Teknikprogrammet är till exempel större än naturvetenskapliga programmet på skolan vilket är tvärtemot vad fallet är i riket som helhet.
De närmaste konkurrenterna, men också framtida samarbetspartnern, till Alströmergymnasiet när det gäller teknikprogrammet är Lerums gymnasium och Göteborgs olika kommunala skolor och friskolor. De närmaste högskolorna med tekniska utbildningar är förutom Göteborg högskolorna i Skövde, Borås och Trollhättan. Samarbetet med dessa högskolor kan däremot utvecklas betydligt. Det samma gäller Alströmergymnasiets samarbete med Vuxnas lärande i Alingsås.
Eleverna på Alströmergymnasiet kommer i huvudsak från de fyra kommunala högstadieskolorna Gustaf Adolfsskolan, Nolhagaskolan, Östlyckeskolan och Sollebrunnsskolan, samt från de två friskolorna Montessori Globen och Vittra, Alingsås. Genom etablerandet av ett kommunalt KomTek finns numera en naturlig plattform för tekniskt samarbete med dessa skolor.
Alingsås präglas av närheten till Göteborg. Kommunen är medlem i GR. I förhållande till andra kranskommuner har det varit en jämförelsevis liten trafik av elever ut från och in i kommunen, något som enklast kan förklaras med det geografiska avståndet. På senare år har dock en märkbar ökning av antalet utresande ungdomar kunnat noteras, även om vi i det senaste antaget kunde notera att fler Alingsåselever återigen valde sin hemskola.
Vision
Alingsås kommun har en vision som heter Vision 2019. Visionens tre huvudstrategier är boende, arbete och lärande. Kommunen har också dragit igång olika näringslivsstrategier för att skapa ett bra företagsklimat och förbättra förutsättningarna för företagandet i kommunen. En satsning på hållbarhet och livskvalitet är också en del av kommunens vision. Teknikprogrammets vision ska stå i samklang med den kommunala visionen och vi vill arbeta aktivt med att söka interna samarbetsmöjligheter inom kommunen och med att få Alingsåsungdomar med teknikintresse att välja teknikprogrammet på Alströmergymnasiet. En rimlig målsättning är att teknikprogrammet inte ska minska trots att elevkullarna gör det, att vi ska ligga kvar på elevgrupper på 50-65 elever som söker teknikprogrammet varje år.
I ett större regionalt perspektiv vill vi arbeta med att etablera samarbeten med de omgivande lokala högskolorna där teknikutbildningar finns. En viktig bit i detta är att bibehålla och utveckla lärarkompetensen inom de tekniska ämnena. Vi vill också utveckla ett samarbete med Vuxnas lärande i Alingsås i denna del där ett delande av lärarresurser skulle kunna ingå som en bit. Syftet är att leverera kvalitetssäkrad teknikutbildning på både gymnasial och eftergymnasial nivå som kompletterar det regionala utbudet och på så sätt säkrar kompetensförsörjningen i regionen och ökar individers och företagens konkurrenskraft.
Med start läsåret 2011/12 har ett samarbete med grundskolorna inletts genom bildandet av ett KomTek Alingsås. Inom projektet har elever på vårt program arbetat med handledning av mellan- och högstadieelever. Teknikprogrammets elever och eleverna i KomTek delar i vissa sammanhang samma undervisningsmiljöer. Ett KomTek är en viktig plattform för att fånga upp unga människor med teknisk begåvning och tekniskt intresse. Att vidareutveckla samarbetet med KomTek genom skapandet av långsiktiga ramar är ytterligare en vision vi har.
Slutligen vill vi bli en aktiv samarbetspart i det regional GR- teknikcollegesamarbetet till vars sammankomster vi redan idag är inbjudna att delta och vars forum har stöttat oss med vår ansökan.
Sammanfattande är vårt mål är att ta tillvara på våra företags kompetensbehov och att bygga
efterfrågansstyrda utbildningar. I sammanhanget ska då betonas att Alingsås är en liten stad i en stor region. Vår målsättning är inte att bygga alla tekniska spetsutbildnignar själva, utan att rekrytera kompetenser i regional samverkan med andra utbildningsanordnare. Det är genom TC- samverkan som våra företag ges den naturliga arenan att rekrytera kompetens från i första hand andra
teknikcollegeutbildningar inom GR- regionen, i andra hand i samverkan med angränsande TC- regioner.
Angående tydlig utbildningsväg inom GR så kan nämnas vår regionala samverkan kring den nya utformningen av Teknikprogrammet som möjliggör både yrkesutgångar och ett fjärde år. Till exempel finns en regional arbetsgrupp som samordnar arbetet kring T4 i regionen Här är det viktigt att de utbildningsvägar som varje utbildningsanordnare bygger upp blir en del i den regionala helheten. Att våra elever här i Alingsås ges möjlighet att ta del av de specifika utbildningar som tas fram i övriga GR och att elever från övriga GR kan ta del av de utbildningar som vi bygger upp här i Alingsås.
Utvecklingsarbete
Att jobba fram ett ramverk och en långsiktighet i samarbetet med KomTek.
Att etablera och utveckla ett samarbete med Vuxnas lärande i Alingsås vad gäller att tillgodose näringslivets behov av kompetensförsörjning.
Att etablera och utveckla lärarfortbildningar m.m. i samarbete med regional teknikhögskolor och lokla teknikföretag.
Ansvar
Teknikprogrammets arbetslag, KomTek och Vuxnas lärande i Alingsås gemensamt.
Tidsplan
Samarbete KomTek - teknikprogrammet riktlinjer färdiga våren 2014.
Samarbetsplan teknikprogrammet- Vuxnas lärande i Alingsås färdig våren 2014. Övrigt fortlöpande arbete i teknikprogrammets arbetslag.
Infrastruktur för utbildningen
Nuläge
En ambition när vi utformade teknikprogrammet i det ”nya” gymnasiet var att det skulle finnas flera tydliga vägar att ta inom ett och samma program. Teknikområdet är mycket brett, därför måste vi också vara det. En tanke om att det ska gå att bli behörig för civilingenjörsutbildningar oavsett inriktning finns också i strukturen. Därför har vi i programfördjupningen på informations- och medietekniksinriktningen och design- och produktutvecklings- inriktningen valt att erbjuda både matematik 4 och fysik 2. Dessa kurser är inte obligatoriska, utan ligger mot två mer praktiska kurser (digitalt skapande och gränssnittsdesign). I praktiken har man då som elev två spår på vardera inriktning – ett praktiskt och ett teoretiskt. Många av våra elever har tankar på arkitektstudier efter gymnasiet. Då behöver man läsa kursen biologi 1. Denna kurs erbjuder vi i programfördjupningen men den är liksom matematik 4 och fysik 2 valbar. Om man inte går i arkitektstudietankar kan man istället läsa matematik 5. Eleverna på teknikprogrammet erbjudes också för andra året eleverna att läsa den nationella idrottsutbildningen (NIU) i handboll eller fotboll. De har också möjlighet att läsa 200p i moderna språk som utökad studiekurs. Sammanfattningsvis finns i dagsläget tre av de nationella inriktningarna för teknikprogrammet representerade på Alströmergymnasiet;
Informations- och medieteknikinriktningen: en inriktning tydligt profilerad mot programmering, nätverks- och datorteknik. På inriktningen finns en tydlig ambition att arbeta med öppen källkod. Dels för att dessa ofta är uppbyggda gemensamt av användare (användarna är också utvecklarna), men också för att visa på att det finns fullgoda alternativ till de traditionella plattformarna och programmen. På inriktningen finns också en tydlig ambition att rikta undervisningen från praktisk nätverksteknik och mer mot teoretisk högskoleförberedande nätverksteori.
Design- och produktutvecklingsinriktningen: en inriktning med en profil mot produktdesign, konstruktion och digitalt skapande. Allt med en grundtanke kring hållbar design ur ett miljö- och resursmässigt perspektiv. En obligatorisk kurs på inriktningen är Entreprenörskap som läses enligt Ung företagsamhetskonceptet.
Teknikvetenskap: den mest teoretiska inriktning vi erbjuder, där de matematik- och fysikkurser som krävs för civilingenjörsbehörighet ingår i ”grundutbudet” av inriktningskurser. Tanken med denna inriktning är att den ska vara ett alternativ för den teoretiskt inriktade eleven men som ändå vill läsa några av de karaktärsämneskurser som finns på de övriga två inriktningarna. Dessa kurser ligger i programfördjupningen på inriktningen och läses tillsammans med respektive inriktning.
Teknikprogrammet har de senaste tre åren trots minskade elevkullar haft ett mycket stabilt söktryck med runt 50 elever i varje årskurs. Vår relativa storlek har gett oss möjlighet att ha tre olika inriktningar med en hel del valmöjligheter inom varje inriktning. Med ovanstående struktur finns det många olika spår att välja inom vårt program, beroende på vad man som elev har för intresse och ambitioner gällande vidareutbildning.
När vi 2010 förberedde oss för gymnasiereformen fördes diskussioner på programmet kring vilka inriktningar vi skulle erbjuda. Den kompetens som fanns bland lärare på skolan och det intresse som de sökandena eleverna uppvisade stod i centrum vid val av inriktningar snarare än samverkan med näringslivet. Vår främsta ambition med inriktningsutbudet var att täcka det intresse och behov vi såg hos de som sökte sig till oss.
Teknikprogrammet på Alströmergymnasiet har historiskt sett lockat många flickor. Det är då framförallt designinriktningen som har varit intressant. Vi har de senaste tre åren dock sett en negativ trend i antalet flickor på programmet. Detta är ett orosmoment för oss och en trend vi vill försöka vända. Vi har under förra läsåret aktivt arbetat för att öka teknikintresset hos flickor och vara ett attraktivt alternativ till andra studieförberedande program när de gör sitt gymnasieval.
Om vi lyckats är för tidigt att säga men vi hade ett tydligt positivt trendbrott i årets antag med 10 nya flickor i årskurs 1 (ca 20%). Vi fortsätter med att planera aktiviteter för flickor under innevarande läsår och också med att skapa särskilda aktiviteter för att uppmärksamma de flickor som nu är våra elever. Det finns idag en arbetsgrupp bestående av både lärare och elever på programmet som arbetar med att utifrån sökstatistik kartlägga hur stort tapp av flickor vi har genom att jämföra hur många flickor i Alingsås kommun som söker sig till teknikprogram i andra kommuner. Arbetsgruppen har även påbörjat ett arbete tillsammans med skolledningen för öka teknikprogrammets attraktionskraft på flickor. Konkret har detta blan annat utmynnat i att designinriktningen fått en egen designsal med mer ändamålsenlig utrustning, samt att vi under VT 2013 bjöd in alla flickor i Alingsås kommun för att få prova på teknik i olika workshop.
I nuläget omfattar vår ansökan endast Teknikprogrammet men I det arbete som har skett under våren sedan granskningen ser vi det som högst realistiskt och sannolikt att vi efter ett certifierat
Teknikprogram kommer gå vidare för att certifiera vår automationsutbildning och en framtida
industriteknisk utbildning under Vuxnas lärande. Själva processen med arbetet inför ansökan och efter granskningen har medfört följande:
• Den kompetensbehovsinventering i Alingsås industriarbetsliv som kommunen initierat har skyndats på och tydligt kopplats samman med teknikcollegearbetet och vår lokala styrgrupp. • Kompetensbehovsinventering visar bl a att den automationsutbildning under vårt el- och
energiprogram, som på grund av lågt söktryck bland eleverna är nedläggningshotad, är viktigt för det lokala industrinäringslivets kompetensförsörjning.
• Ovanstående har medfört att automationsutbildningen har blivit en fråga för den lokala styrgruppen. I skrivande stund pågår en inventering av utrustningen på
automationsutbildningen för att sätta en prislapp på en framtida investering. En ny
automationslärare har rekryterats och kommer ha i uppgift att tillsammans med näringslivet bygga upp en modern utbildning . Automationsutbildningen har lyfts in som en fråga för den lokala styrgruppen och det här den första samverkan mellan Teknikprogrammet och ett yrkesprogram kommer att ske.
• Diskussionerna om formerna för att starta en ny industriteknisk utbildning under vuxnas lärande har också lyfts in som en fråga för den lokala styrgruppen.
Angående vilka nationella inriktningar som ska erbjudas inom ramen för Teknikprogrammet så har den lokala styrgruppen haft den diskussionen och landat i att de inriktningar som vi erbjuder idag är de som speglar Alingsås näringsliv (I framtiden kan en breddning mot samhällsbyggnad och arkitektur ske, se bilaga 3 strukturbild för Teknikcollege Alingsås).
Ett arbete som initierats av styrgruppen är att utreda huruvida vi ska komplettera dessa inriktningar med ett 4de år för gymnasieingenjörer inom informationsteknik. Den 8 april 2014 diskuterade Alingsås IT kluster frågan och på nästa möte den 27 augusti 2014 kommer ordföranden i den lokala
styrgruppen samt Teknikprogrammets rektor att delta i mötet för att diskutera frågan vidare. Vidare har det tillsatts två arbetsgrupper med uppgift att inventera och utveckla befintliga treåriga utbildningar, en för IT och en för CAD/konstruktion.
En diskussion om att starta en ny profil, en yrkesprofil benämnd ”tunnplåtstekniker” inom ramen för ”vuxnas lärande”, Alingsås vuxenutbildning, förs också i styrgruppen med syfte att täcka delar av det industriella kompetensbehov som Alingsås industritekniska näringsliv står inför.
Möjligheten att arbeta med kvalitetskriterierna på N-programmet samt möjligheten att göra varianter av yrkesutgångar inom Teknikprogrammet öppnar upp många möjligheter att bygga nya utbildningar som efterfrågas av näringslivet.
Ett stort projekt som genomförts sedan certifieringen är en lokal kompetensbehovsinventering
genomförd av Andre Essebo på Vuxnas lärande. Inventeringen har riktats mot företag i Alingsås inom verkstadsindustrin, elektronik, automation och skärande bearbetning med ett särskilt fokus på de företag som eftersöker kompetens som inte ryms inom de befintliga programmen på Alströmer. Ett delresultat av inventeringen visar tydligt att de företag som behöver kompetens som ryms inom det industritekniska programmet har väldigt svårt att hitta personer med rätt kompetens och dessa företag är bekymrade över vad detta kan innebära för företagens utveckling framöver.
Utifrån detta delresultat har en regelbunden dialog inletts mellan Vuxnas lärande och teknikföretagen om möjliga lösningar på detta problem. Målet är att Vuxnas lärande i nära samverkan med näringslivet så fort det är möjligt jobbar för framtagandet av en utbildning som motsvaras av de kompetensbehov som finns, t.ex. inom verkstadsindustrin. Inom ramen för Teknikcollege kommer sedan frågan om hur vi framöver hanterar företagens kompetensbehov som inte ryms i befintliga gymnasieprogram att vara regelbundet återkommande. Vuxnas lärande har en tydlig målsättning att jobba för framtagandet av efterfrågestyrda utbildningar och detta är ett exempel på det (se ovan ang tunnplåtstekniker).
Vision
Vi vill vara ett attraktivt program för våra elever. Därför är samarbete och lyhördhet till de behov som finns i kommun och region viktigt. Rent praktiskt kan det innebära att vi med jämna mellanrum måste se över vilka kurser och inriktningar vi erbjuder på programmet. Detta görs bland annat genom vårt företagssamarbete och i programrådet.
Vi vill att teknikprogrammet ska vara lika attraktivt för flickor som för pojkar. Att lägga extra fokus på en designinriktning med hög kvalitet tror vi är en del för att få fler flickor att söka sig till oss då vi vet att designinriktningen framförallt är den inriktning som lockar flickor till programmet.
Med en Teknikcollegecertifiering medföljer krav på att kunna erbjuda 300 poängs utökad studiekurs för samtliga elever. Detta öppnar upp för att återigen se över vilka inriktningar och kurser vi ska erbjuda. Här blir det nya lokala teknikcollegerådet en viktigt remissinstans. Vi ser många positiva effekter av att våra elever nu kommer att kunna få med sig både praktiskt inriktade kurser som kan leda till ett arbete direkt efter tre år eller efter ett fjärde år och dessutom få med sig alla behörighetsgivande och meritpoängsgivande kurser. Vi vill gå från en modell där lärarnas kunskaper och elevernas intresse styr vilka utbildningar vi erbjuder till en modell där dessa två faktorer kompletteras med en tydlig behovsbild från det lokala och regionala näringslivet samt de regionala och nationella högskolorna och universiteten.
Ett samarbete med Vuxnas lärande fördjupas och intensifieras i syfte att erbjuda attraktiva tekniska utbildningar av hög kvalitet som ger ungdomar och vuxna i goda förutsättningar för både anställning och fortsatta studier. Genom samarbete och ökad kommunikation möjliggörs ökad flexibilitet, och utbildningssatsningar. Det skapar större möjligheter att samverka med olika utbildningsformer och aktörer samt att identifiera nya utbildningserbjudanden, ex. inom vuxenutbildning, yrkeshögskola, och högskolan. En representant från Vuxnas lärande finns med i den lokala styrgruppen.
Vi vill planera för hur teknikcollege kan innefatta relevanta utbildningar för vuxna. I ett längre perspektiv bör det vara möjligt att, om behov och efterfrågan föreligger, kunna erbjuda en kontinuitet från gymnasium och vuxenutbildning och vidare till eftergymnasial utbildning.
Vi vill utveckla samarbetet med studie- och yrkesvägledare i syfte att bjuda in studie- och yrkesvägledarna till studiebesök ute på företagen. Besöken syftar till att skapa en större förståelse för tekniska utbildningars betydelse och möjligheter och därmed öka intresset för dessa hos eleverna i grundskolan.
Utvecklingsarbete
Att på årlig basis göra en översyn/genomlysning av innehållet på teknikprogrammet i teknikcollegerådet.
Att arbeta för att få minst en representant från högskola/universitet i vårt programråd. Att fortsätta att utveckla samarbetet mellan teknikprogrammet och KomTek.
Att genomföra den plan vi har fastlagt för att få fler flickor att söka teknikprogrammet. Att bestämma innehållet i de 300 extra poängen.
Att planera studievägar från gymnasium och Vuxnas lärande till vidareutbildningar med relevans för lokal efterfrågan.
Ansvar
Teknikprogrammets arbetslag, teknikcollegerådet, ansvarig rektor för teknikprogrammet, KomTek, Vuxnas lärande i Alingsås.
Tidsplan
Att inför höstterminsstarten 2014 erbjuda en programstruktur där varje ny elev kan läsa en studieplan med ett genomtänkt innehåll om 2800p och med en jämn arbetsbelastning under sina tre läsår. Att senast under våren 2014 ha fått in en högskolerepresentant i teknikcollegerådet. Att under innevarande läsår fortsatt att jobba gemensamt för att öka andelen flickor på teknikprogrammet.
Tydlig profil
Nuläge
Teknikprogrammet på Alströmergymnasiet är ett brett program. Vi vill vara breda och kunna möta olika slags elever med olika intressen inom teknik. Om vi har en tydlig profil så är det just detta, att vi är breda. Vi har velat locka både mycket studiemotiverade och lite mindre studiemotiverade elever. Vi har en stark tro på att både teoretiska och praktiska kunskaper tillsammans skapar ett bra teknikprogram. Att som elev få möjligheten att pröva på och göra saker med händerna tror vi skapar och ökar både förståelse och intresse för teknik. En tydlig ambition vi har är att tillgodose just detta, oavsett vilken inriktning man läser.
Om man däremot tittar på två av våra inriktningar kan man se att dessa är lite mer profilerade. På informations- och medieteknikinriktningen arbetar lärarna i stor utsträckning med öppen-källkodprogram. Design- och produktutvecklingsinriktningen är tydligt profilerad mot hållbar utveckling samt att ha ett miljö- och resurstänk när man skapar. Dessa två profiler, tillsammans med att vi kontinuerligt arbetar mycket med elevdemokratiska frågor på programmet, är något av teknikprogrammets signum.
Det vi i dagsläget dock inte har är ett djupare samarbete med det lokala näringslivet på orten som går ut på att matcha de kompetenser de efterfrågar. Självklart diskuteras sådana frågor på programrådet, men det finns ingen mer djupgående plan än så. Det finns emellertid ett flertal företag och verksamheter där vi kan starta, utveckla och fördjupa samarbeten med, för att än mer tydliggöra profilerna.
Inte minst under vår senaste ”kick off” där vi bjöd in näringslivet betydligt bredare än vad som sker i programrådet (läs mer om denna under bakgrund och nuläge, sidan 1, denna ansökan) framkom ett stort intresse från Alingsås näringsliv att vara med och bygga ut ett fjärde år där anställningsbara gymnasieingenjörer utbildas direkt för arbete i det lokala och regionala näringslivet, IT, konstruktion och hållbart byggande, liksom plåt och svets var områden som utkristalliserades med ett framtida behov av dessa ingenjörer.
Den kompetensbehovsinventering som genomförts av Vuxnas lärande visar så här långt, förutom resonemanget under ”infrastruktur”, att de kompetenser teknikföretagen i Alingsås redan nu eller i en snar framtid bedömer bli svåra att rekrytera är: programmerare (bl.a. PLC), konstruktörer (bl.a. inom CAD), svetsare, personer med kompetens inom plåtbearbetning inkl. svetskunnande, CNC-operatörer och personer med en bred verkstadskunskap.
Inom den lokala styrgruppen kommer resultatet av inventering att fortsätta diskuteras för att se vad av detta som kan rymmas inom teknikprogrammet och ev. andra program på Alströmergymnasiet och då utgöra en del i kommande planering av upplägg, innehåll och inriktning (se t.ex. resonemanget om automationsinriktningen på el/energi-programmet här ovanför). Det som inte ryms inom befintliga program kommer bli en viktig del i Vuxnas lärande planering av kommande utbildningsutbud (både på gymnasial och eftergymnasial nivå) och som nämnts ovan har redan en regelbunden och konkret diskussion påbörjats mellan Vuxnas lärande och näringslivet angående detta.
Vision
Vi vill fortsätta att vara ett brett program som lockar till sig en bredd av elever, ett program som ger eleverna en god teoretisk grund att stå på, men samtidigt med många praktiska inslag och där eleverna knyter tydliga kontakter med ett diversifierat näringsliv redan från första årskursen. Utöver alla små och medelstora teknikföretag är Alingsås Tunnplåtscentrum (ATC), Passivhuscentrum och Alingsås IT-kluster är givna medspelare i detta sammanhang. Tillsammans med vårt näringsliv vill vi bygga ut vårt teknikprogram med i första hand en poängplan omfattande 2800p och därefter ett fjärde år där vi utbildar gymnasieingenjörer för anställning i det lokala och regionala näringslivet.
Utvecklingsarbete
Att bibehålla och utveckla vår bredd.
Att ha ett kompetensutvecklingsprogram för våra lärare. Näringslivet är snabba på att implementera ny teknik och den senaste programvaran. Här måste skolan hänga med för att vara relevant.
Att anordna workshops för klasser på ATC för att se hur man arbetar med exempelvis CAD-modellering ute i tillverkningsindustrin.
Att fördjupa vårt samarbete med Passivhuscentrum.
Att aktivt arbeta för att knyta nya externa kontakter. Här är det viktigt att det finns en person med samordningsfunktion på programmet.
Ansvar
Teknikprogrammets arbetslag, ansvarig rektor, teknikcollegerådet.
Tidsplan
Att inför höstterminsstarten 2014 erbjuda en programstruktur där varje ny elev kan läsa en studieplan med tydlig profiler.
En långsiktig kompetensutvecklingsplan för teknikprogrammet lärare utarbetas senast hösten 2014. Kontakter med Passivhuscentrum och ATC tas av programarbetslaget hösten 2013 för planering av framtida verksamhet.
Samverkan med arbetslivet
Nuläge
Teknikprogrammet på Alströmergymnasiet har sedan några år tillbaka (Läsåret 2010/11) startat ett omfattande samarbete med lokala företag och kommunala verksamheter. Samarbetet är en följd av de diskussioner vi har haft i vårt programråd där företrädare för näringsliv har funnits, bland annat genom de två intresseorganisationerna Företagarna och Näringslivskommittén.
Formerna för samarbetet är fortfarande under utveckling men är uppbyggt enligt följande modell. Ett tiotal företag och verksamheter följer varje årskurs elever genom deras tre år på gymnasiet. I årskurs 1 får eleverna åka ut gruppvis på studiebesök till företagen. De får också en uppgift av företagen som sedan ska redovisas inför dessa inom kursen Teknik 1. I årskurs 2 och årskurs 3 genomförs olika projekt inom olika kurser, till exempel konstruktionsuppgifter inom kursen konstruktion eller rituppgifter inom CAD eller liknande. Alla elever deltar i något eller några projekt, men beroende på val och inriktningar kan det se ganska olika ut för olika elever. En samordnare har funnits på programmet med uppgift att etablera kontakter, att administrera och driva arbetet och att ge information.
Utöver detta etablerade samarbete med lokala företag och verksamheter har det funnits en öppenhet för att arbeta med förslag som kommit utifrån. Eleverna har inom designämnet till exempel samarbetat med Lions och ett flertal andra projekt har genomdrivits de senaste åren. Varje år har ett ”klassens dag” och liknande dagar arrangerats där eleverna har fått komma ut på studiebesök på olika arbetsplatser.
Idag finns etablerade samarbeten med följande företag och organisationer:
Alingsås Energi Tekniska kontoret, Alingsås kommun
KP skylt AB Steeltech AB
Telecom AB Handelsbanken, Alingsås
Svensk Fastighetsförmedling, Alingsås ABB Kabeldon
Alf Pettersson AB Arvidssons Tandtekniska Lab AB
Trumpf Maskin AB Elfi Elektrofilter AB
Bepe Elektronik AB Passivhuscentrum, Alingsås
Alingsås Legoteknik AB Elpro AB
Elfördel i Alingsås AB Rubena AB
Unipower AB
I bilaga 3 ”strukturbilder Teknikcollege Alingsås” visar vi i den första bilden vilka ”arenor” för tekniska utbildningar som finns i Alingsås kommun idag, i den andra bilden visar vi gränssnittet mellan dessa utbildningar, den lokala styrgruppen och Alingsås tekniska näringsliv. I den tredje och fjärde bilden förtydligar vi vårt framtida teknikcollege respektive delar ”Alströmergymnasiet” och ”Vuxnas lärande”: I nuläget har vi däremot endast ansökt om att gå in med Teknikprogrammet som certifierat
teknikcollege, men den lokala styrgrupp som vi har satt samman har som uppgift att hantera ”hela bilden” för att säkerställa efterfrågansstyrda utbildningar och trygga vårt tekniska näringslivs
kompetensbehov. Bilden på nästa sida förtydligar gränssnittet för vår lokala styrgrupp och den del som ansökan berör (bild 3 och 4 i bilaga 3 visar hela bilden som styrgruppen, representerar).
På det lokla styrgruppsmötet 2014-02-19 beslutades att tillsätta två arbetsgrupper med
representanter från skola och näringslivet med uppdrag att dels inventera befintlig utrustning och kompetens och dels ta fram en kravprofil på ändamålsenlig och önskvärd utrustning och kompetens för en modern teknikutbildning i Alingsås. Följande grupper har tillsatts och påbörjat ett arbete under våren:
▪ IT – Henrik (Candidator), Peter (Borås Högskola), Jan (Alströmer), Jarl (Alströmer). ▪ Konstruktion/Design – Eva (Alströmer), Karin (Alströmer), Peter (Borås Högskola),
Eivind (Elpro), Björn (Steeltech).
Vision
Ett omfattande samarbete finns redan varför vår vision på detta område får mer av karaktären att befästa och utveckla, att förankra den modell vi redan har sjösatt, att få den att fungera över tid, att göra modellen långsiktigt hållbar och icke personberoende. Vi vill göra verklighetsanknutna och företagsbaserade arbetsuppgifter till en naturlig del av utbildningen. Vi vill etablera ett ramverk för hur arbetet ska fungera som ger ökad tydlighet vad gäller ansvar, förpliktelser och åtaganden både för skolan, företagen och verksamheterna. Vi vill att ett sådant arbetssätt i förlängningen ska ge ”spin-off-effekter” som till exempel att våra elever ska kunna få enkla projektuppgifter att göra för företagen på professionell basis (detta har redan hänt vid något tillfälle) samt att de ska kunna få praktikplatser och sommarjobb.
Utvecklingsarbete
Att genomdriva det tredje året i upprättandet av företagssamarbetet.
Att utvärdera nuvarande modell för att sedan revidera den och förankra den. Att författa ett tydligt ramverk.
Att utveckla arbetet i programrådet så att det får mer konkreta resultat.
Ansvar
Teknikprogrammets arbetslag, ansvarig rektor, teknikprogrammets programråd
Tidsplan
Företagssamarbetet får en ny tydlig modell med tydlig ansvarsfördelning under läsåret 2013/2014.
Kvalitetssäkring
Nuläge
Alströmergymnasiet hade under många år ett eget utvärderingsprojekt som gick under namnet Alströmerbarometern. I den samlades betygsstatistik, frånvarostatistik, resultat av elevenkäter och genomströmningstal. Sedan 2010 har det arbetet upphört. I stället har kommunen inhandlat ett utvärderingsverktyg knutet till kurs som har börjat användas på prov läsåret 2011/12 men som skall användas mer genomgående 2012/13. Dessutom deltar eleverna i årskurs 2 på hela skolan i Markör Marknad och Kommunikations enkäter som görs i hela GR. Fem delområden har undersökts.
Resultatet för de senaste två mätningarna för teknikprogrammet ser ut så här:
Trivsel och trygghet: TE Alströmer 2011 91 %, TE Alströmer 2012 91 %, GR genomsnitt 89 % Delaktighet och inflytande: TE Alströmer 2011 51 %, TE Alströmer 2012 64 %, GR genomsnitt 66 % Skolmiljö: TE Alströmer 2011 61 %, TE Alströmer 2012 59 %, GR genomsnitt 69 %
Kunskap och lärande: TE Alströmer 2011 75 %, TE Alströmer 2012 74 %, GR genomsnitt 76 % Bemötande: TE Alströmer 2011 78 %, TE Alströmer 2012 80 %, GR genomsnitt 82 %
Generellt kan sägas att Alströmergymnasiets tekniska program har siffror som oftast ligger något under genomsnittet i GR och som är stabila. En märkbar förbättring har skett vad gäller elevernas delaktighet och inflytande.
Ett nytt utvärderingsverktyg har inköpts till skolan. Det fungerar så att ett antal fasta frågor ställs om varje kurs. Dessutom har varje lärare möjlighet att lägga till ytterligare frågor som han eller hon vill ha svar på. Användningen av detta utvärderingsverktyg har precis börjat så hur väl det fungerar eller vad resultaten visar har vi ännu inga erfarenheter av. Men verktyget innebär en möjlighet för skolan att få fram i stort sett alla fakta den vill om undervisningen på de olika kurserna.
På teknikprogrammet har en egen utvärdering av läsårets arbete gjorts enligt en modell med den gamla lokala arbetsplanen. Ett ganska litet antal mål sätts upp för läsåret som sedan utvärderas vid läsårets slut. Generellt på skolan har en förenklad modell gällt på senare år. Teknikprogrammet gör också denna men har utöver denna sin egen modell.
Läsåret 2011/2012 skrev också teknikprogrammet en verksamhetsberättelse för att samla ihop och beskriva det arbete programmet hade utfört. Verksamhetsberättelsen är i sig inte utvärderande men kan fungera som ett basmaterial för en utvärdering. I verksamhetsberättelsen finns ett avsnitt där en del enkla statistiska fakta sammanställs som betygsstatistik, elevantal, elevresultat sammanställs. Denna statistik är också tänkt som ett basmaterial för fortsatta utvärderingar.
En viktig del av en kvalitetssäkring är att det drivs en genomtänkt och fortlöpande fortbildning av personal. Det är inte minst viktigt i karaktärsämnen som programmering, design, digitalt skapande där
utvecklingen går fort när det gäller tekniska hjälpmedel och programvaror och där kompetensen ofta är knuten till ett fåtal individer. Innevarande läsår har vi arbetat med en del projekt av internutbildning för att sprida kompetens till fler personer.
Vår erfarenhet är att en central faktor för kvalitetssäkring är klasstorlek och personaltäthet. Teknikklasserna på vår skola har för närvarande i allmänhet en storlek på 24-30 elever. I gymnasiegemensamma ämnen är detta acceptabelt, även om det i ämnen som matematik kan innebära stora svårigheter för läraren att hinna med att hjälpa alla elever. En del karaktärsämnen ger grupper med färre elever och därmed större möjligheter att hinna med alla.
Teknikcollege innebär att våra kvalitetsrutiner och vår kvalitetssäkring styrs upp ytterligare av de 10 kriterierna och i den årliga rapporteringen till regionen kommer vi naturligtvis genomlysa alla 10 kriterier i enlighet med GRs kvalitetssäkringsmodell, däremot avser vi att lokalt inför varje år välja ut ett par kriterier som vi arbetar med särskilt fokus på, under nästa läsår har vi valt ut kriterierna Regionalt perspektiv och Infrastruktur för utbildningen, mer om det nedan.
I GR kommer vi att ta ett nytag med kvalitetssäkringsmodellen i syfte att få mer tydlighet och en bättre struktur. Vi avser därför inte att implementera den befintliga modellen, ”Progressionsplan TCGR” i den utformning den har idag. Däremot kommer vi vara med i utvecklingsarbete av den nya modellen och självfallet implementera den fullt ut.
På lokal nivå (teknikprogrammet) kommer vi att arbeta efter den nya modell för kvalitetssäkring som håller på att tas fram inom GR. För att konkretisera detta arbete i verksamheten kommer vi årligen att välja ut några olika kriterier att fokusera extra på. Genom konkreta insatser där syfte och mål
tydliggörs kommer detta bidra till att uppfylla kriterierna och därigenom bidra till att säkra kvaliteten på utbildningen.
Under innevarande och kommande läsår (14/15) har vi beslutat att särskilt rikta fokus på kriterierna Regionalt perspektiv och Infrastruktur för utbildningen. Utifrån ett regionalt perspektiv ser vi det som väsentligt att ett teknikintresse grundläggs tidigt i livet. Vi har i dagsläget ett samarbete med
grundskolans tekniksatsning KomTek. Vi delar sedan ett år tillbaka lokaler och har de senaste två åren haft en del samarbeten. Detta vill vi utveckla och förbättra (1). Vi ser också på gymnasienivå att det finns ett kunskapsgap i framförallt ma/naturämnen mellan oss och grundskolan. Detta påverkar självklart hur väl eleven lyckas med sina studier och också elevens förhållningssätt och intresse för dem. Att försöka minska detta gap är således av stort intresse. Detta är inte något som går att förändra på ett år, men målet är att starta ett systematiskt arbete kring detta (2). När det gäller den andra punkten, infrastruktur för utbildningen, vill vi framförallt fokusera på att locka fler flickor till tekniska studier. Vi har gjort riktade insatser under de senaste två åren. Vår ambition är att nu utöka detta (3).
Planerade insatser för utökat samarbete med KomTek (1)
• Att under läsåret 14/15 planera och genomföra ett samarbete mellan KomTek och
gymnasiekursen Teknik 1. I denna kurs finns en del som handlar om teknisk kommunikation. Det tänkta upplägget är att gymnasieelever i grupp ska planera en tekniklektion med
målgruppen grundskoleelever och sedan genomföra den med de elever som läser teknik i KomTeks regi.
Planerade insatser för att minska kunskapsgapet mellan grund- och gymnasieskola (2) • Att bjuda in undervisande lärare i matematik- och naturämnen från grundskolan till ett
diskussionsseminarium där vi diskuterar och försöker komma fram till en gemensam handlingsplan kring hur kunskapsgapet mellan de två skolformerna kan minska.
• Att bilda en rektorsgrupp med rektorer från både gymnasiet och grundskolan som också addresserar problemet och planerar vidare insatser.
Planerade insatser för att öka andelen flickor som söker till teknisk utbildning (3)
• Att även läsåret 14/15 bjuda in samtliga flickor i Alingsås kommun till en prova-på-dag på teknikprogrammets designinriktning i syfte att få fler att söka teknisk utbildning.
• Att planera ett halv- alternativt heldagskoncept vid namn Designer för en dag. Konceptet ska kunna erbjudas högstadieelever (med fokus på flickor) i regionen som vill prova på design- och produktutveckling samt 3D-printing i praktiken. Aktiviteten kommer vara lärarledd men också involvera gymnasieelever som agerar handledare åt grundskoleelever. Målet för läsåret 14/15 är också att genomföra aktiviteten minst en gång.
Angående lärarnas kompetensutveckling så har en diskussion påbörjats i den lokala styrgruppen om hur näringsliv och skola kan samverka kring detta. En färdiga kompetensutbildningsplan finns inte idag. Men sedan mötet har bl a två studiebesök genomförts av utvalda lärare på företag
representerade i den lokla styrgruppen.
Utöver den företagsanknutna kompetensutvecklingen kommer vi under nästa läsår att satsa särskilt på alla matematiklärare genom det så kallade matematiklyftet som omfattar närmare 100 timmar. I ett samarbete med Högskolan Väst planerar vi också en kompetensutveckling i formativ bedömning för många av skolans lärare och likaså en parallell kompetensutbildning i IKT.
Vision
Vår vision är primärt att föra i mål de saker som är påbörjade. Vi vill implementera utvärderingsverktyget så att det används regelbundet efter avslutade kurser, och så att det finns en uppföljning av resultatet vid läsårets slut. Till en början är tanken att ett antal nyckelkurser används. Bland dessa bör finnas någon gymnasiegemensam kurs, teknik 1, samt en kurs från varje inriktning. Vi ska också efter varje utvärdering landa i en tydlig handlingsplan för att lyfta de fokusområden som utkristalliseras i utvärderingen till nästa gång en mätning genomförs. Vi vill garantera att eleverna får en undervisning där klass- och gruppstorlekar inte innebär ett problem för lärprocessen och vi vill ha en struktur med minst två lärare med kompetens att ha varje kurs. Genom internutbildning och genomtänkt anställningspolitik kan vi genomföra detta. Vi fortsätter att jobba fram modeller för läxhjälp, stödundervisning och specialanpassad undervisning.
Utvecklingsarbete
- Att lära oss att använda befintliga utvärderingsverktyget effektivt och meningsfullt. Att ur utvärderingarna utkristallisera tydliga handlingsplaner för att höja våra resultat.
- Att arbeta med skolledningen kontinuerligt för få fram tydliga ramverk när det gäller klasstorlekar, stödundervisning och fortbildningsresurser.
- Att arbeta aktivt med uppföljning av resultaten. Ansvar
Teknikprogrammets arbetslag, teknikprogrammets rektor Tidsplan
Kreativ och stimulerande lärmiljö
Nuläge
Alströmergymnasiet är en stor skola med många elever. En tanke med lokalerna är att man som elev ska uppleva att man har en naturlig plats i den stora skolan beroende på vilket program man går på. Denna lösning kallar vi för hemvister. Teknikprogrammets hemvist ligger i en relativt nyrenoverad del av huvudbyggnaden. När teknikprogrammet flyttade dit för två år sedan saknades både grupprum/studierum och ordentligt med plats för elever att vistas på raster. Detta har sedan dess kommit till, mycket på grund av att elever tillsammans med lärare på programmet har drivit frågan inom olika elevdemokratiska organ. Eleverna har också drivit frågan om att inreda grupprummen så att de blir trivsammare. Läsåret 11/12 genomfördes inredningsprojekt av två grupprum inom ramen för kursen Design. De åerståede två grupprummen inreddes under läsåret 12/13. I dagsläget får elevutrymmet betraktas som trivsamt och funktionellt. Det finns gott om plats att uppehålla sig på, samt fyra grupprum för studier. I anslutning till hemvisten finns också ett grupprum som används inom Ung företagsamhet.
Merparten av lärarna som är knutna till teknikprogrammet har också sina arbetsplatser vid hemvisten. På så sätt är det oftast enkelt för elever att få tag på undervisande lärare och mentorer. Schemamässigt försöker man på skolan ha principen att förlägga en så stor andel av undervisningen som möjligt nära hemvisten. Detta fungerar relativt bra.
I takt med att skolan har implementerat ”ett till ett” (en dator per elev) minskar behovet av fasta datorsalar. Ett stort behov kvarstår dock gällande en datorsal för mer laborativ undervisning. Detta har ett antal lärare på programmet arbetat för under flera år. Den sal vi nu kallar IT-salen fyller denna funktion tämligen väl, även om det finns förbättringar att göra. IT-salen har blivit som en hemsal för inriktningen Informations- och medieteknik. Det största problemet är att salen inte ligger i anslutning till elevernas hemvist, utan i en annan skolbyggnad ett hundratal meter bort. För vår design- och produktutvecklingsinriktning finns ingen motsvarande hemsal. Eleverna är ofta i olika salar beroende på kurs. Designämnet har dock en bildsal att tillgå, men denna är inte främst anpassad till teknikprogrammets ändamål.
Vision
Vi vill etablera en designsal liknande den som redan finns för IT/datorkurser. Vi tror att det skulle lyfta design- och produktutvecklingsinriktningen om man kunde samla undervisningen i flera kurser i en sal anpassad till inriktningens behov. Det skulle även vara en bra konkurrensfördel. Vi vill samutnyttja denna “designsal” med KomTek då KomTek inom några år kommer att behöva flytta från sina nuvarande lokaler. Det finns många vinster med att dela lokaler med Komtek. Vi kan samfinanisera ny utrustning och befintlig utrustning kommer utnyttjas betydligt mer. Vi vill verka för en ökad användning av en sådan sal genom att utnyttja den även efter ordinarie skoltid. För ett antal år sedan bedrevs en eftermiddagsverksamhet för grundskoleelever på Alströmergymnasiet som kallades för Teknikstugan. Det var lärare på teknikprogrammet som höll kurser, verkstad och experiment i syfte att öka teknikintresset hos unga. Med KomTek som samarbetspartner och en ändamålsenlig lokal är detta något vi vill försöka skapa igen.
Utvecklingsarbete
Att utveckla och etablera en fungerande och ändamålsenlig designsal. Samtal med skolledning pågår. För närvarande finns två bra alternativ.
Att fortsätta vårt samarbete med KomTek. Samtal om gemensamma lokaler har redan inletts och pågår för närvarande i den styrgrupp som finns.
Att fortsätta att tillsammans med eleverna utveckla hemvisten och lokalerna där, så att de passar deras behov så bra som möjligt. Grupprummen har ännu inte fått någon bra ljudisolering då de är öppna upptill.
Att genomföra nödvändiga förbättringar i IT-salen.
Att arbeta för att alla teknikprogrammets lokaler ska vara samlade så nära varandra geografiskt som möjligt.
Ansvar
Teknikprogrammets arbetslag, ansvarig rektor för teknikprogrammet, gymnasiechefen, KomTek
Tidsplan
Salsfrågor bör vara beslutade läsåret 2013/14 och verkställas senast 2014/15. Hemvisten bör ha en ändamålsenlig utformning senast till läsåret 2013/14.
Maskiner och utrustning
Nuläge
För två år sedan beslutade Alingsås kommun att Alströmergymnasiet skulle bli en ett-till-ett-skola. Alla elever skulle få varsin dator som lärverktyg. Detta har naturligtvis fallit väl ut på ett program som teknikprogrammet, där vi redan använder datorn mycket i undervisningen. Nu var vi inte längre lika beroende av stationära datorsalar för vår undervisning. Vi har dock en väldigt centralstyrd skola vad gäller dator- och IT-frågor. Mycket bestäms centralt och det är beslut som i hög grad påverkar vår undervisning.
På teknikprogrammet har vi behov av kraftfullare datorer än på många andra program. Det är heller inte helt utrett vilket system vi ska ha (PC eller mac). I dagsläget är ett-till-ett-datorerna macar, men för vår IT-inriktning skull PC-datorer passa mycket bättre då en del program som används i undervisningen inte är kompatibla med mac. Under innevarande läsår har detta lösts med att våra elever har fått kraftfullare datorer som har stöd för dubbla operativsystem (windows och mac-OS).
Vi har sedan ett antal år en stor laborativ datorsal där vår informations- och medieteknikinriktning huserar. Denna sal och utrustningen fungerar bra och är i stort sett till belåtenhet.
I kriterium nummer sex skriver i om visionen att få en egen sal till vår designinriktning. Utrustning och maskiner för en ändamålsenlig sådan sal finns i stor utsträckning redan på skolan, men utspritt i olika lokaler.
Vision
Vi vill teknikarbetslaget ska få större inflytande över datorfrågan då detta i hög utsträckning är att jämföra med att ha inflytande över vilket läromedel man har i en ”vanlig” kurs. Vi vill förbättra förutsättningarna för datorämnena och arbeta för en tydlig rollfördelning och tydliga uppdrag när det gäller ansvaret för dessa frågor. Vi vill att det satsas mer på ny utrustning på teknikprogrammet.
3D-skrivare, i vilken man kan skriva ut fysiska modeller av CAD-ritningar, är något som länge har funnits med i diskussioner kring ny utrustning på teknikprogrammet. Nu har dessa maskiner börjat bli så pass populära att kostnaden inte längre är densamma.
Utvecklingsarbete
- Att tydliggöra ansvarsområden för datorämnen.
- Att arbeta för ökade ekonomiska resurser till att göra inköp och att investera i ny maskinell utrustning (3D-skrivare).
- Att få mer självbestämmande och ökat mandat vad gäller vilken typ av datorer som köps in inom ramen för ett-till-ett, så att dessa passar våra behov väl. Detta arbete måste ske i samråd med skolledning och IKT-ansvarig på skolan.
Ansvar
Teknikprogrammets arbetslag, ansvarig rektor, gymnasiechef
Tidsplan
Arbetet bör ske under läsåret 2013/14.
Sammanhållna arbetsdagar
Nuläge
Skoldagen på Alströmergymnasiet är från kl. 08.00 – 16.00, måndag till fredag. Inom dessa klockslag ligger elevernas lektioner. På måndagar slutar eleverna kl. 14.30, därefter följer konferenstid för lärarna. Sedan läsåret 2011/12 har ett försök med mer decentraliserad schemaläggning och längre lektionspass påbörjats. Svårigheterna att genomföra detta på ett bra sätt har dock varit betydande. En mängd låsningar i schemat gör att möjligheterna att lägga bra scheman för eleverna har försvårats. Bland dessa kan nämnas att eleverna på teknikprogrammet kan läsa Nationell idrottsutbildning (NIU), dessutom har de möjlighet att läsa språk som utökad studiekurs, kurser som måste anpassas till hela skolan. De individuella valen måste anpassas till program med APU vilket gör att eleverna i perioder läser väldigt intensivt men i perioder får stora håltimmar. Försök att fylla dessa håltimmar med andra lektioner, t ex intensivläsning inför nationella prov och liknande, har gjorts, men ännu kan man inte säga att en tillfredsställande modell för schemaläggning finns.
Inför läsåret 2012/2013 har Alströmergymnasiet delats in i fyra sektorer. Varje sektor har en rektor och består av mellan tre och fem nationella program. Varje sektor har också en lokal schemaläggare. Denna schemaläggare är lärare inom sektorn och har möjlighet att bättre sätta sig in i de förutsättningar som råder på programmen än vad en central schemaläggare har möjlighet till. En till ambition med sektorsindelningen är att man som lärare ska tillhöra och ha merparten av sin undervisning inom en och samma sektor. Den långsiktiga förhoppningen med detta är att varje program ska kunna skapa mer sammanhållna och dynamiska scheman. Det ska till exempel lättare gå att frigöra en hel dag med en klass om man vill genomföra ett studiebesök eller ett större projekt som kräver den tiden. Vi har ännu inte sett några större effekter av detta, men förhoppningen är att möjligheterna på sikt ska bli större än tidigare.
Elevernas möjligheter att bedriva självstudier under de håltimmar som fortfarande finns är ganska goda. Det finns både grupprum i hemvisten, en central studiehall (Hyllan) och ett bibliotek. Däremot är detta ännu inte genomfört i en organiserad form.
Under låsåret har vi arbetat fram en struktur för hur våra elever ska kunna erbjudas att läsa 300p utöver de obligatoriska 2500p samt vilka kurser som dessa poäng ska utgöras av. I bilaga 1 visas denna struktur samt vilka kurserna är. Innehållet har diskuterats och beslutats om I den lokala styrgruppen 2014-02-19.
Vision
Att de steg som har tagits för sektorer mer oberoende av varandra flyttar inflytandet över schemat till programmen och ger förutsättningar att skapa en sammanhållen arbetsdag och mer flexibilitet, inflytande över schemat som möjliggör en ökad ämnesintegration, intensivläsning i olika kurser, temadagar och annat. Vi vill kunna arbeta mer okonventionellt med kurser, inte alltid nödvändigtvis ha en lärare till en klass utan kunna fördela lärarresursen på olika sätt olika gånger, kanske storföreläsning ibland och workshop ibland. Vi vill minska antalet pågående kurser i varje del av elevernas gymnasietid så att eleverna blir mindre splittrade i sina studier. Vi vill ge eleverna möjlighet till självstudier under lärares ledning vid håltimmar eller arbetspass och skapa en förbättrad uppföljning av hur det går för eleverna med kortare intervaller än utvecklingssamtal och mer kopplat till konkreta studier.
Utvecklingsarbete
- Att skapa en modell för och implementera en sammanhållen arbetsdag.
- Att utveckla en modell för återkoppling av studieresultat på plattform till mentor mer direkt. - Att få ett mer samlat arbetslag så att ett mindre antal lärare undervisar i programmet för att få
schemastrukturen att fungera bättre och möjliggöra samarbete.
- Att gå igenom timplanerna och kursplanerna i detalj för att kunna arbeta fram samarbetesprojekt i förväg.
- Att minimera låsningarna i schemat genom att förenkla timplaner och valmöjligheter för våra egna elever.
Ansvar
Teknikprogrammets arbetslag, ansvarig rektor, gymnasiechef
Tidsplan
Fortlöpande under läsåren 2013/14 en sammanhållen arbetsdag ska gälla för de elever som startar upp HT14.
Lagarbete och ämnesintegration
Nuläge
Teknikprogrammet på Alströmergymnasiet har ett fungerande arbetslag med regelbundet återkommande träffar och ett fortlöpande arbete med utveckling av programmet. Tid finns avsatt för träffar i tillräcklig omfattning. Teknikprogrammet består av ett tiotal lärare som i huvudsak har sin undervisning på programmet, men i stort sett alla undervisar också på andra program. Arbetet i arbetslaget handlar om saker som planering av timplaner och kurser, elevutveckling och elevvård, elevdemokrati och planering av specialaktiviteter. Arbetet består både av sådant som påläggs från skolledningen och sådant som arbetslaget självt tar fram. En önskan till en mer konsekvent pedagogik med syfte att i högre grad arbeta med formativ bedömning och ”Teaching for understanding” har påbörjats av skolledningen under läsåret 2012/13.
Arbetslaget har i varierad grad så här långt arbetat med att ta fram ämnesövergripande projekt eller jobbat gemensamt med själva undervisningsinnehållet. Samarbeten över kursgränserna genomförts med jämna mellanrum och dessa är då beroende av enstaka lärares initiativ snarare än en övergripande vision och planering.
På teknikprogrammet specifikt har diskussionerna om kvalitet i första hand handlat om att ge elever läxhjälp och stöd. Här har en modell vuxit fram där lärarna som undervisar på programmet själva har ansvarat för att stödundervisning utarbetats. Det har inneburit förbättringar i så motto att det har varit lättare att se till att rätt hjälp kommer till rätt elever i rätt tid. De kommunikativa problemen har undvikits.
Vision
- Vi vill jobba fram en övergripande vision som beskriver hur vi vill jobba ämnesintegrerande och varför.
- Vi vill jobba mer konkret och tydligt med formativ bedömning.
- Vi vill skapa en planering som utgår från ämnesinnehållet och som innehåller ämnesövergripande projekt tydligt beskrivna och inlagda vid olika tidpunkter i elevernas utbildning. Tanken är att denna skall kunna fungera över tid.
- Vi vill ha en tydligare uppföljning av studieresultat och ett stöd som är mer genomarbetat och välplanerat.
-
Vi vill ha en bättre lärplattform för att enklare kunna organisera information och dokumentationUtvecklingsarbete
Att etablera fasta samarbeten vid bestämda tider i undervisningen. Att skapa ett schema och timplaner som möjliggör dessa samarbeten. Att fortbilda oss i formativ bedömning.
Att organisera en långsiktig modell för stödundervisning.
Ansvar
Teknikprogrammets arbetslag, ansvarig rektor
Tidsplan
Fortlöpande under läsåren 2013/14 och 2014/15.
Lärande i arbetet
Nuläge
Då teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program finns inget lagkrav på APL inom för programmet även om detta är eftersträvansvärt även för våra elever. Ett mål med vårt företagssamarbete är att man som elev under vart och ett av sina tre år ska ha haft någon kontakt med näringsliv/arbetslivet. Detta uppfyller vi, men i olika utsträckning för olika elever och för olika grupper av elever. En del samarbeten leder till längre och djupare kontakt än andra. I några fall har företagssamarbeten i elevernas fall lett till extrajobb, sommarjobb och/eller arvoderade uppdrag för samarbetspartnern. Flera exempel på externa samarbeten i samband med projektarbetet finns. I ett antal fall har elever förutom en lärarhandledare även en extern handledare ute på något av våra samarbetsföretag.
De senaste två läsåren har flera elever fått möjlighet till avlönade uppdrag ute på företag som en effekt av kontakter som etablerades genom vårt företagssamarbete. Även företag/organisationer som inte har varit en del av detta samarbete hör ibland av sig med uppslag för samarbeten.
Vårt samarbete med KomTek har under det senaste året involverat en mängd olika elever i flera olika projekt. I flera fall handlar det om att gymnasieelever inom ramen för olika kurser har genomfört handledning på teknikkurser för barn i grundskoleåldern. Projektarbetes-samarbete har också förekommit. Samarbetet har också lett till att ett antal elever har fått sommarjobb och extraarbete på KomTek.
Vision
Vi vill att alla elever på teknikprogrammet ska ha haft någon kontakt med näringsliv/arbetsliv under vart och ett av sina tre gymnasieår och att en större andel av dessa kontakter ska leda till ett konkret uppdrag, praktik eller anställning för våra elever. Vi vill utveckla formerna för gymnasiearbetet så att de i högre utsträckning än idag ska handledas av externa personer ute i näringsliv/arbetsliv.
I bilaga 2 presenteras vår ambition för lärande i arbete som är en stående punkt på de lokala styrgruppsmötena.
Utvecklingsarbete
Att inom ramen för företagssamarbetet och i det nya teknikcollegerådet fortsätta att vårda de externa kontakter som finns samt att etablera nya kontakter.
Att undersöka möjligheter för en sorts praktikvecka på teknikprogrammet då vi erbjuder elever att under en vecka komma ut i olika verksamheter. I dagsläget har vi en projektarbetsvecka där alla elever är frilagda från ordinarie undervisning. Ett liknande upplägg skulle eventuellt kunna vara möjlig vid en praktikvecka. Praktikveckan skulle i förlängningen ligga till grund för att knyta värdefulla kontakter mellan elever och arbetsliv som i framtiden kan leda till uppdrag och anställningar.
Att strukturera formerna för examensarbetet så att vi kan erbjuda extern handledning samt även externa uppdrag. En framkomlig väg skulle här vara att börja att implementera detta på en av våra inriktningar och sedan expandera om resultatet faller väl ut.
Ansvar
Teknikprogrammets arbetslag, ansvarig rektor, teknikprogrammets programråd Tidsplan
