Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Att förebygga akut konfusion hos patienter som har genomgått kirurgi
- en kvantitativ litteraturstudie
Författare: Handledare:
Malin Hansson Eva Hovstadius
Isabelle Wolnievik
Examensarbete i vårdvetenskap, 15 hp Examinator:
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Barbro Wadensten
2020
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Akut konfusion är ett vanligt tillstånd hos patienter som genomgått kirurgi och innebär att patientens kognitiva förmåga är nedsatt. Forskning visar att patienter som drabbas av akut konfusion efter ett kirurgiskt ingrepp har högre mortalitet och resulterar i ett lidande för patienten med allvarliga komplikationer.
Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanfatta olika omvårdnadsinterventioner som förebygger akut konfusion hos patienter som genomgått kirurgi.
Metod: Litteraturöversikt med deskriptiv design där resultatet grundar sig på 10 kvantitativa originalartiklar.
Resultat: Resultatet visade att en användning av screeningverktyg, anpassning av
omvårdnadsmiljön och en medverkan av närstående kunde förebygga utvecklingen av akut konfusion hos patienter som genomgått kirurgi.
Slutsats: Effektiva screeningsverktyg och rätt omvårdnadsåtgärder i kombination med
närståendes medverkan är avgörande preventionsfaktorer för akut konfusion hos patienter som genomgått kirurgi. Sjuksköterskan har en avgörande roll i det patientnära arbetet eftersom det är här som rätt åtgärder måste sättas in – på så vis kan akut konfusion förebyggas och minska lidandet för patienten. Tillståndet bör därför uppmärksammas och förebyggas med hjälp av sjuksköterskans kompetens och omvårdnad.
Nyckelord: Akut konfusion, prevention, omvårdnadsåtgärder, postoperativt, kirurgi.
ABSTRACT
Background: Delirium is one of the most common postoperative complications and results in impaired cognitive function for the patient. It has been established from research that delirious patients had a higher risk for mortality, pathophysiological consequences and negative
postoperative outcomes which can cause distress for the patient.
Intention: The aim of this study was to survey nursing interventions that prevent delirium for patients who underwent surgery.
Method: Quantitative literature review with a descriptive design, where the result is based on ten quantitative original articles.
Results: The results show that use of clinical assessment tools for nurses, adaptation of the nursing environment and involvement of family members helped to prevent the development of delirium.
Conclusion: Proper nursing assessment tools, adaptation of the nursing environment and involvement of family members helped prevent delirium. Nurses play a vital role in the patient- centered care as it is here warning signs needs to be identified – knowledge of this subject should therefore be studied. This helps to improve the quality of the nursing care, prevents delirium and reduces unnecessary suffering for the patients.
Keywords: Delirium, Prevention, Nursing care, Postoperative, Surgery.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION ... 1
Varierande tillstånd ... 1
Kliniska symtom ... 1
Efterförloppet ... 2
Predisponerande faktorer ... 2
Prevalens ... 3
Screeningverktyg ... 3
Konsekvenser ... 4
Teoretisk referensram ... 5
Vårdlidande ... 6
Problemformulering ... 6
Syfte ... 6
METOD ... 7
Design ... 7
Sökstrategi ... 7
Bearbetning och analys ... 9
Kvalitetsanalys ... 9
Resultatanalys ... 9
Forskningsetiska överväganden ... 9
RESULTAT ... 10
Använda screeningverktyg ... 10
Fördelar ... 10
Hinder ... 11
Lugn och tydlig miljö ... 11
Personcentrerad vård ... 12
Sömnfrämjande omvårdnadsåtgärder ... 12
Datainsamling ... 17
Bearbetning och analys ... 18
Forskningsetiska överväganden ... 18
REFERENSLISTA ... 20
Bilaga 1. Översikt av inkluderade studier.
Bilaga 2. Mall för kvalitetsgranskning.
2
INTRODUKTION
Akut konfusion
Akut konfusion är ett akut tillstånd av mental svikt, som innebär att patientens mentala funktion och orientering är nedsatt och är vanligt hos patienter som genomgått kirurgi. I utvecklingen av akut konfusion hos de som genomgått kirurgi uppstår en överbelastning av hjärnan i form av olika fysiska och psykiska påfrestningar orsakat av ett trauma. En rubbning i balansen mellan hjärnans energibehov och den egna förmågan uppstår vid traumat vilket resulterar i att kroppen utvecklar en stressreaktion – det så kallade akuta neuroendokrina svaret (Beckmann, Schubert, Burkhalter, Dutkowski, De Geest, 2017; Järhult & Offenbartl, 2013). I litteraturen benämns tillståndet olika men några av de vanligaste termerna är förvirringstillstånd, delirium och konfusion. Den svenska beteckningen är akut förvirring medan det globalt vanligen benämns som delirium. I Sverige pågår en diskussion om begreppet “akut hjärnsvikt” egentligen är den korrekta beskrivningen (Dehlin & Rundgren, 2014; Edberg & Orrung Wallin, 2019). I denna uppsats kommer begreppet akut konfusion att användas.
Varierande tillstånd
Tillståndet kan delas in i två olika delar; ett hyperaktivt tillstånd och ett hypoaktivt tillstånd. Vid ett hyperaktivt konfusionstillstånd är patienten ofta utåtagerande, orolig, upprörd eller upphetsad.
Det kan yttra sig genom att patienten drar i sladdar och slangar, försöker dra ut sin egen kateter eller tror att hen ska bli förgiftad av sjukvårdspersonalen. Vid ett hypoaktivt konfusionstillstånd är patienten ofta tillbakadragen och detta tillstånd är därför svårare att upptäcka. Ett hypoaktivt tillstånd förblir därför ofta oupptäckt om personalen inte aktivt frågar hur patienten mår (Edberg
& Orrung Wallin, 2019; Stubberud, 2011). Ibland kan en blandning av hyper- och hypoaktiva tillstånd förekomma men gemensamt för dem båda är att patientens förmåga att tolka omvärlden försämras vilket kan leda till ångest och oro (Edberg & Orrung Wallin, 2019; Menzenbach et al., 2019).
Kliniska symtom
Symtombilden kan variera och behöver inte vara dramatisk utan kan utvecklas diffust. En tydlig varningssignal är en snabb reduktion av den mentala funktionen hos en patient som aldrig påvisat symtom för nedsatt kognitiv förmåga. Vid insjuknandet är symtomen ofta fluktuerande över dygnet och graden av desorientering kan variera från patient till patient vilket kan leda till
2 tolkningsproblem från omvårdnadspersonalen. En kombination av minnesstörningar,
kommunikationssvårigheter, försämrad informationsbearbetning och tankeverksamhet är vanligt förekommande. Likväl kan känslorna påverkas starkt och det är inte ovanligt att patienten plötsligt grips av panik, blir arg, rädd och/ eller får ett behov av att fly. Tillståndet blir en ren psykos där hallucinationer och vanföreställningar är vanligt förekommande (Björkman Björkelund, Lundborg Berggren & Wijk, 2013; Eriksson & Forsgren, 2010; Martinez, Tobar, Beddings, Vallejo & Fuentes, 2012; Menzenbach et al., 2019; Sörensen Dupplis, 2003).
Tillståndet kan lätt förväxlas med demenssjukdom av den orsaken att symtomen ofta är snarlika och det kan därför vara svårt att identifiera tillståndet om förkunskaperna inte är tillräckliga – det har medfört att akut konfusion inte får en fastställd diagnos i korrekt utsträckning (Stubberud, 2011).
Efterförloppet
Förr trodde omvårdnadspersonal att patienter som varit i ett akut konfusionstillstånd inte kunde minnas någonting av upplevelsen, men det har visats i studier av bland annat Andersson, Edberg, Hallberg och Norberg (2002a) att patienten kan minnas delar eller till och med hela förloppet.
Följden av detta är ofta ångestladdat, därför undviker de flesta patienter att prata om ämnet och vad de har upplevt (Edberg & Orrung Wallin, 2019). Gill Sörensen Duppils (2003) har i sitt avhandlingsarbete påvisat att sjukvårdspersonal bör uppmärksamma akut konfusion allt mer eftersom det ofta är associerat med skrämmande upplever. Sörensen Duppils menar att patienter som hamnar i ett akut konfusionstillstånd måste få tillfälle att tala om och bearbeta
upplevelserna. Det är viktigt att komma ihåg att ett akut konfusionstillstånd är reversibelt samt att de kognitiva funktionerna kan återställas till samma förmåga som innan när tillståndet har avklingat (Sörensen Duppils, 2003).
Predisponerande faktorer
Idag är kirurgi där kroppen riskerar att utsättas för hög stress en av de mest utlösande faktorerna för att drabbas av akut konfusion (Stubberud, 2011). Olika patofysiologiska förändringar som hypoglykemi, hypotension eller hypoxemi i samband med operation kan leda till en
överbelastning av hjärnan och orsaka akut konfusion (Björkman Björkelund et al., 2013; Xing, Xiang, Li, Ji & Xie, 2020). Höjden på patientens ”konfusionströskel” är olika för alla – små barn har vanligtvis en låg konfusionströskel medan vuxna personer har en högre. I takt med att
åldrandet, sjunker även tröskeln då hjärnan åldras biologiskt och har svårare att upprätthålla sin
2 normala funktion (Edberg & Orrung Wallin, 2019). Ålder är således en vanlig riskfaktorerna men också hjärt- och kärlsjukdomar, multisjukhet, alkoholmissbruk och olika kognitiva
sjukdomar. Förutom dessa riskfaktorer finns det även andra faktorer som kan orsaka ett trauma i form av stress och på så vis vara utlösande för tillståndet, detta kan exempelvis vara olika infektioner, hjärnskador, smärta eller olika typer av läkemedel (Edberg & Orrung Wallin, 2019;
Menzenbach et al., 2019).
Prevalens
Akut konfusion är en av de vanligaste komplikationerna vid postoperativ vård hos äldre patienter. Uppgifterna om prevalens varierar; Menzenbach et al. (2019) uppger att 15–70 % av de patienter som genomgått kirurgi drabbas (Menzenbach et al., 2019; Pieri et al., 2019).
American Psychiatric Association (2000) påstår att 10–15 % av äldre personer som ska
genomgå kirurgi redan vid inskrivning har konfusion och att sedan 10–40 % får en postoperativ konfusion. I en reviewstudie sågs det att konfusion förekommer hos 37 % av de äldre
patienterna som vårdas postoperativt efter kirurgi av kolorektalcancer (Yang et al., 2020).
Eriksdotter-Jönhagen (2006) menar att ungefär en tredjedel av alla konfusioner hos äldre patienter aldrig upptäcks. Det är bevisat att upp till 50 % av alla patienter på en kirurgisk vårdavdelning får konfusion enligt Kratz, Heinrich, Schlauß och Diefenbacher (2015).
Prevalensen är högst för män över 80 år men det finns många bakomliggande riskfaktorer till att akut konfusion kan uppstå (Pieri et al., 2019; Stubberud, 2011). Av de patienter som drabbas av akut konfusion kan 30–40 % av fallen förebyggas, om personalen är medvetna om huvudsakliga riskfaktorer (Yang et al., 2020).
Screeningverktyg
Patienter som har en låg konfusionströskel har en högre risk att hamna i tillståndet. I samband med kirurgi är det därför stor risk för dem att drabbas och en identifiering av tillståndet är av betydelse för att rätt vård ska sättas in (Edberg & Orrung Wallin, 2019). För att säkra kvalitén kring omvårdnaden vid akut konfusion bör vårdgivarna i fråga ha ett strukturerat arbetssätt kring förebyggande arbete med hjälp av evidensbaserade mallar (Stubberud, 2011). Under åren har flera screeningverktyg tagits fram och några av dem är Nursing Delirium Screening Scale (NU-DESC), Confusion Assessment Method (CAM), Confusion Assessment Method for the Intensive Care Unit (CAM-ICU), The Richmond Agitation–Sedation Scale (RASS).
Screeningverktyget NU-DESC är framtaget för att sjuksköterskan ska kunna identifiera akut
2 konfusion genom en strukturerad observation. CAM är avsedd att användas på vårdavdelningar medan CAM-ICU är särskilt framtaget för att användas på intensivvårdsavdelningar där
patienten vanligtvis är intuberad eller icke-verbal. Screening med RASS bygger på en 10- poängs-skala, där varje skala ger olika poäng som sedan redovisar ett resultat (Björkman Björkelund et al., 2013; Edberg, 2009; Larsson, Granberg Axèll & Ersson, 2007; Gaudreau, Gagnon, Harel, Tremblay & Roy, 2005; Sessler et al., 2002). American Psychiatric Association (2000) har utvecklat screeningverktyget DSM-IV för att lättare kunna diagnostisera patienter som misstänks hamna i ett akut konfusionstillstånd. Enligt DSM-IV definieras konfusion som störningar i medvetandet i form av kommunikationssvårigheter, desorientering eller
koncentrationssvårigheter. Ett kriterium för att diagnos ska ställas är att dessa störningar inte ska gå att associera till en tidigare kognitiv sjukdomsbild (American Psychiatric Association, 2000).
Konsekvenser
Patienter som varit i ett akut konfusionstillstånd har beskrivit det som skrämmande och overkligt, de känner sig ofta hotade och lider av stark ångest. Hos många av dem som gått igenom en konfusion sitter upplevelsen kvar i medvetandet och följer med under en längre tid efteråt (Edberg, 2009; Wiklund, 2003). Relationen mellan sjuksköterskan och patienten är därför essentiell för patientens välbefinnande – ömsesidighet från båda parter och respekt för patientens integritet är betydelsefullt. Sjukligheten och mortaliteten har påvisats att öka i samband med konfusion, dessutom kan omvårdnadsbehovet stiga markant och vårdtiden blir därmed längre när en patient drabbas av konfusion – som en följd av det ökar kostnaderna för vården (Menzenbach et al., 2019; Beckmann et al., 2017; Kratz et al., 2015; Eriksson &
Forsgren, 2010; Larsson et al., 2007; Yang et al., 2020; Xiang et al., 2020; Sörensen Dupplis, 2003). Kostnaderna för att vårda en patient som drabbas av konfusion har visats öka markant i förhållande till en patient som inte har drabbats (Rubin et al., 2006). Hos den äldre patienten kan situationen leda till demensutveckling en längre tid efter utskrivningen (Edberg, 2009;
Stubberud, 2011).
Sjuksköterskans roll kring omvårdnad vid konfusion
Sjuksköterskan är en av de yrkesprofessioner som spenderar en stor del av sin tid tillsammans med patienten i jämförelse med andra professioner, därför har sjuksköterskan en ledande roll i det förebyggande arbetet av akut konfusion (Beckmann et al., 2017; Edberg, 2009).
2 Omvårdnadsåtgärder vid akut konfusion innebär i helhet att patientens grundläggande behov blir tillgodosedda (Stubberud, 2011). I ICN:s etiska riktlinjer för en sjuksköterska beskrivs det att sjuksköterskan ska ha kunskap som är baserad på en tydlig grund av forskning för att upprätthålla ett evidensbaserat tänkande (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). För patienter som ska genomgå ett kirurgiskt ingrepp finns det flera olika omvårdnadsmoment som ska genomföras och det är där som sjuksköterskan kan känna igen, bedöma samt förebygga ett eventuellt temporärt tillstånd av konfusion (Hamdan-Mansour, Farhan, Othman & Yacoub, 2010).
Teoretisk referensram
Den omvårdnadsteori som används i uppsatsen är Katie Erikssons teori om det mänskliga lidandet och hennes syn på miljö. Denna omvårdnadsteori valdes på grund av teorins mångdimensionalitet. Katie Eriksson (1994) ser lidandet som en naturlig del av livet. Hon menar att lidandet är en ständig kamp mellan det friska och sjuka, det goda och onda, mellan livet och döden. Samtidigt som lidandet kan ta ifrån livet all mening kan det likaså ge hälsan en betydande mening genom att människan har förmågan att känna medlidande och kärlek för andra. Den vårdmiljö som patienten befinner sig i delar hon upp i det fysiska, det psykosociala och det andliga rummet (Eriksson, 1994). Att som patient drabbas av konfusion kan innebära ett stort lidande. För att lättare förstå patienten i lidandet kan denna omvårdnadsteori vara till hjälp.
Nedan redogörs Erikssons tre olika former av lidande inom vården och hennes syn på vårdmiljön.
Livslidande
Livslidande innefattar hela patientens liv och situation, det beskriver hur människans
livssituation berörs när hon drabbas av ohälsa eller sjukdom. Det innefattar således mer än bara det lidande som kan uppstå i vårdsammanhang. Det liv som en gång varit förändras och tas plötsligt ifrån en. Det kan upplevas som ett hot mot den egna existensen. Sociala relationer till andra och behovet av att bli sedd, hörd eller förstådd rubbas (Eriksson, 1994).
Sjukdomslidande
Sjukdomslidande innefattar det lidandet som uppstår vid en sjukdom eller vid behandling av sjukdom. Det kan upplevas både som ett fysisk lidande i form av kroppslig smärta och är därför oftast riktat till en bestämd del av kroppen. Sjukdomslidandet kan yttra sig psykiskt där hela
2 människan påverkas. Vid outhärdlig smärta kan det psykiska lidandet ta form som andligt eller själsligt. Likaså kan skam, skuld och förnedring i samband med behandling av
sjukdomstillstånd orsaka ett psykiskt sjukdomslidande, enligt Eriksson (1994).
Vårdlidande
Vårdlidandet berör det lidandet som uppstår i relation till vårdandet eller utebliven vård.
Lidandet kan sammanfattas i fyra kategorier: kränkning av patientens värdighet, fördömelse och straff, maktmissbruk eller utebliven vård. Enligt Eriksson är kränkning av patientens värdighet den mest vanliga formen av vårdlidande. Det kan orsakas av arrogans eller nonchalans från vårdpersonalens håll. Fördömelse grundar sig på att vårdare anser sig ha rätt att avgöra vad som passar bäst gällande patientens vård. Med straff menas att vårdpersonal avsiktligt försummar patientens autonomi eller medvetet slarvar med omvårdnaden (Eriksson, 1994).
Vårdmiljön
Omvårdnadsteoretikern menar att det fysiska rummet är en utgångspunkt för att människans livsfunktioner ska fungera. Det psykosociala rummet utgörs av interaktionen mellan patientens
”jag” och korrekta andra medan det andliga rummet utgör av människans relation till sin tro (Eriksson, 1987).
Problemformulering
Akut konfusion är idag ett vanligt tillstånd som kan drabba alla patientgrupper efter ett kirurgiskt ingrepp. Sannolikheten är därför stor att som sjuksköterska någon gång vårda patienter med akut konfusion. Ett obehandlat konfusionstillstånd är associerat med en ökad sjuklighet, dödlighet, risk för komplikationer, förlängda vårdtider och indirekt ökade kostnader för vården (Edberg, 2009). Därför är det förebyggande arbetet av akut konfusion ett viktigt ämne att studera. Med kunskap från redan befintlig forskning av ämnet kan uppsatsen bidra till en ökad medvetenhet om akut konfusion och det förebyggande arbetet så att sjuksköterskor kan arbeta mot en mer patientsäker vård.
Syfte
Syftet är att undersöka hur akut konfusion kan förebyggas hos patienter som har genomgått kirurgi.
2
METOD
Design
Litteraturöversikten har en deskriptiv design med en systematisk ansats som metod. Enligt Friberg (2006) innebär en systematisk litteraturöversikt att existerande forskning studeras för att få en bättre överblick av det valda kunskapsområdet. Inom hälso- och vårdvetenskapliga ämnen är denna typ av metod vanlig och valdes därför som metod (Forsberg & Wengström, 2016).
Sökstrategi
Efter att syftet formulerats valdes sökord som motsvarade studiens syfte och relevanta databaser ut. Den databas som användes var PubMed eftersom den är inriktad på omvårdnad (Forsberg &
Wengström, 2016). Utifrån studiens syfte blev relevanta sökord: Postoperative Delirium, Postoperative Delirium och Prevention, NuDesc, Cam-ICU och Delirium, Delirium assessment och nursing, Delirium och Nursing och Postoperative. När sökningen först genomfördes användes inledningsvis fritext, för att sedan kompletteras med flera olika MeSH-begrepp – det bidrog till att sökningen blev mer specifik eftersom direkta ämnesord ger en mer nischad sökning (Forsberg & Wengström, 2016).
Inklusionskriterier var kvantitativa originalartiklar från åren 2000–2020, för att säkerställa att endast aktuell forskning studerades. Urvalsgruppen var begränsad till vuxna patienter, 18 år eller äldre oberoende av kön samt att patienterna skulle ha genomgått någon form av kirurgi.
Svensk- och engelskspråkiga artiklar oberoende land inkluderades. Artiklarna skulle dessutom vara möjliga att läsa i fulltext. Exklusionskriterier var kvalitativa artiklar där patientgruppen hade någon form av funktionsvariation eftersom det är svårt att studera, se tabell 1 för inklusions- och exklusionskriterier.
2 Tabell 1. Översikt av inklusions- och exklusionskriterier.
Kategori Exklusionskriterier Inklusionskriterier
Ålder ≤ 18 år > 18 år
Språk Alla språk utöver engelska och svenska Engelska och svenska
Kognitivt tillstånd Kognitiv diagnos God kognitiv förmåga
Årtal ≤ 2000 > 2000
Etiskt godkänd Ej godkänd Godkänd
Artikelkvalité Ej originalartikel Originalartikel
Patienter Som ej har genomgått kirurgi Som har genomgått kirurgi
Artiklarna vars syfte var att undersöka farmakologiska interventioner räknades bort med anledningen av att det ligger utanför allmänsjuksköterskans arbetsuppgifter. Reviewartiklar sorterades bort och sökresultatet gav därmed sammanlagt 4211 artiklar av både kvalitativa samt kvantitativa metoder – de artiklar vars metod var av kvalitativ metod valdes bort. Efter att titel och abstrakt läst i förhållande till syftet återstod 171 artiklar. De abstrakt som ansågs relevanta för studiens syfte laddades ner för en fulltext via lärosätets tidskriftsprenumeration. Sedan granskades artiklarna ytterligare med fokus på metod, syfte och resultat. I detta steg återstod sedan 64 artiklar varav 20 valdes ut till kvalitetsgranskning. Se tabell 2 för översikt av datasökningen.
Tabell 2. Översikt av datasökning.
Databas Sökord, kombination av sökord (MeSH-termer)
Antal träffar
Antal lästa abstract
Antal lästa artiklar
Antal utvalda artiklar PubMed #1 Postoperative delirium
[MeSH]
1907 62 16 3
PubMed #2 Postoperative delirium AND prevention
[MeSH]
565 47 25 3
PubMed #3 NuDesc 6 3 3 2
PubMed #4 Delirium AND nursing AND postoperative [MeSH]
23 8 6 3
PubMed #5 Delirium assessment AND nursing
1101 20
9 4
PubMed #6 Cam-ICU AND delirium 609 31 5 5
2 Bearbetning och analys
Kvalitetsanalys
Med hjälp av en modifierad version av Carlsson och Eimans (2003) granskningsmall för
kvantitativ metod kunde en kvalitetsgranskning och bearbetning av de utvalda artiklarna utföras och i granskningsmallen ingick frågor som bland annat behandlade syfte, metod, resultat och diskussion. Hade artiklarna etiska aspekter, ogrundade slutsatser samt ett tydligt och utförligt svar gällande de olika momenten fick studien en högre gradering enligt granskningsmallen.
Efter kvalitetsgranskningen var det totalt tio artiklar som uppfyllde kraven och de artiklar som slutligen valdes ut till studien var originalartiklar med en kvantitativ forskningsmetod. I denna litteraturöversikt graderades ingen artikel som låg, sex artiklar graderades högt och fyra artiklar graderades medelhögt.
Resultatanalys
För att analysera resultatet användes Fribergs analysmodell (Friberg, 2006). De inkluderade artiklarna lästes först enskilt och upprepade gånger – detta för att så tydligt som möjligt skapa en uppfattning om vad de handlade om. Gemensamt diskuterades och beslutades sedan vad resultatdelen presentera och dess relevanta fynd markerades med en markeringsfärg, för att på så vis försöka kategorisera resultaten utifrån de olika artiklarna. I nästa steg jämfördes de olika fynden från resultatdelen för att identifiera både likheter och skillnader mellan dem – de artiklar vars resultat fokuserade på samma fynd sorterades in under ett och samma tema. Utifrån de olika teman som skapats identifierades ytterligare fynd som markerades med en annan markeringsfärg och sorterades sedan in i kategorier. Artiklarna som valdes ut till studien delades upp i tabellform där författare, titel, syfte, metod, deltagare, resultat och kvalitetsnivå sammanfattades – se bilaga 1. Det medförde att analysen fick struktur.
Forskningsetiska överväganden
Vid genomförandet av litteraturstudien beaktades etiska överväganden med stor försiktighet enligt rekommendation från Forsberg & Wengström (2016). Därför skulle de artiklar som slutligen inkluderades vara godkända av en etisk kommitté. Det lades stor vikt på att inte utesluta eller medvetet förvränga fakta som studerats. Forskning som berör människor måste visa hänsyn till deltagarnas rättigheter. En av dessa rättigheter är att deltagaren när som helst har rätt att dra sig ur (CODEX, 2020). Inom forskning är det ett krav att de som deltar i en forskningsstudie själva ska få välja om de vill medverka eller inte (Olsson & Sörensen, 2011).
2
RESULTAT
Originalartiklarna var genomförda i åtta olika länder; Kina (n = 1), Korea (n = 1),
Nederländerna (n = 1), Schweiz (n = 1), Spanien (n = 1) Sverige (n = 1), Turkiet (n = 1) samt USA (n = 3), mellan åren 2004–2019. Resultatet från de bearbetade artiklarna resulterade i tre teman; använda screeninginstrument, anpassning av omvårdnadsmiljön samt de närståendes medverkan i omvårdnaden. I de teman som berörde screeningverktyg och anpassning av omvårdnadsmiljön sågs upprepade fynd som sorterades upp i kategorier vilket presenteras nedan i tabell 3. Den övervägande delen av studierna undersökte varierande screeningverktyg för identifiering av akut konfusion (n = 6), medan miljöanpassning undersöktes i tre utav studierna och närståendes medverkan studerades i två av artiklarna. Artiklarna som beslutades att användas till studien presenteras i bilaga 1. Indelningen av teman och kategorier som användes till resultatet visas i tabell 3.
Tabell 3. Översikt av teman och kategorier i resultatet.
Tema Kategori
Använda screeninginstrument Fördelar
Hinder
Anpassning av omvårdnadsmiljön
Personcentrerad vård Lugn och tydlig miljö Sömn
Närståendes medverkan
Använda screeningverktyg
Temat sammanställdes av sex kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultaten indikerade på att en användning av screeningverktyg på olika avdelningar kan bidra till att konfusion upptäcks tidigare och adekvat vård sätts in vilket kan motverka incidensen av akut konfusion (Soja et al., 2008; Choi et al., 2019; Winter, Steurer & Dullenkopf, 2015; Han et al., 2015; Lingehall, Smulter, Engström, Gustafson & Olofsson, 2013; Numan et al., 2017).
Fördelar
Fem av de sex studier som behandlar screeningverktyg inkluderar tre olika verktyg, dessa är CAM-ICU, RASS samt NU-DESC. Resultaten indikerade på hög tillförlitlighet hos
screeningverktyget CAM-ICU, detta medför att den kan användas på andra vårdavdelningar.
Det visade att screening med CAM-ICU är enkelt genomförbart även för vårdpersonal som
2 inte har någon specialistutbildning eftersom den hade hög compliance och var därför lätt applicerbart för sjuksköterskan (Soja et al., 2008; Numan et al., 2017). Screeningverktyget Richmond Agitation Sedation Scale (RASS) visade sig ha en god reliabilitet vid screening av akut konfusion. Screening med RASS genomfördes med en snabb strukturerad observation av patienten och den var okomplicerad för sjuksköterskan att genomföra (Han et al., 2015).
Användningen av NU-DESC som screeningverktyg i syfte att förebygga akut konfusion hos patienter som genomgått hjärtkirurgi resulterade i att vara en enkel åtgärd för
sjuksköterskorna därför att den bara tog någon minut att genomföra (Lingehall et al., 2013).
Hinder
Användning av screeningverktyg som en förebyggande åtgärd vid akut konfusion visade sig ha flera hinder vid utförandet. Ett stort antal av de sjuksköterskor som jobbade på en
intensivvårdsavdelning tyckte att användandet inte alltid var lönsamt för patienten eftersom det var tidskrävande. De ansåg även att en bristfällig återkoppling av arbetet påverkade en rutinmässig användning av CAM-ICU på avdelningen (Soja et al., 2008). Kunskap om ämnet visade sig ha en påverkan för hur sjuksköterskan använde screeningsverktyget - fick de först en kortare utbildning med syftet att öka kunskapen om prevention var det ett större antal som genomförde screeningar (Choi et al., 2019). Hos de sjuksköterskor som hade kunskap om ämnet och som förstod hur viktig screening var för det förebyggande arbetet, var användandet mer vanligt än hos de som inte besatt de kunskaperna (Soja et al., 2008). Ett annat hinder vid användning av screeningverktyg var att NU-DESC potentiellt hade fallgropar av den orsaken att den som screeningverktyg var för enkelt uppbyggd och därför inte fångade upp alla patienter som hamnat i tillståndet (Winter et al., 2015; Lingehall et al., 2013).
Anpassning av omvårdnadsmiljön
Detta tema sammanställdes av tre artiklar och beskriver hur en anpassad omvårdnadsmiljö kan förebygga utvecklingen av akut konfusion hos patienter. Studierna presenterar olika omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan ta hjälp av för att anpassa miljön där patienten befann sig.
Lugn och tydlig miljö
Omvårdnadsåtgärder som hade en lugnande påverkan för patienten var att verbalt påminna om vilket datum samt vilken tid på dygnet det var för att hålla patienten orienterad. Att hänga upp en klocka som patienten tydligt kunde läsa av eller att placera en kalender i närheten visade sig vara en positiv och enkel preventionsåtgärd. Behaglig belysning, begränsat antal
2 besökare samt trivsam musik hade en god inverkan och minskade incidensen av akut
konfusion. Fanns det en radio i närheten skulle den inte vara påslagen eftersom det kunde orsaka överstimulering. Justering av andra ljud och ljus såsom övervakningslarm, olika medicintekniska maskiner och att säkerställa ett dagligt dagsljus utefter patientens behov visade sig ha en positiv inverkan. En annan effektiv åtgärd för anpassningen av
omvårdnadsmiljön och för minskningen av incidensen av akut konfusion var att spela behaglig musik. En musikintervention där patienten omgavs av musik indikerade på ett
positivt utfall och motverkade förekomsten av konfusion hos patienter som genomgått kirurgi.
Den musikaliska miljön visade sig ha en effekt som liknar terapi och det medförde därmed ett lugn hos både patienterna och närstående (Karabulut & Yaman Aktas, 2016; McCaffrey &
Locsin, 2004).
Personcentrerad vård
Miljön som patienten befann sig i kunde upplevas som mycket påfrestande och hotfull om inte personcentrerad vård tillämpades. Resultatet indikerade på att personliga ägodelar som foton samt hörsel- och synhjälpmedel hjälpte till med att motverka förekomsten av akut konfusion (Sola-Miravete et al., 2017; Karabulut & Yaman Aktas, 2016). Wang et al. (2019) menade att den personcentrerade vården såg olika ut beroende på i vilken del av världen patienterna befann sig i. Kina använde sig av en personcentrerad vård på det viset att familjen tillsammans med personal såg till att patientens omvårdnadsbehov blev tillgodosett.
Sömnfrämjande omvårdnadsåtgärder
Patienter som nyligen har genomgått kirurgi och som lider av sömnbrist, har 16 gånger så stor risk att hamna i ett akut konfusionstillstånd. Att omorganisera de timmar av dygnet som patienten fick behandling så att deras sömn inte påverkades och genom att begränsa patientens sömntimmar under dagtid resulterade i en regelbunden sömnrytm – vilket motverkade
utvecklingen av konfusion. Likaså djupandning, behaglig musik samt avslappningsövningar förbättrade patientens sömn och indirekt motverkade förekomsten av akut konfusion (Sola- Miravete et al., 2017; Karabult et al., 2016; McCaffrey & Locsin, 2004).
Närståendes medverkan
De närstående som involverades i omvårdnaden av sin familjemedlem kände en trygghet och uttryckte ett mer gynnsamt bemötande gentemot personalen. Samtidigt upplevde patienterna en tryggare miljö – det medförde ett lugn som förhindrade utvecklingen av akut konfusion. En öppen dialog mellan närstående och omvårdnadspersonal resulterade i en ökad komfort för
2 båda parterna och ett större engagemang från familjemedlemmarna gällande vården av den utsatta patienten. Ett interventionsprogram, t-HELP, indikerade på att en mer familjecentrerad vård där närstående var involverade ledde till en minskad förekomst av konfusion. Med hjälp av de närstående kunde också vårdtiderna för patienterna förkortas, vilket indirekt motverkar utveckling av akut konfusion hos patienterna (Wang et al., 2019; Karabulut & Yaman Aktas, 2016).
DISKUSSION
Syftet med litteraturöversikten var att undersöka hur akut konfusion kan förebyggas hos vuxna personer som genomgått kirurgi. Resultaten visade på att en tidig identifiering, anpassning av omvårdnadsmiljön i kombination av närståendes medverkan var av stor betydelse för att förebygga konfusion. Artiklarna visade dessutom att det finns hinder med identifieringen av konfusion vilket ledde till att rätt omvårdnadsåtgärder inte påbörjades i tid.
Olika hinder som försvårade sjuksköterskans arbete var bristande förkunskap om tillståndet, tidsbrist och bristande bedömningsmetoder.
Resultatdiskussion
Det syns en tydlig sammankoppling av flertaliga faktorer som kan påverka utvecklingen av akut konfusion, däribland är det många aspekter som sjuksköterskan kan påverka i sitt omvårdnadsarbete. Användning av screeningverktyg, anpassning av omvårdnadsmiljön och samverkan med närstående var de huvudfynd som resultaten visade.
Användning av screeningverktyg
Resultatet av de studier där användning av screeningverktyg studerades tydde på att åtgärden var lättanvänd och effektiv (Choi et al., 2019; Soja et al., 2008; Winter et al., 2015; Han et al., 2015; Lingehall et al., 2013; Numan et al., 2017). Trots det tyckte ett stort antal
sjuksköterskor som deltog i studien av Soja et al., (2008) att arbetet med screeningverktyg inte alltid var lönsamt för patienten. De menade att bristfällig kunskap av området försvårade arbetet. Choi et al. (2019) påvisade att de sjuksköterskor som hade kunskap om ämnet utförde screeningar eftersom de förstod vikten av det. Detta är ett viktigt fynd och något som borde uppmärksammas allt mer, så att sjuksköterskor får den utbildning som faktiskt krävs för att tillämpa ett preventivt arbetssätt där förekomsten av akut konfusion minskar.
2 Personcentrerad vård och anpassning av omvårdnadsmiljön
Genom att tillståndet upptäcks i tid, kan rätt omvårdnadsåtgärder sättas in och förhindra ett potentiellt onödigt lidande för patienten. Där kommer förebyggande åtgärder in - när
högriskpatienter har identifierats kan sjuksköterskan påbörja det preventiva arbetet som kan göra skillnad i utvecklingen av konfusion. Omvårdnadsåtgärder i form av personcentrerad vård har visat sig vara en effektiv faktor, likaså sömnfrämjande omvårdnadsåtgärder samt en lugn och tydlig miljö (Sola-Miravete et al., 2017; Karabult et al., 2016; McCaffrey & Locsin, 2004). En enkel åtgärd som främjade sömn var att stimulera den musikaliska delen av
patientens sinne – musikterapi är både enkelt och billigt att implementera. Resultatet visade att de närståendes påverkan ledde till en minskad incidens av tillståndet (Wang et al., 2019;
Karabulut & Yaman Aktas, 2016). Det visar på att en personcentrerad vård är av stor betydelse. Genom att respektera och bekräfta patientens upplevelse och egna tolkning av situationen kan sjuksköterskan främja hälsa med utgångspunkt i vad det innebär för varje enskild individ (Svensk sjuksköterskeförening, 2014).
Vårdlidande och vårdmiljö
Orsaken till att patienter som ändå hamnar i ett konfusionstillstånd lider, kan ha sin grund i att patienten upplever sig förödmjukad och kränkt av omvårdnadspersonalen som en följd utav ett missförstånd. Det är inte ovanligt att missförstånd uppstår mellan patient och
omvårdnadspersonal av den orsaken att patientens mentala funktion och orientering är nedsatt – vilket resulterar i att patienten upplever det som att personalen inte ger den vård som
patienten behöver eller medvetet straffar patienten genom utebliven vård (Beckmann et al., 2017). Missförstånd mellan patient och omvårdnadspersonal kan skapa ett vårdlidande för patienten (Eriksson, 1994). Därför är evidensbaserade screeningverktyg, anpassning av
omvårdnadsmiljön och samverkan med närstående av hög relevans att appliceras i det kliniska arbetet för sjuksköterskan så att incidensen av akut konfusion i samband med kirurgi kan minskas. Genom att arbeta enligt den metoden kan vården bli vårdande för patienten istället för att skapa ett lidande orsakat av vården, även den vårdmiljö där patienten befinner sig har stor betydelse för hälsan. Det är inte alltid enkelt att reflektera över miljön på sjukhuset, utan att personligen ha fått tagit del av den som patient. Arkitektur och inredning skapar en känsla tillsammans med människorna som befinner sig i miljön och det är därför viktigt att
sjuksköterskan är lyhörd och tar hänsyn till patientens behov för att skapa en trygg vårdmiljö.
2 Klinisk relevans
I majoriteten av artiklarna fanns en gemensam nämnare – de patienter som drabbades var äldre över 65 år (Sola-Miravete et al., 2017; Wang et al., 2019; Choi et al., 2019; Winter et al., 2015; Han et al., 2015; Lingehall et al., 2013; Numan et al., 2017; McCaffrey & Locsin, 2004). Detta styrks dessutom av Menzenbach et al. (2019) påstående om att akut konfusion är en av de vanligaste komplikationerna efter kirurgi hos äldre patienter. Likaså det faktum att konfusionströskeln blir lägre i takt med det biologiska åldrandet (Edberg & Orrung Wallin, 2019). Precis som ålder sågs även i studien av Sola-Miravete et al. (2017) att inkontinens, alkoholmissbruk och sömnbrist vara utlösande faktorer för akut konfusion vilket styrks av Menzenbach et al. (2019). Fynden har ett applicerbart resultat för de kliniska verksamheterna eftersom vetskapen om riskfaktorerna i kombination med rätt omvårdnadsåtgärder är en relativt skonsam insats ekonomiskt som inte är alltför tidskrävande. Detta fynd är inte enbart betydande inom sjukhusvård – äldrevården kan också ha användning av informationen eftersom dem likväl kan utsättas för olika typer av trauman likt kirurgi där kroppen utsätts för stress vilket kan leda till ett akut konfusionstillstånd.
Kulturella och etiska aspekter
Europeiska länder och Kina är exempel på delar av världen där det tydligt går att finna kulturella skillnader kring omhändertagandet av sina, framförallt äldre, familjemedlemmar – eftersom delaktigheten kring omvårdnaden på sjukhus är större i Kina jämfört med länder som har en västerländsk kultur (Wang et al., 2019). I Kina kan införandet av en familjecentrerad vård därför anses vara en norm – detta är en unik styrka vid närståendes medverkan som en intervention. Samtidigt kan detta ses som en svaghet i omvårdnaden av patienten eftersom sjuksköterskans närvaro gentemot patienten är signifikant lägre i Kina, än i de europeiska länderna (Wang et al., 2019). De skillnader som kan uppstå är att sjuksköterskan arbetar enligt ett evidensbaserat tänkande, vilket medför att den personcentrerade omvårdnaden potentiellt blir uppnådd mer utefter ett vetenskapligt underlag än när de närstående står för
omvårdnaden. Det kan diskuteras huruvida det påverkar patienten och det är därför viktigt att sjuksköterskan har resurser för att införa korrekta evidensbaserade omvårdnadsåtgärder där de närstående är involverade. Att finna ett arbetssätt som ger möjlighet till involvering av
närstående i kombinationen med screeningverktyg och kliniska omvårdnadsfaktorer för sjuksköterskans arbete har i denna litteraturöversikt bevisats minska incidensen av akut konfusion – närståendes medverkan är därför en metod som i hög grad bör införas inom sjukvården.
2 De etiska aspekterna har en central roll vid införande av närståendes medverkan. En patient som hamnat i tillståndet har en nedsatt kognitiv förmåga vilket medför att verkligenheten förvrängs (Beckmann et al., 2017). Potentiella risker som medförs när närståendes medverkan övertar personalen kan vara att patientens integritet och autonomi påverkas under och efter förloppet av akut konfusion av den orsaken att kapaciteten för ett rationellt självbestämmande är nedsatt hos patienten i fråga. Ett faktum som bör tas i beaktande är att relationer inom familjen kan vara ideala för alla de berörda familjemedlemmarna eller så kan de präglas av ett maktmissbruk och orsaka ett vårdlidande för den utsatta patienten (Eriksson, 1994). Här har sjuksköterskan därför en oerhört viktig uppgift – att hela tiden se patienten bakom tillståndet.
Samhälleliga aspekter
Ett främjande arbete där preventionsåtgärder prioriteras kan likaså förkorta vårdtider och genom detta, indirekt, dessutom minska på kostnader inom vården. Rubin et al. (2006) menar att kostnaderna för patienter som hamnat i tillståndet ökar markant och därav går det att förstå hur stor betydelse en ökad kunskap om ämnet har för det förebyggande arbetet. Det är många faktorer som påverkas i kedjan av en ökad förståelse för ämnet; tidig identifiering leder till att rätt omvårdnadsåtgärder sätt in i tid vilket motverkar allvarliga komplikationer och minskar på vårdtiderna, som indirekt minskar på kostnaderna för sjukhusen. Litteraturöversikten tyder på att vikten av en korrekt bedömning av patienten är central eftersom resultatet tydligt indikerade på att en objektiv bedömning av akut konfusion fångade upp fler patienter än en subjektiv bedömning. Trots det utförs bedömningar på svenska vårdavdelningar mestadels subjektivt där användandet av bedömningsformulär är mindre vanligt (Eriksson & Forsgren, 2010). Likväl bör det kunna appliceras så att de 15–70 % av de äldre patienterna som drabbas postoperativt fångas upp i högre utsträckning genom en evidensbaserad metod. Resultatet från studierna tolkas i hög grad som värdefullt och applicerbart i det kliniska arbetet för
sjuksköterskan på många nivåer samt att det går att förebygga med okomplicerade metoder.
Att preoperativt bestå kunskapen, för att fånga upp de patienter som ligger i riskzonen för att hamna i ett tillstånd där akut konfusion föreligger, innebär en stor fördel för både vården såväl som för den enskilda patienten. Screeninginstrument bör finnas lätt åtkomliga för personalen på arbetsplatsen tillsammans med en ökad kunskap om vilka omvårdnadsåtgärder som ger effekt för patienten i ett nära samarbete med närstående – eftersom resultatet tydde på att dessa interventioner minskade incidensen av akut konfusion hos patienter som genomgått kirurgi.
2 Metoddiskussion
Val av metod
Litteraturöversikt valdes som metod på grund av de tidsramar som gavs. Metoden lämpade sig också väl för hur studiens data skulle inhämtas eftersom resultat från tidigare forskning inom ämnet sammanställdes till studien. Syftet var att få en överblick av befintlig forskning och därefter kunna dra slutsatser från artiklarnas resultat. I enlighet med Friberg (2006) är en litteraturstudie en bra metod för examensarbeten på kandidatnivå och innebär att existerande forskning studeras för att få ett mer fördelaktigt perspektiv över det valda kunskapsområdet, därför passade en litteraturstudie in som metod. Enligt Forsberg och Wengström (2016) är en noggrann beskrivning av sökstrategier och urvalsprocess av stor betydelse för att läsaren själv ska ha möjlighet att avgöra trovärdigheten hos de artiklar som valts ut. En söktabell för inklusions/exklusionskriterier (se tabell 1) och en för sökresultatet har därför redovisats (se tabell 2). En tabell för artiklarnas olika teman och kategorier valdes att ta med för att läsaren på ett strukturerat och tydligt sätt skulle kunna ta del av fynden. En artikelmatris för
inkluderade studier har redovisats (se tabell 3) – där kan läsaren lättare ta del av artiklarnas syfte, metod, resultat samt kvalité.
Datainsamling
Litteraturöversikten bygger totalt på tio vetenskapliga artiklar som alla var publicerade i PubMed, vilket är en relevant databas för omvårdnadsforskning (Polit & Beck, 2016). Endast artiklar publicerade mellan åren 2000–2019 inkluderades för att säkerställa att enbart ny relevant forskning av ämnet studerades vilket stärker studiens kvalité – detta gjorde tyvärr att potentiella artiklar med ett relevant syfte och intressant data sorterades bort. Den begränsade tidsintervallen för litteraturstudien var nödvändig eftersom ett större datamaterial skulle vara för tidskrävande i detta arbete. En annan faktor som kan ha påverkat datainsamlingen var vilka sökord som användes och hur dem kombinerades. Korrekt översättning av olika MeSH begrepp var ibland svårt att definiera – det kan ha medfört att eventuellt användbara artiklar inte kom upp vid sökning på grund av den kombination och val av sökord som används.
Artiklarna berör resultat från åtta länder: Kina (n=1), Korea (n=1), Nederländerna (n=1), Schweiz (n=1), Spanien (n=1) Sverige (n=1), Turkiet (n=1) och USA (n=3). Det stärker studiens generaliserbarhet globalt sett. Majoriteten av artiklarna förutom McCaffrey & Locsin (2004) inkluderade också ett stort antal deltagare, som gör att litteraturöversiktens resultat styrker studien och kan ses som generaliserbart.
2 Bearbetning och analys
Eftersom artiklarna har analyserats enligt Fribergs analysmodell samt granskats utefter Carlsson och Eimans (2003) granskningsmall har även det stärkt studiens trovärdighet, validitet och reliabilitet (Forsberg & Wengström, 2016). Granskningen innebär att varje artikel individuellt har granskats av båda författarna, för att sedan tillsammans diskutera och komma fram till en gemensam bedömning. Eftersom endast originalartiklar ingick i
litteraturöversikten resultatdel så höjs kvalitén då enligt Polit & Beck (2016) bedöms originalartiklar vara mer detaljerade, objektiva samt ha en stark evidens. Under
granskningsprocessen ströks totalt tio artiklar eftersom de inte inkluderade patienter som genomgått kirurgi, vilket var en av inklusionskriterierna. Inklusionskriteriet som berörde patienter som genomgått kirurgi har kompletterats med en studie som inkluderade äldre patienter på en akutmottagning. Artikeln valdes att inkluderas för att patientgruppen liknar gruppen med postoperativa patienter eftersom båda utsätts för olika former av trauman där en stressreaktion i kroppen utlöses, det så kallade neuroendokrina svaret (Järhult & Offenbartl, 2013). Tydliga paralleller mellan patienter på en akutmottagning och patienter som genomgått kirurgi gör att studien ändå är applicerbar och fick därför inkluderas. Ett annat problem som uppstod var att majoriteten av artiklarna berörde läkemedel och inte fokuserade på
omvårdnad. Inga deltagare i artiklarna fick ha någon form av kognitiv diagnos eftersom det försvårade datainsamlingen, detta var ett kriterium som fanns med i ett stort antal av artiklarna från datasökningens utfall. Exklusionkriteriet var ändå nödvändigt att ha kvar eftersom en kognitiv diagnos och ett akut konfusionstillstånd är mycket svåra att särskilja och artiklar som inkluerade kognitiva diagnoser hade blivit för svårt att studera. Det ledde också till att urvalet av artiklar som uppfyllde de bestämda inklusionskriterierna blev mindre.
Forskningsetiska överväganden
Samtliga studier i förevisad litteraturöversikt har ett godkännande från en etisk kommitté vilket innebär att deltagarna har fått informerat samtycke och utförts i enlighet med mänskliga rättigheter (CODEX, 2020). Detta var av stor vikt då dem inkluderade studierna studerar människor och ett etiskt godkännande fastställer att ingen risk för kränkning av deltagarnas människovärde kan ha uppstått.
2 Slutsats
Effektiva screeningsverktyg och rätt omvårdnadsåtgärder i kombination med närståendes medverkan är avgörande preventionsfaktorer för akut konfusion hos patienter som genomgått kirurgi. Sjuksköterskan har en avgörande roll i det patientnära arbetet eftersom det är här som rätt åtgärder måste sättas in – på så vis kan akut konfusion förebyggas och minska lidandet för patienten. Tillståndet bör därför uppmärksammas och förebyggas med hjälp av
sjuksköterskans kompetens och omvårdnad.
2
REFERENSLISTA
American Psychiatric Association. (2000). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. 4th edition. Washington DC: Text Revision.
Andersson, E. M., Edberg, A-K., Hallberg, I. R. & Norberg, A. (2002a). The meaning of acute confusional state from the perspective of elderly patients. International Journal of Geriatric Psychiatry, 17(7), 652–663.
Beckmann, S., Schubert, M., Burkhalter, H., Dutkowski, P. & De Geest, S. (2017).
Postoperative Delirium After Liver Transplantation is Associated With Increased Length of Stay and Lower Survival in a Prospective Cohort. Progress in transplantation, 27(1), 23-30.
doi: 10.1177/1526924816679838.
Björkman Björkelund, K., Lundborg Berggren, U. & Wijk, H. (2013). Att möta patienter med demens och/eller konfusion. I C. Bååth & H. Ami (Red.), Ortopedisk vård och rehabilitering (s. 230–232). 1. uppl.: Studentlitteratur.
Carlsson, S. & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad, Studiematerial för undervisning inom projektet ”Evidensbaserad omvårdnad – ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola. ”Malmö: Malmö högskola, Hälsa och samhälle. Evidensbaserad omvårdnad. Rapport nr 2.
*Choi, J. Y., Kim, K. I., Kang, M. G., Lee, Y. K., Koo, J., Oh, J. H,…Kim, C. H. (2019).
Impact of a delirium prevention project among older hospitalized patients who underwent orthopedic surgery: a retrospective cohort study. BMC Geriatrics, 19(1), doi:
10.1186/s12877-019-1303-z.
CODEX. (2020). Forskning som involverar människan. CODEX. Hämtad 3 februari, 2020, från http://www.codex.vr.se/forskningmanniska.shtml
Dehlin, O. & Rundgren, Å. (2014). Geriatrik (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
2 Edberg, A-K. (2009). Minnessvårigheter och förvirringstillstånd. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa (s. 752–791). 1. uppl.: Lund:
Studentlitteratur.
Edberg, A-K. & Orrung Wallin, A. (2019). Kognitiv svikt. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa (s.671-705). 3. uppl.: Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, M. & Forsgren, L. M. (2010). Delirium--awareness, observation and interventions in intensive care units: a national survey of Swedish ICU head nurses. Intensive & Critical Care Nursing. 26(5), 296-303. doi: 10.1016/j.iccn.2010.07.003.
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber utbildning.
Eriksson, K. (1987). Vårdandets idé. Stockholm: Norstedts Förlag
Eriksdotter-Jönhagen, M. (2006). Konfusion hos äldre. I L-O, Wahlund (Red.), Praktisk geriatrik (s. 126-132). Stockholm: Liber AB.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. 4. rev. utg.: Stockholm: Natur & kultur.
Friberg, F. (2006). Att utforma ett examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 71–84). Lund: Studentlitteratur.
Gaudreau, J. D., Gagnon, P., Harel, F., Tremblay, A. & Roy, M. A. (2005). Fast, systematic, and continuous delirium assessment in hospitalized patients: the nursing delirium screening scale. Journal of Pain and Symptom Management. 29(4), 368–375. doi:
10.1016/j.jpainsymman.2004.07.009.
Hamdan-Mansour, A. M., Farhan, N. A., Othman, E. H. & Yacoub, M. I. (2010). Knowledge and Nursing Practice of Critical Care Nurses Caring for Patients With Delirium in Intensive Care Units in Jordan. The Journal of Continuing Education in Nursing. 41(12), 571–576.
2
*Han, J. H., Vasilevskis, E. E., Schnelle J. F., Shintani, A., Dittus, R. S., Wilson, A. & Ely, E.
W. (2015). The Diagnostic Performance of the Richmond Agitation Sedation Scale for Detecting Delirium in Older Emergency Department Patients. Academic Emergency Medicine, 22(7), doi: 10.1111 / acem.12706.
Järhult, J. & Offenbartl, K. (2013) Kirurgiboken: vård av patienter med kirurgiska, urologiska och ortopediska sjukdomar (5. uppl.): Stockholm: Liber AB.
*Karabulut, N. & Yaman Aktas, Y. (2016). Nursing Management of Delirium in the
Postanesthesia Care Unit and Intensive Care Unit. Journal of perianesthesia nursing. 31(5), 397-405. doi: 10.1016/j.jopan.2014.10.006.
Kratz, T., Heinrich, M., Schlauß, E. & Diefenbacher, A. (2015). Preventing Postoperative Delirium – A Prospective Intervention With Psychogeriatric Liaison on Surgical Wards in a General Hospital. Deutsches Ärzteblatt International, 112(17): 289–296. doi:
10.3238/arztebl.2015.0289.
Larsson, C., Granberg Axèll, A., & Ersson, A. (2007). Confusion assessment method for the intensive care unit (CAM-ICU): translation, retranslation and validation into Swedish intensive care settings. Acta Anaesthesiologica Scandinavica. 51(7), 888–92. doi:
10,1111/j.1399-6576.2007.01340.x.
*Lingehall, H.C., Smulter, N., Engström, K. G., Gustafson, Y. & Olofsson, B. (2013).
Validation of the Swedish version of the Nursing Delirium Screening Scale used in patients 70 years and older undergoing cardiac surgery. Journal of Clinical Nursing. 22(19–20), 2858–
66. doi: 10.1111/j.1365-2702.2012.04102.x.
*McCaffrey, R. & Locsin, R. (2004). The effect of music listening on acute confusion and delirium in elders undergoing elective hip and knee surgery. Journal of Clinical Nursing.
13(s2), 91–6. doi: 10.1111/j.1365-2702.2004.01048.x
Martinez, F. T., Tobar, C., Beddings, C. I., Vallejo, G. & Fuentes, P. (2012). Preventing delirium in an acute hospital using a nonpharmacological intervention. Oxford Academic, 41(5), 629–634. doi: 10.1093.
2 Menzenbach, J., Guttenthaler, V., Kirfel, A., Ricchiuto, A., Neumann, C., Adler,
L,…Wittmann, M. (2019). Estimating patients’ risk för postoperative delirium from preoperative routine data - Trial design of the PRe-Operative prediction of postoperative DElirium by appropriate SCreening (PROPDESC) study - A monocentre prospective observational trial. Contemporary Clinical Trials Communication. doi:
10.1016/j.conctc.2019.100501.
*Numan, T., van den Boogaard, M., Kamper, A. M., Rood, P. J. T., Peelen, L. M. & Slooter, A. J. C. (2017). Recognition of Delirium in Postoperative Elderly Patients: A Multicenter Study. Journal of the American Geriatrics Society, 65(9), 1932–1938. doi: 10.1111/jgs.14933.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen Kvalitativa och kvantitativa perspektiv (3 uppl.): Stockholm: Liber AB.
Pieri, M., De Simone, A., Rose, S., De Domenico, P., Lembo, R., Denaro, G,…Monaco, F.
(2019). Trials Focusing on Prevention and Treatment of Delirium After Cardiac Surgery: A systematic Review of Randomized Evidence. Journal of cardiothoracic and vascular anesthesia. doi: 10.1053/j.jvca.2019.09.028.
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2016). Nursing research – Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice (10. uppl). Philadelphia: Wolters Kluwer.
Rubin, F. H., Williams, J. T., Lescisin, D. A., Mook, W. J., Hassan, S., & Inouye, S. K.
(2006). Replicating the hospital elder life program in a community hospital and demonstrating effectiveness using quality improvement methodology. Journal of the American Geriatrics Society, 54, 969–974.
Sessler, C. N., Gosnell, M. S., Grap, M. J., Brophy, G. M., O’Neal, P. V., Keane, K. A,...
Elswick, R. K. (2002). The Richmond Agitation–Sedation Scale Validity and Reliability in Adult Intensive Care Unit Patients. American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine. 166(10). doi: 10.1164/rccm.2107138.
2
*Soja, S. L., Pandharipande, P. P., Fleming, S. B., Cotton, B. A., Miller, L. R., Weaver, S.
G,…Ely, E. W. (2008). Implementation, reliability testing, and compliance monitoring of the Confusion Assessment Method for the Intensive Care Unit in trauma patients. Intensive Care Medicine, 34(7), 1263–1268. doi: 10.1007/s00134-008-1031-x.
*Sola-Miravete, E., Lopez, C., Martínez-Segura, E., Adell-Lleixà, M., Juvé-Udina, M. E. &
Lleixà-Fortuno, M. (2017). Nursing assessment as an effective tool for the identification of delirium risk in older in-patients: A case-control study. Journal of Clinical Nursing, 27(1–2), 345–354. doi: 10.1111/jocn.13921.
Stubberud, D. (2011). Omvårdnad vid konfusion. I H. Almås, D. Stubberud, & R. Grønseth (Red.), Klinisk omvårdnad 1 (2., [uppdaterade] uppl.) (s. 396–403). Stockholm: Liber.
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Swenurse.se.
Hämtad den 24 januari, 2020, från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-
publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf.
Sörensen Duppils, G. (2003). Delirium during hospitalisation. Incidence, risk factors, early signs and patients´experiences of being delirious. Doktorsavhandling, Uppsala Universitet, Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap. Doktorsavhandling.
*Wang, Y. Y., Yue, J. R., Xie, D. M., Carter, P., Li, Q. L., Gartaganis, S. L,…Inouye, S. K.
(2019). Effect of the Tailored, Family-Involved Hospital Elder Life Program on Postoperative Delirium and Function in Older Adults: A Randomized Clinical Trial. JAMA Internal
Medicine. doi: 10.1001/jamainternmed.2019.4446.
Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och Kultur.
*Winter, A., Steurer, M. P. & Dullenkopf, A. (2015). Postoperative delirium assessed by post anesthesia care unit staff utilizing the Nursing Delirium Screening Scale: a prospective observational study of 1000 patients in a single Swiss institution. BMC Anesthesiology, 15, 184. doi: 10.1186/s12871-015-0168-8.
2 Xing, H., Xiang, D., Li, Y., Ji, X. & Xie, G. (2020). Preoperative prognostic nutritional index predicts postoperative delirium in elderly patients after hip fracture surgery. Psychogeriatrics:
the official journal of the Japanese Psychogeriatric Society. doi: 10.1111/psyg.12511.
Yang, Z., Wang, X. F., Yang, L. F., Fang, C., Gu, X. K., & Guo, H. W. (2020). Prevalence and risk factors for postoperative delirium in patients with colorectal carcinoma: a systematic review and meta-analysis. International Journal of Colorectal Disease, 35(3), 547–557. doi:
10.1007/s00384-020-03505-1.
* = Artiklar som ingår i resultatdelen.
2 Bilaga 1. Översikt av inkluderade studier.
Författare, Land, År
Titel Syfte Metod Deltagare Resultat Kvalitet
Sola- Miravete et al., (2017) Spanien
Nursing assessment as an effective tool for the
identification of delirium risk in older in- patients: A case- control study.
Att granska användandet av omfattande omvårdnads- bedömning som ett medel för att identifiera risken för konfusion hos äldre patienter som genomgått kirurgi.
Granskningen sker utifrån en modell som lätt ska kunna användas av sjuksköterskor.
En case- controlled studie som använder kvantitativ metod.
454 patienter
>65 år gamla.
Resultatet visade att risk för konfusion var signifikanta hos patienter som led av undernäring, dyspné, immobilisering, inkontinens, relation samt
sömnproblematik.
Hög.
Wang et al., (2019) Kina
Effect of the Tailored, Family- Involved Hospital Elder Life Program on Postoperative Delirium and Function in Older Adults: A Randomized Clinical Trial.
Att undersöka hur effektivt metoden Tailored, Family- Involved Hospital Elder Life Program (t- HELP) är på sjukhus, för att förhindra postoperativ akut konfusion hos äldre patienter som genomgått kirurgi.
En
randomiserad klinisk prövning med en kontroll- och
interventions- grupp, som använder en kvantitativ metod.
281 patienter som var ≥70 år som skulle genomgå ett kirurgiskt ingrepp.
Interventionen t- HELP påvisades vara effektivt för att minska postoperativ konfusion hos ≥70.
Hög.
Choi et al., (2019) Korea
Impact of a delirium prevention project among older hospitalized patients who underwent orthopedic surgery: a retrospective cohort study.
Syftet var att undersöka reliabiliteten och validiteten av ett screening- instrument tillsammans med ett tvär- vetenskapligt konfusions- förebyggande projekt.
En retrokohort- studie.
Kvantitativ metod.
549 patienter
≥65 år på ortopedisk avdelning som genomgick kirurgi.
Interventions- gruppen var 275 och kontroll- gruppen var 274.
Screeningverktyget identifierade patienter
framgångsrikt och det förebyggande projektet bidrog till en bredare och bättre kunskap om ämnet bland personal.
Medel- hög.
Soja et al., (2008) USA
Implementation, reliability testing, and compliance monitoring of the Confusion Assessment Method for the Intensive Care Unit in trauma patients.
En studie som handlar om att införa
övervakning av konfusion, mäta hur tillförlitligt screening- verktyg är samt övervaka hur efterlevnaden hos
traumapatienter med konfusion.
Prospektiv observations- studie.
Kvantitativ metod.
Akutskadade patienter med trauma level 1.
Screeningverktyget CAM-ICU kan användas på en avdelning med traumapatienter, eftersom den har hög tillförlitlighet.
Hög.
