Revisorer Distribution
IR, Tore Björk T, Malin Holen *)
IR, Lena Huring GD, Gunnar Malm
IR, Lars Vikström IR, Ulf Erikson
E, Caroline Ottosson Riksrevisionen
*) Ansvarig för handlingsplanen
Revisionsrapport
Styrning av drift och underhåll, driftområde Nord - Järnväg
Internrevisionen TRV 2011/41514 A
Innehållsförteckning
1 Introduktion ... 3
1.1 Sammanfattning ... 3
1.2 Bakgrund ... 4
1.3 Omfattning ... 4
1.4 Generella kommentarer ... 5
2 Observationer och rekommendationer ... 7
2.1 Roller, ansvar och befogenheter ... 7
2.2 Krav i uppdragen ... 8
2.3 Mål för uppdragen ... 10
2.4 Styrning och kontroll ... 11
Skapat av: Tore Björk Dokumenttyp: Rapport
1 Introduktion
1.1 Sammanfattning
Revision av ”Styrning av Drift och underhåll inom driftområde Nord - Järnväg”
är den andra av fem planerade revisioner som genomförs 2011. Revisionen har granskat huruvida driftområde Nord har en rimlig styrning och kontroll på sin entreprenadstyrning.
Internrevisionen (IR) konstaterar att roller, ansvar och befogenheter med delegeringar är från den gamla organisationen och bör därför omgående
beskrivas och dokumenteras.Vidare bör organisationen identifiera vilka resurser som erfordras för genomförande av uppdrag/kontrakt.
Vidare noterades brister i arbetssätt för framtagandet av krav för uppdragen och att måhända relevansen för vissa krav går att ifrågasätta. Verksamhetsområde (VO) Trafik (T) bör därför låta se över underlagen för förfrågan. Vidare bör man tydliggöra de begrepp som hanteras i förfrågningsunderlaget. För att säkerställa att Trafikverket (TRV) tar lärdom av vunna erfarenheter bör det tas fram ett gemensamt arbetssätt inom TRV/T för utvärdering och erfarenhetsåterföring av tidigare genomförda entreprenader.
För att säkerställa en rimlig intern styrning och kontroll av ingångna entreprenadkontrakt behövs ett systematiska arbetssätt för granskning och godkännande av projektplaner efter kontraktets undertecknande och under pågående arbeten. Beställaren bör därför utforma tydliga arbetssätt, rutiner, mallar och checklistor. I den löpande kontrollen bör beställaren ta fram
arbetssätt för genomförande av bl.a. stickprovskontroller. Vidare bör beställaren klargöra vad som gäller i pågående entreprenad då det sker ändringar i styrande dokument, exempelvis i TRV:s regelverk och i lagar, förordningar, föreskrifter samt i lokala krav.
Revisionens mest väsentliga observation
Observation # Rekommendation Ansvar
Otydliga beskrivningar i förfrågningsunderlag för drift och underhåll av järnvägsanläggning
4 Förtydliga förfrågningsunderlag och begrepp som används, exempel; vad är fel och skada, normala snönederbördsdygn, funktionsentreprenad,
funktionsavtal etc
T
5 Ta fram arbetssätt för erfarenhets- återföring från tidigare genomförda entreprenader
T
1.2 Bakgrund
Revision av ”Styrning av Drift och underhåll inom driftområde Nord - Järnväg”
är den andra av fem planerade revisioner som genomförs 2011. Motsvarande revision har genomförts för driftområde Syd. Liknande revisioner kommer även att genomföras på de andra driftområdena Mitt, Öst/Sthlm och Väst hösten 2011.
Revisionen genomförs utifrån IR:s riskanalys, som omfattar all verksamhet som myndigheten bedriver eller ansvarar för. Riskanalysen utgår från såväl
myndighetsledningens identifiering av risk som från IR:s egen riskbedömning.
IR har i sin riskanalys 2010 bedömt att verksamhetsområden inte bedrivs utifrån ett processorienterat arbetssätt utan mera i rör där det kan vara svårt med kommunikationen mellan rören. Det kan således finnas otydligheter i gränssnitten mellan verksamhetens processer (överlämnanden) som kan medverka till att målen för verksamheten inte uppnås. Brister i
fakturahantering, utbetalningsrutiner, och attestrutiner medför risk för oegentligheter, felaktiga utbetalningar, räntekostnader och badwill. Huruvida myndigheten har förmåga att bedriva en rimlig styrning och kontroll av att gällande rätt efterlevs och att verksamheten redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt kan därför bli ifrågasatt.
En förutsättning för att verksamheten ska bedrivas på ett säkert sätt krävs att all verksamhet bedrivs utifrån ett säkerhetsstyrningssystem och att detta gäller alla aktörer som är involverade i den process där drift och underhåll ingår. För att säkerställa en rimlig intern styrning och kontroll i ingångna entreprenad- kontrakt bör således arbetssätten samt roller, ansvar och befogenheter vara tydliggjorda både hos beställaren och entreprenören.
Om gemensamt fastställda arbetssätt, rutiner etc. inte tillämpas i processen eller inte är ändamålsenliga, finns risk att de krav och mål som TRV har för sin verksamhet inte tillgodoses.
1.3 Omfattning
Revisionen har granskat huruvida driftområde Nord har en rimlig styrning och kontroll på genomförda upphandlingar, genomförande av uppdraget
(entreprenadstyrning) och säkerhetstillstånd samt arbetsmiljö och miljö.
Revisionen har avgränsats till tre entreprenadkontrakt som har upphandlats inom driftområde Nord. För att få ett tillförlitligt underlag för revisionen intervjuades de ansvariga Banförvaltarna för de tre kontrakten samt ytterligare tre förvaltare.
Fokus på revisionen har varit entreprenadstyrning och efterlevnaden av säkerhetstillstånd inom driftområde Nord. Revisionen har även granskat hur krav i kontrakt har tagits fram och utvärderats, samt huruvida stödresurser har använts i upphandlingsskedet.
Granskningen har även inkluderat arbetsmiljö, miljö, kompetenskrav kopplat till uppdraget, samt ansvar och befogenheter med delegeringar.
Revisionen har genomförts enligt den revisionssed och metodik som beskrivs i aktuell version av Internrevisionshandboken som gäller för IR inom TRV.
Vi har även besökt tre entreprenörer för att fastställa hur väl de lever upp till kontrakterade krav och för att få en ”kvittens” på beställarens styrning av uppdraget.
Entreprenörer för drift och underhåll av Stambanan Boden-Holmsund är
Balfour Beatty Rail AB och Strukton Rail AB. Entreprenör för drift och underhåll av icke linjebundna kraftförsörjningsanläggningar inom driftområde Nord är Infranord AB.
1.4 Generella kommentarer
Beställaren har inte identifierat och värderat några risker i uppdragen. Däremot har entreprenören tagit fram risker i uppdraget. Entreprenören har dessutom ett bra arbetssätt för hantering av risker. Riskhanteringen är för entreprenören en viktig förutsättning för allt säkerhetsarbete på och intill rälsen (bandelen).
IR:s bedömning är att att alla risker i uppdrag bör hanteras utifrån ett TRV gemensamt perspektiv. Både beställare och entreprenör bör således var för sig och tillsammans identifiera riskerna och värdera dem. De mest väsentliga riskerna tas därefter om hand, d.v.s. åtgärder beskrivs för att så långt möjligt eliminerar dem.
Vid revisionen pekades det ut särsklda risker, som ansågs som viktiga för ett framgångsrikt och säkert genomförande av uppdrag. Dessa risker var dock inte beaktade i uppdragets riskhantering. Som exempel angavs bl.a.
Oklara roller i organisationen
Säkerhetsbesiktning genomförs av entreprenör (Beställaren gör inga egna kontroller)
För få stödresurser hos beställaren i den löpande produktionen IR bedömer det således angeläget att arbetet med att ta fram risker inom driftområdet och i uppdraget initieras. TRV:s interna föreskrifter om riskhantering TDOK 2010:18 bör tillämpas, alternativt egna rutiner utifrån nämnda föreskrift.
Vidare framkom det vid intervjuerna att beställaren i sin förfrågan lägger större vikt på inställelsetid vid åtgärd av brist (avvikelse) än hur lång tid själva
åtgärden i sig tar. Åtgärdstiden bör måhända klargöras i en handlingsplan som sedan följs upp.
Personalen inom driftområdet har mycket goda kunskaper inom sitt verksamhetsområde, men detta är dock inte tillräckligt för att uppnå en tillfredsställande och säkert bedrivande av verksamheten. Banförvaltare m. fl inom driftområdet saknar tydliga rollbeskrivningar och nörvändigt stöd för att
styrning och kontroll av uppdrag ska fungera på ett bra sätt. Detta får som konsekvens att säkerheten för ”tågaktörer” och resenärer inte kan tillgodoses.
Det behövs därför byggledare, teknisk personal och experter inom arbetsmiljö, miljö, säkerhet och kvalitet (HMSQ), informatörer och måhända övrig
administrativ personal (ekonomi etc) för att avlasta den banförvaltare som ansvarar för det enskilda kontraktets måluppfyllelse. IR bedömer det därför som angeläget att TRV omfördelar resurser till den operativa verksamheten, d.v.s till uppdrag/kontrakt. TRV bör måhända se över behovet av stödresurser på de centrala enheterna inom VO/CF och eventuellt fördela om resurserna till den operativa verksamheten, d.v.s till den del av verksamheten som ligger närmast kunderna.
Avslutningsvis vill vi tacka för det goda bemötande från alla berörda medarbetare under revisionen. Det bidrog starkt till att revisionen kunde genomföras i en öppen och positiv anda.
Borlänge den 2011-09-16
Tore Björk Peter Funck
Revisionsledare Internrevisionschef
2 Observationer och rekommendationer
2.1 Roller, ansvar och befogenheter
Ansvar, befogenheter samt delegeringar är beskrivna för driftområdeschefen.
Driftområdeschefen har beslutsrätt upp till 50 mkr inom budget. Rollen (enhetschef) är också reglerad i arbetsordningen. Vidaredelegering av
arbetsmiljöuppgifter är gjord till chef anläggningsdrift. Chef anläggningsdrift har beslutsattest upp till 25 mkr inom budget. Det finns en rollbeskrivning för banförvaltare från gamla organisationen som tillämpas. Det är oklart, för beställare som utförare, vad den biträdande banförvaltaren har för
arbetsuppgifter.
Byggledare är involverade i flera kontrakt. Arbetsuppgifterna har fördelats på flera kompetenser såsom byggledare, funktionsledare, el- och signal samt bana.
Vid revisionen framkom det önskemål om att det borde vara heltidsanställda byggledare för berört kontrakt.
IR konstaterar att det inom driftområdet förekommer flera roller och begrepp som upplevs som oklara. Exempelvis kan nämnas anläggningsägare,
infrastrukturförvaltare och stråkansvarig.
Ombudsrollen (enligt kontrakt) har chefen för anläggningsdrift. Det är dock oklart huruvida ansvar och befogenheter är vidaredelegerat till banförvaltare i uppdragen. Enligt uppgift från banförvaltare beskrivs arbetsuppgifter av samma karaktär (innehåll) på flera ställen i TRV:s arbetsordning. Detta kan få
konsekvensen att medarbetare inte vet till vem man ska vända sig för att få klarhet i en enskild fråga inom sitt verksamhetsområde, vilket i förlängningen kan innebära att en säkerhetsrisk uppstår.
En orsak till oklara roller anses vara att man i rollbeskrivningen inte vill skriva in i klartext vad som åligger respektive roll pga att det då finns en risk att man begränsar flexibiliteten (vad som ska göras och av vem) i verksamheten. Behovet av vilka resurser och kompetenser som behövs i genomförandet av uppdrag är inte klarlagt. Det pågår ett arbete med att bygga upp kompetenslag för varje kontrakt, bl.a. inom el- och signal- samt ekonomiområdet.
IR konstaterar att roller, ansvar och befogenheter med delegeringar bör omgående beskrivas och dokumenteras. Vidare bör organisationen identifiera vilka resurser som erfordras för genomförande av uppdraget. Vilka lednings- och stödresurser som bör ingå i uppdraget bör också klaras ut.
Infrastrukturförvaltarens roll framgår av arbetsordningen TDOK 2010:14 (för Trafikverket) och TDOK 2010:58 (för verksamhetsområde Trafik). Det är dock oklart vem som innehar rollen som infrastrukturförvaltare.
Observation # Rekommendation Ansvar Otydligheter i roller,
ansvar och befogenheter samt tillgång till
nödvändiga resurser i pågående kontrakt
1 Tydliggör roller, ansvar och befogenheter inom driftområdet – exempelvis för banförvaltare, byggledare, funktionsledaren och eventuella stödresurser.
2 Tydliggör rollen, ansvar och
befogenheter för anläggningsägare, infrastrukturförvaltaren och den stråkansvarige
3 Identifiera och säkerställ behovet av resurser i genomförandet av uppdrag
2.2 Krav i uppdragen Allmänt
Inriktningsbeslut för ”Drift och underhåll - järnväg upprättas av enheten
”Underhåll”. Beslutet utgör underlag för upprättande av entreprenadkontrakt, ett sk. funktionsavtal.
Den förfrågan som går till presumtiva enterprenörer avser förebyggande,
förutbestämt (planerat) och avhjälpande underhåll samt drift (ca 20%). Kraven i de olika uppdragen kan skiljas åt bl.a. beroende på omfattningen av trafik.
Lågtrafikerade banor har mera reglerbara mängder jämfört med bandelar med mera omfattande trafik. Krav ställs även på inställelsetid, antal fel etc.
De entreprenader som var föremål för IR granskning upphandlades under 2011.
Vid intervjuerna framkom att någon besiktning inför en av de nya
entreprenaderna inte har kunnat göras eftersom entreprenaden startat i maj och att man inte hunnit kontrollera anläggningen än på grund av vintern. Det
framkom därför synpunkter på att samtliga entreprenader borde startas under hösten för att hinna genomföra nödvändig aktiviteter. (Det pågår
övertagandebesiktning.) Förfrågningsunderlag
Arbetet med att ta fram funktionsavtal upplevs som att det har gått för fort. Man har exempelvis inte hunnit med utvärdering av erfarenheter från tidigare
genomförda entreprenader.
Det föreligger en viss otydlighet i ett antal begrepp, exempelvis vad som avses med funktionsavtal, vad som är fel och skada, normala snönederbördsdygn.
Vidare tycks det som att fokus har blivit på” fel och viten” istället för
funktionella krav. FU-dokumenten upplevs som bra. Man har fått en likriktning av kontrakten (underlag för genomförande), men man upplever dock, från både beställarsidan och entreprenadsidan, att det finns vissa otydligheter i rutiner och mallar avseende FU2000 och att relevansen för vissa krav måhända borde ifrågasättas. FU-dokumenten bör således uppdateras alternativt att nya underlag tas fram.
Vid intervju med banförvaltare framkom att det förfrågningsunderlag som tas fram vid upphandling inte är kommunicerat med driftområdet utan detta arbete sker på avdelningen ”Trafik Entreprenadupphandling”.
Internrevisionen konstaterar således att det finns brister i arbetssätt för
framtagandet av krav för uppdragen och att måhända relevansen för vissa krav går att ifrågasätta. TRV/T bör därför låta se över underlagen för förfrågningan.
Vidare bör man tydliggöra de begrepp som hanteras i förfrågningsunderlaget.
Utvärdering
Kontroller som genomförs av TRV både vid utvärdering av anbud och i den löpande produktionen upplevs ofta som subjektiva och kan därför variera från tillfälle till tillfälle då granskning görs. Det finns således risk för att beställarens bedömning blir alltför personrelaterad.
Någon utvärdering av genomförda funktionsavtal har inte genomförts. För att säkerställa att TRV tar lärdom av vunna erfarenheter från tidigare genomförda entreprenader bör det tas fram ett systematiskt (gemensamt inom TRV) arbetssätt för utvärdering och erfarenhetsåterföring.
Observation # Rekommendation Ansvar
Otydliga beskrivningar i förfrågningsunderlag för drift och underhåll av järnvägsanläggning
4 Förtydliga förfrågningsunderlag och begrepp som används, exempel; vad är fel och skada, normala snönederbördsdygn, funktionsentreprenad,
funktionsavtal etc
5 Ta fram arbetssätt för erfarenhets- återföring från tidigare genomförda entreprenader
Någon syn inför en av de nya entreprenaderna har inte kunnat göras eftersom entreprenaden startat i maj och att man inte hunnit kontrollera
anläggningen än på grund
6 Utred om tidpunkten för entreprenadstart behöver förändras
av vintern. Det är oklart om mål för uppdraget nåtts.
2.3 Mål för uppdragen
Målen för uppdragen är att bibehålla (och förbättra) status och funktion, färre fel, snabbare åtgärd av fel, antal fel och besiktningsanmärkningar minskas i syfte att minimera antalet tågförseningar. Målen har dock inte beskrivits samlat utan går att återfinna i flera av beställarens dokument. Mål finns beskrivet i entreprenörernas projektplan.
Enligt uppgift som framkom vid revisionen är bonus ett verktyg att få entreprenören att tydligare bidra till att målen uppnås. Bonus är reglerat i kontrakt. Det är dock oklart hur kopplingen mellan mål och bonus ser ut. I upphandlingen har man krav på inställelsetider. På vissa utsatta delar har man 1 timmes inställelsetid, på andra ställen 2 timmar. På helgerna har man upp till 3 timmar. Målen följs upp på byggmöten och avsteg är vitesbelagt.
Vid revisionen framkom att kontraktssumman för en av funktions-
entreprenaderna inte överensstämmer med det egentliga behovet av medel.
Kontraktssumman är betydligt lägre än det verkliga utfallet. Det redovisades ett exempel på att kontraktssumman i ett kontrakt var 56 mkr, medan det verkliga behovet (utfallet) var 85 mkr. Vidare har målen i uppdragen inte hanterats utifrån några övergripande strategiska mål. Målen har heller inte varit föremål för någon riskbedömning, d.v.s. huruvida det finns någon risk att något mål svårligen eller inte går att uppfylla.
Målen i uppdragen bör förtydligas och uppföljning av målen säkerställas.
Observation # Rekommendation Ansvar
Arbetssätt för att styra och leda verksamheten inom entreprenadkontraktet är otydligt beskrivet för driftområdet
7 Förtydliga arbetssätten för framtagning och uppföljning av mål
2.4 Styrning och kontroll
Granskning av projektplan efter kontraktskrivning
En grupp experter inom drifområdet granskar anbudshandlingarna i
upphandlingsskedet avseende arbetsmiljö, miljö, säkerhet och kvalitet (HMSQ).
Banförvaltaren är inte alltid direkt involverad i själva granskningen utan de olika experternas synpunkter diskuteras med förvaltaren när man är klar med genomgången. Gruppen tar fram ett granskningsutlåtande med lista på de brister man funnit. Det är dock oklart hur gruppen säkerställer att samtliga krav är tillgodosedda. Säkerhet och tillstånd anses säkerställas vid utvärderingen av anbudet.
Uppfattningen bland de intervjuade är dock att arbetssätt för granskning av projektplanen efter kontraktsskrivning inte är tillfredställande och i många fall otydligt. IR bedömer att krav och risker inte hanteras (säkerställande av
relevanta kontroller i den löpande verksamheten) på ett systematiskt sätt, vilket i förlängningen kan leda till inte önskvända avvikelser och störningar i
tågtrafiken. Några exempel på brister som framkom vid revisionen var:
Arbetsmiljöplanen är inte alltid anslagen på entreprenörens arbetsplats.
Banförvaltaren tillika arbetsmiljössamordnare blir inte informerad om att en
”utomstående” entreprenör skulle städa på bangården. Det var oklart vem som har ansvar för om någon olycka händer
En Banförvaltare uppger att han inte alltid blir informerad om arbeten i anläggningen som utförs av andra verksamhetsgrenar inom Trafikverket.
Något godkännande av projektplanen från beställarens sida har inte kunnat uppvisas. I ett par fall angavs att detta gjordes en notering i byggmötes- protokoll. Detta har dock inte verifierats.
Uppföljning
Det förekommer brister i beställarens egna uppföljningar av verksamheten.
Orsaken är, enligt vad som framkom vid intervjuerna, att det finns för få stödresurser – HMSQ, ekonomi etc - att tillgå under pågående entreprenad.
Resurser för HMSQ deltar dock i upphandlingsskedet.
I den löpande verksamheten har det visat sig att fokus ligger på att följa upp de tekniska kraven och mindre på arbetsmiljö säkerhet, miljö- och kvalitets- kraven. Det finns således inget systematiskt arbetssätt hos beställaren för genomförande av löpande kontroll s.k. stickprov i uppdragen. Vid revisionen framkom att det är entreprenören som på uppdrag av beställaren genomför besiktning på eget utfört arbete. För att få en så objektiv bedömning som möjligt vid dessa granskningar bör TRV måhända överväga att ta in ett oberoende granskningsorgan.
Dokumentstyrning
Det har även framkommit vid intervjuer med både beställare och entreprenörer att det finns brister i dokumentstyrningen och där det finns risk att nya
föreskrifter och ändringar i föreskrifter inte kommer användaren till del.
Ändringar i regelverk under kontaktens löptid kan få omfattande konsekvenser både kostnads- och utförandemässigt. Information om förändringar i styrande dokument liksom hanteringen av lagar, förordningar och förskrifter samt lokala krav borde därför beställaren se till att de sprids till berörda i entreprenaden.
Kontrollprogram
Entreprenören tar fram kontrollprogram som delges beställaren. Programmen anger vilka kontrollmoment som kommer att användas i projektet. Beställaren arkiverar dessa. Beställaren genomför sparsamt med stickprov utifrån
entreprenörens kontrollprogram. Kontrollprogrammen har en viss koppling till projektets risker, men detta bör dock tydliggöras. Det framgår inte om
beställaren har granskat kontrollprogrammet utifrån den av entreprenören genomförda riskanalysen. Beställaren har heller inte anget vad som minst bör tas med i ett kontrollprogram. Entreprenörens kontrollprogram är ett dokument som kontinuerligt ska uppdateras. Kontrolldokument som anges i kontroll- programmet är uppdragets kontrollplan.
Arbetsberedningar
Arbetsberedningar är nytt begrepp för entreprenören. SOS-planer anses dock vara en form av arbetsberedning. Behov av arbetsberedning är oklar –
kompetensen hos teknikerna är sådan att det inte anses behövas. Möjligen vid ett nytt arbetsmoment.
Avvikelser
Vid intervjuer har det framkommit olika uppfattningar hur man ska definiera en avvikelse. Skador på personal hanteras ibland som avvikelse. Även störningar i tågtrafiken anses vara en avvikelse.
Entreprenören delger beställaren avvikelserapporter löpande under uppdragets genomförande. Många anmärkningar typ M (månadsanmärkningar) som
framkommer vid besiktningar av infrastrukturen blir ibland åtgärdade sent eller inte alls. Orsaken anses vara att det saknas medel (anslag) för att utföra
åtgärden. Några bedömningar kan dessutom vara felaktiga.
Systematiskt arbetssätt avseende hantering av avvikelser är inte klarlagt. Detta borde gå att förtydliga på byggmöten, kanske som en stående punkt på
dagordningen.
Erfarenhetsåterföring
Uppföljning uppfattas som, med nuvarande arbetssätt, lätt att göra på
övergripande nivå, medan det på operativ nivå medför ett omfattande arbete.
”Underhåll” hanterar erfarenhetsåterföringen för driftområdet. Något
systematiskt arbetssätt kunde dock inte uppvisas för hur vunna erfarenheter ska
hanteras i processen eller i organisationen. Informationsspridningen upplevs som om den kan bli bättre.
För att säkerställa en rimlig intern styrning och kontroll av ingångna entreprenadkontrakt behövs ett systematiska arbetssätt för granskning och godkännande av projektplaner efter kontraktets undertecknande och under pågående arbeten. Beställaren bör således utforma tydliga arbetssätt, rutiner, mallar och checklistor. I den löpande kontrollen bör beställaren ta fram
arbetssätt för genomförande av bl.a. stickprovskontroller. Vidare bör beställaren klargöra vad som gäller i pågående entreprenad då det sker ändringar i styrande dokument, exempelvis i TRV:s allmänna bestämmelser och i lagar, förordningar, föreskrifter samt i lokala krav.
Observation # Rekommendation Ansvar
Systematiskt arbetssätt för granskning och
godkännande av projektplanen efter kontraktsskrivning finns inte.
8 Ta fram ett systematiskt arbetssätt för granskning och godkännande av projektplan
Det finns inget
systematiskt arbetssätt för genomförande av löpande kontroll s.k. Stickprov i uppdraget.
9 Ta fram ett systematiskt arbetssätt för uppföljning av uppdrag, s.k.
stickprov
Det finns inget
systematiskt arbetssätt som anger hur eventuella förändringar av TRV:s regelverk etc. ska hanteras i ett pågående kontrakt.
Det finns heller inte tydligt beskrivet hur lagar och andra krav ska hanteras – spridas i organisationen.
10 Ta fram ett systematiskt arbetssätt som beskriver hur ändringar av styrande dokument i pågående kontrakt ska hanteras.
Trafikverket, Internrevisionen, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1.
Telefon: 0771-921 921,Texttelefon: 0243- 750 90
