B l a n d årets n y a filosofie doktorer märkes rektor K . G . Jonsson från Kristinehamn. Denne försvarade den 19 m a j i Uppsala*, en avhandling i pedagogik med titel »Undersök- ningar re .-ande problemräkningens förutsättningar och för- lopp.» I avhandlingen behandlas undersökningar beträffande räkning av problem från folkskolans till
drygt realskolans kurs. E t t och annat studentproblem h a r också medtagits. j
Författaren behandlar i fråga om för- utsättningarna problemens formulering och natur, användandet av ekvationer, inläringssätt, den räknandes ståndpunkt m. m. Men även faktorer av mera inre art k u n n a inverka. B l a n d individuella olikheter nämnas olika grad av åskåd- liggörande, olika analyseringssätt samt olikheter beträffande omedvetna moment.
D e s s a olikheter kunna dock hänföras till en och s a m m a s a k : olikheter i fråga om analysering och syntetisering. S i s t a partiet av avhandlingen utgöres a v pe- dagogiska konsekvenser.
Avhandlingen, som behandlar områ- den, v i l k a förut ej a l l s varit föremål för d y l i k a undersökningar, s k i l j e r s i g från flertalet andra vetenskapliga arbe- ten genom sitt e n k l a och k l a r a språk och s i n lättfattlighet. V i d a r e framgår tydligt, att författaren h a r grundlig e r - farenhet som undervisare. V i d disputa- tionen sades från opponenthåll, att varje
lärare i ämnet borde genomläsa arbetet. A n d r a opponenten, docenten D a v i d L u n d , slöt med följande ord ur avhandlingen:
Det viktigaste av allt härvidlag är, att undervisningen är verkligt god. D e n borne läraren h a r förmåga att a n a s i g t i l l vad som behövs här och v a d som fattas där. H a n upp-
täcker och botar luckorna i lärjungarnas vetande. H a n kän- ner med sig, v a d lärjungarna veta och inte veta. För att erhålla ett riktigt gott resultat v i d räkneundervisningen ford- ras mer än pedagogiska metoder, dessa må sedan vara hur goda som helst. V a d som behövs, är pedagogisk konst.»
Rektor J . , som är född den 5 dec.
1879, arbetade i jordbruk, tills h a n 1901 vann inträde v i d Uppsala folkskolese- minarium, där examen avlades 1905.
Studentexamen avlade h a n som privatist 1909, fil. kandidatexamen 1913 och fil.
licentiatexamen 1915. J . tjänstgjorde som folkskollärare i E s k i l s t u n a 1 9 0 5 — 1906, i A v e s t a 1906—1908 och i Stock- holm från 1908 till ett stycke i n på höstterminen 1910. Efter att åter h a tjänstgjort som folkskollärare i E s k i l s - tuna vårterminen 1913, anställdes h a n s a m m a år som rektor vid landstings- seminariet i Karlstad — läroanstalten flyttades 1915 till K r i s t i n e h a m n — v i l - ken befattning h a n ännu innehar. D e s s - utom h a r J . tjänstgjort som folkskol- lärare och organist i V a d a sommaren 1907, som folkskollärare i T u m b a som- maren 1908, i Stockholm våren 1911 och som organist i Möja sommaren 1911. V i k a r i e r a r f. n. som folkskole- inspektör i Upplands södra inspektions- område. För studierna från folkskollärareexamen h a r J . en- dast åtnjutit tjänstledighet c:a två år. H a r bidragit med en h e l del artiklar i vetenskapliga tidskrifter och i skol- pressen.
K H—s.
