AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV
Avdelningen för socialt arbete och kriminologi
”När socialen börjar blanda sig i, då blir det kaos.se”
En studie av tillit till socialtjänsten bland ungdomar i segregerade bostadsområden
Kim Haglund & Jenny Waxin 2020
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Socialt arbete
Socionomprogrammet
Handledare: Stefan Sjöberg Examinator: Ulla Forinder
Abstract
Title: When the social services gets involved, then it is chaos.se - A study of trust in the social services among adolescents in segregated areas
Author: Kim Haglund & Jenny Waxin
Segregation is an acknowledged issue in Sweden. The aim of this study was to examine the trust towards the social services among adolescents living in segregated areas in Gävle. Previous research shows the importance of trust to achieve a good work alliance and a good outcome. Four focus group discussions including 19 adolescents were held with representation from three segregated areas in Gävle. The empirical material has been analyzed on the bases of social constructivism and epistemic trust. The results show a lack of trust towards the social services and instead the adolescents put their trust in rumors, friends and family. The results also show a desire from the adolescents of more open relationships with the social workers as well as a wish for a trust creating work and spreading of information from the social services. The study thereby shows a flaw and a development area for the social services.
Keywords: Adolescents, epistemic trust, marginalization, segregated areas, social services,
Sammanfattning
Titel: När socialen börjar inblanda, då är det ju kaos.se - En studie av tillit till socialtjänsten bland ungdomar i segregerade bostadsområden
Författare: Kim Haglund & Jenny Waxin
Segregation är ett uppmärksammat problem i Sverige. Syftet med denna studie var att undersöka hur tilliten till socialtjänsten upplevs bland ungdomar i segregerade
bostadsområden i Gävle kommun. Forskning visar på vikten av tillit för att uppnå en god arbetsallians och ett gott resultat. Fyra fokusgruppsdiskussioner med sammanlagt 19 ungdomar har genomförts med representanter från tre av Gävles segregerade områden. Det empiriska materialet har analyserats utifrån socialkonstruktivistisk teori samt epistemisk tillit. Resultaten visar en bristande tillit till socialtjänsten och att ungdomar istället litar på rykten, vänner och familj. Resultate n visar även en önskan från ungdomarnas sida om öppnare relationer med fältarbetare och socialsekreterare samt en önskan om ett tillitsskapande arbete och informationsspridning från
socialtjänstens sida. Studien lyfter därmed fram en brist och ett utvecklingsområde för socialtjänsten.
Nyckelord: Epistemisk tillit, marginalisering, ungdomar, segregerade områden, socialtjänsten,
Förord
Stort tack till vår handledare Stefan Sjöberg för din feedback och ditt engagemang i denna studie. Din entusiasm i vårt ämnesval har verkligen inspirerat oss.
Tack även till de ungdomar som ställt upp och möjliggjort studien. Arbetet med studien har fördelats lika mellan författarna och båda har deltagit i samtliga moment i
framställningen av denna uppsats.
Gävle, maj 2020.
Kim Haglund & Jenny Waxin
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Syfte ... 2
1.2 Frågeställningar ... 2
1.3 Uppsatsens disposition ... 2
1.4 Centrala begrepp... 3
1.4.1 Segregation ... 3
1.4.2 Social exkludering och marginalisering ... 3
1.4.3 Tillit ... 4
2 Tidigare forskning ... 5
2.1 Littertursökningsprocess... 5
2.2 Tematisering av tidigare forskning ... 6
2.2.1 Hur tillit uppstår... 7
2.2.2 Tillitsskapande faktorer i arbetet med marginaliserade ungdomar ... 7
2.2.3 Epistemisk tillit i möte med myndigheter... 8
2.3 Sammanfattning av tidigare forskning ... 9
2.4 Kunskapsluckor och denna studies bidrag ... 9
3 Teoretiska perspektiv ... 10
3.1 Socialkonstruktivis m ... 10
3.2 Epistemisk tillit i relation till socialkonstruktivistisk kunskaps - och maktteori ... 11
4 Forsknings metod... 14
4.1 Forskningsdesign... 14
4.2 Urval ... 15
4.3 Insamling av empiriskt material... 17
4.4 Analysverktyg... 18
4.5 Etiska överväganden... 19
4.6 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet... 21
4.7 Kritisk diskussion kring metodens begräns ningar ... 21
5 Resultat och analys ... 23
5.1 Sammansättning av fokusgrupper ... 23
5.2 Ungdomarnas bild av socialtjänsten ... 24
5.2.1 Initial spontan bild ... 24
5.2.2 Skillnad på fältarbetare och socialsekreterare ... 25
5.2.3 Ungdomarna delar sina uppfattningar öppet... 27
5.2.4 Analys av ungdomarnas bild av socialtjänsten ... 28
5.3 Kulturens och bostadsområdets betydelse... 29
5.3.1 Analys av kulturen och stadsdelens roll ... 30
5.4 Vänne rs erfarenheter och föräldrars kunskap ... 32
5.4.1 Vänners erfarenheter... 32
5.4.2 Föräldrars kunskap... 34
5.4.3 Analys av vänners erfarenheter och föräldrars kunskap ... 35
5.5 Vad ungdomarna vill se hos socialtjänsten... 35
5.5.1 Analys av vad ungdomarna vill se hos socialtjänsten ... 37
6 Diskussion ... 39
6.1 Studiens viktigaste resultat ... 39
6.2 Diskussion av resultat i relation till tidigare forskning ... 40
6.3 Förslag till framtida forskning ... 42
Referenslista ... 43
Inte rvjuguide fokusgruppsinte rvju... 46
Informationsbrev ... 47
Samtycke till deltagande i studie ... 48
1
1 Inledning
Regeringen presenterade 2016 ett över tid långtgående reformprogram i syfte att minska segregationen i Sverige (Regeringen, 2018). Parallellt med denna reform, under
perioden 2018–2027, gör Regeringen en ekonomisk mångmiljardsatsning i särskilt utvalda områden, vilka präglas av stora socioekonomiska utmaningar. Utifrån kriterierna arbetslöshet, sysselsättningsgrad, utbildningsnivå samt valdeltagande har Regeringen listat Sveriges 32 hårdast drabbade kommuner avseende segregation. Dessa kommuner har bostadsområden som kraftigt avviker från rikssnittet gällande ovan nämnda kriterier. Gävle kommun är en av dessa 32 kommuner.
Gävleborgsregionen har tidigare haft en omfattande industriverksamhet som över tid avvecklats och idag resulterat i hög arbetslöshet, långvarigt försörjningsstöd och en låg utbildningsnivå (Arbetsmarknadsdepartementet, 2013). Wacquant (2008) har visat att dylika förhållanden kan bidra till avancerad marginalisering och segregerade
bostadsområden. Detta syns idag i utsatta bostadsområden i Gävle där segregationen fått fäste.
Sjöberg och Turunen (2018) redogör för begreppet segregation som att
strukturella samhällsfaktorer resulterar i att människor, däribland ungdomar, delas in i grupper. Dessa indelningar beskrivs kunna uppstå på exempelvis geografiska, etniska eller socioekonomiska grunder. År 2018 gjorde hyresgästföreningen en kartläggning som bland annat förklarar segregation som en effekt av marginalisering (Börjesson, 2018). För att klara av att bryta pågående segregation kan det underlätta att ta emot hjälp som erbjuds av personer med mer makt och kunskap, exempelvis
myndighetsutövare (Regeringen, 2018). Det innebär att vilja ta del av och förlita sig på en annan persons kunskap och kompetens, vilket också är innebörden av begreppet epistemisk tillit (McCraw, 2015) som vi behandlar utförligare längre fram.
I 1 kap. 1 § SoL (2001:453) framgår att samhällets socialtjänst skall “på demokratins och solidaritetens grund främja människornas -ekonomiska och sociala trygghet, -jämlikhet i levnadsvillkor, -aktiva deltagande i samhällslivet”. I samma paragraf 2 st. framgår att “socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser”.
Erlingsson (2017) påvisar utifrån mätningar utförda av SOM-institutet 1998–
2016, att det finns en hög misstro hos den svenska befolkningen gällande kommunalt drivna verksamheter, däribland socialtjänsten. Verksamheter på nationell nivå innehar
2 högre förtroende än de på lokal nivå. Detta resultat skiljer sig från länder i övriga
världen där resultaten visar motsatsen. Erlingsson hävdar att det vore mer rimligt att uppleva tillit till det som finns nära och är välbekant än det som är nationellt och avlägset.
Pettersson & Lundåsen (2009) menar att tillit kan delas in i moralisk och strategisk tillit. Den förstnämnda, den moraliska tilliten, är socialt inlärd. Den
strategiska tilliten baseras på personliga beräkningar, finns det skäl att lita på en person eller inte? Vidare beskriver Pettersson & Lundåsen att den strategiska tilliten därmed innebär ett risktagande, för bland annat vad denna studie riktar sig mot- ungdomen.
Trots att beräkningar säger att en person bör litas på, finns risken att det är en felbedömning.
Vi vill med denna studie bidra till en ökad inblick och medvetenhet gällande den kollektiva tilliten hos ungdomar i segregerade bostadsområden. Studien undersöker tillit till socialtjänsten i synnerhet och kan förhoppningsvis bredda den kunskapsgrund som finns. Detta kan leda till att bemötandet av ungdomarna kan ytterligare utvecklas och förbättras, vilket vi anser vara av relevans för socialt arbete.
1.1 Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka hur tilliten till socialtjänsten upplevs bland ungdomar i segregerade bostadsområden i Gävle kommun.
1.2 Frågeställningar
Vilka föreställningar har ungdomarna om socialtjänsten och vad ligger till grund för dessa?
Vilka faktorer inverkar på ungdomars tillit till socialtjänsten?
1.3 Uppsatsens disposition
Uppsatsen är indelad i sex avsnitt. Uppsatsen börjar med en inledning där bakgrunden till ämnet beskrivs, problemet formuleras och mynnar ut i ett syfte och frågeställningar samt att centrala begrepp förklaras. Det andra avsnittet är tidigare forskning där
3 litteratursökning och tidigare forskning kring ämnet beskrivs. Tredje avsnittet är
teoretiska perspektiv där vi fördjupar oss i de teorier vi använder oss av för att analysera vårt material. Det fjärde avsnittet är forskningsmetod där vi beskriver vald metod för att inhämta empiriskt material. Efter detta kommer det femte avsnittet resultat och analys där vi presenterar resultatet och med hjälp av valda teorier och tidigare forskning tolkar och analyserar vad som framkommit i vår insamlade data. Sjätte och avslutande kapitlet i vår studie är diskussion där resultat och analys diskuteras. Bifogade bilagor är
referenslista samt informationsbrev, intervjuguide samt samtyckesblankett.
1.4 Centrala begrepp
I detta avsnitt följer definitioner och redogörelser för studiens centrala begrepp.
1.4.1 Segregation
Begreppet segregation kan definieras som en oönskad eller påtvingad gruppering av individer (Sunesson, 2015). Utifrån samhällssystemets strukturella faktorer kan dylika grupptillhörigheter till följd av exempelvis geografiska områden, etnisk bakgrund eller socioekonomiska förutsättningar uppstå (Sjöberg & Turunen, 2018). Segregerade bostadsområden anses lätt kunna drabbas av en homogenitet, det vill säga att individer tilldelas en grupptillhörighet och antas ha samma bakgrund och förutsättningar
(Regeringen, 2018). Då en individ inte vill befinna sig i den ur samhällsperspektiv negativt ansedda gruppering den har tilldelats kan sociala problem uppstå (Sunesson, 2015).
1.4.2 Social exkludering och marginalisering
Social exkludering kan definieras som ett tillstånd eller en process där människor
utestängs från gemenskap och placeras i ett utanförskap (Davidsson & Petersson, 2016).
Dessa processer innefattar kombinationer av sociala problem, exempelvis låg utbildningsnivå, hög arbetslöshet och lågt allmänt engagemang i samhället (Pierson, 2009). Marginalisering syftar likt social exkludering på sociala processer, men fokuserar ofta mera specifikt på invånargrupper i geografiskt avgränsade områden (Hansson, Lundgren & Sjöberg, 2018; Wacquant, 2008).
4 I denna studie används huvudsakligen begreppet marginalisering då vi specifikt fokuserar på ungdomar i segregerade och marginaliserade bostadsområden.
1.4.3 Tillit
Blennberger (2009) menar att ha tillit till någon eller något innebär att ha ett förtroende eller en tilltro till denne eller detta samt dess förmågor. Motsatsen till tillit är misstro eller misstänksamhet. Tillit kan även inbegripa en förväntan inför andras handlingar och innefattar därmed en sårbarhet hos den som besitter tilliten.
En form av tillit är epistemisk tillit. Epistemisk tillit innebär att lita till någon för den kunskap personen innehar (McCraw, 2015). Detta kan uttryckas till individer i ens närhet såväl som till okända personer. En individ kan själv påverka vilken kunskap hen vill tillgodogöra sig och från vem. Förhållanden som påverkar den epistemiska tilliten behandlas mer utförligt i teoriavsnittet.
5
2 Tidigare forskning
Vi redogör här för den forskningsöversikt som genomförts. Detta innefattar hur litteratursökningsprocessen gått till väga, sökord vi använt, urval som skett samt en presentation och tematisering av den tidigare forskning vi funnit relevant för denna studie.
2.1 Littertursökningsprocess
Innan uppstarten av detta examensarbete var vi i kontakt med olika
ungdomsbehandlande verksamheter där tillit är en viktig del av arbetet. Det var också då vi först kom i kontakt med begreppet epistemisk tillit. Då detta väckte intresse hos oss växte ämnesvalet för denna studie fram och vi kombinerade ämnet tillit med vårt andra stora intresse vilket är ungdomar. Utifrån våra tidigare högskolestudier samt
arbetslivserfarenheter har vi uppfattat en riskfaktor i att växa upp i ett marginaliserat och segregerat bostadsområde. Sökningar gjordes utifrån detta initialt i kombinationen epistemisk tillit, ungdomar samt segregatio n.
Litteratursökningen gjordes i tre etapper på databaserna Scopus och SocIndex.
Sökningarna visade på en avsaknad av artiklar som inkluderade våra huvudteman marginaliserade ungdomar, segregerade bostadsområden och epistemisk tillit. Även den förenklade sökningen på ungdomar och epistemisk tillit påvisade bristen av forskning i detta ämne. Sökningarna gjorda i Scopus och de första tre sökningarna i SocIndex som redovisas nedan har även gjorts med ett fjärde sökord, ”trust”, resultaten det genererade finns redovisade inom parantes.
Alla sökningar vi gjort har begränsats till peer-rewied artiklar samt full text.
Sökningar i Scopus:
(marginalization) AND (adolescense).
(adolescence) AND (segregated) AND (areas).
Detta gav 111(2) + 9(0) resultat, av dem fann vi 2(0) + 0 artiklar användbara. De artiklar vi fann irrelevanta var ämnesspecifika gällande exempelvis missbruk,
sexualbrott eller skola, vilket vi inte bedömde bidra till denna studie. De behandlade heller ej tillit och socialtjänst.
6 Sökningar i SocIndex:
(marginalization) AND (youth or adolescents or young people or teen or young adults) AND (social services or human services or community services or social work).
(adolescents or teenagers or young adults or teen or youth) AND (segregated areas) AND (social work or social workers or social work practice or social services).
(adolescents or teenagers or "young adults") AND (Segregat*) AND (social work or social workers or social work practice or social services).
(“epistemic trust”) AND (youth or adolescents or young people or teen or young adults).
("epistemic trust" or reliance or confidence) AND (adolescents or teenagers or young adults or teen or youth) AND (“social authorities”).
Dessa sökningar genererade 199(1) + 10(0) + 68(0) + 18 + 0 resultat och av dem fann vi 1(0) + 0(0) + 0(0) + 4 + 0 artiklar användbara. Resterande artiklar framstod likt tidigare nämnts; ämnesspecifika och inriktade på snäva fokusområden vilket för denna studie inte bedömdes relevanta. Dessa artiklar behandlade exempelvis specifika ämnen såsom kriminella gäng och behandlingshem. De olika kombinationerna av sökningar har resulterat i artiklar som belyser olika aspekter av tillit/trust, men där flertalet inte
bedömdes relevanta då de saknade fokus på ungdomar i segregerade/marginaliserade områden och socialtjänsten.
De artiklar vi funnit användbara är samtliga internationella, vi fann att det finns en avsaknad av denna typ av forskning gällande svenska förhållanden. Artiklarna vi valt att använda oss av är från Frankrike, USA, Nederländerna samt Storbritannien.
Sökresultaten tyder på kunskapsluckor vad gäller tillit till socialtjänsten hos ungdomar i segregerade bostadsområden i Sverige.
2.2 Tematisering av tidigare forskning
Vi har sammanfattat den tidigare forskningen utifrån tre teman vi fann relevanta. Dessa teman är Hur tillit uppstår, Tillitsskapande faktorer i arbetet med marginaliserade ungdomar och Epistemisk tillit i möte med myndigheter.
7
2.2.1 Hur tillit uppstår
Flertalet studier visar hur fyraåringar redan har utvecklat en förmåga att vara källkritisk gällande att välja ut den informant som mest troligt innehar den sanna informationen (t.ex. Koenig & Harris, 2007; Lane, Wellman & Gelman, 2013). Barnen uppvisar inte en allmän och induktiv godtrogenhet utan visar på en medvetenhet om att den som ger informationen också hålls ansvarig för informationens sanningshalt. Studier visar
genom tester hur barn vid fyra års ålder väljer att ur en grupp av vuxna förlita sig på den som utifrån erfarenhet visat sig ha mest rätt. I det fall då båda informanterna tidigare visat sig ha fel, väljer barnet att inte förlita sig på någon. Dessa studier tyder på att barn redan från tidig ålder alltså har utvecklat en kognitiv förmåga att utifrån tidigare
erfarenheter aktivt välja vem de ska förlita sig på alternativt inte förlita sig på (Koenig
& Harris, 2007; Lane, Wellman, & Gelman, 2013).
När ett barn växer upp tillgodogör sig barnet kunskap och kompetens från
omgivande personer (Daukas, 2006). Barnet blir själv en så kallad epistemisk agent, det vill säga kunskapsbärare. Daukas menar att under alla livets skeden fungerar människan som kunskapsbärare och ett ständigt kunskapsutbyte tar plats. För att uppnå ett
fungerande socialt sammanhang individer emellan behövs ett, som Daukas kallar det, epistemiskt samarbete, det vill säga att individer delar kunskap med varandra. För att detta samarbete ska komma till stånd krävs först en epistemisk tillit och trovärdighet individerna emellan. Uppfattningar kring epistemisk trovärdighet hos andra och sig själv anses vara socialt inlärt och utifrån detta uppstår socialt konstruerade grupperingar där somliga inkluderas och andra marginaliseras. Daukas menar att denna typ av marginalisering ofta samvarierar med andra sociala problem, exempelvis rasism, ålderism eller sexism.
2.2.2 Tillitsskapande faktorer i arbetet med marginaliserade ungdomar
En studie där ungdomar tillfrågats påvisar att ungdomar aktuella hos socialtjänsten söker trygghet hos socialsekreteraren. De söker någon som verkligen bryr sig och som arbetar för och med ungdomen (Featherstone, Robb, Ruxton & Ward, 2017).
Featherstone et. al. förklarar att ungdomar som lever i marginalisering upplever sig vilja identifiera sig med sin socialsekreterare eller behandlare, då socialsekreteraren kan användas som en röst för att bli hörd. Att ungdomarna kan identifiera sig med sin socialarbetare är av vikt då ungdomarna ska kunna bygga en relation till denne. Då
8 arbetet mellan klient och socialarbetare är individba serat, menar Featherstone et. al. att de bästa resultaten fås då en god relation mellan parterna kan etableras.
En nederländsk studie har undersökt hur marginaliserade marockansk-holländska ungdomar litar på den nederländska socialtjänsten (Azghari, van de Vijver &
Hooghiemstra, 2018). I studien framkommer att en nyckel för att bygga förtroende är tid, ju mer tid socialsekreteraren spenderar med ungdomarna och pratar med dem, desto mer upplevs de lita på dem. Azghari et. al. hävdar att vad som avgör ett lyckat arbete med dessa ungdomar är just uppbyggnaden av tillit mellan ungdom och
socialsekreterare. En viktig aspekt de lyfter fram är vikten av att involvera ungdomarnas omgivning i arbetet, föräldrar och familj samt att se till att ungdomarna har förebilder och ett stadigt involverat nätverk kring sig (Azghari et. al., 2018).
2.2.3 Epistemisk tillit i möte med myndigheter
Epistemisk tillit innebär mer specifikt att ha förtroende för någon av epistemiska anledningar, det vill säga för kunskapens eller kompetensens skull (McCraw, 2015).
McCraw visar att en epistemisk tillit utgörs av de fyra delarna kommunikation,
övertygelse, förtröstan och förtroende. Att visa en epistemisk tillit innebär att förlita sig på, och ha ett förtroende för en annan person och dess kompetens. McCraw påvisar i sin analys att en person som uttrycker en epistemisk tillit till en individ uppvisar en viss relation och ett förhållningssätt gentemot individen som personen förlitar sig på. Denna individ som tilldelas ett epistemiskt förtroende uppfattas som sakkunnig, behörig, respektingivande och kraftfull, vilket gör det möjligt för denne att delge och kommunicera sin kunskap och kompetens.
Origgi (2012) visar i en artikel hur epistemisk tillit grundas i dels ett standardförtroende dels ett mer avvaktande förtroende. Standardförtroende är ett grundkrav för att alls få ett utbyte av en konversation. Det mer avvaktande förtroendet är mer komplext och utgörs av delarna kognitiva funktioner, emotionell disposition, ärvd norm samt tilldelat rykte. Dessa fyra används som ett filter som all insamlad information filtreras genom.
En studie som undersökt förtroendet mellan klient och myndighetsperson visar att mötet med personer inom myndigheter uppfattas utifrån bemötandet och den kontakt och anknytning som uppstår dem emellan (Virat & Dubreil, 2020). Om en
myndighetsperson bemöter en ungdom på ett bra sätt, gör “det lilla extra” och visar att denne genuint bryr sig om sin klient, så stärks ungdomen till att bli en mer självständig
9 individ än om ungdomen får ett sämre bemötande. Själva förtroendet mellan ungdomen och myndighetspersonen är vad som avgör omfattningen av ungdomens utveckling. Ett större förtroende ger ett starkare arbete tillsammans för att stärka ungdomen (Virat &
Dubreil, 2020).
2.3 Sammanfattning av tidigare forskning
Sammanfattningsvis visar forskning att tillit är något som växer fram från det att individer är barn. Barn lär sig genom erfarenheter från ett tidigt stadie att filtrera information, och utifrån detta gör aktiva val i vem som förtjänar tillit. Gällande epistemisk tillit visar forskning att tillitbyggande kräver att tillitsgivaren, i detta fall ungdomen, uppfattar en kunskap och kompetens hos mottagaren av tilliten, det vill säga socialarbetaren. För ungdomen att uppfatta kompetensen krävs en anknytning mellan socialarbetare och ungdom, vilket kräver tid för att uppstå. Tidigare forskning påvisar att ungdomar vill känna tillit till sin socialsekreterare och de efterfrågar mer tid med denne. Även socialsekreterare efterfrågar mer tid med ungdomarna och menar att tillit är en grund för ett bra socialt arbete tillsammans med ungdomar.
2.4 Kunskapsluckor och denna studies bidrag
Litteratursökningsprocessen har klargjort för oss att tidigare forskning finns gällande tillitens beståndsdelar, hur den uppkommer och etableras hos en individ. Det
framkommer också i sökningarna att forskning finns gällande segregerade bostadsområden och marginaliserade grupper, men med fokus på framför allt
kriminalitet, sexualitet, brist på- eller uppbyggnad av empowerment, samt andra länders problematiska situationer. Vi saknar dock tidigare forskning vars fokus ligger på kombinationen av ungdomar i segregerade områden och tillit. Hur förutsättningar i dessa grupper och bostadsområden påverkar utformningen av tillit till samhällssystemet, och myndighetspersoner i synnerhet. Med andra ord epistemisk tillit.
Trots att vår studie är avgränsad till Gävle, hoppas vi att andra kommuner kan ta del av resultatet och inspireras av vad dessa ungdomar uttrycker och upplever.
10
3 Teoretiska perspektiv
Här redogörs för de teoretiska perspektiv som ligger till grund för den analys som gjorts av vårt empiriska material. Vi har använt oss av ett socialkonstruktivistiskt perspektiv i kombination med epistemisk tillit, som har sin förankring i socialkonstruktivistisk makt- och kunskapsteori.
3.1 Socialkonstruktivism
Socialkonstruktivism är ett perspektiv som tydliggör hur sociala konstruktioner uppstår i samspel mellan individer (Payne, 2015). Konstruktioner uppstår då antaganden görs gällande individer och sammanhang som tillskrivs egenskaper. Då en individ efterlever antaganden som finns internaliserar individen en bild av sig själv, genom detta bekräftas konstruktionen som en sanning. Vidare menar Payne att socialt konstruerade
föreställningar befästs och externaliseras då individen sprider föreställningarna vidare till andra individer som även de anammar dessa. Föreställningarna konstituerar och materialiseras i etablerade samhällsinstitutioner och den sociala verkligheten objektifieras. Människan skapar genom detta sociala normer och införlivar dessa, samhället och dess institutioner är således en social konstruktion. Den sociala konstruktionsprocessen innebär därmed att en individ blir bedömd utifrån socialt konstruerade normer och föreställningar, vilket medför skilda bemötanden beroende på vem individen anses vara (Payne, 2015).
I utformandet av det socialkonstruktivistiska perspektivet framträder Michel Foucault som nyckelperson. Nilsson (2008) påvisar hur Foucault initialt använde begreppet epistéme med betydelsen en viss form av kunskap, den enda kunskapen inom en kultur eller ett sammanhang. Detta innebär att sanningen varken är objektivt sann eller falsk. Foucault menade att sociala sammanhang bildar diskurser där de
konstruerade kunskaperna blir som oskrivna lagar. Senare beskriver Foucault epistéme även som ett resultat av relationer snarare än strukturer. Det vill säga relationerna i ett sammanhang, eller en diskurs, skapar och formar kunskapen (Nilsson, 2008). Genom att undersöka hur uttryck används, sprids och är återkommande kan vi enligt Foucault (1972) se hur diskurser skapas och växer fram.
Foucault (1993) menar att språket utgör grunden för diskursen, genom språket skapas berättelser som berättas och återberättas. I denna språkprocess finns utrymme för
11 aktörer med olika maktresurser att justera och addera tolkningar varvid en diskurs växer fram. Foucault benämner makt som kunskap om en handling. Makt är inte ett statiskt fenomen utan rörlig, relationell och föränderlig och därmed är även fördelningen av makten föränderlig (Foucault, 1980). Makten besitts av den som använder sig av den och uttrycker den inom diskursen och genom den praktik som sker i enlighet med diskursens dominerande kunskap och sanning.
3.2 Epistemisk tillit i relation till socialkonstruktivistisk kunskaps- och maktteori
Foucault (1980) analyserade hur kunskaps- och maktregimer uppstår och producerar sanningar. Den som befinner sig i diskursen och införlivar dess sanning reproducerar de maktförhållanden som finns i diskursen. Viktigt är dock att diskursens sanning är en sanning enbart i den aktuella epoken eller sammanhanget. Utanför diskursen är sanningen och dess ägare maktlösa. Foucault menar samtidigt att där det finns makt finns det motstånd. Detta innebär att individer och grupper som intar en underordnad, exkluderad, marginaliserad epistemisk maktposition i olika diskurser, kan utveckla ett kritiskt förhållningssätt till diskursens dominerande sanning och gentemot de
representanter som intar maktpositioner i diskursen. Detta är relevant i relation till vår studie, då människor som på olika sätt är exkluderade och marginaliserade kan utveckla en så kallad epistemisk misstro gentemot det etablerade samhället, dess institutioner och representanter. Så kan exempelvis tänkas vara fallet när det handlar om ungdomar i segregerade bostadsområden i relation till socialtjänsten.
Fricker (2018) utgår från Foucaults maktteori och påvisar att dysfunktionell makt är en grundpelare i skapandet av en epistemisk misstro, vilket är motsatsen till
epistemisk tillit. Fricker förklarar att epistemisk misstro uppstår till följd av
tolkningsorättvisa och vittnesorättvisa. Enligt Fricker innebär tolkningsorättvisa att någon i ett underläge inte kan sätta ord på sin utsatthet och det grundar sig i att en individ inte besitter tillräcklig kunskap för att kunna tolka en händelse. På grund av denna brist av tolkningsförmåga kan utsatta situationer ej lyftas och påvisas. Vidare beskriver Fricker vittnesorättvisa som ett resultat av fördomar, innebärande att individen förlorar sin makt utifrån yttre faktorer, exempelvis hudfärg, bakgrund eller liknande.
Fördomar styr åhörarens redan tillskrivna åsikter om individen vilket kan beskrivas som en skev identitetsmakt. Fricker beskriver identitetsmakt som en socialt konstruerad
12 maktfördelning där den ena identiteten står över den andres i en maktsituation. Ett
vanligt förekommande fenomen är då gruppen män tillskrivs en större makt och
inflytande i samhället än gruppen kvinnor. En individ i överläge införlivar fördomar och kollektiva tankar om den underlägsne individens gruppidentitet.
Den identitetsmakt och maktojämlikhet som kan finnas mellan två individer eller en individ/grupp och en myndighet riskerar bidra till en epistemisk dysfunktionalitet (Fricker, 2018). Mottagaren kan sätta stopp för det kunskapsgivaren delar, genom att mottagaren väljer att istället lyssna till någon med samma sociala identitet som sig själv.
De sociala stereotyperna som internaliserats genom den sociala konstruktionen bestämmer om mottagaren tar till sig kunskapen eller ej. Risken med denna
dysfunktionalitet menar Fricker är att värdefull kunskap från givaren bortses från och missbedöms så till den grad att mottagaren riskerar att fara illa genom att gå miste om kunskap. Den som står i underläge befinner sig i en situation präglad av stress och känslomässig påfrestning, medan den som står i överläge, medvetet eller omedvetet, utövar en social makt och översitteri.
Fricker (2018) talar även om trovärdighetsöverskott och trovärdighetsunderskott.
När en individ talar om något så tillskrivs talaren ett visst mått av trovärdighet. Ett vittnesmål bedöms av åhörare och tilldelas ett underskott eller överskott av trovärdighet.
Hur en talare i ord uttrycker sig och i beteende agerar påvisar talarens position i
samhället. Talarens position avseende hög utbildning, härkomst och social klass blir för mottagaren avgörande för hur denne mottar och tolkar det talaren säger. Talaren ges ett epistemiskt värde och mottagarens fördomar om talaren kan befästas.
Ordet epistéme härstammar från det grekiska språket och betyder kunskap.
Begreppet epistemisk tillit innebär således att lita till någon för dennes kunskaps skull (McCraw, 2015). Enligt McCraw krävs de fyra delarna övertygelse, kommunikation, förtröstan och förtroende för att uppnå denna interpersonella tillit. Origgi (2012) beskriver epistemisk tillit som en attityd som baseras på trovärdighetskapital, det vill säga hög eller låg trovärdighet. När en individ bedömer trovärdighet filtreras
information genom kognitiva mekanismer, med andra ord mekanismer som styr tänkandet, emotionell disposition, det vill säga hur en individ väljer att fördela sitt känslomässiga engagemang, ärvd norm samt tilldelat rykte. Genom detta kan en individ selektivt välja vilken kunskap hen vill tillgodogöra sig från andra personer.
13 Sammanfattningsvis menar vi att en analys av vårt empiriska material utifrån socialkonstruktivism och epistemisk tillit kan ge en förståelse för hur ungdomars syn på- och tankar om socialtjänsten har uppkommit. Vid analys utifrån dessa teorier läggs stor vikt vid diskurser och gruppens kollektiva åsikt, att analysera utifrån ett mer individuellt perspektiv kan ge andra resultat. Detta är relevant då misstro kan uppstå mellan individer, i synnerhet de som befinner sig i olika former av marginaliserade positioner, och det etablerade samhället. Detta kan åskådliggöras då det kommer till konkret uttryck i relation mellan segregerade ungdomar och socialtjänsten, vilket framgår i resultatdelen i vår studie. Vi vill med hjälp av dessa teorier lyfta fram betydelsen av diskursens påverkan samt hur den har uppkommit.
14
4 Forskningsmetod
I detta avsnitt redogörs för det metodval som gjorts för insamlande av empiriskt
material till denna studie. Fyra semistrukturerade fokusgruppsintervjuer har genomförts med sammantaget 19 unga vuxna från tre segregerade bostadsområden i Gävle
kommun, Andersberg, Sätra och Brynäs. Unga vuxna till och med 21 år inkluderas i kategorin ungdomar inom socialtjänstens verksamhet, varvid vi har valt att benämna studiens informanter som ungdomar. Detta avsnitt presenterar det urval av informanter som gjorts, tillvägagångssätt vid datainsamling samt analys. Här presenteras de etiska överväganden som gjorts samt studiens validitet, reliabilitet och generaliserbarhet.
Avsnittet avslutas med en kritisk diskussion kring metodens begränsningar.
4.1 Forskningsdesign
Genom att använda en semistrukturerad fokusgruppsteknik hoppades vi få tillgång till ungdomarnas kollektiva tankesätt, vad som format dessa åsikter samt hur de vuxit fram (Bryman, 2018; Dahlin-Ivanoff, 2016). I denna intervjuform öppnas klimatet upp för en diskussion och meningsutbyte hos informanterna, vilket kan bidra till ökad inblick i gruppkulturen och den lokala diskursen. I en fokusgruppsintervju framträder hur meningar skapas i ett kollektivt sammanhang, hur det pratas i grupp och hur ungdomarna påverkar varandra (Bryman, 2018).
Då vi använde oss av semistrukturerade intervjuer gavs vi möjligheten att på ett flexibelt sätt anpassa frågeställningarna och ordningen de ställdes i. Detta innebar att vi kunde följa diskussionerna utifrån de ämnen som framkom i de enskilda fokusgrupperna (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015). Under intervjuerna använde vi oss av en
intervjuguide vi tidigare utformat utifrån studiens två frågeställningar som huvudteman.
Under respektive tema utformade vi ett antal underfrågor.
Vi arbetar båda som socialsekreterare inom socialtjänstens ungdomsenhet i en annan kommun och är medvetna om problematiken det kan innebära, vilket vi givetvis hade i åtanke vid planeringen av studiens design. Vi är medvetna om att vår yrkesroll kan påverka vår förförståelse på så vis att vi i vårt arbete har mött segregerade ungdomar och därmed har en föreställning kring vad de kan tycka om socialtjänsten.
Vår föreställning bestod i att ungdomarna skulle prata negativt och onyanserat. Vi upplever att så inte blev fallet. Vi anser dock att utifrån vår yrkeserfarenhet gavs vi möjlighet till att kunna förstå situationer ungdomarna beskriver ur fler perspektiv, vilket
15 medfört att vi kunnat tolka det ungdomarna framfört på ett mer adekvat vis. Denna yrkeserfarenhet och förförståelse har möjliggjort för oss att förstå hur verkligheten kan uppfattas ur flera perspektiv och hur exempelvis tolkningsorättvisa uppstår.
Under intervjutillfället var vi noggranna med att inte värdera ungdomarnas åsikter och berättelser. Vi var även noggrann med att förhålla oss neutrala i förhållandet mellan ungdomarna och socialtjänsten. För att undvika att förförståelsen styr våra tolkningar har vi utifrån syftets fokus -hur tillit till socialtjänsten upplevs, genom analysen av vårt empiriska material sakligt och systematiskt arbetat med det
ungdomarna uttryckt. I informationsblanketten framgår tydligt i vilken roll vi har utfört denna studie och etikreglerna vi förhåller oss till. Vi förtydligade detta ytterligare innan intervjuernas start. I avsnittet “etiska överväganden” förtydligas vidare hur vi hanterat detta.
4.2 Urval
Fokusgruppsintervjuer genomfördes i denna studie med fyra grupper á 4–6 ungdomar per grupp, detta gav empiriskt material från 19 ungdomar. Resultaten visade en samstämmighet från samtliga intervjugrupper vilket kan tyda på att vid fler intervjuer skulle resultatet inte skilja sig nämnvärt. Vi är därmed av uppfattningen att detta genererat den mängd material som krävs för att uppnå teoretisk mättnad, likt Bryman (2018) beskriver. Flexibiliteten mellan fyra och sex deltagare i respektive grupp
upplevde vi gav utrymme för eventuella bortfall utan att empirin påverkades. Med färre deltagare än fyra riskerade vi för få åsikter att diskutera och med fler deltagare än sex riskerade vi att alla inte skulle få komma till tals.
Dahlin-Ivanoff (2016)belyser homogenitet, liknelser mellan intervjupersonerna, som en viktig faktor i fokusgruppsdiskussioner. Detta för att främja ett givande
diskussionsklimat. Enligt Dahlin-Ivanoff är det vanligt att söka homogenitet gällande kön, ålder och socioekonomisk status. Dahlin-Ivanoff beskriver även att det finns ett värde av viss heterogenitet i en fokusgruppsstudie. Det kan vara främjande för resultatet om det finns vissa skillnader mellan deltagarna, detta för att skapa variation i gruppen.
Vidare belyser Dahlin-Ivanoff att det finns språkliga och emotionella skillnader mellan könen och att det därför kan vara av vikt att genomföra vissa fokusgruppsintervjuer med enbart tjejer/killar och vissa med blandad grupp.
16 Denna studie eftersträvar en homogenitet främst gällande ålder och boendeplats.
Urvalet av intervjupersoner baserades på ålder, 18–21 år och boendeplats. Vi fann relevans i att ungdomarna vi intervjuade skulle befinna sig i samma åldersspann och mognadsnivå för att på så vis kunna tala om erfarenheter med gemensam utgångspunkt.
Den nedre åldersgränsen på 18 år var för att ungdomarna ska vara vid myndig ålder samt ha förmågan att reflektera över våra frågeställningar. Den övre gränsen på 21 år valde vi då studien undersöker ungdomars upplevelse, inte vuxnas. För att fylla ena fokusgruppen med deltagare inkluderades dock även en ungdom som var 22 år.
Då vi önskar att studiens resultat ska visa på den kollektiva tilliten hos ungdomar i segregerade områden i Gävle generellt eftersträvade vi ej att varje grupp skulle
representera ett specifikt bostadsområde. Detta innebär att de olika fokusgrupperna består av ungdomar boende i olika bostadsområden, men enbart från de tre områden som ingår i vårt urval. Vi har i urvalet inte lagt något fokus på ursprung hos
informanterna då vi ansåg deras etniska bakgrund ej var en avgränsande faktor.
Däremot är vi medveten om att de områden vi undersöker består till stor del av familjer med invandrarbakgrund.
Då vi ville undvika risken av ett snedvridet resultat utifrån genusskillnader eftersträvade vi en sammansättning av grupperna enligt följande; en grupp med killar, en grupp med tjejer samt två könsblandade grupper. Detta då vi ville uppnå ett resultat som i minsta mån påverkas av någon form av genusdominans. Utfallet av grupperna skiljde sig på så vis att det blev två grupper med bara killar, en grupp med bara tjejer och en könsblandad grupp.
Dahlin-Ivanoff (2016) tar även upp frågan om huruvida gruppdeltagarna ska känna varandra sedan innan eller inte. Hon lyfter att det finns för- och nackdelar med båda alternativen. Om deltagarna känner varandra finns redan en trygghet i gruppen och det kan vara lättare för deltagarna att diskutera. Det finns dock vissa forskare, enligt Dahlin-Ivanoff, som tycker det är bättre om deltagarna inte känner varandra då de i sådana fall kommer in i diskussionen utan tidigare erfarenheter och att det i sig öppnar upp för ett bredare diskussionsklimat. Vi har, i vår studie, tagit i beaktning att
deltagarna i vår grupp är så pass unga att vi drar slutsatsen att en trygghet i sina vänner kommer bidra till mer, djupare och mer främjande diskussioner då de har en trygghet i varandra. Utifrån detta så har vi sökt informanter som åtminstone är bekanta med varandra. Dessa områden är dessutom inte så stora och har alla en central samlingsplats, därmed känner de flesta till varandra inom området.
17
4.3 Insamling av empiriskt material
Eriksson-Zetterquist & Ahrne (2016) beskriver att vid val av informanter ska det helst vara forskaren själv som väljer. Detta för att minska risken för manipulation av annan part. Dock beskriver Eriksson-Zetterquist & Ahrne att även om detta inte är möjligt så behöver det inte betyda att resultatets validitet påverkas. Risken för manipulation kan även minskas genom pålästa forskare, brett urval och flera informanter. Då vi ansåg att det inte var möjligt att komma i kontakt med informanter utan hjälp från utomstående tog vi kontakt med socialtjänsten i Gävle, som bistod med kontaktuppgifter till förebyggandeenheten, som i sin tur bidrog med kontaktuppgifter till personal på ungdomsgårdar. Då studien genomfördes med fokusgruppsintervjuer ansåg vi att det stora antal informanter med spridning både i boendeplats och kön, skulle bidra till att säkerställa studiens validitet.
Efter telefonsamtal med personal på ungdomsgården i Andersberg så mailades informationsblankett och samtyckesb lankett till personal som delade informationen med aktuella ungdomar. Ungdomsgårdspersonal arrangerade med tid, plats och ungdomar intresserade av att delta. Detta gav oss två grupper med killar. Personalen hade svårt att nå tjejer men rekommenderade oss att komma dit en torsdag då torsdagskvällar är avsatt för “Tjejkväll”. Personalen hjälpte vid detta tillfälle att finna intresserade deltagare, vilket genererade den tredje fokusgruppen, en tjejgrupp. Vid ett besök på en
ungdomsgård i Sätra presenterade vi oss och vår studie för personal. Även där fick vi hjälp att arrangera med intresserade ungdomar, tid och plats. Detta genererade vår fjärde grupp. Samtliga ungdomar är bosatta i Sätra, Andersberg eller Brynäs, samtliga
ungdomar har dock inte intervjuats i den stadsdel var de är bosatta.
Vi intervjuare utförde i denna studie två intervjuer vardera. Detta för att med endast en intervjuare per ungdomsgrupp minimera risken att ungdomarna skulle känna sig underlägsna gentemot oss som intervjuare och vuxna och därmed vara återhållsam med information. Det finns skilda åsikter gällande antalet forskare som bör delta under en fokusgruppsintervju. Krueger (1998) beskriver fördelar med att vara minst två forskare vid en fokusgruppsintervju. Ena forskaren kan då med full uppmärksamhet leda diskussionen samtidigt som en eller flera andra forskare arrangerar med praktiska saker exempelvis utrustning och logistik. Den sistnämnda forskaren kan även bidra genom att observera intervjudeltagarna under fokusgruppsintervjuns hela förlopp och kan med detta bidra till en djupare och breddare analys av resultatet.
18 Dahlin-Ivanoff, (2015), Bryman, (2018) och Kvale & Brinkmann (2014) visar dock på tillräckligheten i att en ensam forskare deltar vid intervjutillfället, denne forskare innehar då hela ledarrollen med diskussionens samtliga delar. Vi intervjuare utförde i denna studie två intervjuer vardera. Detta för att med endast en intervjuare per ungdomsgrupp minimera risken att ungdomarna skulle känna sig underlägsna gentemot oss som intervjuare och vuxna och därmed vara återhållsam med information.
Vi är medveten om nackdelen i att vara ensam forskare i en intervjusituation, då det krävs att dels leda intervjun och samtidigt observera, anteckna och sköta de
praktiska aspekterna av intervjun. Vi ansåg dock att fördelarna med att vara ensam övervägde de eventuella nackdelarna. Då intervjuerna spelades in med ljudupptagning kunde fokus ligga på att leda och observera.
Vid intervjutillfälle 1 och 2 kom intervjuaren till platsen innan ungdomsgården öppnade, ungdomarna var redan på plats i ett separat rum och intervjuaren följdes av personalen till rummet med ungdomarna. Vid intervjutillfälle 3 anlände intervjuaren till ungdomsgården, talade enskilt med personalen och höll därefter låg profil till dess att en full grupp fanns tillgänglig. Vid intervjutillfälle 4 anlände intervjuare i god tid innan avsatt tid för att ställa i ordning rummet. Där inväntades sedan ungdomarna. Vid samtliga intervjutillfällen försäkrade vi oss inledningsvis om att informationen på informationsbrevet framgått, vi svarade på eventuella frågor om studien och samlade in påskrivna samtyckesblanketter.
Utifrån rådande Covid -19 pandemi vidtog vi särskilda åtgärder enligt
Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Samtliga personer i rummet placerades med 1,5 meters avstånd till varandra. Innan intervjun inleddes försäkrades att ingen intervjudeltagare upplever några sjukdomssymtom.
Vid intervjuns slut lämnade ungdomarna i lugn och ro rummet under tiden vi intervjuare avslutade inspelningarna och samlade ihop våra tillhörigheter innan även vi lämnade lokalen.
4.4 Analysverktyg
Vid samtliga intervjuer i denna studie gav ungdomarna tillstånd till att göra
ljudupptagningar som sedan transkriberats. Genom att använda oss av ljudupptagningar och transkribering gavs vi en ökad möjlighet att återgå till vad som faktiskt uttrycks, vilket kan generera i en mer korrekt analys av insamlat material. Detta gav oss båda
19 möjligheten att ta del av de intervjuer vi inte själva deltog i. Metoden gav oss en
möjlighet att observera och ta tillvara på tonlägen och uttryckssätt (Dahlin-Ivanoff, 2016).
Det hermeneutiska synsättet syftar till att förstå innebörden av en text (Larsson, 2005). Larsson beskriver vidare nyttan med att ha en förförståelse gällande innehållet i den text som ska tolkas, vilket bidrar till att tolkaren kan uppfatta helheter ur enskilda delar. Utifrån det hermeneutiska synsättet är den tidigare kunskap och erfarenhet vi båda intervjuare besitter en tillgång då vi tolkat den transkriberade textens innehåll.
Delarna som ungdomarna beskrivit i de framträdande temana har vi utifrån vår förförståelse och förkunskap kunnat sätta samman och på så vis förstå helheten.
Analys av det empiriska materialet har gjorts utifrån en teoretisk tolkning. Detta innebär enligt Kvale & Brinkmann (2014) att en tematisering av den producerade empirin görs. Kvale & Brinkmann påtalar vikten av att bibehålla en medvetenhet om att de teoretiska utgångspunkterna som används i en analys kan vinkla resultatet till att enbart belysa de aspekter och fenomen som teorin avser. Samtidigt beskriver de hur en tolkning av det empiriska materialet med hjälp av teorier gör att materialet kan ses ur nya kontexter och dimensioner.
Denna studies tematisering har utgått från de aktuella frågeställningarna där kodning och kategorisering visat på likheter och olikheter i vad informanterna delgivit oss. I relation till studiens frågeställningar framträdde fyra teman som vi upplevde relevanta för studiens syfte. Samtliga citat som berör respektive tema har samlats i ett eget dokument för att på så vis vara mer överskådliga under analysprocessen.
Respektive dokument har använts som ett verktyg för att säkerställa att inget av vikt uteblir ur resultaten. Resultaten presenteras i studien tematiskt med en direkt
efterföljande analys för att underlätta läsningen.
4.5 Etiska överväganden
Vid en första kontakt med ungdomarna överlämnades en informationsblankett vilket beskriver denna studies tema, syfte, informantens anonymitet samt att materialet kommer behandlas och handhas på ett sådant sätt att obehöriga inte får tillgång till det men att resultatet blir offentligt, vilket svarar mot Vetenskapsrådets (2017)
informationskrav samt konfidentialitetskrav.
20 I enlighet med Vetenskapsrådets (2017) nyttjandekrav förbereddes intervjufrågor på ett sådant sätt att endast relevant information samlas in. Insamlat material används enbart för studiens syfte. I informationsdokumentet framgår att deltagande är frivilligt och kan avbrytas när helst det önskas. Det framgår även att det är nödvändigt för ungdomarna att lämna sitt samtycke till deltagande, vilket med stöd av lagen om etikprövning (2003:460) 16–17 §§ är ett krav för att uppfylla samtyckeskravet (Vetenskapsrådet, 2017).
I informationsblanketten framgår att vi båda arbetar inom socialtjänsten i annan kommun. Vid intervjuernas start förtydligades detta ytterligare och ungdomarna
försäkrades att vi gör denna studie i egenskap av forskare och inte socialsekreterare. Vi förklarade att vi arbetar i annan kommun och vid eventuell kontakt med socialtjänsten kommer de ej möta oss. Vidare förtydligade s att vi i vår roll som socialsekreterare vanligtvis har anmälningsplikt om vi får till oss uppgifter vi finner oroande. Dock står i detta fall forskarrollen över socialsekreterarrollen vilket innebär att vi har tystnadsplikt så länge vi ej får kännedom om uppgifter som enligt lag ska anmälas (Vetenskapsrådet, 2017). Därmed var ungdomarna införstådda med vår roll för att i möjligaste mån kunna känna sig trygga.
I analysprocessen har vi distanserat oss från vår socialsekreterarroll och gjort oss så objektiva vi kan, bl.a. genom att genomföra studien i en annan kommun än den vi själva arbetar i. Informanterna beskriver inte händelser som de har varit med om hos oss och de beskriver heller inte tankar de har kring oss som personer eller våra kollegor. Vi har i den mån det går, då vi forskar i ett ämne vi arbetar inom, aktivt eftersträvat att ställa oss utanför yrkesrollen och agera helt som forskare vid både intervjutillfälle och analys av resultatet.
Vi är även medvetna om problematiken i att studiens tema som sådant kan bidra till att ytterligare befästa en existerande bild av stigmatisering av dessa invånare. Vårt ställningstagande är att trots den risk denna problematik innebär, valde vi att genomföra studien då boendesegregation och marginalisering är samhällets verklighet. Genom att problemen belyses kan de också förändras.
21
4.6 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet
Studiens kvalitet bedöms ur aspekter som validitet, reliabilitet och generaliserbarhet.
Kvale & Brinkmann (2014) beskriver att validitet i en kvalitativ undersökning handlar om huruvida forskaren undersöker det den säger sig undersöka, samt forskarens trovärdighet utifrån forskningsresultatets trovärdighet i relation till tidigare
forskningsresultat. Reliabiliteten innebär att forskningsresultatet ska vara tillförlitligt, om andra forskare vid andra tillfällen gör samma undersökning så ska de få ett ungefär samma resultat (Kvale & Brinkmann, 2014). Detta kan i praktiken försvåras i en kvalitativ studie där det alltid finns ett flertal okontrollerbara och föränderliga variabler.
Generaliserbarheten i ett kvalitativt forskningsprojekt är enligt Svensson & Ahrne (2016) lågt. Dock kan mindre generaliseringar göras om resultat i område 1 kanske är snarlikt i område 2, som i sin tur är snarlikt andra områden. Att generalisera i en kvalitativ studie kan även innebära att studien jämförs med andra liknande studier och därmed kan bidra till en samlad generalisering (Svensson & Ahrne, 2016).
Gällande validitet ser vi att fokusgruppsintervju är den metod som bäst undersöker det vi vill undersöka, en allmän uppfattning snarare än en individuell.
Gällande reliabiliteten är det på förhand svårt att avgöra hur stark den blir. Ingen garanti finns att vårt urval av ungdomar skulle prata på samma sätt med någon annan forskare i rummet alternativt att de diskuterar på samma vis utan forskares närvaro. Det vi kan göra för att säkra trovärdigheten är att som forskare hålla oss transparenta och vara medveten om att resultaten inte går att generalisera helt för andra områden i Sverige med likartade förutsättningar. Vår studie kan snarare ge en fingervisning om vad socialarbetare kan tänkas möta i liknande områden.
4.7 Kritisk diskussion kring metodens begränsningar
Dahlin-Ivanoff (2016) diskuterar de kriterier som måste uppfyllas för att lyckas med fokusgruppsintervjuer. Kriterier som inte skulle behövas på samma sätt eller i samma omfattning om vi istället genomfört enskilda intervjuer. När forskning bedrivs med fokusgruppsintervjuer som metod måste man ha i åtanke att ämnet som ska diskuteras ska vara bekant för deltagarna såväl som att deltagarna ska ha gemensamma nämnare för att lättare öppna upp för en diskussion. För att metoden ska vara fungerande krävs det att deltagarna för en diskussion och interagerar med varandra. Därmed finns ett
22 värde av att skapa en trygg miljö för deltagarna. Metoden kräver att deltagarna kan slappna av och känna att de vågar prata och uttrycka sig. Risken finns, då vårt urval består av ungdomar, att vi som faktiskt arbetar på socialtjänsten blir sedda som “soc- tanter” och att deltagarna därmed inte känner att det är en trygg och öppen miljö de befinner sig i. Vi måste vara väl medvetna om den position vi besitter och har därefter sökt skapa goda förutsättningar för en öppen och trygg diskussion (Dahlin-Ivanoff, 2016).
Genomförande av denna studie innebär att intervjupersonerna medvetandegörs om att de befinner sig i en situation som av samhället kan betraktas som marginaliserad.
När Dahlin-Ivanoff (2016) talar om etik och fokusgruppstudie beskriver de att forskaren självklart ska vara speciellt försiktig när denne arbetar med utsatta grupper. Med det i åtanke tog vi ställning till hur vi kunde presentera studiens tema och syfte på ett icke stämplande sätt. Dahlin-Ivanoff beskriver dock att just fokusgrupper kan vara en bra metod då forskning handlar om utsatta grupper med fokus på den kollektiva rösten mer än den enskilda individen. När vi sedan presenterar vårt färdigställda material krävs en medvetenhet om hur ungdomarna, deras omgivning, deras bostadsområden och även socialtjänsten framställs.
23
5 Resultat och analys
I detta avsnitt presenteras resultaten med tillhörande analys av vårt empiriska material.
Resultat och analys följer de centrala teman som framträtt i intervjumaterialet;
Ungdomarnas bild av socialtjänsten, Kulturens och bostadsområdets roll, Vänners erfarenheter och föräldrars kunskap samt Vad ungdomarna vill se hos socialtjänsten.
Dessa fyra teman relaterar till studiens frågeställningar: Vilka föreställningar har ungdomarna om socialtjänsten och vad ligger till grund för dessa, samt vilka faktorer inverkar på ungdomars tillit till socialtjänsten.
I resultaten talar informanterna om ”fältare”. Fältare är en vanligt förekommande benämning på vad som inom olika socialtjänster betecknas fältarbetare, -assistent, - sekreterare eller -samordnare. Fältare är det begrepp som fortsättningsvis används i denna studie.
Vi analyserar resultaten utifrån ett övergripande socialkonstruktivistiskt
perspektiv i kombination med epistemisk tillit som ett mer specifikt teoretiskt begrepp med förankring i socialkonstruktivismen. Analysen presenteras under respektive tema.
5.1 Sammansättning av fokusgrupper
Resultatet av denna studie baseras på samlad information från fokusgruppsdiskussioner med sammantaget 19 informanter i åldrarna 18–21 år, inklusive en informant som var 22 år. Gruppen utgjordes av 14 killar och 5 tjejer, samtliga bosatta i stadsdelarna Andersberg, Brynäs och Sätra i Gävle. 13 informanter var bosatta i Andersberg, 4 informanter bosatta på Brynäs och 2 informanter bosatta i Sätra. 17 informanter av 19 hade invandrarbakgrund. Informanterna intervjuades i fokusgrupper om 4–6 personer vid fyra skilda tillfällen. Fokusgrupperna konstruerades oberoende av vilket av de tre områdena de bodde i och oberoende av etnisk bakgrund.
På grund av rådande situation avseende Covid-19 praktiserade många ungdomar social distansering. Detta påverkade tillgången till ungdomar att intervjua och
fördelningen av informanter fick justeras. Vi anser att resultatet ändå uppnår en god validitet då vi inte funnit att informationen från deltagarna skilde sig åt avseende kön eller boendeplats.
Denna studie söker en allmän föreställning bland ungdomar i segregerade områden och benämner därför ingen enskild individ vid citering, utan istället
24 fokusgruppen där citatet framkom. Detta bidrar till en stärkt konfidentialitet. Grupperna benämns F (Fokusgrupp) följt av siffra samt vilket kön intervjupersonerna i gruppen har. M står för man, K står för kvinna och B står för blandad grupp vilka ger oss grupperna F1M, F2M, F3K och F4B.
5.2 Ungdomarnas bild av socialtjänsten
5.2.1
Initial spontan bild
Samtliga fokusgruppsintervjuer inleddes med den öppna frågan ”vad tänker ni på när ni hör ordet ´socialtjänsten´?”. Vår intention var att skapa ett öppet diskussionsklimat där informanterna påbörjar inre tankeprocesser gällande ämnet socialtjänst.
Inledningsvis uttalar sig informanterna mestadels positivt utifrån deras spontana tanke då de hör ordet ”socialtjänst”. De talar om sammanhang där personer, inte de själva, kan ha behov av olika former av stöd, exempelvis ungdomar involverade i kriminalitet. Informanterna uppfattas beskriva situationer och behov andra personer kan ha, inte behov de själva har. Exempel som nämns i grupp F3K är: ”…jag tänker mest på alkoholister … soc finns för att hjälpa människor som inte kan hjälpa sig själva…”, men även kvinnor som misshandlas i hemmet. I F2M ges exemplet vuxna som drabbats av dålig ekonomi: “… jag tänker nog mycket på bidrag när jag hör socialen”, eller hemmasittande ungdomar som behöver stöd för att komma tillbaka till skolan.
Sammantaget ser fler informanter socialtjänsten som en verksamhet som arbetar i syfte att stärka och stödja individer som inte kan hjälpa sig själva: “Ja men det är en verksamhet som stödjer familjer och ungdomar som känner sig utsatta eller som känner att dom har behov av hjälp…” (F1M). Socialtjänstens anställda beskrivs som hjälpare för att samhället i stort ska bli bättre och att framförallt unga ska må bra: “Det är människor som hjälper och är där för människor” (F2M). Informanterna sätter ord på att de ser socialtjänstens uppdrag och ambition som positiv och nödvändig.
De initialt spontana och positiva associationerna blandas med negativa uppfattningar. Även dessa associationer kommer som snabba svar utifrån frågan om deras spontana tanke då de hör ordet ”socialtjänst”. Informanter ur samtliga grupper anser att socialtjänsten bland annat förstör och splittrar familjer: ”Att dom förstör familjer, det är vad jag tänker” (F2M). Här framträder en misstro till socialtjänsten och de insatser informanterna hört om, såsom behandlingshem och familjehem. En
25 informant i F4B försöker beskriva: “Jag tänker på behandling, att dom försöker hjälpa ungdomar som håller på med droger fast det är inte alltid det hjälper…”.
Trots att informanterna ser socialtjänstens ambition och uppdrag som något positivt så uttrycker de ett missnöje och misstro gällande socialtjänstens hantering och efterkommande resultat. I F3K diskuterades hur de uppfattar situationen:
“…fosterfamiljen, och där går det inte bra, då får dom byta till en annan fosterfamilj det går inte heller bra. Också fortsätter det så här med personens liv …”. Informanter ur samtliga fokusgrupper har uppfattningen att en problematisk situation sällan blir bättre till följd av en insats från socialtjänsten. Detta exemplifieras av en informant i F4B:
Jag brukar diskutera det med en kompis som har varit där… man flyttas ut till behandlingshem för att bli en bättre person än vad man är om man säger så, fast, man kommer alltid tillbaka mycket värre än när man åkte så… Socialtjänsten ska vara en bra grej. Då blir man rädd för socialtjänsten istället för att gå till socialtjänsten och söka hjälp.
De flesta av informanterna säger sig känna någon, eller ha hört om något barn eller ungdom som blivit placerad i familjehem, blivit flyttat för behandling eller på något annat vis blivit separerad från sin biologiska familj. Då samtalsämnet fokuserar på individer i deras egen ålder från det gemensamma bostadsområdet, så justeras den initiala relativt positiva övergripande bilden av socialtjänsten till en mer negativ när det specifikt handlar om ungdomar från segregerade bostadsområden.
5.2.2 Skillnad på fältarbetare och socialsekreterare
Samtliga grupper gör i diskussionerna skillnad på fältare och socialsekreterare. En kille i F2M gör en beskrivande jämförelse av polis och socialtjänst, där fältare motsvarar den vanliga polisen och socialsekreterare motsvarar den nationella insatsstyrkan.
De är som insatsstyrka och polis . Man har hört om insatsstyrkan men man har knappt sett dom…polisen ser man dagligen. Det är samma sak med fältarna, man har hört och man ser dom, dom andra har man hört om men aldrig sett.
Informanter i samtliga grupper uttrycker att fältare upplevs som ordningsvakter, i både positiv och negativ bemärkelse, en kille ur grupp F1M beskriver detta: “Det är för att dom är ute på fältet och är ute på stan och pratar med folk och ser till så att alla gör något rätt, dom är som ordningsvakter”. Informanterna beskriver att fältarna rör sig mellan alla platser i staden där ungdomar vistas. En stor del av de intervjuade informanterna uppfattar fältare som vakter som plötsligt dyker upp från ingenstans,
26 kollar så alla sköter sig, spanar in vem som gör vad och som nämns i F4B: ”…jagar dom dåliga personerna…”. Även om fältarna beskrivs som trevliga så uppfattas de ställa onödiga frågor och vilja “sätta dit” ungdomarna.
Flertalet informanter från skilda grupper beskriver samtidigt en bild av fältare som kompisar de spelar Fifa med, pratar med och ibland får hjälp av. Två informanter vid skilda intervjutillfällen och skilda bostadsområden berättar att de fått hjälp av fältare att söka sommarjobb. Fältarna beskrivs bland annat i grupp F2M även kunna lösa problem och problematiska situationer på plats på ett smidigt sätt: ”dom försöker prata fram en lösning istället för att direkt göra något”. Detta tror de är då fältarna har en relation till många ungdomar i alla stadsdelarna.
Andra informanter håller med om att fältare är som kompisar, men fyller också i att om det gäller något riktigt problem så pratar de hellre med en socialsekreterare då de uppfattar att socialsekreteraren har makt att förändra en dålig situation. Den makten uppfattas inte fältare ha. Bilden av vem informanterna helst pratar med är dock delad, det framträder ett mönster med tre kategorier, de som helst pratar med fältare, de som hellre pratar med en socialsekreterare, och de som absolut inte pratar med någon från socialtjänsten eller någon samarbetande. Den sistnämnda kategorin har en sådan låg tillit till socialtjänsten att de hellre försöker lösa sitt problem med hjälp av familj och vänner, eller att inte lösa det alls. Detta beskrivs i grupp F3K:
Inga av mina vänner skulle ringa dom, bullshit, finns inte en ens en chans. Har ja g ett problem tar jag väl upp de med mina föräldrar? Går det inte tar ja upp det med mina vänner. Och sen litar jag absolut inte på kuratorn eller sådana bullshitgrejer.
Fältarna tros spana, samla information om enskilda ungdomar och skicka information vidare till socialsekreterare. Informanterna instämmer i att det är vad de tror de flesta unga i deras bostadsområde tänker gällande fältare.
När diskussionerna går in på informanternas bild av socialsekreterare beskriver de i större utsträckning utifrån antaganden och rykten. En informant ur F2M beskriver en uppfattning som framkom från andra informanter: “… man vet inte vad
ungdomsenheten är, vilka dom är. Så jag tänker mest om någon far illa, jag tänker mer på ungdomsenheten då. Det är väl kanske dom som bidrar med något om någonting har hänt”.
Bilden av socialsekreterare framstår bland de flesta informanter som en person som sitter på kontor och som man blir kallad till på möte. Informanterna anser att en socialsekreterare får man komma till om man själv söker hjälp eller om någon annan
