• No results found

2. Barsebäck ur ett egendomsperspektiv, i ERT 1999:4, s

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "2. Barsebäck ur ett egendomsperspektiv, i ERT 1999:4, s"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Publikationer Forskning

1. Egendomsbegreppet och människans rätt till sin egen kropp, i Görel Granström, (red.) Lika inför lagen? Rätten ur ett genusperspektiv, 1999.

2. Barsebäck ur ett egendomsperspektiv, i ERT 1999:4, s. 661 - 677.

3. Bok (ak. avhandling): Egendomsskyddet. Äganderätten enligt artikel 1 första tilläggsprotokollet till den europeiska konventionen om de mänskliga fri- och rättigheterna. Akademisk avhandling, IUSTUS, 2000.

4. Europakonventionen, äganderätten och Sverige – två nya rättsfall, i ERT 2004:2, s. 265 – 273.

5. Rättighetsskyddet i praktiken – skydd på papperet eller verkligt genomslag?, i Eivind Smith och Olof Petersson, (red.) Konstitutionell demokrati, SNS, 2004.

6. Bok: Äganderätten – Ansvar och skydd, Ägarfrämjandet, i samarbete med Fredrik Sterzel och Ulf Lönnberg, 2004.

7. Medborgerliga och politiska rättigheter, i Allas värde och lika rätt, Perspektiv på mänskliga rättigheter, Studentlitteratur, 2005.

8. Europadomstolens principer, i Lena Marcusson, (red.) Offentligrättsliga principer, IUSTUS förlag, 2005 (och 2017).

9. Skadestånd på grund av konventionsbrott – eller har HD blivit naturrättare?, i JT 2005/06:2, s. 424 – 432.

10. Företagen och förvaltningen – ett konstitutionellt perspektiv på förekomsten av tillstånd i viss lagstiftning, i Lena Marcusson (red.) De Lege, God förvaltning – ideal och praktik, IUSTUS, 2006.

11. Grundlagsperspektiv på näringsfriheten, i Hans-Gunnar Axberger (red.), Minnesskrift till Gustaf Petrén, (red.) Rättsfonden, 2007.

12. Varför utvidgad normkontroll? Några reflektioner med anledning av expertgruppens rapport, i SvJT 2007, s. 844 – 850.

13. Europakonventionen, äganderätten och Sverige – två nya rättsfall igen, i ERT 2008:1, s. 221 - 234.

14. Kelo Case – amerikanskt expropriationsmål ifrågasatt, i ERT 2008:4, s. 1129 - 1135.

(2)

15. Tekniken och mänskliga rättigheter, i ERT 2009:1, s. 181 - 185.

16. Domstolarna och den konstitutionella rätten, i ERT 2009:2. s. 393 - 398.

17. Lagrådet från en forskares perspektiv, i SvJT 2009, s. 191 - 194.

18. Antologi: Äganderätten i konflikt med andra intressen och rättigheter, i Karin Åhman (red.) Äganderätten – dess omfattning och begränsningar, IUSTUS 2009.

19. Mediafieringen av juridiken – mer och snabbare information, i ERT 2009:3, s.

565 - 570.

20. Informationssamhället – konstitutionella och europarättsliga perspektiv, i Lena Olsen (red.) Medierätt i informationssamhället, IUSTUS, 2009.

21. The right of Property in Conflict with Other Interests and Rights, Scandinavian Studies, 2009.

22. Europakonventionen och förbudet mot dubbelbestraffning, i Svensk Skattetidning, 2010:1.

23. Barnkonventionen har blivit vuxen – men hur står den sig i svensk rätt?, i ERT 2010:1 s. 204 – 212.

24. Lojalitetsprincipen i europarätten och mänskliga rättigheter, del I, i ERT 2010:3, s. 637 – 643.

25. Lojalitetsprincipen i europarätten och mänskliga rättigheter, del II, i ERT 2011:1, s. 177 – 182.

26. Bok: Normprövning, Norstedts juridik, 2011.

27. Arbetsdomstolens tillämpning av Europakonventionen – delvis ny terräng i det svenska normprövningslandskapet, i ERT 2013:1, s. 165 - 169.

28. Något om kvinnor i rättsvetenskapen, i Olle Lundin och Elisabeth Rynning (red.) Allmänt och enskilt, Festskrift till Lena Marcusson, IUSTUS, 2013.

29. Ny praxis i Högsta domstolen stärker äganderättens ställning i svensk konstitutionell rätt, i Karin Åhman (red.) De Lege, Regeringsformen 40 år, IUSTUS, 2014.

30. Tjugo år av Europakonventionen som svensk lag – några reflektioner, i ERT 2015:1, s. 39 - 46.

(3)

31. Judicial review in Sweden – Some General Observations Regarding the Case- Law from Swedish Domestic Courts, i Joakim Nergelius och Eleonor Kristoffersson, (red.), Human Rights in Contemporary European Law, Swedish Studies in European Law, vol. 6, 2015.

32. Bok: Grundläggande rättigheter och juridisk metod, Nordstedts juridik, 2015, 2019.

33. 2 kap. RF, Europakonventionen och EU:s stadga om grundläggande rättigheter – en jämförelse, i SvJT jubileumsnummer, 2016, s. 460 - 478.

34. Marknadsdomstolen, företagen och Regeringsformen, i Amici Curiae Marknadsdomstolen 1971-2016, Jure förlag, 2017.

35. Regeringens strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter, i ERT 2017:4, s. 855 - 860.

36. Lärobok: Konstitutionell rätt, medförfattare i verket Svensk Juridik, Norstedts juridik, 2017.

37. Barnkonventionens genomförande i svensk rätt, i Elena Namli och Anna-Sara Lind (red.) Mänskliga rättigheter i det offentliga Sverige, Studentlitteratur, 2017.

38. Ett äganderättsligt perspektiv på förslaget om rörelseresultatbegränsning (vinstbegränsning) för vissa näringsidkare, i JT 2017/18:2, s. 525 - 539.

39. Konstitutionell kontroll av grundläggande rättigheter under lagstiftningsprocessen – ett perspektiv på kritiken om politiserade utredningar, i Festskrift till Stefan Lindskog, Jure, 2018.

40. Legalitetsprincipen i den nya förvaltningslagen, i FT 2018:3, s. 455 – 462.

41. Lärobok: Statsrättens grunder, medförfattare, 2018.

42. Något om ”förvaltningsrätt i ett näringsrättsligt perspektiv” eller offentlig rätt för kommersiella aktörer (kommersiell förvaltningsrätt) i Festskrift till Wiweka Warnling Conradsson, Jure förlag, Ödeshög, 2019, s. 449 – 458.

43. Något om betydelsen av fakta inom juridiken – eller hur vi beskriver verkligheten, i Vänbok till Anne Ramberg, Jure förlag, Ödeshög, 2019, s. 421 - 428

44. En vägledning om hur FN:s konvention om barnets rättigheter kan tolkas och tillämpas – fågel, fisk eller mittemellan? i Ord och rätt, Festskrift till Hans- Gunnar Axberger, 2020, Eddy.se ab, Visby 2020.

(4)

45. Från folkrätt till svensk rätt, i Pernilla Leviner, Kavot Zillén och Karin Åhman (red.) Barnkonventionen i det offentliga Sverige, Norstedts förlag, 2020 (manus)

Rapporter e dyl

46. Mänskliga rättigheter i Sverige - en kartläggning (Ds 2001:10).

47. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna (Regeringens skrivelse 2001/02:83).

48. EU Charter of Fundamental Rights: Sweden, i European Review of public law, vol 14 No 1 2002, s. 715 - 723. (Rapport till konferens om stadgan om grundläggande rättigheter, Grekland september 2002.)

49. Kartläggning av i vilka fall svenska domstolar tillämpat bestämmelserna i 2 kap.

regeringsformen och i Europakonventionen, rapport till Justitiedepartementet den 31 maj 2003.

50. Rapport till Vetenskapsrådet rörande undervisning i mänskliga rättigheter på högskolan, Svensk forskning om mänskliga rättigheter, 2005.

51. Rapport till Rädda Barnen 2009, Om inkorporering av Barnkonventionen.

52. Vägledning vid tolkning och tillämpning av FN:s konvention om barnets rättigheter, Ds 2019:23. Ordförande för den arbetsgrupp som utarbetade promemorian.

53. Tjugofem år av Europarätt i Sverige, Sieps 2020:5, författad tillsammans med Jane Reichel.

Övrigt

54. Recension av Joakim Nergelius bok De europeiska domstolarna och det svenska äganderättsskyddet, i JT 2012/13:4, s. 968 - 972.

55. Anmälan av Helene Anderssons avhandling Dawn Raids under Challenge, i ERT 2017:2, s. 407 - 411.

56. Den konstitutionella rättens betydelse för den praktiska juridiken, i Advokaten den 17 maj 2017.

57. Äganderätten och de gröna näringarna, medförfattare, KSLA-T, nummer 5, 2020.

58. Anmälan av antologin Childrens Constitutional Rights in the Nordic Countries, i Socialrättsliga tidskrift, februari 2021.

(5)

References

Related documents

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör såväl som enskilt land som inom EU och FN verka för att fler personer som bryter mot de

• kommunicera VGR:s arbete med mänskliga rättigheter för att sprida goda exempel Kommittén bidrar på fler sätt med kunskap och stöd för arbetet med mänskliga rättigheter, bland

Äldreombudsmannen arbetar för att motverka exkludering, synliggöra mångfald och stärka individuella rättigheter för äldre personer.. I skrivande stund har över 500 invånare

Det finns även lokala organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter på olika platser i landet. Många av dem saknar nödvändiga resurser och kunskap om hur rapporter om

Regeringen har utarbetat två nya lagförslag som kan komma att träda ikraft i slutet av 2005 för att dels påskynda asylproceduren, dels inrätta ett center för att

Den irländska regeringen klarade 2005 ett fall i Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i vilket en tidning ansåg att ett utdömt skadestånds- krav var till skada

Kommittén har möjlighet att övervaka respekten för rättigheterna genom granskning av konventionsstaters rapporter, förfrågningar till konventions- stater,

1 Sedan 1990 finns inom ramen för FN även en konvention om migrerande arbetares och deras familjers rättigheter. Endast 27 stater har i januari 2005 ratificerat konventionen.