Kapitel 2 Livskvalitet

(1)

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentlitteratur ©

Livskvalitet

(2)

Håll ut!

Vi vill göra världen bättre och bidra där vi

har (tekniska) kunskaper.

Vi vill skapa ett samhälle värt att leva i.

Där vi så gott det går planerar i förväg så att

den nya tekniken används på ett för

människorna bra sätt.

Vi tror på människans positiva egenskaper

och vill främja dessa även om det innebär

potentiella problem.

(3)

(4)

Vad är livskvalitet?

Vad är lycka?

Är vi helt lyckliga?

Kan vi bli lyckligare?

Hur ska vi bli lyckligare?

(5)

Livskvalitet och hållbarhet

Ekonomisk Hållbarhet Social Ekologisk Livskvalitet, Välfärd Val Lösning

(6)

Vision:

Globalt folkhem med

Hållbar resursanvändning och med

Ständigt ökande jämlik livskvalitet

(7)

Livskvalitet är bivillkoret

• Vi har problem!

• Vi är inte hållbara!

• Vi kommer inte att acceptera

sänkt livskvalitet!

(8)

Livskvalitet i olika ämnen

• Livskvalitet, Quality of Life (sociologi)

• Life Satisfaction (ekonomi)

• Lycka, Happiness (ekonomi, psykologi)

• Well-being (psykologi, medicin)

(9)

Surrstund

• Livskvalitet?

3 viktigaste behoven, möjligheterna,

livsvillkoren eller resurserna?

(10)

• Ha

• Vara

• Älska(s)

(11)

Behov /

Livsvillkor

(Maslow)

(12)

Lycka är en känsla av

(13)

(14)

Vårt inre liv

Appraisal Emotion Cognition Action Action tendency Concern Attention Event

(15)

Känslor, fts

Activation Deactivation Pleasant Unpleasant alert excited elated happy contented serene relaxed calm sad depressed lethargic fatigued tense upset nervous stressed

(16)

34

Vårt yttre liv

Livsvillkor

(17)

Aspekt av livskvalitet Indikatorer och beskrivningar

Känslomässigt välbefinnande + Förnöjsamhet (tillfredsställelse, humörfrisk, road) _{+ Självuppfattning (identitet, självuppskattning, självför.)}

+ Avstressad (förutsägbarhet, kontroll)

Relationer med andra + Interaktioner (sociala nätverk, sociala kontakter) _{+ Relationer (familj, vänner, arbetskamrater)}

+ Stöd från andra (känslomässigt, fysiskt, finansiellt)

Materiellt välstånd + Finansiell status (inkomst, förmåner) _{+ Anställning (yrkesstatus, arbetsmiljö)}

+ Boende (typ av boende, ägarskap, grannskap) + Infrastruktur (transport av person och saker)

Personlig utveckling + Utbildning (nivå, status) _{+ Personlig kompetens (kognitiv, social, praktisk)}

+ Prestation (succéer, uppnådda mål, produktivitet)

Fysiskt välmående + Hälsa (funktion, symptom, träningsnivå, näringsintag) _{+ Aktiviteter i vardagen (ta hand om sig själv, rörlighet)}

+ Fritid (friluftsliv, hobbyer)

Självkontroll + Personlig integritet och kontroll (självgående, oberoende) _{+ Mål och personliga värden (visioner, drömmar, förvväntn.)}

+ Val (möjligheter, alternativ, preferenser)

Social integration + Grupp (integrering, deltagande) _{+ Roll (bidrar ekonomiskt, frivilligt arbete)}

+ Socialt stöd (stödnätverk, tjänster, händelser)

(18)

Objektiv – Subjektiv lycka

Subjektiv upplevelse

Objektiv upplevelse

God Dålig

God Lycklig! (Missanpassad)

Dålig (Anpassad) Olycklig

Ska vi bry oss om den olycklige rike?

(19)

Lycka är viktigt!

Ger oss mer intellektuella, fysiska och

sociala resurser som hjälper oss att

överleva och att leva väl.

Lyckliga människor har häsosammare

vanor, lägre blodtryck, starkare

immunförsvar, är produktivare, har

ett rikare socialt liv, mer medkänsla, tål

smärta bättre. De är bättre beslutsfattare,

mer kreativa, tänker snabbare, och löser

problem snabbare, mer självständiga

(20)

Lyckan kommer lyckan går

(Veenhoven)

Kan den höjas?

1. Nej, den är relativ

2. Nej, vi anpassar oss

3. Nej, genetiskt betingad

4. Jajamänsan

(21)

Behov, livsvillkor,

beteenden, strategier

Resurser

(22)

Våra beteenden

(Excelark)

Leka Äta Hushållsarbete Läsa Prata Slappa Träna Titta på TV

Hålla på med datorn Arbeta Hushållsarbeta Resa Köra bil Ta en promenad Shoppa Laga mat Betala räkningar Åka buss till jobbet Tvätta händerna

(23)

Lycka

Leka Äta Hushållsarbete Läsa Prata Slappa Träna Titta på TV Hålla på med datorn

Arbeta Hushållsarbeta Resa Köra bil Ta en promenad Shoppa Laga mat Betala räkningar

Våra beteenden

(Excelark)

(24)

Aktivitet Lyckofaktor Timmar per dag

1. Sex 4,7 0,2

2. Umgås efter jobbet 4,1 1,1

3. Äta middag 4,0 0,8 Slappa 3,9 2,2 Be 3,8 0,5 Titta på tv 3,6 2,2 Ta sig en tupplur 3,3 0,9 Laga mat 3,2 1,1

Använda datorn hemma 3,1 0,5

Ta hand om barnen 3,0 1,1

Arbeta 2,7 6,9

(25)

(26)

Hur mäter man livskvalitet?

• Man bara frågar

• Säger de att de är lyckliga så är

det så!

• Men,

– Kan vi lita på folk?

(27)

(28)

(29)

(30)

Global opinion trends 2002-2007, Pew attitude survey 2007

Livskvailtet och ekonomi

(31)

(32)

2 2.2 2.4 2.6 2.8 3 3.2 3.4 3.6 1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 mean happiness in Great Britain, 1946 - 2006

(33)

2 2.2 2.4 2.6 2.8 3 3.2 3.4 3.6 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

mean happiness in Great Britain, 1980 - 2006 (1= not at all happy, 4=very happy)

(34)

(35)

Lite mer positivt

• Antal goda år har ökat de

senaste 30 åren

• I EU med 6 år till 51 år

– Inte så illa

(36)

2008, World value survey

The World Values Survey

27 years running,

"subjective well-being" , It employs just two basic questions, which have never changed: "How would you rate your happiness?" and "How

satisfied are you with your life these days?"

• Dramatic Mood Shift

• This year, the analysts were shocked by their findings. Reported

happiness had actually risen in 40 countries and decreased in just 12. Inglehart, who has been involved in this research for 20 years, says the results defied conventional wisdom on the subject of happiness, which has held that levels remain more or less static. "We knew it couldn't happen," he says. "I said to myself, 'Do I dare report this?'"

• Inglehart's team figured it needed a better explanation for the data. "Most of the earlier studies, including my own, were based on economic

factors, which are something you can simply pull off a bookshelf and look up," he says. "If that's all you look at, then that's all you find."

(37)

(38)

(39)

(40)

Dilemma

• Har vi rätt att hindra någon att

bli lycklig?

• Nej?

• Ja?

(41)

Hur blir jag lycklig?

(42)

Cliff Arnall beräknar exakt hur deppig en dag är.

Tredje måndagen i januari är allra värst och kallar den ”blue monday”. Faktorerna som spelar in är vädret

(W), ekonomisk skuld (D), månadslön (d), tid som förflutit sedan julen (T), tiden som gått sedan vi avgett våra nyårslöften och misslyckats (Q), låg

motivationsnivå (M) och behovet av att vidta åtgärder (NA).

(43)

Positiva upplevelser –

Nycklar till livskvalitet

• Sinnesorienterade

• Känslomässiga

• Intellektuella

• Sociala

• Omgivningsbaserade

• Aktiviteter

(44)

(45)

(46)

(47)

(48)

Sensory/behavioural –

Clues to QoL

(49)

(50)

(51)

(52)

(53)

(54)

(55)

Team spirit

(56)

(57)

(58)

(59)

(60)

(61)

(62)

(63)

(64)

Bortom upplevelser?

Fler ledtrådar till lycka

• Lek!

• Berättelser, den (lyckliga)

historien om mitt liv

• Delta i sociala meningsfulla

sammanhang över längre tid

• Utveckla goda egenskaper som

andra ser och agerar på

(65)

(66)

(67)

Meningsfulla sociala upplevelser

Vad pågår här på olika nivåer?

(situation, närvaro, identifikation, etikett, relationsbyggande, målsättning(ar) och måluppfyllnad

(68)

(69)

Don’t worry

be happy

(70)

Jaget – en lurig en

• Rationalisera – vi skapar en

övertygande, men osann, förklaring

för vårt beteende.

• Intellektualisera – vi distanserar

oss känslomässigt.

• Förskjutning – vi avreagerar oss

på något annat.

• Förneka.

(mer i boken)

(71)

• Automatiska och reflexmässiga

tankemönster

– Vi letar hellre information som bekräftar det vi tror än sådan som gör att vi måste kasta bort en hypotes.

• Tolkar in mönster i slumpbeteenden

• Distraheras lätt av irrelevant

information

(Vi är inte rationella, men vi är effektiva,

vi anpassar oss, vi är överlevare)

Men, hur tänker jag

och vad gör jag?

(72)

• Problem med att se exponentiella förlopp

• Problem med små och stora tal.

• Dunbars tal – 150 stabila relationer

• Svårt att relatera till abstrakta mängder

– Hur mycket är till exempel ett kilo koldioxid?

– Hur mycket kostar till exempel ett kilo koldioxid?

• Svårt att förstå det vi inte ser och det som inte sker i

vår närmaste omgivning. Detta gäller även snabbt och

långsamt i tiden.

• Mental bilder saknas - oljekatastrof eller co2hot

Men, hur tänker jag

och vad gör jag?

(73)

• Vad jag gör spelar ingen roll – det gör det visst! Vem

är det annars som spelar någon roll?

• Jag klarar mig alltid – vi har en tendens att vara

optimistiska för vår egen del, även om vi bevisligen

kommer att drabbas lika mycket som dem omkring oss

• Falsk polarisering – vi inbillar oss att en

meningsmotståndare är mer fanatisk än vad hon eller

han är, vilket gör att mitt sätt att se på saker är mer

rimligt.

Men, hur tänker jag

och vad gör jag?

(74)

”

Mycket av det som problematiserat vår

tillvaro härrör från en överskattning av vår

förmåga att rationellt, med vetenskap och

teknologi, behärska utvecklingen”

(Georg Henrik von Wright).

Men, hur tänker jag

och vad gör jag?

(75)

(76)

Hur mäter man lycka

vetenskapligt?

(77)

Working definition

• Quality of life is both objective and

subjective, each axis being the

aggregate of several domains:

– Physical ‘well-being’ – Material ‘well-being’ – Social ‘well-being’

– Emotional ‘well-being’ – Development and activity

(after Diener, WHOQOL, Cummins et

al, Felce & Perry, etc)

(78)

Physical well-being

• Subjective health makes a difference

– But not objective health

• Physical activity makes a difference

– But the effect is short-lived (physiological)

(79)

Material well-being

• More money makes a difference

– To the poor

– And to those in ‘poor’ countries – But the effect is not large (<=12%)

• Little evidence of effects for material

‘things’

– But few studies of very

poor/deprived/malnourished

• Housing type a good indicator

– Home ownership vs public provision in some countries

(80)

(81)

(82)

Social well-being

• More socially integrated have higher

subjective QoL

– Especially strong for informal interaction (leisure etc) rather than formal/civic

– Local informal interaction matters to the most disadvantaged

– Better off use non-local social networks and formal and civic networks

• Societal indicators less strong

– Social cohesion, trust, civic participation levels etc

(83)

(84)

(85)

(86)

Emotional well-being

• Strong indicators of subjective

QoL:

– Faith/belief – Job satisfaction

– Personal trust of others – Mental health

– Giving and receiving social support (vs social well-being)

(87)

(88)

Development and activity

• Strong indicators:

– Personal economic freedom (in poor countries)

– Personal political freedom (in rich countries) – Leisure participation and satisfaction

– Life and job control

• But personal/national education level

is not!

(89)

(90)

(91)

(92)

(93)

Surresurr

2 min

• Kan vi bli lyckligare

(94)

Kan vi bli lyckligare?

Ha - Vara - Älska

Not: Om en tvilling hamnar i världens fattigaste land håller nog inte kalkylen. Variansen är stor mellan ett extremt fattigt land och ett rikt.

(95)

Kan lyckans orsaker illustreras genom en tredelad paj?

Många är intresserade av en övergripande modell för vad som gör oss lyckliga. Under de senaste åren har en tredelad klassificering av lyckans orsaker varit förhållandevis populär. Speciellt inom den

växande självhjälpslitteraturen kring lycka. Kategoriseringen presenteras ofta i form av ett pajdiagram som innehåller tre bitar som var och en antas ha en relativt oberoende påverkan på

individens lycka (se bilden nedan).

De tre delar som ingår i modellen är: den genetiska basnivån, de yttre livsvillkoren och medvetet valda aktiviteter. Ibland formuleras modellen med formeln L=(B,V,A) där en individs (L) lycka är en funktion av (B)den genetiska basnivån, (V) de yttre livsvillkoren samt (A) medvetet valda aktiviteter. Det brukar ofta påtalas att 50 procent av människors lycka beror på genetiska förutsättningar, 10 procent av de yttre livsvillkoren och 40 procent av medvetet valda aktiviteter.

Ger då pajdiagrammet en rimlig beskrivning av lyckoforskningens resultat? Nej, tyvärr gör den inte det. Här är några skäl till varför:

- Ett första problem med modellen har att göra med antagandet om en oberoende relation mellan de yttre livsvillkoren och de

medfödda personlighetsdragen. Modellen förutsätter att de yttre

livsvillkoren och de medfödda personlighetsdragen är oberoende av varandra. Flera studier tyder dock på detta antagande inte stämmer. Medfödda personlighetsdrag som påverkar individens lycka

påverkar också hennes yttre livsvillkor. En hel del forskning tyder på att våra medfödda personlighetsdrag i viss utsträckning

förutsäger både vår lycka och våra livsvillkor. En möjlig

konsekvens av dessa resultat är att de yttre livsvillkoren troligtvis överskattats i de tvärsnittsstudier som pekar på att ungefär 10

procent av variationen i lycka kan föras tillbaka till livsvillkoren. Detta eftersom man i dessa studier inte kontrollerat för

personlighetsdragen som en tänkbar bakomliggande faktor.

- Ett andra problem med modellen är att den förutsätter att

personlighetsdragen och de yttre livsvillkorens effekter på lyckan sker oberoende av varandra och inte i ett samspel. Det är

exempelvis möjligt att de yttre villkoren har olika betydelse för individens lycka beroende på vilken slags personlighet hon har. Inom den nära angränsade depressionsforskningen har man funnit stöd för ett sådant samspel. Man har exempelvis funnit att negativa händelser ökar risken för att individens ska drabbas av depression men att denna risk ökar markant om hon också bär på en neurotisk personlighet.

- Ett tredje problem med modellen är att antagandet om

livsvillkorens relativa betydelse för lyckan helt bygger på studier som undersökt hur stor del av variationen i lycka som livsvillkoren förklarar inom ett givet samhälle. . Vidare är dessa studier i

huvudsak baserade på analyser i rika länder där variationen i lycka och livsvillkor, speciellt socioekonomiska livsvillkor, är relativt liten. Denna brist i modellen medför således att de yttre

livsvillkoren relativa vikt för lyckan förmodligen underskattas.

- Ett fjärde problem med modellen är att det inte finns något stöd för att 40 procent av lyckan kan påverkas av medvetet valda

aktiviteter. Denna siffra bygger nämligen på att man slagit ihop studier som visat att 50 procent av skillnaderna i lycka kan

förklaras av gener och 10 procent av de yttre livsvillkoren. Sedan har man antagit att all återstående variation beror på medvetet valda aktiviteter. Men som vi sett ovan går det inte att slå ihop det

genetiska bidraget och livsvillkoren på något enkelt sätt. Vidare är det inte alls säkert att den resterande variationen, som varken beror på livsvillkor eller gener, beror på just medvetet valda aktiviteter (detta har ingen kunnat visa).

- Ett femte problem är att modellen helt bygger på studier av

människors livstillfredsställelse (”Hur nöjd är du med ditt liv i stort nuförtiden?”). Nyare studier tyder på en viss skillnad mellan

människors livstillfredsställelse och känslomässiga välbefinnande (”Hur känner du dig?”), där välbefinnandet i mindre utsträckning är påverkad av livsvillkoren och i större utsträckning påverkad av de medfödda personlighetsdragen.

Den modell som illustreras via pajdiagrammet ovan är väldigt pedagogisk och slagkraftig men den våldför sig samtidigt väldigt mycket på verkligheten.

Det är rimligt att förenkla komplexa samband för att kunna föra ut forskning i samhället. En stor poäng med forskningen är ju att den ska gagna människors livskvalitet. Men var går gräsen för hur

(96)

Några frågor till publiken

1. Kan vi påverka vårt inre liv?

Om så, hur gör man?

2. Utnyttjar vi vår fulla

lyckopotential ute i naturen

och ute bland folk?

(97)

More money, beauty, things, - No! • Knowledge about self

• Through intentionally changed behaviour • Practise gratitude and postitive thinking • Invest in social connections