Dnr 2012/0278 KS-9 Kommunstyrelsen Diariekod: 002
Kommande förändringar i kommunallagen med anledning av proposition 2013/14:5 Vital kommunal demokrati (SOU 2012:30)
Inledning
Riksdagen beslutade den 27 november 2013 att anta regeringens förslag till ändringar i kommunallagen i enlighet med Prop. 2013/14:5 "Vital
kommunal demokrati".
Kommunallagen ändras på en rad punkter. De viktigaste är följande:
• Partistöd
o Kommunalråd och oppositionsråd
» Antal ledamöter i fullmäktige
* Fullmäktiges mandatperiod
« Fullmäktiges presidium
® Beslutsfattande på distans
» Återkallande av nämndpresidiers uppdrag
De nya/förändrade reglerna i kommunallagen träder ikraft den 1 februari 2014.
Partistöd
Krav på besatta mandat
Fullmäktige får besluta att endast mandat för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2005:837) ska beaktas vid
fördelningen av partistödet.
Partistödfår ges till de partier som är representerade i fullmäktige. Ett parti är representerat om det fått mandat i fullmäktige för vilken en vald
ledamot är fastställd.
För att behålla representationen under valperioden krävs att åtminstone ett av partiets mandat fortsätter att ha en ledamot fastställd.
Besök Postadress Telefonväxel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Krav på juridisk person
- Partistöd får bara ges till parti som är en juridisk person.
Ett förtydligande av gällande praxis.
Politiska sekreterare ska inte beaktas
När partistödet fördelas ska det inte längre beaktas om det har anställts politiska sekreterare för partierna. Den nuvarande regleringen i
kommunallagen tas bort.
Krav på skriftlig redovisning till fullmäktige
Fullmäktige ska besluta att en mottagare av partistöd årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts for det ändamål som anges i 9 §första stycket. Redovisningen ska avse perioden 1 januari-S 1 december och ges in till fullmäktige senast sex
månader efter redovisningsperiodens utgång. En av mottagaren utsedd särsfdld granskare ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Granskarens rapport över grans leningen ska bifogas redovisningen. Fullmäktige får besluta att stöd inte ska betalas till parti som inte lämnar redovisning och gransknings rapport enligt första och andra styckena.
Om det kommunala partistödet används för andra ändamål än det avsedda innebär det att de politiska partierna på lokal och regional nivå inte får det stöd som lullmäktige har bedömt som lämpligt och beslutat om. Det kan på sikt leda till att demokratin i kommuner och landsting fungerar sämre.
Därför är det, enligt riksdagen, angeläget att vidta åtgärder för att partistödet verkligen ska komma till användning för det ändamål det är avsett för.
Årliga beslut om utbetalning av partistöd
- Beslut om att betala ut partistöd ska fattas av fullmäktige minst en gång per år.
Partistöd ska endast få ges till partier som är representerade i fullmäktige genom mandat för vilket en vald ledamot har blivit fastställd enligt 14 kap.
vallagen. För att dessa krav ska kunna upprätthållas är det inte tillräckligt att fullmäktige en gång per mandatperiod tar ställning till hur mycket partistöd som ska betalas ut till respektive parti.
Kommunalråd och oppositionsråd
En förtroendevald som fullgör sitt uppdrag på heltid eller betydande del av heltid ska ha benämningen kommunalråd, landstingsråd eller
oppositionsråd eller en annan benämning som fullmäktige bestämmer
Riksdagen anser att det finns behov av att benämningarna kommunalråd, landstingsråd och oppositionsråd nämns uttryckligen i kommunallagens bestämmelser om de förtroendevalda. Syftet är att förtydliga att dessa är förtroendevalda som fullgör sina uppdrag på heltid eller betydande del av heltid.
Antal ledamöter i fullmäktige
Kravet p å minsta antal ledamöter i de minsta kommunerna sänks.
I kommunernas fullmäktige ska det vara
- minst 21 ledamöter i kommuner med 8 000 röstberättigade invånare eller mindre (idag är minsta antalet ledamöter 31)
- minst 31 ledamöter i kommuner med mellan 8 001 och 16 000 röstberättigade invånare (idag går gränsen vid 12 000 röstberättigade invånare)
- minst 41 ledamöter i kommuner med mellan 16 001 och 24 000 röstberättigade invånare (idag går gränsen vid 12 000 invånare)
- minst 51 ledamöter i kommuner med mellan 24 001 och 36 000 invånare (ingen ändring)
Det ska vara minst 61 ledamöter i kommuner med över 36 000 invånare (ingen ändring)
Fullmäktiges mandattid
Ledamöterna och ersättarna i fullmäktige ska väljas för fyra år räknat från och med den 15 oktober valåret.
Enligt gällande lagstiftning kan valresultatet fa ett genomslag i fullmäktige tidigast den 1 november i landets kommuner. Valresultatets genomslag i koinmunstyrelse och nämnder är beroende av fullmäktiges beslut i den enskilda kommunen. En kommun kan besluta att valresultatet ska fa fullt genomslag i de kommunala organen så snart det är möjligt efter den 1 november valåret. Riksdagen anser att betydelsen av att valresultatet får ett tydligt och snabbt genomslag ökat i takt med att kommunalpolitiken alltmer har kommit att präglas av partipolitik. Ur en demokratisk synvinkel är det av stor betydelse att valresultatet slår igenom så snabbt som det är praktiskt möjligt. Det är betydelsefullt att majoriteten i nyvalda fullmäktige ges möjlighet att påbörja genomförandet av eventuella politiska förändringar så snart det är möjligt efter valet.
Fullmäktiges presidium
- Fullmäktige väljer bland sina ledamöter en ordförande och en eller flera vice ordförande, som tillsammans utgör fullmäktiges presidium.
Av kommunallagen framgår att fullmäktige bland sina ledamöter väljer en ordförande och en eller flera vice ordförande. Presidiet, dvs. ordförande och en eller flera vice ordförande, är med nuvarande lagstiftning inget
kommunalrättsligt organ och kan därför inte i egenskap av presidium ges särskilda uppgifter i t.ex. arbetsordningen. Som ett led i att vitalisera fullmäktige finns det behov av att kunna ge fullmäktiges presidium en mer aktiv roll när det gäller t.ex. planeringen av fullmäktigearbetet och
kontakterna med kommunstyrelsen. Det bör därför framgå av kommunallagen att fullmäktiges ordförande tillsammans med vice
ordföranden utgör fullmäktiges presidium. Presidiet blir då, till skillnad från i dag, ett kommunalrättsligt organ och kan i sin egenskap av presidium ges särskilda uppgifter. Det blir respektive kommun som genom sin
arbetsordning beslutar i vilken utsträckning presidiet ska ha en roll i t.ex.
den strategiska planeringen och kontakterna med styrelse och de politiska partiernas gruppledare.
Beslutsfattande på distans
- Ledamöter får delta i fullmäktiges sammanträden på distans, om
fullmäktige har beslutat det och det sker genom ljud- och bildöverföring i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra och delta på lika villkor. En ledamot som deltar på distans ska anses vara närvarande vid fullmäktiges sammanträde.
- Fullmäktige ska besluta i vilken utsträckning ledamöter får delta i en nämnds sammanträden på distans. En ledamot som deltar på distans ska anses vara närvarande vid nämndens sammanträde.
Enligt nu gällande regler i kommunallagen ska fullmäktiges och
nämndernas sammanträden äga rum på en fysisk plats. De bestämmelser i kommunallagen som gäller för dem som är närvarande vid ett sammanträde omfattar således endast dem som är fysiskt närvarande på den fysiska platsen för sammanträdet. Det ar därför inte förenligt med kommunallagen att låta en ledamot delta i beslutsfattandet i fullmäktige eller en nämnd genom att delta via telefon eller videokonferensutrustning.
Genom ändringen i kommunallagen blir det t.ex. lättare att kombinera förtroendeuppdrag med annan sysselsättning.
Möjligheten att fatta beslut på distans ska anges i styrelsens och nämndernas reglementen.
Återkallande av nämndpresidiers uppdrag
Om den politiska majoriteten i fullmäktige harförändrats på ett sådant sätt att det parti som nämndens ordförande företräder inte längre ingår i den politiska majoriteten, får fullmäktige välja ett nytt presidium
De politiska majoritetsförhållandena i fullmäktige återspeglas normalt i fullmäktiges val av styrelsens och nämndernas presidier. Vanligen utses ordförande och andre vice ordförande som företräder det eller de partier som hör till majoriteten och förste vice ordförande som företräder de partier som bildar oppositionen.
Det kan inträffa att ändrade politiska majoritetsförhållanden under en pågående mandatperiod leder att de personer som valts t i l l ordförande i styrelse och nämnder efter en förändring av den politiska majoriteten i fullmäktige inte har stöd av den nya majoriteten.
Genom ändringen i kommunallagen kan en under mandatperioden nybildad politisk majoritet i fullmäktige ges möjlighet att tillsätta nya ordförande i styrelse och nämnder, så att beredningen av nämndemas ärenden kan ske med den politiska inriktning som nämndens och fullmäktiges majoritet förväntar sig. En förändring av den politiska majoriteten innebär även en förändring av oppositionens sammansättning. Eftersom en nämnds
presidium vanligen är sammansatt av företrädare för både majoriteten och oppositionen bör fullmäktige ges möjlighet att byta ut inte bara ordföranden utan hela presidiet.
Ingegärd Bornelind
