L ÄROMEDELSANALYS I SVENSKA SOM
ANDRASPRÅK
– MED FOKUS PÅ FÖREKOMST ,
FRAMSTÄLLNING OCH JÄMSTÄLLDHET
Avancerad nivå Pedagogiskt arbete Christian Halsöy 2020-LÄR7-9-A11
Program: Ämneslärarutbildning för grundskolans årskurs 7–9: svenska, engelska och svenska som andraspråk
Svensk titel: Läromedelsanalys i svenska som andraspråk – Med fokus på förekomst, framställning och jämställdhet
Engelsk titel: Textbook analysis in Swedish as a second language - focusing on gender frequency, representation and gender equality
Utgivningsår: 2020
Författare: Christian Halsöy Handledare: Anita Norlund Examinator: Catrine Brödje
Nyckelord: genus, kön, framställning, förekomst, feminint, maskulint, jämställdhet, svenska som andraspråk
__________________________________________________________________
Sammanfattning
Inledning: I skolan spenderar elever en stor mängd lektionstid med att arbeta med olika läroböcker. Det är just därför läroböcker behöver analyseras, för att ta reda på vad för värderingar och könsnormer som de förmedlar till svenska elever.
Syfte: Syftet är att utifrån ett genusperspektiv bidra med kunskaper om hur kvinnor och män framställs och förekommer i läroböcker i svenska som andraspråk för årskurserna 7–9.
Metod: Den metod som har använts är kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ bild- och textanalys. Metoden möjliggör både kvantitativa och kvalitativa resultat för att besvara studiens frågeställningar. Tre olika analysredskap användes för att analysera läroboken. Med hjälp av två analysredskap besvarades studiens kvantitativa frågeställning. Ett analysredskap användes för att besvara studiens kvalitativa frågeställning.
Resultat: Studiens kvantitativa resultat visar att kvinnor förekommer betydligt oftare än män på bilder, i dialoger och i övrig text. Studiens kvalitativa resultat är mer spridda. Resultaten visar bland annat att kvinnor och män båda framställs som idrottsutövare i text och bild, men även att kvinnor har stor möjlighet att arbeta med prestigefyllda yrken och typiskt maskulina yrken. Resultaten visar dock också på traditionella stereotypa framställningar för män och kvinnor. Exempelvis drivs män av rikedom och kvinnor kan ofta ses utföra hushållssysslor i läroboken.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 1
SYFTE ... 2
Frågeställningar ... 2
TEORETISK FÖRANKRING ... 3
Begreppsdefinition ... 4
TIDIGARE FORSKNING ... 5
METOD ... 9
Material och urval ... 9
Genomförande ... 10
Analysredskap ... 11
Reliabilitet och validitet ... 13
RESULTAT ... 14
Kvantitativa resultat ... 14
Förekomst i bilder ... 14
Talutrymme i dialoger ... 15
Könsmarkerade konstruktioner mellan män och kvinnor ... 15
Kvalitativa resultat ... 17
Maskulina aktiviteter ... 17
Maskulina framställningar ... 19
Feminina aktiviteter ... 21
Feminina framställningar ... 22
DISKUSSION ... 24
Resultatdiskussion ... 24
Kvantitativ resultatdiskussion ... 24
Kvalitativ resultatdiskussion ... 25
Metoddiskussion ... 28
Didaktiska konsekvenser ... 29
Förslag till ytterligare forskning ... 29
REFERENSER
BILAGOR- 5 -
1
INLEDNING
I dagens samhälle är det av stor vikt att diskutera och belysa jämställdhet mellan pojkar och flickor och kvinnor och män1, då människor i många fall blir särskilt behandlade på grund av det biologiska kön som personen har (Hedlin 2006). Jämställdhet går att behandla på olika sätt, ett exempel är genom att arbeta med läroböcker i undervisning. Baldwin och Baldwin (1992) undersökte hur mycket lektionstid som lades på arbete med läroböcker i Kanada. Baldwin och Baldwin kom fram till att lärare använder läroböcker i sin undervisning 70–90 % av lektionstiden. En liknande studie, som har gjorts av Sadker och Zittleman (2007), undersökte hur mycket av lektionstiden som spenderades på att arbeta i läromedlen. De kom fram till att elever spenderar 80–95 % av lektionstiden på att arbeta med sin lärobok. Faktum är att en stor del av undervisningen grundar sig på arbete med olika former av läromedel och det är därför viktigt att ta reda på vad läromedlen faktiskt förmedlar.
Sedan Lgr69 har det funnits en jämställdhetsaspekt med i styrdokumenten. Innan dess berörde inte skolan jämställdhet. Detta innebar att stereotypa könsroller för hur en kvinna och man ska vara kunde växa fast som samhälleliga normer (Eilard 2008). Inför femte upplagan av Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Reviderad 2019 (2019) förtydligade Skolverket skolans uppdrag om att bryta könsmönster och arbeta för jämställdhet i skolan.
Skolverket förtydligar skolans värdegrund och uppdrag med ”alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.” (s. 5). Att döma av utdraget från Skolverkets styrdokument bör också läroböcker som används i skolan vara anpassade för att främja jämställdhet.
Ytterligare påtryckning för att skolan och dess innehåll ska vara jämställd kan utläsas i Skollagen (2010:800, 1 kap, §5). I skollagen är det krav på att utbildningen ska grundas på alla människors lika värde samt jämställdhet mellan könen. Svensk skola har möjlighet att påverka jämställdhetsarbetet med hjälp av läromedel. Det är skäl nog att studera huruvida läromedel i svensk skola är jämställt utformade mellan män och kvinnor.
1 Fortsättningsvis kommer kvinna/kvinnor och man/män systematiskt användas i studien. När dessa ord används hänvisar de till personer av det kvinnliga och manliga könet, det vill säga både pojkar och flickor också.
2
SYFTE
Syftet är att utifrån ett genusperspektiv bidra med kunskaper om hur kvinnor och män framställs och förekommer i läroböcker i svenska som andraspråk för årskurserna 7–9.
Frågeställningar
• Hur ofta förekommer män respektive kvinnor i bild och text?
• Hur framställs kvinnor och män i bild och text?
Utifrån studiens två frågeställningar går det att dra slutsatser i relation till jämställdhet.
3
TEORETISK FÖRANKRING
Som teoretisk ram utgår jag från två teoretiker, nämligen Raewyn Connell som har myntat hegemonisk maskulinitetsteori och Hirdman som har myntat genusteori. Studiens olika resultat kan med hjälp av genusteori och hegemonisk maskulinitetsteori tolkas.
Hegemonisk maskulinitetsteori är en teori som myntats av Raewyn Connell. Teorin bygger på de ideal kring vad som är manligt och hur en man ska vara. Teorin bygger även på männens dominans vilket i sin tur innebär att män är överordnade kvinnor (Connell & Messerschmidt 2005).
Hirdman introducerar begreppet genussystemet som grundar sig i genusteori. Genussystemet är uppbyggt med två grundläggande principer när det kommer till genus. Den första principen heter isärhållande och innebär att kvinnor och män skiljer sig åt och ska bete sig på olika sätt.
Detta leder till att män och kvinnor anses som varandras motsatser. Den andra principen är hierarki och innebär att män och kvinnor är rangordnade efter vad som är det allmängiltiga och vad som är det avvikande. Mannen är normen inom denna princip och kvinnan anses som avvikelse från normen då hon är olik mannen (Hirdman 2001). På grund av samhällets normer har mannen högre status och anses som det allmängiltiga i relation till kvinnan. Eftersom mannen är normen behöver han heller inte nämnas i text då han är det självklara och normala (Hirdman 1998).
Hedlin (2010) har tolkat Hirdmans teori om genussystemet och bidrar till att definiera genus och jämställdhet. Hon menar att definitionen av jämställdhet är ”likvärdiga villkor mellan män och kvinnor” (s. 7). Jämställdhet handlar alltså om att oavsett om du är en man eller kvinna ska du ha samma möjligheter och förväntningar på dig i samhället och inte hindras på grund av vilket kön du har. Hedlin (2006) hävdar att man som människa kan bli behandlad på särskilda sätt beroende på om man antingen är en man eller en kvinna. Kvinnor och män blir behandlade utifrån de förväntningar som finns på dem. Dessa förväntningar som samhället har på både kvinnor och män går att beskrivas med begreppet genusifiering. Genusifiering är ett begrepp som har myntats av Thurén (2000) och begreppet innebär att olika saker är kodat som antingen kvinnligt eller manligt. Detta kan exempelvis vara utseende, yrken eller egenskaper. Att något är genusifierat innebär att det är kopplat till de rådande normerna som finns i samhället om hur
4
kvinnor som män ska vara, vilket är nära sammankopplat med Hirdmans (2001) genuskontrakt, det vill säga att kvinnor och män följer de normer för hur en man och en kvinna ska vara.
Studiens resultat kan med hjälp av genusteori och hegemonisk maskulinitetsteori bidra till ökad förståelse för hur föreställningar för vad som är manligt och kvinnligt uttrycks i läroboken.
Hegemonisk maskulinitetsteori och genusteori kommer att sättas i relation till resultatet i avsnittet för resultatdiskussion.
Begreppsdefinition
I relation till avsnittet för teoretisk förankring, kommer jämställdhet, genus, kön, maskulinitet och femininitet att definieras och förtydligas för läsaren.
Jämställdhet – Jämställdhet handlar om förhållanden mellan kvinnor och män. Det handlar om att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, skyldigheter och rättigheter i samhället och i livet (Hedlin 2006).
Genus – Genus är de föreställningar om vad som anses kvinnligt och manligt i samhället utifrån ett historiskt, kulturellt och socialt perspektiv (Hirdman 2006).
Kön – I de nordiska länderna (Sverige, Norge, Danmark, Finland, Island, Grönland, Färöarna
& Åland) används kön på samma sätt som ordet gender används i engelskan. Kön i detta avseende handlar om sociala, kulturella och symboliska konstruktioner för vad som är kvinnligt och manligt (Berge 2011, s. 162).
Maskulinitet – Maskulinitet är det som anses som manligt enligt de könsnormer som vi har. Det tar sig till uttryck genom diverse beteenden och handlingar som anses passande för män (West
& Zimmerman 1987).
Femininitet – Femininitet är det som anses som kvinnligt enligt de könsnormer som vi har. Det tar sig till uttryck genom diverse beteenden och handlingar som anses passande för kvinnor (West & Zimmerman 1987).
5
TIDIGARE FORSKNING
I följande avsnitt presenteras resultat från svensk och internationell forskning som tar upp hur ofta kvinnor och män förekommer i läroböcker men även hur de framställs i läroböcker.
Ullah och Skelton (2013) undersökte läroböcker i Pakistan och kom fram till att män finns med mer i läromedlen än vad kvinnor gör. Resultatet från studien visar också att kvinnorna och männen i läromedlen har traditionella könsroller, det vill säga det som är typiskt för den stereotypiska mannen och kvinnan i Pakistan. Exempelvis är det vanligt att kvinnorna i läromedlen arbetar som pedagog, städar, lagar mat, tvättar, tar hand om barnen och utför hushållssysslor. Männen som finns med i läromedlen arbetar ofta för att tjäna pengar, har arbetspositioner med mycket makt och utför idrottsaktiviteter i högre utsträckning än kvinnorna. Lee (2018) undersökte hur kvinnor och män beskrivs i japanska läroböcker. För att undersöka detta analyserade hon vilka adjektiv som användes för att beskriva männen och kvinnorna i läromedlen. Resultatet visar att utseende, ålder och känslor kommenteras och används för att framställa kvinnor i Lees studerade läroböcker. Kvinnors utseende och ålder nämns med hjälp av adjektiv som ”lilla”, ”gamla”, ”unga”, ”långa”, med flera för att framställa dem. Känslor som ofta används för att framställa kvinnor innefattar bland annat glädje, irritation och rädsla. Att kvinnor ofta framställs med hjälp av sina känslor stödjer även Barton och Namatende Sakwa (2012). Barton och Namatebde Sakwa har studerat läroböcker i Uganda och kommit fram till att kvinnor ofta beskrivs med koppling till sina känslor. Männen däremot beskrivs inte på samma sätt, det finns en tendens att männen beskrivs genom sin fysiska styrka, exempelvis ”stor och stark” men även andra adjektiv som rik, viktig och modig (Lee 2018).
Till skillnad från läroböcker i Pakistan, Japan och Uganda där läroböckerna innehåller tydliga stereotypa idéer för hur en kvinna och en man ska vara, har Eilard (2008) studerat svenska läseböcker2 som publicerats mellan åren 1962–2007. Eilard kom fram till att det finns spår av stereotypa beteenden hos kvinnor och män i de läseböcker hon studerade, men att dessa stereotyper hade blivit allt mer uppluckrade. Hon hävdar också att traditionella könsroller för män och kvinnor har förändrats ju närmare samtiden vi kommer. Män kan nu ses som empatiska och mjuka och kvinnor kan ses som starka individer. Det som har hänt är att hierarkiska skillnader mellan kvinnor och män fortsatt är kvar i de läroböcker som har publicerats på 2000- talet, dock uttrycks hierarkiska skillnader inte på samma sätt som förr i tiden. Istället för att
2 Läseböcker är de läroböcker som elever vanligtvis först kommer i kontakt med i skolan. (Eilard 2008, s. 24)
6
kvinnan är underordnad är det inte ovanligt att mannen är underordnad kvinnan i läseböckerna.
Carlson (2007) har också studerat ämnet och har precis som Eilard kommit fram till att de svenska läroböcker som hon har studerat har haft uppluckrade könsroller mellan kvinnor och män. Carlson analyserade olika läroböcker och det var inte ovanligt att hon såg den moderna mannen som lagar mat samt städar huset. Detta tyder på att svenska läromedel som har ingått i studier av Eilard och Carlson kan anses som någorlunda jämställda, dock inte helt och hållet då det fortsatt förekommer vissa stereotyper för hur en kvinna ska vara.
Det finns dock undersökningar som visar att svenska läroböcker inte är jämställda samt att det finns tydliga skillnader i hur kvinnor och män blir representerade. Ohlander som är professor emeritus i historia fick i uppdrag från Delegationen för jämställdhet i skolan (2010a & 2010b) att undersöka sammanlagt åtta olika läroböcker som var anpassade för ämnena, historia och samhällskunskap inom grundskolan och gymnasieskolan. Ohlanders uppdrag var att ta reda på vilket utrymme män respektive kvinnor fick i materialen, kopplat till jämställdhet. I de två läromedel som studerades i samhällskunskap som var avsett för grundskolan (2010b) är det tydlig skillnad mellan mäns och kvinnors förekomst i studiens läromedel. I läroboken för de första skolåren är män med på bilder 146 gånger, medan kvinnor endast är med på bild 92 gånger. Det andra läromedlet som studerades är avsett för de äldre årskurserna, nämligen årskurs 6–9. Det finns avsnitt i boken som tar upp jämställdhet med fokus på kvinnor, exempelvis om kvinnor som arbetar som polis och inom politiken. Dock finns det många texter som inte berör jämställdhetsaspekten i boken. När det kommer till bilder i läroboken är det precis som föregående läroböcker att män dominerar hur ofta de förekommer i läroboken.
Ohlander hittade 215 bilder i läroboken som enbart gestaltar män eller kvinnor. På 70 av bilderna är det enbart kvinnor och 145 av dem är det enbart män. De två resterande läroböckerna som studerades är anpassade för gymnasieskolan och de visar precis som de två från grundskolan att det är fler män med på bilder än vad det är kvinnor. Likaledes är det i studiens sista analyserade läromedel för gymnasieskolan. Fler män är namngivna än kvinnor i boken och det finns fler bilder på enbart män än på enbart kvinnor. Utöver det precis nämnda är stereotypiska manliga könsroller vanligt förekommande, exempelvis män som arbetar med skogsarbete och som byggarbetare (Ohlander 2010b). Detta tyder på att män har mer utrymme i läromedlen än kvinnor, men även att manliga stereotyper upprätthålls i de läroböcker som är anpassade till grundskolan och gymnasieskolan i ämnet samhällskunskap.
7
Ohlanders (2010a) undersökning om läromedel i historia visar samma resultat som i samhällskunskap, nämligen att män är överrepresenterade. Ett tydligt exempel på manlig överrepresentation i historieböckerna går att finna genom att räkna antalet kvinnonamn och mansnamn i böckernas register. I det ena läromedlet finns det sex kvinnor i registret, samtidigt som det finns cirka 150 män med i registret. Detta är ett pågående tema i de läroböcker som Ohlander har studerat. I en annan av de läroböcker som analyserades finns det 23 kvinnor med i registret och över 300 män. I det tredje läromedlet finns det 19 kvinnor med i registret och 245 män. Den fjärde och sista läroboken har 14 kvinnliga personnamn med i registret och 235 manliga personnamn i registret. När det kommer till bilder i dessa fyra böcker är det precis som i läroböcker för samhällskunskap, fler män som visas än vad det är kvinnor (Ohlander 2010a).
Det finns tydliga tendenser till att män förekommer i större utsträckning i studiens läroböcker än vad kvinnor gör.
Det finns fler som har studerat hur ofta kvinnor och män förekommer och hur de framställs i läroböcker. Exempelvis har Graeske (2010) undersökt tre olika läroböcker i svenskämnet för gymnasieskolan. Graeske analyserade bland annat antalet kvinnliga och manliga författare i läroböckerna. Hennes resultat visar att män är överrepresenterade i samtliga läroböcker. Det tydligaste fallet av manlig överrepresentation är i analysen av författarporträtt i en av läroböckerna. I läroboken finns det totalt 75 författarporträtt, 61 av dessa handlar om manliga författare (81 %) och 14 handlar om kvinnliga författare (19 %). Resultatet visar en tydlig överrepresentation av män i läromedlet. Berge och Widding (Skolverket 2006) har också bidragit till forskningsdiskursen genom deras sammanställning av läroböcker i ämnena biologi/naturvetenskap, historia, religionskunskap och samhällskunskap för årskurserna 7–9 samt för gymnasial nivå. Precis som Ohlander (2010a, 2010b) och Graeske fastställde även Berge och Widding att pojkar och män är överrepresenterade i de läroböcker som de har studerat. I vissa avsnitt av de läroböcker som ingick i analysen förekommer kvinnor fler gånger än män. Dock ska det tilläggas att när så är fallet är det endast marginell skillnad och överlag är det fler män med i läroböckerna än vad det är kvinnor. Utifrån ett jämställdhetsperspektiv analyserades även vad kvinnor och män får göra i läromedlen som kan tydas i följande utdrag:
Huvudtendensen är vidare att majoriteten av de olika teman som representeras i läroböckerna genomsyras av en likhetsdiskurs. Kvinnor och flickor får göra samma saker som män och pojkar utifrån samma positioner, men männen har fler representanter och får göra fler saker. (Skolverket 2006, s.31).
8
Det verkar finnas ett försök till jämställdhet mellan kvinnor och män men trots detta är männen överrepresenterade i läroböckerna och har större möjlighet till att utföra fler aktiviteter än kvinnorna.
Lind Palicki (2005) har också utfört analyser om mäns och kvinnors representation i läromedel.
Lind Palickis resultat går emot de resultat som Berge och Widding (Skolverket 2006) och Ohlander (2010a, 2010b) fått fram, det vill säga att män är överrepresenterade i läromedel. Lind Palicki undersökte hur ofta ord som går att koppla till män och kvinnor förekommer i en lärobok för samhällskunskap genom så kallade könsmarkerade konstruktioner. Hennes resultat visar att det finns 841 ord som relaterar till kvinnor och 722 ord som relaterar till män. Överlag är det fler ord som relaterar till kvinnor än män. Det är endast personnamn och övriga könsmarkerade ord som yrkesbeteckning och släktbeteckning som relateras till män mer än kvinnor. Skillnaden i antal ord som relaterar till män och kvinnor tyder på att kvinnor förekommer i högre utsträckning än män.
Under den här rubriken har det redogjorts för att tidigare studier och forskning kommit fram till att män generellt sett är överrepresenterade i läroböcker på svenska samt på andra språk i andra länder. Studier visar att män finns med på fler bilder än kvinnor i läroböcker men även i de register som har undersökts. Det finns dock studier som visar på det motsatta, nämligen att kvinnor och ord som relaterar till kvinnor förekommer oftare än för män. I de studier som har undersökt hur kvinnor och män framställs i läroböcker är det tydligt att kvinnor framställs genom sitt yttre utseende, sina känslor och med stereotypa aktiviteter för en kvinna, som att laga mat, städa och ta hand om barnen medan män ofta framställs genom sin fysiska styrka och den stereotypiska bilden av mannens arbete som byggarbetare, skogsarbetare och dylikt. Dock kvarstår frågan om hur ofta kvinnor och män förekommer och hur de framställs i svenska läroböcker för årskurs 7–9 i ämnet svenska som andraspråk.
9
METOD
Det primära materialet för studien var bild och skriven text i form av en lärobok i ämnet svenska som andraspråk för årskurs 7–9. För att besvara den första frågeställningen, det vill säga hur ofta män och kvinnor förekommer i bild och text användes en kvantitativ innehållsanalys.
Denna analys var övergripande och undersökte hur stort utrymme text- och bildmängden i studiens läromedel ägnar åt män respektive kvinnor. Detta gjordes genom att räkna hur ofta män, kvinnor samt ord som kan kopplas till ett kön förekom i text och bild. Genom att använda sig av en kvantitativ innehållsanalys får man på ett tydligt och systematiskt sätt reda på vilket utrymme män och kvinnor får i det som ska studeras (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns &
Wängnerud 2017).
För att besvara studiens andra frågeställning, det vill säga hur kvinnor och män framställs i bild och text användes en kvalitativ bild- och textanalys. Analysen gick ut på att ta fram det väsentliga innehållet genom noggrann läsning av texten. Fördelen med kvalitativ textanalys är att vissa delar i en text ibland kan anses vara viktigare än andra samt att det eftersökta innehållet i texten många gånger kan ligga dolt under ytan och genom intensiv läsning av texten och med hjälp av analysredskap kan man då fånga in och ta fram dessa delar (Esaiasson et al. 2017).
Bild och text är ofta sammanlänkade i läroböcker och beroende på vad författaren vill förmedla kan bilden medvetet användas för att förstärka budskap och värderingar. Bilders budskap kan innehålla mer än det som bilden visar vid första anblick. Genom att studera bilder och dess kontext kan man få en förståelse för bildens tysta budskap, det vill säga de normer och värderingar som gestaltas (Eriksson 2017).
Material och urval
Det material som har analyserats är en lärobok som är anpassat för ämnet svenska som andraspråk i årskurs 7–9. Läroboken som valts är Fördel: Svenska som andraspråk för unga nybörjare. Textbok 1, skriven av Svensson (2011). Läroboken är publicerad av förlaget Natur
& Kultur. Målet har varit att granska läroboken snarare än läroboksförfattaren, redaktörerna och förlaget.
Valet av just denna lärobok berodde på att läroboken är tänkt att användas i ämnet svenska som andraspråk för årskurs 7–9 vilket stämmer in med studiens syfte. Det var i viss mån ett
10
bekvämlighetsurval i valet av läroböcker då jag sedan tidigare har erfarenhet av att arbeta med läroboken Fördel: Svenska som andraspråk för unga nybörjare. Textbok 1, då den användes många gånger i undervisningen under mina VFU-perioder. Utöver det precis nämnda är läroboken vanligt förekommande i svenska som andraspråksundervisning, vilket gjorde att det föll sig naturligt att välja en lärobok som jag känner till sedan tidigare och som är ofta använd i skolan. Ytterligare en anledning till att valet föll på just denna lärobok var publiceringsåret.
Läroboken publicerades 2011, vilket innebär att den förhåller sig till Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 som belyser jämställdhet i bland annat avsnittet för skolans värdegrund och övergripande mål och riktlinjer (Skolverket 2011).
Genomförande
För att analysera Fördel: Svenska som andraspråk för unga nybörjare. Textbok 1 användes studiens tre olika analysredskap (se nedan). Dessa användes för att besvara studiens frågeställningar. Samtliga kapitel i läroboken har analyserats. Det som har uteslutits från analysen har varit förord, innehållsförteckning, textkällor och bildkällor.
Innehållsförteckningen har uteslutits då den endast upprepar namnen på lärobokens olika kapitel och avsnitt vilket gör att det inte känns nödvändigt att inkludera innehållsförteckningen i analysen. Förord, textkällor och bildkällor har uteslutits då dessa snarare är riktade till läraren än till eleven. All övrig text i läroboken har analyserats vilket även inkluderar en novell som är med i slutet av läroboken. Novellen heter Några veckor i september.
För att hitta ord som gick att koppla till manligt och kvinnligt användes studiens andra analysredskap. När alla ord hade markerats i läroboken med hjälp av analysredskapet, delades de upp i lämpliga kategorier för hur orden kategoriseras. Detta redovisas senare i resultatdelen av denna studie med lämpliga rubriker för resultatets olika delar och innehåll.
I studiens kvantitativa del noterades skillnader i hur ofta män och kvinnor representerades i text och bild, hur mycket talutrymme män och kvinnor fick i dialoger och könsmarkerade konstruktioner för ord som går att koppla till män och kvinnor. Detta gjordes genom att både presentera antalet gånger det specifika undersökningsobjektet uppkom men även i procent för att jämföra datan med de statliga jämställdhetsmålen. De specifika ord som var intressanta för studiens kvantitativa delar markerades i ett kodningsschema och därefter räknades ihop. Datan som kunde utläsas från kodningsschemat matades därefter in i Microsoft Excel där
11
procentsatsen räknades ut. Jag har valt att inkludera en decimal i procentsatsen eftersom det ska bli tydligt i relation till jämställdhetsmålen.
I studiens kvalitativa del undersöktes hur män och kvinnor framställs i bild och text. Detta gjordes genom användningen studiens tredje analysredskap som utgick från olika forskningsresultat från fyra olika artiklar (se nedan). Hur män och kvinnor framställs i dessa fyra artiklar blev tydliga kategorier för hur män och kvinnor framställs i läroböcker. Dessa kategorier användes sedan för att kategorisera hur män och kvinnor framställs i Fördel: Svenska som andraspråk för unga nybörjare. Textbok 1.
Analysredskap
För att besvara studiens två frågeställningar användes tre olika analysredskap. Studiens tre olika analysredskap kommer nu att presenteras och förklaras i text, samt visuellt i form av två tabeller (se nedan).
För att besvara studiens första frågeställning, det vill säga hur ofta kvinnor och män förekommer i bild och text användes ett kvantitativt kodningsschema (bilaga 1) och studiens första analysredskap. Det första analysredskapet utgår från statens jämställdhetsmål som Statistiska Centralbyrån har konkretiserat. Analysredskapet används för att tydligt kunna avgöra huruvida läroboken är mansdominerad eller kvinnodominerad. Jämställdhetsmålet innebär att det ska vara jämn könsfördelning mellan män och kvinnor. Det anses som jämn könsfördelning om det håller sig inom spannet av 40–60 %, det vill säga om det ena könet representeras över 60 % av fallen är det antingen mansdominerat eller kvinnodominerat (Statiska Centralbyrån 2018). Studiens kvantitativa data analyseras med hjälp av statistikprogrammet Microsoft Excel för att räkna ut procentsatsen i förekomst.
I studiens kvantitativa del där bilder analyserades, valdes endast de bilder där det fanns spår av mänsklighet i bilderna. Mänsklighet i denna bemärkelse innebär exempelvis att man kan se en hand av en människa eller en tecknad bild med en mänsklig gestalt. I de delar av analysen där personers genus inte gick att fastställas, valdes dessa personer att inte inkluderas i statistiken för bilder. I resultatet analyserades även vilket genus som var i fokus på bilderna. Det innebär om kvinnor eller män var i huvudfokus på bilder. Det kan exempelvis gestaltas genom att en man var centrerad i bilden och en kvinna var i bakgrunden på bilden. För de bilder där båda könen var i gemensamt fokus hamnade dessa i kategorin Gemensamt i fokus.
12 Tabell 1. Könsmarkerade konstruktioner
Pronomen i tredje person Han/hon
Personnamn Exempelvis Anna, Pelle
Adjektiv Manlig/kvinnlig + synonym
Substantiv Man/kvinna + synonym
Sammansättningar Man-/kvinno- som förled
Övriga könsmarkerade ord Exempelvis yrkes- och släktbeteckning
För att besvara studiens första frågeställning användes också studiens andra analysredskap, det vill säga Lind Palickis (2005) könsmarkerade konstruktioner (tabell 2.). I analysen av läroboken användes ett kodningsschema (bilaga 2) för att få fram hur ofta män och kvinnor förekommer i läroboken. Studiens andra analysredskap innefattar olika ord som är kopplade till manligt och kvinnligt kön, nämligen könsmarkerade ord. Dessa inkluderar pronomen i tredje person, det vill säga han eller hon. Det inkluderar även manliga och kvinnliga personnamn. Adjektiven manlig/kvinnlig med synonymer för båda är också inkluderade. Substantiven man/kvinna med synonymer för dessa innefattas också. Sammansättningar med man-/kvinno- som förled, och övriga ord som går att kategorisera till det ena eller andra könet som exempelvis yrkes- och släktbeteckningar ingår också. I resultatdelen sammanställs de könsmarkerade konstruktionerna tillsammans med jämställdhetsmålen för att sätta siffrorna i kontext.
Tabell 2. Kvalitativt analysredskap för stereotypa maskulina och feminina framställningar Maskulina framställningar Feminina framställningar
Maskulina aktiviteter och yrken så som: idrottsaktiviteter, arbete som skogsarbetare, byggarbetare och arbetspositioner som ger auktoritet.
Feminina aktiviteter så som:
hushållssysslor och arbete som lärare.
Maskulina beskrivningar så som:
starka, rika, viktiga och modiga.
Feminina beskrivningar så som:
speglingar på kvinnors ålder, utseende och känslor.
För att besvara studiens andra frågeställning, nämligen hur kvinnor och män framställs i text och bild användes studiens tredje analysredskap (tabell 2.). Analysredskapet utgår från Ullah och Skeltons (2013), Lees (2018), Ohlanders (2010b) och Barton och Namatende Sakwas (2012) resultat för hur stereotypa maskulina och feminina framställningar tar sig till uttryck i olika läroböcker som de har analyserat. Exempelvis framställs kvinnor i Ullah och Skeltons studie som att de ofta utför feminina aktiviteter som hushållssysslor, vilket bland annat inkluderar att städa, laga mat och tvätta, etcetera. Det är också vanligt att kvinnor arbetar som lärare, vilket är en stereotyp feminin aktivitet. Män utför istället stereotypa maskulina aktiviteter
13
som att delta i idrottsaktiviteter och ses ofta arbeta för att försörja familjen. Utöver det precis nämnda ses män i betydligt högre utsträckning ha arbeten som ger hög auktoritet än vad kvinnor har. Ohlanders (2010b) resultat visar att män ofta har maskulina yrken som att arbeta som skogsarbetare och byggarbetare. Lees studie (2018) och Barton och Namatende Sakwas (2012) studie visar att kvinnor ofta beskrivs utifrån sitt utseende, ålder och känslor som att vara glad, eller rädd medan män ofta beskrivs som fysiskt starka, rika, viktiga och modiga. De olika stereotypa maskulina och feminina framställningar som nämns i de fyra ovanstående studierna ligger till grund för vad som skall analyseras i studiens kvalitativa del.
Reliabilitet och validitet
Begreppet reliabilitet innebär hur tillförlitlig undersökningen är och hur noggrant utförd studien är (Christoffersen & Johannessen 2015). Studien får anses ha hög reliabilitet då studiens tre analysredskap är tydligt förklarade i avsnittet Analysredskap. Utöver det precis nämnda är analysredskapen som använts i studien antingen beprövade sedan tidigare studier eller nykonstruerande med grund i tidigare forskning, samt konstruerade från de statliga jämställdhetsmålen vilket skapar tillförlitlighet i hur läroboken analyseras. Eftersom analysredskapen har redogjorts för kan framtida studier använda samma analysredskap vid liknande studier om så önskas. För att undvika hot mot studiens reliabilitet är har studiens kvantitativa data analyserats i Microsoft Excel. Programmet har fått fram procentsats på alla värden vilket skapar hög trovärdighet i studiens kvantitativa resultat.
Begreppet validitet innebär huruvida man studerar det som avsett att studeras (Christoffersen
& Johannessen 2015). Studiens validitet får anses vara uppfylld då arbetet innehåller resultatdiskussion där resultaten och jämställdhet diskuteras utifrån de statliga jämställdhetsmålen. Det ska också tilläggas att studiens frågeställningar besvaras under rubrikerna resultat och resultatdiskussion, vilket innebär god validitet.
14
RESULTAT
I resultatdelen kommer först studiens kvantitativa resultat att presenteras och därefter presenteras de kvalitativa resultaten.
Kvantitativa resultat
I följande avsnitt kommer studiens kvantitativa resultat att redogöras för med hjälp av studiens första och andra analysredskap.
Förekomst i bilder
Tabell 3. Antal kvinnor och män på bilder i antal och procent
Män Kvinnor Totalt
Antal 111 143 254
Procent 43,7 53,3 100
Tabell 3 visar att det finns sammanlagt 254 människor på bilder vars genus går att identifiera i läroboken. Bilder som valts att inkluderas i denna analys är bilder där det förekommer män och kvinnor på, exempelvis en man eller två kvinnor och en man i samma bild. 111 (43,7 %) av dessa personer på bilderna är män och 143 (56,3 %) är kvinnor. Inget av könen understiger 40
% eller överstiger 60 % vilket innebär att läroboken får anses som jämställd utifrån bilder med båda könen (Statistiska Centralbyrån 2018).
Tabell 4. Män och kvinnor i fokus på bilder i antal och procent Män i
fokus
Kvinnor i fokus
Gemensamt i fokus
Totalt
Antal 8 4 21 33
Procent 24,2 12,1 63,6 100
Tabell 4 visar att det finns sammanlagt 33 bilder med en kombination av både män och kvinnor i samma bild i läroboken. 8 (24,2 %) av de 33 bilder är mannen i fokus i relation till kvinnan.
4 (12,1 %) av de 33 bilder är kvinnan i fokus i relation till mannen. 21 (63,6 %) av de 33 bilder är både kvinnan och mannen i gemensamt fokus. Resultatet visar att det är fler män i fokus än kvinnor i fokus, men att majoriteten av bilderna är både kvinnor och män i gemensamt fokus, vilket tyder på att läroboken är jämställd utifrån vilket av könen som är i fokus på bilder (Statistiska Centralbyrån 2018).
15
Tabell 5. Bilder med enbart män eller kvinnor i antal och procent
Män Kvinnor Totalt
Antal 36 53 89
Procent 40,4 59,6 100
Tabell 5 visar att det finns sammanlagt 89 bilder i läroboken som utan tvivel visar antingen enbart en eller flera män eller enbart en eller flera kvinnor. 36 av dessa 89 är bilder på enbart män (40,4 %) och 53 av 89 är bilder på enbart kvinnor (59,6 %). Inget av könen understiger 40
% eller överstiger 60 % vilket innebär att läroboken får anses som jämställd utifrån bilder med enbart män eller enbart kvinnor (Statistiska Centralbyrån 2018).
Talutrymme i dialoger
Tabell 6. Repliker fördelat på kön i antal och procent Könsneutrala
repliker
Kvinnliga repliker
Manliga repliker
Totalt
Antal 12 131 61 204
Procent 5,9 64,2 29,9 100
Tabell 6 visar fördelningen av repliker mellan kvinnor och män i dialoger. I läroboken finns det 33 olika dialoger mellan olika personer. Dialogerna är blandade mellan kvinnor och män men ibland mellan enbart kvinnor och enbart män. Det förekommer också dialoger med lärare som inte går att kategorisera till något genus (könsneutrala repliker). Lärobokens 33 olika dialoger innehåller sammanlagt 204 repliker. 131 av dessa repliker sägs av kvinnor (64,2 %). 61 av män (29,9 %) och 12 (5,9 %) av lärare som inte går att genuskategorisera. Resultatet innebär att kvinnor har mer talutrymme i lärobokens dialoger och att skillnaden är så märkbar att den överskrider nivån för 60 % vilket innebär att den inte är jämställd enligt jämställdhetsmålen (Statistiska Centralbyrån 2018).
Könsmarkerade konstruktioner mellan män och kvinnor Tabell 7. Könsmarkerade konstruktioner mellan män och kvinnor i antal
Män Kvinnor Totalt
Pronomen i tredje person 143 226 369
Personnamn 231 421 652
Adjektiv 0 0 0
Substantiv 11 16 27
Sammansättningar 1 1 2
Övriga könsmarkerade ord 51 84 135
Totalt 437 748 1185
16
Tabell 7 visar könsmarkerade konstruktioner mellan kvinnor och män i läroboken. Det personliga pronomenet han används 143 gånger (38,8 %) i boken och hon används 226 gånger (61,2 %) i boken, vilket innebär en markant skillnad i användningen av personliga pronomen hon och han som syftar till män och kvinnor. Han och hon är ofta sammankopplat till personnamn som de refererar till. Det finns sammanlagt 48 pojknamn med i boken som upprepas sammanlagt 231 gånger. De tre vanligaste pojknamnen är Micky (82 upprepningar), Nikos (34 upprepningar) och Erik (11 upprepningar). Det finns 42 flicknamn i läroboken som upprepas sammanlagt 421 gånger. De tre vanligaste flicknamnen är Linda (133 upprepningar), Therese (63 upprepningar) och Paula (61 upprepningar). Av de sammanlagda 652 upprepningarna av personnamn är flicknamnen överrepresenterade med en procentsats på 64,6
% mot pojknamnens 35,4 %. Förekomsten av både pronomen och personnamn överskrider 60
% till kvinnornas favör vilket innebär att i dessa avseenden är läroboken inte jämställd (Statistiska Centralbyrån 2018).
I läroboken analyserades även hur adjektiven manlig och kvinnlig med synonymer som killig och tjejig används. Det förekommer inte någon som helst användning av dessa adjektiv i läroboken. Substantiven som undersöktes är man och kvinna men även synonymer för dessa.3 Det förekommer sammanlagt 27 substantiv som syftar till män och kvinnor. 11 (40,7 %) av dessa 27 syftar till män och det substantivet med flest förekomster är pojkar med tre upprepningar. 16 (59,3 %) av de 27 substantiven syftar till kvinnor. Flickorna är det substantiv som förekommer flest gånger (5 upprepningar) med syftning till kvinnor. Det finns viss skillnad mellan substantiv som syftar till män och kvinnor, dock inom ramen för 40–60 % i de statliga jämställdhetsmålen (Statistiska Centralbyrån 2018).
Det är lika fördelat i sammansättningar med man-/kvinno- som förled med synonym för dessa.
Resultatet visar att ordet pojknamn används en gång i texten, likaså används ordet flicknamn en gång i texten. Övriga könsmarkerade ord som studerades är yrkes- och släktbeteckningar. Det förekommer inga yrkesbeteckningar som går att koppla till det ena eller det andra könet i läroboken. Däremot finns det släktbeteckningar som upprepas 135 gånger. 51 (37,8 %) av de 135 gånger som släktbeteckningar används syftar på män med ordet pappa (17 upprepningar) som förekommer flest gånger. 84 gånger (62,2 %) används släktbeteckningar som syftar till
3Ordet man förekom 50 gånger i materialet. Dock har ordet man endast räknats med de gånger då det syftar till en person av det manliga könet. Exempelvis har dessa två man inte räknats med: ”När man är vänner blir man lugn i kroppen.” (Svensson 2011, s. 63).
17
kvinnor. Mormor är den mest förekommande släktbeteckningen då ordet upprepas 30 gånger i läroboken. Övriga könsmarkerade ord som syftar till kvinnor (62,2 %) finns med i betydligt större utsträckning än för män (37,8 %). Skillnaden är så pass stor att läroboken inte kan anses som jämställd utifrån de statliga jämställdhetsmålen (Statistiska Centralbyrån 2018).
Vid en närmare granskning av tabell 7 finns det inga tvivel om att ord i tabellen för könsmarkerade konstruktioner som syftar till kvinnor förekommer i större utsträckning än de som syftar till män. Resultatet visar att det förkommer ord som syftar till män 437 gånger (36,9
%) och 748 gånger (63,1 %) som syftar till kvinnor. Detta innebär att läroboken inte kan anses som jämställd med utgångspunkt i de statliga jämställdhetsmålen (Statistiska Centralbyrån 2018).
Kvalitativa resultat
I följande del kommer studiens kvalitativa resultat att redogöras för med hjälp av studiens tredje analysredskap.
Maskulina aktiviteter
Bild 1 och 2. Ur Fördel: Svenska som andraspråk för unga nybörjare. Textbok 1(Svensson 2011, ss. 46–47)
I studiens kvalitativa analysredskap redogörs det för att idrottsaktiviteter är en aktivitet som klassas som en maskulin aktivitet vilket män i större utsträckning deltar i än kvinnor. I läroboken finns det dock flertalet uppslag där kvinnor utför idrottsaktiviteter, exempelvis finns det bilder på kvinnor som tävlar i friidrott, tränar på gym, spelar fotboll och basket (Svensson 2011, ss. 19, 30, 44, 45, 46, 47, 48, 52, 55, 93). Bild 1 och 2 är konkreta exempel från läroboken där kvinnor utför idrottsaktiviteter. Faktum är att det är fler kvinnor på bilder och i text som utför idrottsaktiviteter än vad det är män som gör. Viktigt att tillägga är att personer av det manliga könet också utför idrottsaktiviteter, men i betydligt lägre utsträckning än kvinnor.
18
Det finns också andra maskulina aktiviteter som kvinnor utför. Ett tydligt exempel är Sofia som är 15 år och beskriver sig själv så här:
Mitt namn är Sofia och jag är 15 år. Jag går på högstadiet, i 8:an. Jag tycker att de roligaste ämnena i skolan är idrott och slöjd. När jag blir vuxen vill jag arbeta som snickare. (Svensson 2011, s. 30).
En bild på Sofia är i nära anslutning till textutdraget, där hon håller i en fotboll. Resultatet visar att det inte är ovanligt att kvinnor bedriver maskulina aktiviteter i läroboken. Det finns dock fortsatt spår av traditionella könsroller för vad en man ska arbeta som i läroboken då det finns bilder på en man som arbetar som snickare vid två skilda tillfällen. Det förekommer också en bildtext i nära anslutning till bilderna där det står ”Jag är snickare.” (Svensson 2011, ss. 106, 187). Att arbeta som snickare eller byggarbetare kan därmed både kvinnor och män göra i läroboken. Arbete i naturen, exempelvis trädgårdsarbete eller skogsarbete är en annan stereotyp maskulin aktivitet enligt analysredskapet, men yrket förekommer endast en gång i läroboken.
Det finns en bild på en person som krattar löv vilket får anses som trädgårdsarbete. Bilden är avskuren vid midjehöjd vilket försvårar avgörandet om det är en kvinna eller man på bilden.
Bilden har heller ingen bildtext som kan hjälpa till i avgörandet om genus.
Bild 3 och 4. Ur Fördel: Svenska som andraspråk för unga nybörjare. Textbok 1(Svensson 2011, s. 106)
Det är inte ovanligt att kvinnor i läroboken har yrken med viss prestige. Läkaryrket förekommer flera gånger i läroboken, dock är det endast kvinnor som arbetar som läkare i läroboken.
Exempelvis finns det en bild (bild 3) på en kvinna i läroboken med tillhörande bildtext där kvinnan arbetar som läkare medan en man i bilden (bild 4) under arbetar som sjuksköterska (Svensson 2011, s 106). Därför finns det skillnad i status mellan kvinnan och mannen som
19
också påverkar yrkesrollernas auktoritet mot varandra. Mannen som är sjuksköterska är underordnad och kvinnan som arbetar som läkare är överordnad. Sjuksköterskan i detta fall tar vanligtvis order från läkaren vilket stärker läkarens auktoritet i yrkesrollen.
Bild 5 och 6. Ur Fördel: Svenska som andraspråk för unga nybörjare. Textbok 1(Svensson 2011, ss. 30, 106)
För att sammanfatta resultaten från avsnittet om maskulina aktiviteter, går det att fastställa att det inte finns några tydliga könsroller för vad en man och en kvinna får och kan göra. Både kvinnor och män har möjlighet att utföra idrottsaktiviteter och arbeta inom maskulina yrkesområden som exempelvis snickare. Bild 5 och 6 är ett konkret exempel som visar att män och kvinnor arbetar eller har viljan att arbeta som snickare. Utöver det precis nämnda framställer den studerade läroboken kvinnor som personer med prestigefyllda yrken som tillbringar auktoritet, vilket enligt analysredskapet är typiskt maskulint.
Maskulina framställningar
Bild 7. Ur Fördel: Svenska som andraspråk för unga nybörjare. Textbok 1(Svensson 2011, ss. 84–85)
20
Vanliga maskulina beskrivningar enligt analysredskapet är bland annat att mannen är stark, modig och viktig. I den studerade läroboken finns det saker som tyder på att dessa maskulina beskrivningar stämmer in på både kvinnor och män. Exempelvis finns det ett avsnitt i läroboken som heter Vad är en hjälte? där det förekommer en dialog mellan en man och två kvinnor.
Dialogen avslutas med repliken ”Tjejer kan också vara hjältar!” (Svensson 2011, s. 86), vilket tyder på att läroboken förmedlar en idé om att kvinnor kan vara viktiga precis som män. Det är inte bara kvinnor som beskrivs med maskulina framställningar. I samma avsnitt förekommer det en bild på en riddare som rider en häst (s. 86). Riddaren har rustning på sig och ett svärd vilket symboliserar styrka och mod, vilket i sin tur innebär att typiskt maskulina beskrivningar enligt analysredskapet kan användas för att beskriva både kvinnor och män. Det finns även en bild (Bild 7) på två kvinnor och en man som är utklädda till superhjältar (ss. 84–85), vilket tyder på att framställningarna är applicerbar på båda könen snarare än på det ena.
Den maskulina framställningen, att mannen ska vara rik stämmer överens med det som finns i läroboken. I avsnittet Jag vill bli läkare när jag blir stor hävdar Erik ”Jag vill tjäna mycket pengar när jag blir stor. Om man har mycket pengar kan man göra vad man vill.” (Svensson 2011, s. 108). Det är tydligt att Erik strävar efter rikedom, vilket är en typisk maskulin framställning. Det förekommer också andra utdrag från läroboken med män och deras relation till pengar ”Alfred startade fabriker i många olika länder och tjänade mycket pengar […]” (s.
82). Enligt analysredskapets maskulina framställning om att män ofta är rika stämmer väl överens med vad som uttrycks i den studerade läroboken. Det finns kvinnor som antingen arbetar, studerar eller vill börja studera till läkare i läroboken (ss. 31, 106, 108, 187). Att arbeta som läkare är ett lukrativt arbete då läkare ofta är välbetalda. Det som dock talar extra för att rikedom används i större utsträckning för att framställa maskulina karaktärer är att kvinnorna som arbetar som läkare eller studerar/vill studera inte nämner den ekonomiska aspekten i arbetet.
Det som precis har redogjorts för är tydliga skillnader mellan hur män och kvinnor framställs.
Kvinnan drivs att studera till läkare eller arbeta som läkare för att hon vill och tycker att det hade vart roligt, medan männen explicit väljer arbeten för att tjäna mycket pengar. I denna aspekt är rikedom väl förknippat med maskulina framställningar. I den studerade läroboken finns det också likheter mellan hur kvinnor och män framställs. Både kvinnor och män har en tendens att framställas med maskulina framställningar så som modiga och viktiga i och med att både kvinnan och mannen tar gestalt som superhjältar.
21 Feminina aktiviteter
Via studiens tredje analysredskap går det att se att feminina aktiviteter innefattar arbete med hushållssysslor och arbete som lärare. I läroboken förekommer läraryrket flertalet gånger i olika sammanhang. Många gånger går det inte att könskategorisera läraren, exempelvis i dialoger, men de gånger då det går är majoriteten av dem kvinnor. Det förstår läsaren genom det språkliga sammanhang som läraren nämns i, exempelvis ”Matteläraren var så snäll. Hon pratade länge med Linda och sa […]” (Svensson 2011, s. 156). Tack vare användningen av det personliga pronomenet hon blir det tydligt att läraren i detta fall är en kvinna. Endast en gång i läroboken är det tydligt att det är en man som är lärare, ”Veckans hjälte är: Anders min lärare.” (s. 87).
Läromedelsförfattarens användning av personnamnet Anders blir i detta fall betydande för att läraren ska framställas som en man. Det innebär att stereotypa könsroller för vad en kvinna ska ha för arbete även är i bruk i studiens valda läromedel. Det ska dock tilläggas att i och med att män förekommer som lärare i läroboken så följer inte läroboken stereotypa könsroller helt och hållet. Som precis har redogjorts för ovan är det många gånger könsneutrala lärare, det vill säga lärare som det inte går att avgöra om det är en man eller kvinna. Det kan anses som ett försök av läroboksförfattaren att vara neutral och inte klassa läraryrket som feminint eller maskulint.
Bild 8. Ur Fördel: Svenska som andraspråk för unga nybörjare. Textbok 1(Svensson 2011, s. 147)
I novellen Några veckor i september, som ingår i läroboken, möter läsaren Mickys mormor som utför hushållssysslor som är en typisk traditionell feminin aktivitet enligt analysredskapet. Det råder inga tvivel om att mormor i detta fall framställs med hjälp av traditionella feminina aktiviteter så som bullbak och matlagning. Detta kan utläsas i följande två utdrag från novellen i läroboken: ” – Kom in! säger hon. Vad roligt att ni är två idag. Jag bakade bullar i morse!”
(Svensson 2011, s. 147) och ”I köket luktade det gott av nybakade bullar. Det är också en sak
22
som är bra med mormor. Hon bakar kanelbullar. Mormor lagar massor med god mat när familjen ska hälsa på.” (s. 148). I nära anslutning till texten förekommer bild 8 där mormor håller i ett fat med nybakade bullar. Mormor i novellen är inte den enda kvinnan som utför matlagning i läroboken. Det finns även bilder på en kvinna som lagar mat på två ställen i läroboken. Det förekommer inte någonstans i läroboken att en manlig karaktär utför hushållssysslor. Den närmsta aktiviteten till hushållssysslor som män utför är att rasta hunden (ss. 47–48).
Som ovan har redogjorts för, utförs traditionella feminina aktiviteter oftast av kvinnor i den studerade läroboken. Det finns endast ett fåtal gånger då män utför feminina aktiviteter.
Läroboken förmedlar därmed tydliga könsroller och normer för vad som är feminint och detta gestaltas genom att männen i läroboken till mestadels undviker dessa feminina aktiviteter.
Feminina framställningar
I läroboken finns det två olika avsnitt som explicit handlar om utseende vilket enligt det tredje analysredskapet ofta används för att framställa feminina karaktärer. I läroboken får läsaren möta Klara, John och Ömer som är olika karaktärer i läroboken. I avsnittet Klädesplagg och färger beskrivs Klaras utseende, vad hon har på sig, hennes ögonfärg och hårfärg. I samma avsnitt beskrivs även Ömer på samma sätt, det vill säga vad han har på sig, ögonfärg, hårfärg men även hans längd (Svensson 2011, s. 58). Längre fram i läroboken beskrivs Johns utseende (s. 65). I det inslaget beskrivs hans hårfärg, hårlängd, kroppsform, längd, ögonfärg och klädstil. I novellen Några veckor i september beskrivs även Linda utförligt. Hon beskrivs av Micky genom ”Linda är söt. Väldigt ljust hår, nästan vitt. Och så har hon såna där små prickar på näsan, som man får i solen. Fräknar.” (s. 142). Till skillnad från hur andra personer har beskrivits tidigare, har Linda i denna sekvens blivit beskriven tillsammans med en inlagd värdering från Micky om vad han tycker om Linda, när han nämner att hon är söt. I läroboken förekommer det alltså utseendebeskrivningar för både män och kvinnor i relativt jämn fördelning.
Känslor används ofta för att framställa feminina karaktärer enligt studiens tredje analysredskap.
I läroboken är fallet likaså, det vill säga att kvinnors känslor ofta beskrivs utförligt. I novellen Några veckor i september beskrivs Lindas och Paulas känslor flertalet gånger (Svensson 2011, ss. 140–162). Linda är förälskad i Micky men samtidigt känner hon enorm sorg och frustration över att hennes vän Paula inte längre pratar med henne. Likaså är Linda frustrerad och ledsen
23
över att Micky har slutat prata med henne. Paula i sin tur uttrycker mycket känslor i form av ilska och irritation mot Linda för att Linda prioriterar Micky framför henne och detta ter sig tydligt genom följande utdrag: ” – Vad är det? fräser Paula. Hon låter som en arg katt.” (s. 152).
Som precis har konstaterats är det inte ovanligt att kvinnor uttrycker känslor i läroboken, exempelvis ”Hon ser glad ut” (s. 147). Ytterligare anspelning till kvinnors känslor görs i läroboken, exempelvis i följande dialog mellan Nikos och Therese:
Figur 1. Utdrag ur Fördel: Svenska som andraspråk för unga nybörjare. Textbok 1(Svensson 2011, s. 62)
Både saknar och ledsen beskriver Thereses känslor i dialogen mellan Therese och Nikos. Det förekommer inga tydliga anspelningar på mäns känslor i läroboken, vilket tyder på att det är mer vanligt att kvinnor uttrycker känslor i läroboken.
Enligt studiens tredje analysredskap är ålder ofta förknippat med kvinnlig framställning. Ålder förekommer i läroboken vid olika tillfällen, dock påverkar inte åldern vad karaktärerna i läroboken får eller inte får göra. Ett tydligt exempel på hur åldern varken ger någon fördel eller nackdel för karaktären i läroboken är när Therese ska betala för ett årskort i simhallen.
Figur 2. Utdrag ur Fördel: Svenska som andraspråk för unga nybörjare. Textbok 1(Svensson 2011, s. 54)
Trots att kassören i detta fall frågar om åldern för Therese påverkas inte innehållet i texten på något sätt förutom att läsaren får reda på hur gammal Therese är. Det finns flera andra exempel i läroboken där kvinnors ålder nämns, exempelvis ”De båda F15-lagen GFF och Grönstads IF spelade en bra match […]” (s. 55). Mäns ålder nämns också i läroboken, men precis som för
24
kvinnorna påverkar inte åldern handlingen, den finns där som hjälp för framställningen av karaktärerna i läroboken.
För att sammanfatta hur feminina framställningar tar sig till uttryck i läroboken går det att konstatera att både kvinnor och mäns utseende beskrivs och kommenteras. Även ålder är lika förknippat med män som med kvinnor i läroboken. Däremot framställs kvinnor i betydligt högre utsträckning genom känslor än vad män framställs. Därför finns det tydliga könsskillnader mellan kvinnor och män i karaktärernas känslotillstånd och hur dessa framställs i läroboken.
DISKUSSION
Studiens diskussionsavsnitt inleds med resultatdiskussion. Därefter presenteras studiens metoddiskussion och didaktiska konsekvenser. Diskussionsavsnittet avslutas med förslag till ytterligare forskning.
Resultatdiskussion
I följande avsnitt kommer de kvantitativa och kvalitativa resultaten att diskuteras i relation till tidigare forskning, jämställdhet, genusteori och hegemonisk maskulinitetsteori.
Kvantitativ resultatdiskussion
Tidigare forskning från Ullah och Skelton (2013), Ohlander (2010a, 2010b), Graeske (2010) och Berge och Widding (Skolverket 2006) visar att män oftare förekommer i text och bild i läromedel än vad kvinnor gör. Resultaten från deras studier överensstämmer inte med resultaten från denna studie. När det gäller studiens första frågeställning, visar resultatet att kvinnor har mer talutrymme i dialoger än män. Kvinnodominansen är så pass stor att läroboken inte kan anses som jämställd i analysen om talutrymme mellan kvinnor och män i dialoger (Statistiska Centralbyrån 2018). Likaledes visar studiens resultat att fler kvinnor är med på bild än vad män är i läroboken. Kvinnor i Sverige har stora möjligheter att yttra sig precis som män. Detta visar resultatet för talutrymme i dialoger mellan kvinnor och män. Det kan vara olikt det som vissa elever har fått uppleva från sina hemländer, exempelvis att kvinnan inte får yttra sig. Därför är kvinnodominansen i talutrymme viktig för att tydliggöra kvinnans möjligheter att uttrycka sig i det svenska samhället och skolan.
Resultatet för de ord som relaterar till män och kvinnor i tabellen för könsmarkerade konstruktioner motsvarar inte de resultat som Lind Palickis (2005) fått fram. Största
25
skillnaderna mellan studiens resultat och Lind Palickis resultat är de tämligen stora skillnaderna i användningen av personnamn och pronomen som relaterar till män och kvinnor. I denna studie är det stark dominans för ord som relaterar till kvinnor. Exempelvis i användningen av personnamn och pronomen i tredje person. Detta får anses som relativt naturligt då pronomen har som funktion att hänvisa till personnamn. I Lind Palickis studie är det tvärt om, det vill säga att det finns fler manliga personnamn och fler pronomen som syftar till män än till kvinnor. I hennes studie förekommer även övriga könsmarkerade ord som syftar till män betydligt oftare än de som syftar till kvinnor. I denna studies resultat förekommer det aldrig någon kategori av ord som oftare syftar till män än till kvinnor. Det är raka motsatsen mot Lind Palickis resultat då kategorier som relaterar till män dominerar flera gånger. Resultaten skiljer sig därmed mellan Lind Palickis studie och denna studie i flera bemärkelser.
Det är oklart huruvida framtida studier hade fått samma resultat som denna studie eftersom resultatet i vissa aspekter stämmer överens med resultat från tidigare forskning, men som ibland inte överensstämmer. Det är många variabler som påverkar hur ofta kvinnor och män förekommer i läroböcker, var av läroboksförfattarnas personliga val är ett av dem. Studiens analysredskap ger i alla fall framtida studier möjlighet att studera förekomst i bild och text mellan kvinnor och män. Det är dock svårt att fastställa huruvida resultaten kommer att skilja sig eller inte från denna studies resultat.
Studiens kvantitativa resultat går att analysera med hjälp av Hirdmans (1998, 2011) teori om genussystemet. Genussystemets ena grundprincip är hierarkisk ordning mellan mannen och kvinnan. Mannen är normen och det allmängiltiga i samhället och kvinnan anses som udda från normen. Utifrån genussystemet behöver mannen inte nämnas i läroboken då hans närvaro är normal. Kvinnans dominans i Fördel: Svenska som andraspråk för unga nybörjare. Textbok 1 kan därför ses som naturlig då kvinnans närvaro behövs förmedlas till läsaren men inte mannens eftersom hans närvaro är självklar för läsaren.
Kvalitativ resultatdiskussion
När det gäller studiens andra frågeställning, det vill säga hur kvinnor och män framställs visar resultaten att kvinnor utför idrottsaktiviteter oftare än män i läroboken. Detta motsäger de resultat som Ullah och Skelton (2013) fått fram, det vill säga att idrottsaktiviteter är en typisk maskulin aktivitet som män oftast utför. Det finns även andra resultat som inte är i linje med resultat från tidigare forskning. I denna studies resultat finns det kvinnor som vill arbeta som
26
snickare och män som arbetar som snickare, vilket har konstaterats som ett maskulint yrkes enligt Ohlanders (2010b). Resultaten går att värderas med hjälp av Hedlins (2006) jämställdhetsdefinition. Eftersom genus inte påverkar kvinnors eller mäns möjligheter att utföra idrottsaktiviteter eller arbeta med stereotypa maskulina yrken så som snickare, får läroboken anses som jämställd. Tack vare att bilderna gestaltar både kvinnor och män som idrottsutövare och snickare, kan bilderna visa att det är okej för både kvinnor och män att arbeta som snickare och idrotta. Detta är särskilt viktigt för nyanlända elever som läser svenska som andraspråk och som inte har stött på den värdegrund och kultur som finns i Sverige.
Det finns flera resultat som inte liknar resultat från tidigare forskning. Exempelvis föreställningen av den starka och modiga mannen, kvinnan som ofta beskrivs genom sitt utseende och ålder som vanligen används för att framställa kvinnor i text (Barton & Namatende Sakwa 2012; Lee 2018). Denna studies resultat visar att både kvinnor och män framställs som starka och modiga. Detta uttrycks med hjälp av bilder och text på kvinnliga och manliga superhjältar. Utöver det precis nämnda finns citatet ”Tjejer kan också vara hjältar!” (Svensson 2011, s. 86) som visar att genus inte påverkar huruvida en person har möjligheten att vara en hjälte eller inte. Läroboken kan även här anses som jämställd, eftersom både kvinnor och män framställs som starka och modiga i läroboken (Hedlin 2006). Studiens resultat visar också att det är relativt jämnt fördelat mellan hur ofta män och kvinnors utseende beskrivs, men även beskrivs kvinnors och mäns utseende på snarlikt sätt i läroboken, vilket tyder på skillnader mellan studiens resultat och tidigare forskningsresultat. I denna aspekt får läroboken anses som jämställd då både män och kvinnor framställs på liknande sätt och i stort sett lika ofta enligt Hedlins jämställdhetsdefinition. Likaledes är det i aspekten om ålder. Ålder på karaktärer i läroboken finns med på flera ställen för att framställa män och kvinnor. Det innebär att läroboken får anses som jämställd då kvinnors och mäns ålder nämns lika ofta i enlighet med Hedlins definition av jämställdhet. En tänkbar anledning till att åldern preciseras för både män och kvinnor i läroboken är att läsaren av läroboken, det vill säga eleven, ska kunna relatera till karaktärer och det som händer i läroboken. I de flesta fall där åldern skrivs ut på karaktärer är de 15 år vilket stämmer väl överens med åldern för den tänkta läsaren.
Det finns resultat som överensstämmer med forskningsresultat från tidigare studier. Exempelvis den stereotypa framställningen av den rika mannen som drivs av pengar, den kvinnliga läraren och kvinnan som utför hushållssysslor och uttrycker känslor (Barton & Namatende Sakwa 2012; Lee 2008; Ullah & Skelton 2013). I denna studie finns det förvisso kvinnor som har
27
välbetalda arbeten, men rikedom är inte den primära anledningen till kvinnornas val av yrke som det är för männen. Med grund i analysredskapet för feminina sysselsättningar, är det betydligt fler kvinnor som är lärare än vad det är manliga lärare i läroboken. Läroboken kan anses som jämställd eftersom både kvinnor och män arbetar som lärare i läroboken vilket tyder på att genus inte påverkar karaktärernas möjligheter att välja arbete (Hedlin 2006). Det ska dock tilläggas att läroboken kan bli mer jämställd vad gäller denna aspekt då majoriteten av de genusidentifierbara lärarna är kvinnor. Likaledes är så fallet i analysen om personer som utför hushållssysslor. I läroboken är majoriteten av karaktärerna som utför hushållssysslor kvinnor.
Via studiens tredje analysredskap går det att se att kvinnor vanligtvis uttrycker känslor i större omfattning än vad män gör, vilket även kvinnor gör i läroboken. Det finns alltså en tendens att en kvinnas genus ökar möjligheten för att uttrycka känslor och utföra hushållssysslor i läroboken, vilket innebär att läroboken i detta avseende inte är jämställd utifrån Hedlins jämställdhetsdefinition.
Det finns andra resultat i denna studie som både skiljer sig från och stämmer överens med tidigare studiers resultat. Det har konstaterats utifrån denna studies resultat att kvinnor kan inneha maktpositioner i yrkeslivet. Ullah och Skeltons (2013) resultat påvisade att det ofta är tvärtom, att mäns yrkespositioner ger mycket makt i yrket. Dock finns resultat från Eilard (2008) där hon kommit fram till att kvinnor ofta kan ha makt i yrkeslivet och vara överordnad män i läroböcker som publicerats på 2000-talet. Så är även fallet i denna studie, eftersom kvinnor bland annat arbetar som läkare vilket ger makt i relation till andra yrkespositioner inom sjukvården. Läroboken kan i och med det anses som jämställd med hjälp av jämställdhetsdefinitionen (Hedlin 2006). Som det har redogjorts för tidigare, finns det kvinnor i läroboken som har attraktiva och en mängd olika yrken. Detta får läroboken att anses som jämställd i och med att kvinnans genus inte påverkar hennes möjlighet att välja yrke.
Med hjälp av Eilards resultat går det att tyda att ju nyare läroböcker som publiceras, desto större sannolikhet är det att böckerna är jämställda. För framtida studier som analyserar kvinnlig och manlig framställning i läroböcker kan publiceringsåret påverka hur resultatet ter sig. Eilard påvisade att de senare läroböcker som hon analyserade inte hade tydliga könsroller för män och kvinnor. Även denna studie som grundar sig på Fördel: Svenska som andraspråk för unga nybörjare. Textbok 1 som är publicerad 2011 har delvis uppluckrade könsroller. Därav finns det viss sannolikhet att framtida studier på nyare läroböcker kommer få liknande resultat som
