En mobiltelefon är intebara en mobil telefon

Göteborgs Universitet Institutionen för Informatik

En mobiltelefon är inte

bara en mobil telefon

En studie av tonåringars

användande av mobiltelefoner

Catrine Larsson

Magisteruppsats 20p, IA7400 VT – 00

S

Då ny media introduceras i samhället förändras de sociala normerna för kommunikation. I denna uppsats undersöks hur tonåringar i Göteborg an-vänder mobiltelefoner i sin sociala vardag. Tonåringar idag är den första generationen som växer upp med mobiltelefoner. Studiens syfte är att se hur ungdomar använder mobiltelefonen i sin vardag och studien skall verka som underlag till design av ny mobil teknik.

Materialet till undersökningen har insamlats med etnometodologiskt influe-rade metoder. Fältstudier har utförts främst i kafémiljö för att få inblick i en för tonåringarna naturlig social miljö. Fokusgruppsdiskussionen har genom-förts för att få inblick i hur tonåringarna själva reflekterar över sitt mobilte-lefonanvändande.

Resultaten visar på ett expressivt och gemensamt användande av mobiltele-fonen samt att det är av yttersta vikt för tonåringarna att kunna vara till-gängliga för varandra.

För tonåringarna i Göteborg har mobiltelefonen blivit ett verktyg som un-derlättar att vara tillgänglig för sina kamrater, vilket är speciellt viktigt den-na perioden av livet. Mobiltelefonen används även på ett gemensamt vis, de samarbetar i användandet, vilket stärker gruppens egenskaper. Grupptillhö-righeten och sin identitet är viktigt för tonåringarna att visa vilket görs med hjälp av mobiltelefonen. Den används expressivt och som en symbol.

F

Under arbetet i denna studie har jag haft möjligheten att få konsultera flera personer för att diskutera mina tankar och idéer kring arbetet. Jag vill här passa på att tacka dessa lysande personer.

Mitt första, största och mesta tack går till min mentor och idol, Alexandra Weilenmann, som med otroligt tålamod och positiv inställning försökt hålla mig på rätt spår genom denna studie.

Stort tack till Lisa Mellegård och Patrik Strömberg som varit delaktiga vid datainsamlingen och givit intressanta aspekter på studien samt till alla de gulliga tonåringar som deltagit i fokusgrupperna.

Jag vill även tacka Magnus Bergkvist som upprätthållit ”etno-gruppen” och alla dess deltagare för givande diskussioner och intressanta reflektioner av mitt arbete.

Ofantlig tacksamhet känner jag till Peter Jensen, Mathias Klang och Jens Corsman vilka har blivit plågade med att läsa uppsatsen och sedan gett mig sina strålande bra synpunkter på språk och tankar angående studien.

Specialtack går till de trevliga personer som jag fått äran att dela kontor med i slutskedet av uppsatsen, Bodil Ward - för alla uppmuntrande ord och peppning.

1. I

”Det var två Nokiatelefoner som var ute och gick, så blev den ena överkörd av en ångvält så att den blev alldeles skrotig… så sa den andra: kom nu Ericsson så går vi” – Mogge, 13år

Mobiltelefonen syns idag överallt i Göteborgs stad. På spårvagnar, bussar, kaféer, i kön på konsum m.m. ljuder mobiltelefonsignalerna som en ostämd orkester. Det är inte längre bara affärskvinnor/män i kostymer som, tillsynes mycket upptagna, pratar i sin svarta fyrkantiga affärsmobiltelefon; numer kan lite mer färgglada mobiltelefoner ses i händerna på allt yngre männi-skor. Mobiltelefonen har integrerats i samhället och även hos tonåringar. Det finns nu mobiltelefoner och tillbehör direkt marknadsförda mot ton-åringar (ex. Ericssons Chatboard). I musikvideor på MTV ses mobiltelefo-nen som ett verktyg för dels SMS (Short Message Service) och dels som en sorts fjärrkontroll (Bomfunk MC’s - B-boys & Flygirls). Till och med i så-pans värld figurerar mobiltelefonen som det självklara kommunikationsme-diet för tonåringar; i TV-serien ”Popular” matchas färgen på mobiltelefonen med ansiktsmaskerna hos tonåringarna i en telefonkedja.

I denna studie ligger fokus på ungdomar (13-19år) för att utforska hur de använder mobiltelefon i sin vardag. Eftersom dagens tonåringar är den fösta generationen som växer upp med mobiltelefonen är det hos dem den framti-da användningen av mobiltelefoner skapas. Hur ser de på mobiltelefonen som medium och vad har de för åsikter om den? Hur använder de den och vad betyder den för deras sociala liv?

1.1 S

Tidigare forskning har försökt komma åt ungdomars mobiltelefonanvänd-ning genom att använda sig av kvalitativa metoder såsom intervjuer, grupp-diskussioner och Usenet grupp-diskussioner. Dessutom har kvantitativa undersök-ningar används i samband med de kvalitativa såsom statistik över samtal och SMS. Enligt min vetskap har ingen tidigare forskning bedrivits på detta område med enbart kvalitativa studier. Denna studie kommer att använda sig av etnometodologiskt influerade metoder för datainsamling för att be-trakta hur tonåringarna i Göteborg använder sina mobiltelefoner och hur tonåringarna reflekterar över sitt egna användande.

Syftet med studien är att undersöka hur ungdomar använder mobiltelefo-ner i sina dagliga aktiviteter. Studien skall kunna verka som ett underlag till design av ny mobil teknik anpassad till tonåringars faktiska använd-ning.

1.2 R

Hur ungdomar använder mobiltelefoner är ett nytt forskningsområde och således finns det inte mycket tidigare studier inom detta område. Skandina-vien ligger klart före i forskningen vad det gäller tonåringar och deras an-vändande av mobiltelefoner. Det finns forskning som behandlar hur norska ungdomar använder mobiltelefoner samt att undersökningar har initierats i Finland och USA. I detta kapitlet redovisas genomförd och pågående forsk-ning med en geografisk uppdelforsk-ning. Detta görs för att användandet av mo-biltelefoner skiljer sig något mellan skandinaven och USA.

1.2.1 NORGE

Richard Ling på Telenor i Norge har sedan 1998 gjort ansenliga studier på tonåringars mobiltelefonanvändande. Studierna avser huvudsakligen kvali-tativa datainsamlingar. Datainsamlingen har delvis skett genom ren statistik och delvis har även omfattande intervjuer av både tonåringar och deras för-äldrar genomförts. Han tittar bland annat på hur mycket SMS som skickas, hur många som äger mobiltelefoner, i vilken åldersgrupp de mest frekventa mobiltelefonanvändarna återfinns.

Ling har även undersökt hur mobiltelefonen i samhället tar plats genom att det ringer och människor pratar högt i situationer där det normalt är tyst. Han har undersökt vad personer anser om mobiltelefoner på restauranger vilket ansågs vara en olämplig plats att använda mobiltelefonen (Ling 1998). Mobiltelefonerna stör den traditionella notifieringsnormen, det vill säga den sociala norm som är satt för denna typ av notifiering, och på så sätt tvingar människorna att ta ställning till mobiltelefoner som företeelser i samhället.

Vidare går Ling in på hur mobiltelefonen har blivit anammad av en yngre generation (Ling 1999b). Han observerade att tonåringar tillägnar sig mo-biltelefonerna annorlunda än vuxna vad det gäller beteendet. Tonåringar tar ett expressivt, inte det informativt, användande av mobiltelefonen i anspråk. Yngre människor använder mobiltelefonen till att uttrycka information om sig själva, sin identitet, medan äldre användare använder mobiltelefonen till att kommunicera viktig information. Ling kallar det expressiva använd-ningssättet för ”hyper-coorditaion”. Denna typ av användning innebär att användandet i sig är en social presentation av tonåringen själv, vilket faller sig logiskt för denna perioden i livet.

Ytterligare en slutsats som Ling drar är att mobiltelefonen har fått en plats i tonåringars symboliska begreppsvärld. När det skall designas nya mobiltele-foner till en ung målgrupp är det viktigt att se mobiltelefonen inte bara som ett kommunikationsverktyg, utan att även att beakta det symboliska värde den innehar i deras sociala liv (Ling 1999c).

1.2.2 FINLAND

Topi Koskinen på Nokia Mobile Phones i Finland har inlett studier om unga vuxna i Finland och deras förhållningssätt till mobiltelefonen. Koskinens fokus ligger på telefonen och hur denna skall utvecklas i takt med att ung-domar finner nya användningsområden. Uppfattningen är att ungung-domar inte kan leva utan sina mobiltelefoner; så viktigt attribut har den blivit (Koskinen 1999). Han ser inte bara på tonåringars användande utan även yngre vuxna och han anser att ”Nya regler och normer för användandet av mobiltelefo-ner har uppstått1”. Till exempel menar Koskinen att undersökningar gjorda av Nokia Mobile Phones och Telecom Finland har visat att det inte längre är oacceptabelt att prata i mobiltelefonen på platser som i gathörnet, vilket det tidigare har varit, men att det fortfarande är ett oaccepterat agerande på ex-empelvis en buss. Regler förändras i och med att mobiltelefonen blir adopte-rad av samhället.

Vidare jämför Koskinen tonåringars användande av mobiltelefoner med deras användande av Internet. Han hävdar att det finns legender om männi-skor som ”dejtar” enbart med hjälp av chat eller SMS. Koskinens forskning hänvisar till att studera SMS och dess tillämpning; hur SMS används, hur SMS inte används och varför SMS används.

De metoder som används i dessa studier är etnografiska. Materialet till stu-dien insamlas med hjälp av individuella och grupp intervjuer och deltagande och icke-deltagande observationer. Studien är iterativ vilket innebär att nya hypoteser formas under studiens gång för att verifieras med intervjuerna.

1.2.3 USA

Peter S. Alexander, Ruthger’s University i New Jersey, USA, håller för när-varande på att undersöka hur tonåringar använder sina mobiltelefoner. Hans fokus ligger på det symboliska värde mobiltelefonen har för tonåringarna och vilken påverkan detta har på tonåringens formning av identitet. Alexan-der söker en förståelse för det innovativa förhållningssätt som ungdomar har till den mobila tekniken. I nuläget finns ingen data insamlat till denna studie men Alexander framlägger intressanta teorier om mobiltelefonen som ”’wearable’ fashion accessories” (Alexander, 1999:3), det vill säga att mo-biltelefonen ses som en modeaccessoar. Detta är ett viktigt tankesätt för framtida design av mobiltelefoner till en ung generation.

1.3 U

2. T

Det teoretiska ramverket för denna studien syftar till att skapa en förståelse för social strukturer i samhället. Vilka sociala roller som finns i samhället och hur grupper skapas och hur människan uttrycker sin gruppidentitet. Ef-ter detta kommer forskning om tonåringar att behandlas, hur de gör för att socialisera.

Vilka faktorer är utmärkande för ungdomar och hur tar de sig uttryck? Adolescensen är den tidsperiod då barnet frigör sig från sina föräldrar och skapar sin egen identitet. I och med att tonåringen frigör sig från sina föräld-rar blir kamraterna väldigt betydelsefulla och det blir viktigt att finna en gruppidentitet och tillhörighet. Hur unga människor uttrycker sig i samhället och vad symbolisk kreativitet spelar för roll i ungdomars kultur kommer att diskuteras.

2.1 S

Meyrowitz skriver i sin bok ”No sense of place: the impact of electronic media on social behavior” (1985) om hur ny media inverkar på de rådande sociala strukturerna. Han beskriver vad gruppidentitet är och hur vi formar grupper i samhället. Människor av olika social status har tillgång till olika sociala situationer, det vill säga att beroende på vilken grupp individen till-hör har denne tillgång till vissa situationer och den information som kopplas till situationen. Meyrowitz ser den utbredda omorganiseringen av sociala miljöer som ett resultat av användandet av ny media. Detta borde ha en ef-fekt inte bara på en stor mängd individers beteende utan även på hela gorier av människor. Genom att typen av situationer som varje social kate-gori har access till kan nya media förändra vår uppfattning om de sociala rollerna. Meyrowitz väljer att analysera tre kategorier av sociala roller (Me-yrowitz, 1985:52):

1. Gruppidentitet (Group identity - Roles of affiliation or ”being”) 2. Socialisering (Socialization - Roles of transition or ”becoming”) 3. Hierarki (Hierarchy - Roles of authority)

Dessa roller överlappar varandra ständigt i det vardagliga livet. De flesta individer fungerar i alla tre kategorier på en gång.

2.1.1 GRUPPIDENTITET

För alla mänskliga grupper och föreningar är behovet av en delad och speci-ell erfarenhet mycket viktigt. Meyrowitz definierar en grupp för medlemmar som hålls samman av vad som är gemensamt och speciellt för dem. Gruppen delar denna ”speciellhet”2 som innehåller information som inte delas med till individer som inte är medlemmar i gruppen. Vidare skriver Meyrowitz att en grupp oftast anses vara personer som träffas samma tid och plats vid speciella tillfällen men att grupper är också personer som delar samma in-formation. Som ett exempel tar han upp veteraner från Vietnamkriget som delar samma erfarenhet och kategoriseras på grund av detta. Veteranerna behöver inte umgås med varandra för att tillhöra denna gruppen; det är erfa-renheten som förenar och separerar dem från andra människor.

Det finns olika nivåer på grupptillhörighet och för att det skall finnas en grupp, ett vi, finns det även utanförskap, dem (Meyrowitz, 1985). Med detta menas att vi tillhör olika grupper beroende på kontexten. Som till exempel så känner en göteborgare tillhörighet till en annan göteborgare om de träffas i Stockholm eftersom de bor i samma stad. Skulle en göteborgare istället träffa en stockholmare i Paris skulle de också känna gemenskap för att de är från Sverige.

Meyrowitz säger att gruppidentiteter även överlappar varandra. Till exempel anser sig läkare tillhöra en annan grupp än sköterskor samtidigt som inför en patient på operationsbordet anser de här sig tillhöra samma operationsteam som sköteskorna (Meyrowitz, 1985:54). Dessa överlappningar gör inte för det gruppen mindre riktig eller signifikant.

Inom social interaktion finner vi oss bundna med multipla länkar till andra personer (Meyrowitz, 1985). Vilka är ”vi” och ”vem” är med ”oss”? Vilka är ”de”? En viktig aspekt angående hur ny media förändrar gruppidentitet är hur det nya mediet förändrar ”vem delar den sociala informationen med vem?”.

2.1.2 SOCIALISERING

Meyrowitz skriver att socialisering är att gå från en roll till en annan. Socia-liseringen är därför nära relaterad till gruppens ”information” eller ”speciellhet” som beskrevs i stycket ovan. Målet för socialiseringsprocessen är enligt Meyrowitz därför att få tillgång till den delade men speciella in-formationen. När en person ”socialiseras” in till en ny grupp får denne gradvis tillgång till informationen, de får alltså inte all information på en gång; att bli del av en grupp tar tid. Integreringen till nya grupper tar olika

tid beroende på hur nära gruppen personen befinner sig. De roller och gruppidentiteter som individen blir tilldelad, såsom titlar, ålderskategori m.m., av samhället är en förändring av gruppidentitet men inte en föränd-ring inom individen, vilken oftast är osynlig.

Meyrowitz påvisar att i skapandet av nya grupper i samhället föreligger det paradoxaler; minoritets medvetenhet om sig själva är paradoxal. Många människor är mycket stolta över sin identitet men medvetenheten av sin speciella grupp kräver att den är sedd utifrån; vilket är att inte vara till fullo integrerad i gruppen. De anser sig tillhöra en minoritet eftersom de känner sig begränsade från vissa rättigheter och erfarenheter. Meyrowitz framlägger ett exempel från en extrem minoritet för att påvisa paradoxen; de hävdar på sin speciella identitet för att omedvetet hoppas på att förlora en del av den. Som exempel tar han homosexuella som offentligt hävdar sin rätt att få gifta sig. Deras argument är dels att ”jag är annorlunda och jag är stolt över det” samtidigt som de säger att ”jag borde bli behandlad som om jag är likadan som alla andra” (Meyrowitz, 1985:133). Det är en paradoxal i både medve-tenhet av skillnader och blindhet av dem. Dagens samhälle uppmanar att individen är speciell men samtidigt är som alla andra.

Hur får en person då tillgång till en grupps information? Goffman skriver i sin bok ”The Presenting of Self in Everyday life” (1957) om bakre och främre regioner3. De främre regionerna ger en tillgång till information i form av betonad fakta. De bakre regionerna innebär den information som den sociala rollen visa genom uttryck och handling. För att integrera i en grupp kan en person således ta del av den direkta front informationen och den ’dolda’ bakre informationen.

2.1.3 KOMMUNIKATION KONTRA EXPRESSIVITET

Goffman skiljer i sin analys av social interaktion på kommunikation och expressivitet. Expression, enligt Goffman, är gester, tecken, uttalanden, markeringar och trender producerade av den blotta närvaron av en person i miljön. Det som personen uttrycker är inte något explicit uttalande eller ar-gument utan den information som uttrycks genom individen. I kontrast till expressivitet är kommunikation, vilket enligt Goffman är användandet utav språk eller språkliknande symboler för avsiktlig sändning av ett meddelan-de.

Meyrowitz tar upp dessa två distinktioner och använder dem på ett annor-lunda vis än vad Goffman själv gör. Meyrowitz anser att denna uppdelning kan vara hjälpsam för att visa på skillnader i informationen som olika media framför.

Kommunikation är alltså här symboliska uttalanden eller skrivet ord. Kom-munikation kan till skillnad från expressivitet vara abstrakt. Med att skriva ord kan en person på en helt annan plats eller miljö påverkas. Individen kan sluta kommunicera men aldrig sluta uttrycka sig.

Kommunikation Expressivitet Fakta

Om någonting Medvetet givet Kontrollerbart Ger front access

Intryck Om individen Ges omedvetet Okontrollerbart Ger bakre access

Expressivitet är konstant och är personligt; det ger andra en bild av hur per-sonen känner eller hur denne är. Just av dessa orsaker är relationer oftast baserade på expressivitet snarare än av kommunikation. Kommunikation, kontroll och manipulation, ger en front access till grupper medan expressi-vitet, personlig och privata känslor, ger uppfattning om de bakre regionerna. Meyrowitz hävdar att tryckt media innehåller kommunikation och således har en front access medan elektronisk media har ett helt spektra med infor-mation som är bekräftad från privat interaktion, bakre access.

Hur gör tonåringar när de bildar grupper och är detta viktigt för dem? Hur uttrycker tonåringar sin gruppidentitet?

2.2 A

Då uppsatsens behandlar ungdomar och deras hantering av mobiltelefoner blev det första steget att uppfriska minnet i vad det egentligen innebär att vara tonåring. Detta stycket presenterar ungdomsforskning och hur ton-åringar förhåller sig till grupperingar, socialisering och uttrycker sig med hjälp av symboler. Vad innebär det då att vara tonåring, en adolescent? Sernhede skriver i sin bok ”Ungdomskulturen och de Andra: Sex essäer om ungdom, identitet och modernitet” (1996) om vad adolescens innebär:

”I vår kultur är en del av adolescensens uppgifter att lösgöra individerna från bindningarna till de inre, i tidig barndom for-made föräldrarepresentationerna” (Sernhede, 1996:152).

uttryck för sin individuella identitet. Tonåringen genomgår många föränd-ringar på vägen från barn till vuxen, både fysiska och emotionella, och det är viktigt att finna sin identitet. Processen där individualitet skapas och då tonåringen urskiljer sitt jag inbegriper att skärma jaget från familjen och att finna en passande och egen roll i kontakten till andra människor (Grotevant och Cooper, 1994). Separationen innebär att på ett uppenbart och expressivt sätt visa sin avskildhet gentemot andra. Motsatsen till separationen är kon-taktsökandet av likasinnade, vilket är en processen som sammanlänkar ton-åringen med andra människor.

Adolescenten skiljer sig från vuxenvärldens begrepp och samtidigt från barndomens innebörder (Gallatin, 1975). De är varken barn eller vuxna; de är tonåringar vilket är viktigt att visa omvärlden. Tonåringar agerar och ser ut mer som vuxna än barn men trots det så är de inte vuxna; de förväntas agera mer impulsivt än vuxna. (Gallatin, 1975).

Trots att det är en viktig del i denna ålder att urskilja sig från andra männi-skor är den sociala kontakten oerhört viktig. För att finna sin roll i samhället och skapa sin egna vuxna identitet utrycker adolescenten sin grupptillhörig-het på flera olika kraftfulla sätt.

2.2.1 SOCIAL UTVECKLING

Då barnen växer upp till tonåringar börjar de även att utveckla sociala kon-takter med jämlika (Gallatin, 1975). De klipper banden från föräldrarna och skapar länkar till människor i deras egna ålder. Coleman skriver i sin bok ”Tonårspsykologi” (1980) att tonåringens frigörelse från föräldrarna lämnar ett emotionellt tomrum som behöver ersättas, vilket oftast görs med hjälp av en grupp likasinnade. De starka band som skapas mellan individerna i grup-pen utgör en viktig roll för tonåringarna. Tonåringarna kan dela en ”speciellhet”, enligt Meyrowitz’s definition, med varandra; erfarenheter med personer i samma situation för att få sympati för de konflikter som ofta uppstår inom familjen denna period. Coleman anser att dessa konflikter i sig är viktiga i frigörelsen och formar identitet hos tonåringen. Vidare menar han att tonåringar upplever en sårbarhet vilket även detta kan ses som en orsak till att de knyter så starka band till likasinnade. Tonåringarna är osäkra på sina egna roller och behöver i denna perioden stort stöd. De socialiserar på samma sätt som diskuterades i stycke 2.1.2; byter roll från att vara barnet i familjen till att vara en egen individ. Kontakten till föräldrar är som svårast i den här perioden av livet och tonåringarna kan ha svårt för att vända sig till sina föräldrar vilket gör att kamraterna får en mycket viktig ställning (Co-leman, 1980).

samma problem i samma tidsperiod av livet. Coleman definierar vänskap som ”speciellt nära relationer mellan två eller kanske flera individer, som är mer intima än relationer mellan kamrater i allmänhet och där man visar mer av sitt inre jag.” (Coleman, 1980:92). Begreppet vänskap förändras med åldern eftersom individen genomgår olika stadier i sin utveckling.

2.2.2 POPULARITET

En annan aspekt av kamratskapet med andra i samma ålder är att tonåringar behöver ha ett stort kontaktnät för att känna sig populära. Fenomenet popu-laritet, om det här menas att vara omtyckt av många personer, innebär för tonåringen ännu en anledning till att det är viktigt att ha kontakt och att ha väldigt många kamrater.

Coleman beskriver olika undersökningar som syftade till att ta reda på vad det är som gör en tonåring populär. Dessa undersökningar är gjorda för cirka 20 år sedan i USA vilket innebär att de är något inaktuella och är dessutom utförda i en helt annan kultur än Göteborg, Sverige. Trots detta belyser un-dersökningarna vissa faktorer som är intressanta och fortfarande har bety-delse i hur tonåringar ser på begreppet popularitet.

Undersökningarna visar tämligen enhetliga resultat. Då ett stort antal ung-domar blivit tillfrågade om vilka egenskaper som de uppskattar hos de per-soner som ansågs populära visade sig egenskaper som ”gott humör, vänlig-het, entusiasm, humor och förmågan att ta initiativ till lekar och aktiviteter” (Coleman, 1980:100). Vidare beskriver han undersökningar om hur påver-kad människan blir av gruppen, konformitet eller helt enkelt grupptryck. Resultaten från dessa studier visar att i åldern 11-21 är individen som mest mottaglig för grupptryck, gradvis försvagas denna mottaglighet då individen blir allt starkare i sin identitet. Alltså är just tonåren den perioden i livet då individen är mest mottaglig för andras åsikter.

På vilket sätt uttrycker då tonåringar sin identitet och grupptillhörighet?

2.2.3 SYMBOLISK KREATIVITET – SYMBOLER SOM UTTRYCKSÄTT

Den sociala funktionen av symboler i samhället är att underhålla och för-medla sociala band och grupptillhörighet (Duncan 1968). Unga människor uttrycker sig med hjälp av olika attribut, de följer mode och trender. Paul Willis ger i sin bok ”Common culture: symbolic work at play in the every-day cultures of the young” många exempel på hur unga människor förhåller sig till kulturella varor och media. Han säger inledningsvis att:

”Unga människor uttrycker hela tiden eller försöker uttrycka sin egentliga eller potentiella kulturella betydelse”4 (Willis, 1990:1)

vilket innebär själva kärnan för allmän kultur; att ha saker gemensamt. Raymond Williams5 hävdar att all kultur är ordinär. Unga människor väljer att på ett säreget symboliskt kreativt sätt finna vägar att visa sig och sin till-hörighet i den gemensamma kulturen (Willis, 1990). Tonåringar uttrycker sig i samhället genom en personlig stil vad det gäller klädstil, musikstil, TV program, subkulturella stilar m.m. för att skapa en individualitet. Willis hävdar att symbolisk kreativitet är livsviktigt för unga människor; det är inte bara en del av den dagliga mänskliga handlingen utan helt enkelt en nöd-vändig del. Han vill kunna se genom ”symboliska glasögon” det vill säga att han ser allt som symboliska uttryck i kulturen. Detta görs för att förstå den dynamiska, problematiska och verkliga användningen av symboler i kultu-ren. Det fundamentala är att se de kreativa symboliska elementen i varda-gen; att förstå användningen av symboler i, inte speglingen av, vardagen (Willis, 1990). Detta synsätt skall visa den substantiella betydelsen av sym-boler i varierande former för ungdomar. Willis säger vidare, då han diskute-rar media och symbolisk kreativitet, att media uppmanar till en viss tolkning men att unga människor inte bara lär sig dessa koder utan även lär sig att leka med dem för att skapa nya former och användningsområden. Tonåring-ar skapTonåring-ar nya betydelser från de givna som i sin tur influerTonåring-ar alla deras handlingar.

Musik- och klädstil är väldigt viktigt för unga människor eftersom de genom att visa dessa attribut inför andra uttrycker sin kulturella identitet (Willis, 1990). Klädstil är även viktig ur den aspekten att den fungerar som uttryck och utforskning av deras egna individuella identitet. Unga människor lär sig om sig själva genom att utveckla den yttre imagen; de finner en förståelse för sig själva som en unik person, vem de är och vem de tror att de är. Tonåringar använder alltså mycket symboler för att visa sin identitet och grupptillhörighet. Detta i relation till Goffmans uppdelning av expressivitet

4

”Young people are all the time expressing or attempting to express something about their actual or potential

culture significance” (Willis, 1990:1)

3. M

Detta kapitel kommer att behandla de metoder som används till studien. Kapitlet inleds med att lägga en teoretisk bakgrund till de metoder som an-vänts i studien. I första avsnittet kommer begreppet etnometodologi beskri-vas och dess roll inom informatik. Vidare presenteras metoder som inspire-rats av etnometodologin samt vilka metoder som är bäst lämpade för att studera tonåringars mobiltelefonanvändande. Det andra stycket i detta kapi-tel kommer att behandla de metoder som tillämpats i denna studie. Tillväga-gångssätten och platserna för studien kommer att beskrivas i detalj.

3.1 M

Etnometodologi är en gren i ett sociologiskt perspektiv och grundat av en amerikansk sociolog, Harold Garfinkel i början av 60-talet. I sin bok ”Studies in Ethnomethodology” (1967) beskriver Garfinkel grundtankarna bakom etnometodologi. Med etnometodologi menas, förenklat, studier av sättet som människor uppfattar sin egna sociala värld och skall besvara frå-gan: hur gör människor för att göra det som de gör i sin vardag? Med etno-metodologiska studier vill en förståelse för strukturen och mikroorganisa-tionen av samhället skapas.

En riktning inom etnometodologin är konversationsanalys som grundades av Harvey Sacks. Här ligger fokus på sättet som personer åstadkommer so-cial ordning genom deras uttalanden. Människor gör saker med språket i deras sätt att prata (Giddens, 1995). Konversationsanalys som metod för analys kommer inte att behandlas närmre inom denna studie men kommer att omnämnas senare.

Vilken roll kan etnometodologi han ha inom informatik; hur kan etnometo-dologi ge designimplikationer?

3.1.1 TEKNOMETODOLOGI

För att uppfatta vilken roll etnometodologi har inom HCI är det viktigt att se skillnaden mellan etnometodologi och etnografi hävdar Dourish och Button i sin artikel ”On ”Technomethodology”: Foundational Relationships betwe-en Ethnomethodology and System Design” (1998). Etnometodologer an-vänder ofta etnografiskt genererat material för sin analys där etnometodolo-gin är en analytisk inriktning till de praktiska problemen med social ordning medan etnografi är en form av utforskande fältarbete och analys. Vidare förklarar författarna i artikeln mer eller mindre etnometodologiska metoder används inom HCI och CSCW och för att inspirera teknisk design kan fält-studier användas för att:

1. Utveckla en förståelse för arbetet och organisationen från insidan; datan tillhandahåller insikter om arbetets aktiviteter och interaktioner som se-dan kan användas till design av teknik för att stödja arbetet

2. Skapa en förståelse av den temporära organisationen av aktiviteter och interaktioner; belysa dessa som en i tillfället organisation för att skapa nya koncept som sedan kan användas vid design av ny teknik.

(Dourish and Button, 1998:7)

Denna förståelse tillåter ett nytt fokus på relationen mellan teknologi och användning av denna. Från denna analys uppkommer möjligheter att använ-da etnometodologiska analyser som stöd för design och omdesign av inter-aktiv teknik (Dourish and Button, 1998).

Enligt författarna är teknometodologi en förening mellan etnometodologi och teknologisk design. Synen på relationen mellan dessa discipliner är en fundamental, analytisk angelägenhet istället för en praktiskt. Med detta syn-sättet kan ses hur etnometodologisk ställning på problemet av social ordning kan inspirera till att skapa ny definition och nya koncept kring teknisk de-sign.

Etnografiska metoder beskrivs här som metoder för att stödja ett etnometo-dologiskt synsätt på teknisk design. Vad är då etnografi egentligen?

3.1.2 ETNOGRAFI

Kvalitativa etnografiska metoder syftar till att (Hammersley, 1983):

§ Belysa den verklighet som ämnas undersökas för att återskapa detaljera-de beskrivningar av detaljera-den sociala miljön som undetaljera-derlag till teori.

§ Fånga vad som händer i den givna miljön; vem som gör vad, när och hur för att se världen utifrån de involverade personernas synvinkel.

§ Förstå händelserna i dess sammanhang där de uppstår i en naturlig miljö.

Styrka

Styrkan med en kvalitativ etnografisk undersökning är att den kan ge insikt och perspektiv i en given miljö (Hammersley, 1983). En sådan undersök-ning tillhandahåller även dokumentation av uppfattundersök-ningar och beteenden som inte finns på en offentlig nivå samt en undersökning av dessa i dess kontext (Hammersley, 1983). Kvalitativ etnografi kan dessutom vara flexi-bel och anpassa sig till förändringar i situationen som studeras.

Svagheter

Ett problem som alla etnografer stöter på är att allt insamlande av data så-som fältstudier och intervjuer blir mer eller mindre påverkat av personen som genomför studien (Hammersley, 1983). Dennes uppfattning av den sociala miljön och vilka antaganden som görs påverkar vad som uppfattas och hur detta tolkas i den omedelbara miljön. Den ’naturliga’ miljön kan även ifrågasättas då en person som studerar miljön eller genomför intervjuer omedvetet påverkar situationen genom att bara vara närvarande eller skapa situationen.

3.1.3 FÄLTSTUDIER

Fältstudier innebär att en speciell situation observeras och dokumenteras av en person utifrån ett så objektivt perspektiv som möjligt. En ’lärande roll’ antas då en händelse, situation eller ett fenomen iakttas (Agar 1986, citerad i Silverman, 1993) och observatören försöker se vad som pågår. Principen med observation är:

§ ’Se genom ögonen av’: ’se händelser, normer, värderingar etc. från de personer som studeras perspektiv’

§ Beskrivning: ’en detaljerad beskrivning av händelser i ett speciellt sam-manhang som ledtrådar för andra skikt av verklighet’

§ Kontextualism – att se händelserna som observeras i ett större socialt och historiskt sammanhang

§ Process – se socialt liv som en serie händelser anknutna till varandra § Undgå ett tidigt användande av teorier och koncept – att inte hålla fast

(Bryman citerad i Silverman, 1993:31)

Etnografisk forskning kan ses induktiv i den bemärkelsen att teorier upp-kommer från en beskrivning av en speciell händelse (Hammersley, 1992). Fältstudier skall kunna ge information och beskriva händelser med vad som händer, vem gör vad, när och hur. De kan även ge representativ erfarenhet av vad det innebär att befinna sig i den studerade miljön, att se världen från de studerade personernas synvinkel (Hammersley, 1992). Det är även viktigt att kunna se händelser och situationer i ett sammanhang för att de inte skall kunna missförstås.

Fältstudier kan alltså i sig ge mycket värdefull information om vad det är som händer. Som komplement till denna informationen kan olika intervju-formen användas för att få en inblick i hur personerna involverade i studien själva reflekterar över sitt användande. Nästa stycke beskriver en intervju-form där flera personer samlas för diskussion.

3.1.4 FOKUSGRUPPSDISKUSSIONER

Diskussioner inom en fokusgrupp innebär att en grupp människor samlas för att under en tid diskutera ett givet ämne med varandra. Detta är en sociolo-gisk metod (Merton and Kendall, 1946 citerad i Agar and MacDonald, 1995) som skall resultera en djupare insikt i ett definierat intresseområde (Kreuger, 1988 citerad i Agar and MacDonald, 1995). Samtidigt som dis-kussionerna är väl planerade är det meningen att deltagarna själva skall ini-tiera till diskussion inom det givna ämnet. Det som skiljer en fokus-gruppsdiskussion från en vanlig intervju är att personerna i gruppen skall diskutera med varandra istället för att svara på en intervjuares frågor, för att så mycket som möjligt likna ett naturligt samtal. En samtalsledare, modera-tor, initierar diskussionen, håller igång den och ser till att gruppen håller sig till ämnet men utan att ställa direkta frågor (Wibeck, 2000). Denna metod används dels för att studera åsikter, attityder, tankar, uppfattningar etc., men också dels få möjligheten att utforska själva interaktionen mellan deltagar-na. Fokusgruppsdeltagarna har lättare att uttrycka klara åsikter i deras egna ord sinsemellan i grupp än ensam med en intervjuare (Wibeck, 2000). Datan från fokusgruppsdiskussioner ger en möjlighet att se hur personer i grupp resonerar sig fram till en gemensam syn på något eller till att de inte är över-rens. Konflikter som inte syns i vanliga intervjuer kan här komma fram i den sociala interaktionen mellan gruppdeltagarna.

3.1.5 FÄLTSTUDIER OCH FOKUSGRUPPER I KOMBINATION

kan användas som enda metod för kvalitativ forskning men att det är betyd-ligt vanligare att den kombineras med andra metoder. Fältstudier kan även denna användas som enda metod vilket ger en mycket god inblick hur män-niskor verkligen handlar. Dessa två metoder kan kombineras för att upp-fånga den komplexa relationen mellan beteende och attityd. Agar and MacDonald ger två argument till varför fokusgrupper och etnografiska stu-dier är intressanta att kombinera i deras artikel ”Focus Groups and Ethno-graphy” (1995):

1. Fokusgrupper bistår med viktiga detaljer till det breda ramverk av tolk-ning som etnografi erbjuder.

2. Etnografiska metoder för analys av traskribering från fokusgrupper ger ytterligare en förståelse av vad som försiggick i en gruppdiskussion. Dessa två metoder i kombination kan alltså ge inblick i dels hur personer agerar, dels vad personerna anser att de agerar. Vilka metoder är lämpade för studier av tonåringars mobiltelefonanvändande?

3.1.6 ETNOMETODOLOGI I STUDIER AV TONÅRINGARS MOBILTELEFO-NANVÄNDANDE

Hur kan tonåringars användande av mobiltelefoner studeras med hjälp av etnometodologiskt inspirerande metoder? Weilenmann och Larsson skriver i sin artikel ”On doing ’being teenager’: Applying Ethnomethodology to the Analysis of Young People’s Use of Mobile Phones” (2000) hur sociologiska metoder kan användas för att studera tonåringars användning av mobiltele-foner. När mobiltelefonanvändning studeras, vad är det som studeras och hur studeras detta? I artikeln delas användning av mobiltelefoner upp i tre kategorier. Dessa kategorier är viktiga att särskilja då de implicerar olika metoder för insamlande av data och ger olika typ av resultat. De tre katego-rierna är:

1. Faktisk användning

Denna kategori fokuserar på tonåringars konversation över och användning av mobiltelefonen. Syftet är att få en insikt över vad tonåringar faktiskt gör med mobiltelefonen och hur de visar handlingen för andra. Här krävs fält-studier till att se hur de pratar och hur de använder funktioner som till ex-empel SMS, spel m.m. och detaljerad analys av samtal över mobiltelefonen.

2. Rapporterad användning

här är att få inblick i hur tonåringar använder sina mobiltelefoner men kan-ske framför allt hur de själva anser att de använder mobiltelefoner och hur de pratar om den.

3. Social inverkan

Fokus på mobiltelefonanvändningens inverkan på den rådande sociala mil-jön. Syftet är att få en inblick i hur mobiltelefonen förändrar den sociala miljö som den används, eller inte används, i. Inom denna kategorin försöks det besvara frågor såsom hur andra närvarande tonåringar reagerar då en av gruppmedlemmarna får ett telefonsamtal och hur förändrar samtalet den pågående interaktionen mellan gruppmedlemmarna. Vad gör de andra gruppmedlemmarna när en mobiltelefon ringer? Hur beter sig de gentemot personen som pratar i mobiltelefonen? Är den personen som pratar i mobil-telefonen involverad eller utanför gruppens samtal? Denna kategori skall även kunna ge svar på konflikter mellan tonåringarnas olika roller och hur dessa förändras när ett medium som gör att människan blir ständigt nåbar gör intrång i den sociala vardagen.

Vilka metoder kan då tillämpas till dessa olika kategorier?

Vad studeras? Faktisk användning Rapporterad användning Social inverkan

Hur studeras detta? Fältstudier,

Konversationsanalys

Fokusgrupper, Intervjuer

Fältstudier, Fokusgrupper (Weilenmann och Larsson, 2000:5)

Denna studie kommer att utgå från fältstudier och fokusgruppsdiskussioner vilket innebär att alla kategorier kommer att inkluderas men med störst be-toning på kategori två, rapporterat användande, och tre, social inverkan. För att till fullo inkludera den första kategorin, faktiskt användning, krävs mer omfattande fältstudier, inspelningar och data till konversationsanalys vilket denna uppsats inte kommer att behandla.

3.2 T

I denna del beskrivs hur jag gick till väga för att kartlägga hur ungdomar i Göteborg använder och uppfattar mobiltelefonen. Vid insamlandet av det empiriska materialet till denna studie har jag samarbetat med Patrik Ström-berg som använder materialet till en uppsats i kulturvetenskap. Syftet för hans uppsats är att se mobiltelefonens inverkan på den privata sfären då den gör intrång i en offentlig sfär. Material som samlats in i november och de-cember tillsammans med Lisa Mellegård har också används till denna stu-die. Då genomfördes 4 stycken fokusgrupper på två olika fritidsgårdar; Stacken, Nya Lundenskolan och Blå stället, Angereds gymnasiet. Kortare observationer på samma platser genomfördes som förstudie till fokus-gruppsdiskussionerna. Materialet användes då till en uppsats i kursen Dator-stött samarbete.

I följande stycke kommer de metoder som tillämpats för denna studie be-skrivas utifrån de tidigare presenterade metoderna.

3.2.1 FÄLTSTUDIERNA

Fältstudier har använts i denna studie för att få en djupare förståelse kring hur ungdomar använder mobiltelefonen i sin naturliga miljö. Då vi genom-förde våra observationer har vi gjort detta på platser där ungdomar befinner sig i en för dem naturlig miljö. Detta för att kunna uppfånga händelserna utifrån tonåringarnas egna normer, värderingar, aktiviteter m.m. Under fält-studierna har vi tagit mycket noggranna anteckningar av mobiltelefonakti-vitet.

Vid observationerna gjordes ett urval av platser där mobiltelefonen används mer och oftare än på andra platser. Här antogs att användandet kan delas upp i två delar; passivt användande och aktivt användande.

Vid ett passivt användande befinner sig ungdomarna oftast i en socialt bin-dande miljö vilket innebär att de tar emot samtal och SMS. Då mobiltelefo-nen används aktivt är det användaren som själv initierar samtal, SMS, spel m.m. Det passiva användandet kunde fångas in på kafén där den sociala miljön är väldigt påtaglig och även om användandet är stort är mottagaren av kommunikationen passiv.

I denna studie har fokus varit på passivt användande och således har mer observationer genomförts på kaféer.

Tonåringars mobiltelefonanvändande har observerats och dokumenterats; vilka som har mobiltelefon, vad de använder den till, hur ofta den används aktivt, hur den hanteras, hur personer i omgivningen agerar vid mobiltelefo-naktivitet, var mobiltelefonen finns då den inte är aktiv m.m. I enlighet med etnometodologi har detaljer i deras användning studerats.

BESKRIVNING AV PLATSERNA FÖR FÄLTSTUDIEN

Vid observationerna har vi försökt att så lite som möjligt påverka den miljön vi befunnit oss i för att kunna fånga upp ett så naturligt beteende som möj-ligt. Det var relativt lätt att smälta in i miljön som vanliga kafékunder eller buss/tåg resenärer och väckte då inga större misstankar trots idogt anteck-nande. Däremot blev vi ganska synliga på skolorna med tanke på ålders-skillnaden och det kunde hända att vi fick frågor om varför vi satt där. Vi har sammanlagt observerat mobiltelefonanvändningen i 19 timmar och 45 minuter varav 14 timmar och 15 minuter på sex stycken olika kaféer, 40 minuter buss och 20 minuter på tåg. 3 timmar och 30 minuter observerades tonåringar på fritidsgårdar, vilka gjordes i samarbete med Lisa Mellegård och kommer inte att i detalj redovisas nedan.

KRASNA POLSKY –7 TIMMAR OCH 50 MINUTER

Krasna Polsky är ett ganska litet kafé som är beläget på en tvärgata till Ave-nyn i centrala Göteborg. De har sjutton mindre bord fördelade i tre stycken rum och kafégästerna är i sena tonåren till unga vuxna. Det är varierande antal gäster och sällan fullsatt. Mobiltelefonaktivitet var här inte särskilt stor och det gällde att ha tålamod. Den karaktäristiska sociala miljön är antingen personer som läser eller spelar spel med andra under tiden det fikas, musi-ken är ofta jazz eller liknande.

TINTIN - 1 TIMMA

JAVA – 40 MINUTER

Även detta är ett litet kafé som finns sig på Vasagatan i Göteborg och gym-nasieskolor finns i en snar närhet. Det finns sex stycken små rum med 25 bord och det är trångt om platser. Det är mycket folk i denna rökiga, något instängda miljö varav många är tonåringar. Dock är mobiltelefonaktiviteten relativt låg.

KOSMOS – 3 TIMMAR OCH 40 MINUTER

Kosmos har relativt nyligen öppnat vid Grönsakstorget i Göteborg och det har snabbt blivit ett inneställe med många unga människor som gäster. Ka-féet är stort, det finns bara ett enda rum med trettio bord och det är högt i tak, vilket gör att ljudnivån är mycket hög. Inredningen är i stål och kaféet ger en steril men ”hip” känsla. Här är det mycket mobiltelefoner som an-vänds och ringer ofta blandat med sorlet från människorna.

BAGATELLE – 45 MINUTER

Detta lilla kafé ligger snett emot Kafé Kosmos på Kungsgatan i Göteborg. Lokalen är nedgången och de stora skyltfönstren som omger hela det enda rummet som finns gör att gästerna blir väl synliga från gågatan utanför. Det finns tio stycken ganska stora bord och de få gäster som är närvarande sitter flera på samma bord. Det är stillsam stämning och mobiltelefonanvändning-en är blygsam.

VALLGATAN – 1 TIMMA OCH 30 MINUTER

Kafé Vallgatan har funnits länge i centrala Göteborg, det är ett etablerat inneställe och här spenderar en hel del unga människor sin tid. Det är stort men det är inrett i etage med en ’balkong’ så det bibehåller kafé känslan bra. Här är det mycket mobiltelefoner som används och balkongen blev en ut-märkt placering med sikt över både de 23 bord på nedre våningen och de 27 borden på balkongen.

BUSS - KORSVÄGEN LINDOME – 40 MINUTER

TÅG - LINDOME STATION TILL GÖTEBORGS CENTRALSTATION – 20 MINUTER

Detta pendeltåg går mellan Göteborgs centralstation till Kungsbacka och omvänt. Många yngre människor nyttjar detta snabba färdsätt och mobiltele-fonaktiviteten är händelserik här.

3.2.2 FOKUSGRUPPER

För att få information om hur tonåringarna själva anser att de använder sina mobiltelefoner har fokusgrupper använts. Denna metod används för att för-söka få en djupare förståelse för ungdomarnas egna attityder och föreställ-ningar kring sitt nyttjande av mobiltelefoner än vad enbart observationer och vanliga intervjuer kan ge. Vid urvalet av medlemmar till fokusgrupper-na söktes studenter från gymfokusgrupper-nasieklasser och högstadieklasser i Göteborg. Under fokusgruppsdiskussionerna gjordes bandupptagningar som sedan transskriberades för att underlätta analysen av samtalen.

BESKRIVNING AV FOKUSGRUPPERNA

Sammanlagt genomfördes åtta stycken fokusgruppsdiskussioner varav fyra stycken tillsammans med Patrik Strömberg och fyra stycken med Lisa Mel-legård. Det material som insamlades genom de fyra fokusgruppsdiskussio-ner tillsammans med Lisa Mellegård har bidragit till bakgrundsförståelse i denna uppsats men inte redovisas i detalj.

Följande stycke kommer att redogöra detaljerat för hur och var fokusgrup-perna samlades. Beskrivningarna skall även ge en inblick hur diskussioner-na har gått till och de problem som uppstod dels vid samlandet av och samtalen med grupperna.

FOKUSGRUPP 1, HVITFELDSKA GYMNASIET, MUSIKLINJEN ÅRSKURS 1.

Deltagare: 5 st Pojkar: 3 st Flickor: 2 st Ålder 16-17 år

Fyra stycken av gruppdeltagarna äger mobiltelefoner, pojken som inte själv ägde en telefon hade tillgång till mobiltelefon genom kamrater. För fyra av deltagarna var det deras första mobiltelefon. En flicka hade haft tre tidigare telefoner från olika företag.

för musikprogrammet6. Först pratade vi med en kvinnlig student och intro-ducerade ämnet. Hon ville gärna vara med och delta tillsammans med sina vänner, men dessa kom inte till utsatt tid. Vi insåg här att för en fokusgrupp skulle kunna uppstå var det bäst att göra detta spontant och då studenterna hade exempelvis en håltimma.

Vid ett lektionstillfälle för en årskurs 1 i musikprogrammet förklarade vi vad en fokusgruppsdiskussion var för något och introducerade ämnet. Tre stycken pojkar anmälde sitt intresse samt två flickor som dock anslöt sig 15 minuter senare. Diskussionen tog plats i lektionssalen där studenterna just haft sin lektion. Detta kan innebära att diskussionen för dem kändes mycket som en vanlig lektion i skolan vilket avspeglades i att de gärna inväntade frågor som de beskedligt svarade på. I kontrast var vi på deras hemmaplan och vi var främlingarna som intog en väldigt ödmjuk roll. De tre pojkarna satte sig vid ena delen av bordet vilket gjorde att de satt mitt emot modera-torerna, detta ökade känslan av att de skulle bli utfrågade. Samtalet då de bara var tre personer gick väldigt trögt och de pratade i tur och ordning om vad samma sak betydde för dem för att sedan invänta initiativ moderatorer-na. Då flickorna anslöt sig och satte sig på samma sida av bordet som mode-ratorerna förändrades hela samtalet. Flickorna gav sig in i diskussionen som hädanefter blev mer livlig och de kunde mer entusiastisk prata i munnen på varandra. Vid pauser tog flickorna initiativet till nya ämnen och frågor till resten av gruppen och mer sällan förväntades en reaktion från moderatorer-na.

Samtalet varade i 50 minuter då håltimman var slut och nästa klass behövde lokalen vi satt i.

FOKUSGRUPP 2, NYA LUNDEN SKOLAN, HÖGSTADIET, ÅRSKURS 7-8.

Deltagare: 5 st Pojkar: 3 st Flickor: 2 st

Ålder 14-17 år (Fyra av deltagarna var mellan 14-15år)

Alla gruppmedlemmar ägde mobiltelefoner, två av dem hade bytt modell en eller två gånger tidigare.

Den andra gruppen ville vi bilda på en högstadieskola och vi begav oss så-ledes till Nya Lundenskolan i Göteborg. Av tidigare erfarenhet7 från denna skola visste jag att på kvällstid har fritidsgården ”Stacken” öppet och många elever befinner sig då där. Redan innan vi kommit in i lokalen hade vi blivit utfrågade vad vi skulle göra där och varför. Vi fick genast frivilliga

6

Vi ville att gruppen skulle bestå av studenter vid ett estetiskt program för att se om dessa hade annorlunda tankar kring mobiltelefonens design än en grupp från till exempel tekniskt program. Dessvärre fick vi senare inte tag på studenter från en teknisk linje för att jämföra om skillnader förelåg.

re till en fokusgrupp. De förstod snabbt vad diskussionen skulle gå ut på och samtalet kom igång fort. En av pojkarna hade slutat på skolan och hälsande endast på sina gamla kamrater. Eftersom han var ett par år äldre än de andra styrde hans åsikter tämligen mycket. Han ville ofta poängtera att han var äldre och faktiskt gick på gymnasium vilket skulle påvisa ett mer ”vuxet” användande. Dock kunde vi inte se att hans åsikter avvek avsevärt från de andra fokusgruppernas, men han kan ha påverkat just denna fokusgruppens åsikter då han fick en auktoritär roll bland deltagarna.

Diskussionen varade endast i cirka 30 minuter då de ansåg sig ha sagt allt som kunde sägas om mobiltelefoner och det fina vädret och rollerblades lockade utanför.

FOKUSGRUPP 3, SÖRGÅRDSSKOLAN, HÖGSTADIET, ÅRSKURS 8.

Deltagare: 5 st Pojkar: 2 st Flickor: 3 st Ålder 14 -15 år.

Alla gruppmedlemmar ägde mobiltelefoner och hade bytt modeller en eller flera gånger innan. Samtliga påstod sig ha planer på att skaffa ny modell. Den andra gruppen på högstadieskola samlades på Sörgårdskolan i Mölndal. Här tog vi kontakt med lärare och tillsynslärare för att fråga när studenterna kunde tänkas ha håltimmar och vilja delta. Lärarna fann det mycket intres-sant och fick genast en uppfattning om att vi ville prata med tonåringarna med en gång. Vi fick tillfälle att presentera oss och vårt ärende för en åtton-deklass på deras bildlektion och eftersom det skulle innebära att de fick göra något annat än att ha lektion ville många delta. Läraren ansåg att det enda rättvisa var att lotta om vilka som skulle få delta och resultatet blev att per-soner som inte tillhörde samma kompisgäng kom med i fokusgruppen. Vi fick tillgång till biblioteket i vilket vi kunde ha diskussionen. En utav poj-karna som deltog hade en hjälplärare med sig i skolan ständigt som även övervakade samtalet med oss. Hjälpläraren satt vid lånedisken och då och då blandade sig i diskussionen som föregick vid ett bord alldeles framför ho-nom. Dessa faktorer präglade samtalet mycket och tonåringarna svarade i tur och ordning på frågor som vi fick distribuera. De ansåg att det fanns ”rätt” och ”fel” svar på frågorna och samtalet blev ospontant och stelt. Poj-ken, vars hjälplärare var med, tog mycket plats i samtalet och dominerade mycket, vilket visade sig i att han var oftast först på att kommentera de äm-nen som togs upp.

FOKUSGRUPP 4, KATRINELUNDSGYMNASIET, HANDEL&ADMINISTRATION, ÅRSKURS 2. Deltagare: 7 st Pojkar: 1 st Flickor: 6 st Ålder 17-19 år

Alla gruppdeltagare äger mobiltelefoner och de hade alla haft minst en tidi-gare telefon (pojken hade haft sammanlagt nio stycken telefoner på fem år innan den nuvarande). Märkena på mobilerna hade vart varierade hos alla. Den sista gruppen samlades samman vid Katrinelundsgymnasiet där vi i kontakt med expeditionen fick tillgång till samtliga programs scheman. Då vi fann att en andraklass på Handel- och Administrations programmet hade en håltimma samma eftermiddag gick vi för att söka frivilliga i skolan cafe-teria. Vi fann tre stycken flickor som gärna ville vara med i en fokusgrupp efter att vi hade förklarat vad detta skulle gå ut på. De ville inte direkt ha diskussionen utan vi stämde träff följande vecka då de även skulle ta med två kamrater till dem. Då vi träffade dem på utställd tid hade de inte fått tag på fler deltagare men de tillfrågade några utav deras klasskamrater som var i närheten. Denna fokusgrupp hölls i skolan cafeteria och det var många per-soner som deltog. Detta samtalet var avslappnat och spontant på grund av flera faktorer; många deltagare gjorde att de kände sig trygga och kunde säga vad de ansåg utan att detta skulle få allt för stor uppmärksamhet, mil-jön var deras egna och trots att det var i skolan var detta en plats där de var lediga samt att de som deltog kände varandra väl sedan tidigare. Det var endast en pojke som deltog men han fann sig väl i denna positionen och kunde ta lika stort utrymme som de övriga deltagarna.

4. R

I följande kapitel kommer resultat från fältstudien och fokusgruppsdiskus-sionerna att presenteras. Transkribering av fältanteckningar och fokus-gruppsdiskussionerna används för att belysa händelser och diskussioner. Utdragen visas här för att låta läsaren få en insikt i materialet och för att själva kunna dra slutsatser från detta samt att kunna granska de slutsatser som dras i uppsatsen.

4.1 F

Fältstudien visar hur tonåringar faktiskt använder sina mobiltelefoner. Mo-biltelefoner spelar en mycket viktig roll i tonåringens liv; den är alltid med eller finns alltid i närheten, den är omdiskuterad, den används mycket och den används framförallt gemensamt. Mobiltelefonen används även i situa-tioner då ungdomarna redan befinner sig i en social miljö som till exempel på kafén tillsammans med vänner. Ett samtal eller SMS på mobiltelefonen avbryter den pågående sociala aktiviteten och har alltid företräde. Det är viktigt att aldrig missa ett samtal, att alltid vara tillgänglig för sina kamrater. Det främst utmärkande för kaféstudierna är att mobiltelefonen alltid finns nära till hands. Detta antyder att användaren inte vill missa något samtal; de vill snabbt kunna svara i mobiltelefonen. Oftast finns den placerad på bor-den snett till höger eller vänster om ägaren med displayen uppåt och riktad mot användaren. Detta kan vara för att kunna utnyttja nummerpresentatör-funktionen i telefonen och i förväg veta vem som ringer för att då kunna avgöra om samtalet skall tas eller inte. Det kan även vara för att visa andra att tonåringen är ägare till en mobiltelefon och om den ringer att denna per-son är intressant att ringa till. Om den inte ligger på bordet är den inom räckhåll; överst i handväskan för flickorna och i innerficka eller bakficka för pojkarna.

Nedan följer ett exempel ur fältanteckningar på kafé. Exemplet visar var mobiltelefonen är placerad, hur den hanteras och hur ungdomarna samarbe-tar i användandet.

Kosmos 2000-02-09. Klockan är 16:15

Excerpt 4.1:1 1 Tre tjejer sitter och fikar vid två mindre bord. En av

3 sig på bordet.

4 Ett par minuter senare har de andra två tjejerna även

5 de mobiltelefoner synliga och nu sitter de alla tre och

6 trycker på knapparna på deras telefoner.

7 De visar varandra telefonnummer och hur man

8 skickar SMS från telefonen, samtidigt mottar en av

9 dem ett SMS.

10 De byter mobiltelefoner emellan sig och antingen

11 skriver SMS, läser varandras SMS eller ’tittar

12 igenom’ varandras telefoner. De diskuterar hur man

13 skall navigera i telefonen, olika modeller och hur man

14 skickar SMS. De frågar varandra hur ord stavas m.m.

15 En av tjejerna lägger ner/bort sin mobiltelefon medan

16 de pratar vidare om olika mobiltelefoner. En i

17 sällskapet förklarar hur en viss mobiltelefon ser ut och

18 en annan tjej säger:

19

20 ”den som de visar på TV? Den röda?”

21

22 och en diskussion om Ericsson och Nokia uppkommer.

23 En tjej som har en Nokia läser nu upp sina SMS högt

24 inför de andra för att sedan låna ut den till en annan

25 tjej så hon själv kan läsa.

26 Den tjejen som har en Ericsson telefon tar den i

27 vänster hand från väskan bollar över den till

28 högerhanden och går mot toaletterna.

29 De andra sitter kvar.

Denna händelse visar att mobiltelefonen tar en stor plats i ungdomarnas so-ciala liv. På rad 1-3 kan ses att telefonen är i centrum och då den inte an-vänds finns den på bordet så att den lätt skall kunna nås i händelse av samtal eller SMS. Rad 4-6 visar att de använder mobiltelefonen var och en för sig i en social miljö vilket visar på att mobiltelefonen är accepterad och inget onormalt att använda bland andra. Vidare, på rad 7-14, används mobiltele-fonerna istället gemensamt, de samarbetar och hjälper varandra att skriva meddelanden. Mobiltelefonen har en självklar plats i gruppen och använ-dandet är något som görs tillsammans med andra; det är en gemensam social händelse. Diskussionen, rad 15-22 följer naturligt i interaktionen med mo-biltelefonerna eftersom de har olika modeller på sina telefoner och jämför med varandra.

Detta är intressant i kontrast till att mobiltelefonen är ett, jämfört med den stationära telefonen, ett personligt medium. Vid ett samtal till en stationär telefon är inte personen som svarar given utan det finns ofta flera ägare till samma telefon. En mobiltelefon däremot ägs utav en person och ett samtal hit förväntas besvaras av denne person, den som sökes.

Den sista händelsen, rad 26-29, då en utav flickorna lämnar bordet ett ögon-blick och tar då med sig mobiltelefonen kan antyda på hur viktigt det är att alltid ha den med sig, de vill alltid vara tillgängliga och nåbara – även vid opassande tillfällen.

Nästa exempel från fältanteckningar visar hur en mobiltelefon används och integrerar i den sociala kontexten på ett naturligt sätt. Distribueringen av den enda mobiltelefon som här är närvarande görs på ett naturligt vis.

Tåg från Lindome station till Göteborgs centralstation. 2000-02-22. Klockan 15:23.

Excerpt 4.1:2 1 Sex unga pojkar sitter i en grupp, tre och tre mitt emot

2 varandra. De känner uppenbarligen varandra och

3 pratar högt om ditt och datt. En av killarna (K1), i

4 mitten, spelar spel på en blå Nokia. En av de andra

5 berättar om en incident från skolan som flera av dem

6 varit med om. K1 som spelar spel släpper inte

7 displayen med blicken men deltar lika livligt som de

8 andra i diskussionen. När han 'dör' i spelet skriker han

9 till och berättar högt poängantalet till alla mitt under

10 pågående samtal. De slutar alla att prata om vad de 11 pratade om och övergår till att diskutera rekord poäng 12 antal i spelet i fråga.

13 K1 spelar lite till men på begäran räcker han över 14 den till en kille(K2) snett mitt emot.

15 Gruppen pratar vidare om mobiltelefoner: 16

17 "köper en antenn"

18 "fanns det ingen med från början?" 19 "sån som snurrar runt"

20

23 kan följa hur det går i spelet. När han 'dör' säger han 24 högt:

25

26 "faan också, bara 620" 27

28 Ytterligare en kille (K3) tar emot telefonen, han sitter 29 längst snett emot K2, sätter genast igång och spelar. 30 De pratar om modeller och nummer på mobiltelefoner 31 blandat med filmen 'Fucking Åmål', plötsligt börjar de 32 alla sjunga en sång från filmen. K3 skriker högt: 33

34 "bara 153!!" 35

36 varefter han börjar spela igen, han tittar bara snabb 37 upp emellan. De pratar nu om saker som hänt i skolan

under dagen.

38 K3 säger: 39

40 "fan, varför skall jag trycka 5an när jag skall ner" 41

42 ingen noterar honom utan pratar vidare. K3 snackar 43 med mycket i samtalet. När han ’dör’ kastar han 44 genast mobiltelefonen till K2 som mumlar något om 45 batterier, stänger av den och lägger den i väskan. 46 I samtalet om vad som hänt under dagen i skolan säger 47 K3:

48

49 "fan, så hör man min mobiltelefon ringa" 50

51 Han härmar här ljudet av sin mobiltelefon 52

53 "a, va vill du?"

54 "..har dina saker i min väska.." 55

56 En utav killarna frågar: 57

58 "har du mobiltelefon?" 59

60 K3: 61

Detta exemplet från en tågfärd visar hur mobiltelefonen används och integ-rerar på ett mycket naturligt sätt bland ungdomarna. De delar på en telefon och använder den till spel i turordning. Här fungerar mobiltelefonen som ett tidsfördriv och som en gemensam leksak, som ett gameboy. Den hanteras inte som en ömtålig teknisk pryl utan kastas emellan dem (rad 43-44) vilket kan tyda på att mobiltelefonen har fått en naturlig plats bland andra prylar. Om vartannat tar mobiltelefonen över samtalet (rad 8-12) för att sedan han-teras onoterat mellan dem (rad 23-42). I slutet av händelsen (rad 46-58) kan även ses att de pratar om hur de använder mobiltelefonen då pojken härmar och återuppspelar ett mobiltelefonsamtal som skett tidigare.

Följande utdrag från fältstudien visar en händelse då ett mobiltelefonsamtal distribueras mellan två vänner.

Kafé Kosmos 2000-03-02. Klockan 13:30.

Excerpt 4.1:3 1 Två tjejer sitter på samma sida om ett bord och dricker

2 kaffe. En mobiltelefon ringer och den ena tjejen (T1)

3 säger:

4

5 ”det ringer!”

6

7 Den andra tjejen (T2) hämtar en telefon ur väska som

8 står på stolen mitt emot henne, med ett bord emellan.

9 T2:

10

11 ”kan inte du ta det?” 12

13 T1 tar mobiltelefonen och besvarar samtalet, hon säger 14 i telefonen att T2 inte är där

15

16 ”… eller vänta, här kommer hon” 17

18 T2 tar mobiltelefonen och pratar med personen som 19 ringde. De är båda involverade i samtalet och T1 20 lyssnar på hela samtalet. När de avslutat samtalet 21 diskuterar de personens mentala hälsa:

22

Här kan ses hur mobiltelefonen används gemensamt. Personen som befinner sig i samma sociala miljö som användaren vill, eller tvingas, vara delaktig i samtalet.

Mobiltelefonsamtalet är här i händelsernas centrum (rad 2-5). Då det ringer måste detta explicit påpekas vilket gör att samtalet avbryter all annan inter-aktion mellan de två. Påringningen sker inte här på ett naturligt och oberört vis utan tar över situationen.

Mobiltelefonägaren har inte telefonen nära sig vilket är ovanligt enligt fält-studien (rad 7-8).

Mobiltelefonägaren utnyttjar nummerpresentatörfunktionen i telefonen och bestämmer sig för att den som ringer inte är en person som hon vill tala med (rad 11). Istället för att stänga av telefonen eller helt enkelt ignorera samtalet låter hon sin kamrat ta emot samtalet. Denne tar emot samtalet för att sedan ’avslöja’ för personen som ringt att mobiltelefonägaren finns i närheten (Rad 13-16). Här ses det inte som naturligt att alltid ha sin mobiltelefon nära sig; ägaren skulle kunna vara på en annan plats än telefonen.

Än en gång på rad 19-23 visas att mobiltelefonsamtalet är i centrum då de bägge är nästan till lika stor del involverade i samtalet. Även efter att mo-biltelefonsamtalet är avslutat diskuterar de vidare om denna händelsen.

Följande exempel från fältanteckningar visar hur viktig mobiltelefonen är i denna sociala miljön samt att de visar varandra sina telefoner och vad som finns lagrat i dem.

Kafé Vallgatan 2000-03-25. Klockan 12:20

Excerpt 4.1:4 1 Två killar anländer. Den ena killen (K1) plockar upp

2 en mobiltelefon ut fickan efter att ha tagit av sig

3 jackan. Han tittar på displayen, trycker lite på

4 knapparna, lägger bort alla andra saker och lägger

5 mobiltelefonen nära koppen till vänster på bordet. Han

6 sneglar på displayen då och då. Efter en stund tar den

7 andra killen (K2) upp sin mobiltelefon som är lika dan

8 som K1’s (silvrig Nokia, ny modell). K2 tittar på

9 displayen och lägger den sedan på bordet till höger om

10 sin kopp. De sitter vid ett mycket litet bord och när 11 ytterligare en kille (K3) anländer med fika får han 12 knappt plats att ställa ner det. Han har ingen 13 mobiltelefon.

15 K1 tar, utan att avsluta sitt samtal med de andra, sin 16 mobiltelefon och trycker på knapparna, han lägger den 17 framför K3 och visar något. K3 tittar på telefonen men 18 rör den inte. K1 fortsätter använda mobiltelefonen dolt 19 under bordet. K2 tar sin mobiltelefon och håller den 20 väl synlig för de andra och visar något. Han trycker 21 lite på mobiltelefonens knapparna för sig själv sedan 22 ett tag.

23 [tidsperiod, cirka 20 minuter]

24 De två med mobiltelefoner trycker på knapparna på 25 sina mobiltelefoner. De lämnar sedan kaféet alla tre, 2 26 av dem med mobiltelefonerna i handen.

Mobiltelefonen är här en stor del i dessa kamraters kafébesök ihop. Mobil-telefonen är det första som tas i beaktning då de anländer till sitt bord (rad 1-3). De två som har mobiltelefoner tittar bägge på displayen innan de lägger mobiltelefonen på bordet (rad 3,8-9) vilket tyder på att de vill kunna se om något har hänt från det att de har haft den utom synhåll. Det förefaller alltså viktigt att inte missa något samtal eller meddelande, vilket även antyds vid upprepat tittande på displayen under fikan (rad 6). Vidare kan ses hur de integrerar med varandra då mobiltelefonen är i centrum (rad 15-20). Använ-dandet av telefonerna stör inte den pågående sociala interaktionen utan blir en naturlig del av den. De håller sig hela tiden ajour med mobiltelefonen ifall det skulle hända något på den. När de lämnar kaféet lägger de inte till-baka mobiltelefonerna i fickorna (rad 25-26) där de befann sig när de anlän-de vilket är anmärkningsvärt. Mobiltelefonen är anlän-det första och anlän-det sista anlän-de tänker på i denna situationen.

Nästa utdrag från anteckningar visar en händelse i kafémiljö. Här kan ses att de visar varandra sina mobiltelefoner och använder varandras.

Kafé Vallgatan. 2000-03-25 Klockan 12.208

Excerpt 4.1:5 1 Kl. 12.22

2 En kille visar upp sin nya mobiltelefon, en Nokia.

3 Han visar den speciellt för en tjej i det sällskap han

4 precis skall slå sig ned vid. Det är två killar till som

5 sitter vid det här bordet. Han visar olika funktioner för

6 tjejen. Hon sitter sedan och trycker på knapparna en

7 stund. Mobilen visas runt bordet. Killen är tydligen

8 väldigt stolt över sin mobil.