4. Månadsrapport oktober 2017

Månadsrapport oktober 2017

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Innehållsförteckning

1 Ekonomisk uppföljning ... 3

1.1 Prognos UAN ... 3

1.2 Kommentar till helårsprognos, utfall och budget ... 4

1.3 Investeringsprognos ... 7

2 Viktiga förändringar ... 8

3 Nya data och resultat ... 9

1 Ekonomisk uppföljning

1.1 Prognos UAN

Prognosrapport UAN

Budget

2017 Periodutfall Utfall % Prognos

okt Budget-

avvikelse Prognos aug

UTBILDNINGS- OCH

ARBETSMARKNADSNÄMND

Intäkter -25 010 -25 093 100 -25 110 100 -25 010

Kostnader 365 659 295 784 81 359 359 6 300 358 859

Netto (tkr) 340 649 270 691 79 334 249 6 400 333 849

Resultat (tkr) per verksamhetsnivå

Nämnd

Intäkter 0 0 0 0 0 0

Kostnader 810 705 87 810 0 810

Netto (tkr) 810 705 87 810 0 810

Kansli

Intäkter 0 -65 0 -100 100 0

Kostnader 13 347 9 217 69 13 447 -100 13 347

Netto (tkr) 13 347 9 152 69 13 347 0 13 347

Gymnasieutbildning

Intäkter -4 750 -9 170 193 -4 750 0 -4 750

Kostnader 262 151 219 345 84 258 551 3 600 257 851

Netto (tkr) 257 401 210 175 82 253 801 3 600 253 101

Gymnasiesärskola

Intäkter -700 -500 71 -700 0 -700

Kostnader 21 700 14 091 65 18 900 2 800 19 900

Netto (tkr) 21 000 13 590 65 18 200 2 800 19 200

Vuxenutbildning och SFI

Intäkter -7 500 -5 438 73 -7 500 0 -7 500

Kostnader 38 200 26 365 69 38 200 0 38 200

Netto (tkr) 30 700 20 927 68 30 700 0 30 700

Budget

2017 Periodutfall Utfall % Prognos okt

Budget- avvikelse

Prognos aug Arbetsmarknadsenhet

Intäkter -12 060 -9 921 82 -12 060 0 -12 060

Kostnader 29 451 25 334 86 29 451 0 28 751

Netto (tkr) 17 391 15 413 89 17 391 0 16 691

Prel. kostnader-interna 0 727 0 0 0 0

Diff/felkonteringar 0 1 0 0 0 0

RUDBECKSSKOLAN

Intäkter -198 855 -164 000 82 -197 855 -1 000 -197 855

Kostnader 198 855 162 021 81 197 855 1 000 197 855

Netto (tkr) 0 -1 979 0 0 0 0

Prel. kostnader-interna 0 0 0 0 0 0

1.2 Kommentar till helårsprognos, utfall och budget

Helårsprognosen för utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens alla verksamhetsområden, exklusive resultatenheten Rudbeck, är ett gemensamt överskott på 6,4 mnkr för 2017.

Överskottet uppstår inom verksamheterna gymnasieutbildning samt gymnasiesärskola främst på grund av lägre volymer jämfört med budgeterade volymmått inom både verksamheterna.

Nämnden prognosticerar i dagsläget för 40 elever färre jämfört med budgeterat volymmått för gymnasieutbildningens del. Prognosen görs utifrån en beräknad snittvolym som baseras på det faktiska antalet elever per månad fram till oktober samt en prognos för elevantalet under november och december. För gymnasiesärskolan prognosticerar nämnden i dagsläget för 6 elever färre jämfört med budgeterat volymmått som är 46 elever. Det faktiska elevantalet under vårterminen blev ett snitt på 40 elever, en volym som nämnden ser även under höstterminen, vilket gör att man uppskattar att elevantalet i snitt på helåret 2017 hamnar på 40 elever.

Volymprognoserna för båda verksamheterna är relativt säkra. Dock kan det fortsättningsvis ske förändringar i prognoserna då tex gymnasieeleverna alltid har möjligheter att göra förändringar i sina programval. Inom gymnasiesärskolan är volymerna relativt små och kostnaderna kan variera mycket elever emellan, vilket gör att ett fåtal elever kan ha stor påverkan på

kostnadsbilden. Elevvolymerna tillsammans med elevernas individuella stödbehov samt vilka program eleverna väljer att läsa påverkar den totala kostnadsbilden, vilket kan komma att förändra prognosen längre fram.

Eftersom både gymnasieskolan och gymnasiesärskolan bedriver sina verksamheter under läsår, med start i augusti och avslut i juni, försvåras arbete kring prognoser på gällande budgetår.

Arbetsmarknadsenhetens tidigare prognosticerade överskott på 700 tkr kommer att behöva nyttjas under innevarande budgetår. Kommunfullmäktige har gett enheten i uppdrag att

förstärka insatserna kring åtgärder för att underlätta nyanländas väg in på arbetsmarknaden och detta görs bland annat genom utökning av tjänster inom befintlig ram.

Rudbeck

Den intäktsfinansierade resultatenheten Rudbeck helårsprognos är ett nollresultat. Per den sista oktober uppvisar Rudbeck ett överskott på drygt 2 mnkr (per den sista oktober 2016 uppvisade Rudbeck ett överskott på 5,3 mnkr). Helårsprognosen har reviderats från ett bedömt underskott

på 2 mnkr till ett nollresultat. Rudbecks resultat för perioden januari-april var ett underskott på 8,5 mnkr där den största avvikelsen kunde finnas inom personalkostnaderna. Det föranledde en negativ avvikelseprognos för helåret på 2 mnkr med fortsatt arbete kring effektiviseringar i personalorganisationen. Sedan sommaren har extra personell resurs från

kommunledningskontoret med särskilt uppdrag att arbeta med ekonomistyrningen förstärkt arbetet. Rudbecks ledningsgrupp har tillsammans med förvaltningschef arbetat fram en åtstramad bemanningsplan för höstterminen med fokus på att samtliga lärare ska uppnå förväntad undervisningstid. Åtgärderna har gett effekt i form av bättre balanserade

personalkostnader, men även medfört försiktighet kring större inköp och personalvårdande aktiviteter, vilket torde vara förklaringen till att övriga kostnadsnivåer är låga. Rudbeck bedöms i dagsläget leverera en ekonomi i balans.

Utfallet jämfört med riktvärde och prognos

Riktvärdet per den sista oktober är att 83,3 procent av lagd budget bör vara förbrukad, båda vad gäller intäkter och kostnader. Dock avses här en linjär förbrukning som är lika stor under hela budgetåret. Kostnader och intäkter inom pedagogiska verksamheter såsom skolan varierar kraftigt under ett budgetår, främst beroende på att verksamheterna bedrivs på läsår, med start under augusti och avslut i juni.

Utfallet jämfört med riktvärdet för utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens alla

verksamhetsområden, exklusive Rudbeck, ligger på 79 procent. Sett till varje separat område varierar faktiska kostnader och intäkter mot budgeterade och ger både positiva och negativa avvikelser men på totalen ligger nämndens verksamheter något lågt mot budget. Att utfallet ligger lågt mot gällande riktväde återspelas även i helårsprognosen där nämnden i dagsläget prognosticerar ett överskott som en effekt av lägre elevvolymer.

Prognosbedömning

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens prognosbedömning är att det fortsättningsvis kan råda en viss osäkerhet kring volymerna. Det kan fortfarande finnas en viss rörlighet då tex gymnasieeleverna alltid har möjligheter att göra förändringar i sina programval. Inom gymnasiesärskolan är volymerna relativt små och kostnaderna kan variera mycket elever emellan, vilket gör att ett fåtal elever kan ha stor påverkan på kostnadsbilden. Elevvolymerna tillsammans med elevernas individuella stödbehov samt vilka program eleverna väljer att läsa påverkar den totala kostnadsbilden, vilket kan komma att förändra prognosen längre fram.

Osäkerhet kring volymer gäller både för gymnasieutbildning, gymnasiesärskolan samt Kunskapsparkens verksamheter.

Prognosen för den intäktsfinansierade resultatenheten Rudbeck bedöms även den som osäker i dagsläget. En balansering i personalkostnaderna kan utläsas vilket betyder att åtgärderna har haft planerad effekt. Dock ser man samtidigt en minskning i övriga kostnader vilket även det kan ses som ett resultat av besparingsåtgärderna. Översyn kring inköp av möbler samt genomförda lokalanpassningar sker också och en del av dessa kostnaderna ska flyttas från driften och läggas på investeringsanslaget vilket kan komma att påverka prognosen framåt.

Kommentarer till prognos per rapporteringsområde Nämnd och kansli

Prognosen både för den politiska verksamheten samt för kansliet bedöms på helåret hamna i nivå med budget.

Gymnasieutbildning

Bindningsnivån för gymnasieutbildningen ligger på 257 401 tkr. I budgeten ingår även ett anslag för fasta kostnader såsom modersmålsundervisning, särskilt stöd, terminskort, skolskjuts samt administrativa tjänster. Volymmåttet för bindningsnivån 2017 är 2 690 elever och

nämndens bedömning är att volymmåttet för 2017 är något högt. Prognosen för volymantalet görs utifrån en beräknad snittvolym som baseras på det faktiska antalet elever per månad fram till oktober samt en prognos för elevantalet under november och december. Även det

genomsnittliga elevantalet för 2016 var lägre än budgeterat volymmått och trenden talar för att det volymmåttet är för högt även i år. Utifrån nämndens bedömning att budgeterat volymmått är

något högt, prognosticeras ett beräknat överskott på grund av volymer på 3,6 mnkr (40 elever färre gånger programpriset för 2016 på 90 600 kr). Budgeten för det fasta anslaget om 11,8 mnkr ser i dagsläget ut att gå noll.

Gymnasiesärskola

För gymnasiesärskolan prognosticeras ett totalt överskott på 2,8 mnkr på grund av lägre volymer. Nämnden uppskattar att elevantalet i snitt på helåret hamnar på 40 elever baserat på föregående års snittutfall tillsammans med faktiskt antal snittelever i gymnasiesärskolan under januari-oktober (44 respektive 40 elever). Dock kan både kostnaderna och programpriserna för eleverna varierar stort under året. Inom gymnasiesärskolan är volymerna relativt små och kostnaderna kan variera mycket elever emellan, vilket gör ett fåtal elever kan ha stor påverkan på kostnadsbilden. Elevvolymerna tillsammans med elevernas individuella stödbehov samt vilka program eleverna väljer att läsa påverkar den totala kostnadsbilden, vilket kan komma att förändra prognosen längre fram.

Vuxenutbildning och SFI

Vuxenutbildning och SFI prognosticeras generera ett nollresultat. Prognosen är dock osäker, både utifrån volymer och poäng men även utifrån minskade statsbidrag samt återbetalningar och kan därför komma att förändras. Volymerna inom vuxenutbildningen per oktober visar på en fortsatt ökning inom grundläggande vux jämfört med volymsiffror uttagna i augusti. Även antalet producerade poäng samt antalet ansökningar för oktober visar på högre poängsiffror och fler ansökningar jämfört med samma månad föregående år. Denna positiva trend bedöms hålla i sig hela året. En kostnadsökning för helåret förväntas även uppstå som en direkt följd av de nationella delkurserna inom grundläggande vux som infördes 1 januari 2017. Dessa kurser innebär en ökning av verksamhetspoängen på ett flertal kurser. Dessutom finns en osäkerhet kring statsbidragsintäkterna, då t.ex. statsbidraget för komvux är borttaget för 2017. Istället finns det statsbidrag för yrkesutbildning för vuxna där ansökan ska ske i samverkan mellan tre kommuner. Riktlinjerna från Skolverket kring detta kom efter lagd budget vilket gör att budgeterade statsbidragsintäkter inte kommer överensstämmer med faktiskt erhållna. Totala statsbidragsintäkter beräknas hamna runt 4 000 tkr med reservation för eventuell återbetalning i december.

En kraftig ökning av antalet studerande inom SFI har noterats under vårterminen och det finns en oro att budgeten kommer att överskridas om trenden håller i sig under hela året. Med två månader kvar på 2017 har redan 30 procent mer kostnader inkommit än vad det gjorde hela 2016. Dessutom sker det i dagsläget inte heller någon justering för de kostnader som

kunskapsparken har för de personer som läser SFI inom etableringen samt att det inte heller sker någon fördelning av den schablonersättning som Migrationsverket betalar ut för mottagande av nyanlända flyktingar. Detta är två faktorer som också kommer påverka om budget kommer kunna hållas.

Arbetsmarknadsenheten

Arbetsmarknadsenheten prognosticeras på helåret att ha en budget i balans.

Rudbeck

Prognosen för Rudbecks totala ekonomi är ett nollresultat vid årets slut. Per den sista oktober uppvisar Rudbeck ett överskott på drygt 2 mnkr. Jämför man med samma period föregående år så var resultatet även då ett överskott, om än ett större på 5,3 mnkr. Intäkterna för perioden ligger på riktvärdet vilket bland annat beror på att statsbidragen för karriärtjänster och lärarlönelyftet, motsvarande 2,3 mnkr, nu har periodiserats ut för höstterminens fyra första månader. På kostnadssidan är det främst personalkostnaderna som påverkar då de utgör ca 65 procent av de totala budgeterade kostnaderna. Personalkostnaderna för vårterminen 2017 var 10,5 mnkr högre jämfört med vårterminen föregående år, dvs en ökning med 16 procent. Dock sjunker personalkostnaderna mycket under sommarmånaderna för att sedan öka igen på hösten i samband med nya läsårsstarter. I och med att personalorganisationen har setts över och

effektiviserats inför det nya läsåret och dess kursplan så syns en stabilisering i lönekostnaderna per löneutbetalningen i oktober.

Eventuell omdisponering av budget

Inga omdisponeringar av budget har gjorts i månadsrapporten per oktober.

Planerade åtgärder vid eventuella underskott

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden prognostiserar inga underskott i dagsläget.

1.3 Investeringsprognos

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens investeringsbehov prognosticeras i dagsläget hamna i nivå med tilldelad budget.

Investeringar Årsbudget Årsprognos Avvikelse

1 400 1 400 0

2 Viktiga förändringar

3 Nya data och resultat

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publicerade rapporten Öppna Jämförelser:

gymnasieskola 2017 under september månad.

Rapporten beskriver resultat på ett urval av nyckeltalen och ger en bild av gymnasieskolans genomströmning inom tre och fyra år samt uppnådd högskolebehörighet. Ungdomars etablering i arbete och fortsatta studier visar status två år efter gymnasieskolan. Statistiken bygger

huvudsakligen på uppgifter för läsåret 2015/16.

Resultaten presenteras utifrån två kommunperspektiv; lägeskommunsperspektivet för kommunala skolor och hemkommunsperspektivet för de elever som är folkbokförda i kommunen.