Månadsrapport maj 2017
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
Innehållsförteckning
1 Ekonomisk uppföljning ... 3
1.1 Prognos UAN ... 3
1.2 Kommentar till helårsprognos, utfall och budget ... 4
1.3 Investeringsprognos ... 7
2 Viktiga förändringar ... 8
3 Nya data och resultat ... 9
1 Ekonomisk uppföljning
1.1 Prognos UAN
Prognosrapport UAN
Budget
2017 Period-
utfall Prognos
apr Utfall % Budget-
avvikelse Prognos maj
UTBILDNINGS- OCH
ARBETSMARKNADSNÄMND
Intäkter -25 010 -12 447 -25 010 50 0 -25 010
Kostnader 365 659 143 048 358 859 39 6 800 358 859
Netto (tkr) 340 649 130 601 333 849 38 6 800 333 849
Resultat (tkr) per rapporteringsområde
Nämnd
Intäkter 0 0 0 0 0 0
Kostnader 810 365 810 45 0 810
Netto (tkr) 810 365 810 45 0 810
Kansli
Intäkter 0 -23 0 0 0 0
Kostnader 13 347 4 103 13 347 31 0 13 347
Netto (tkr) 13 347 4 080 13 347 31 0 13 347
Gymnasieutbildning
Intäkter -4 750 -4 563 -4 750 96 0 -4 750
Kostnader 262 151 108 893 257 851 42 4 300 257 851
Netto (tkr) 257 401 104 330 253 101 41 4 300 253 101
Gymnasiesärskola
Intäkter -700 -230 -700 33 0 -700
Kostnader 21 700 6 976 19 900 32 1 800 19 900
Netto (tkr) 21 000 6 746 19 200 32 1 800 19 200
Vuxenutbildning och SFI
Intäkter -7 500 -3 007 -7 500 40 0 -7 500
Kostnader 38 200 10 616 38 200 28 0 38 200
Netto (tkr) 30 700 7 609 30 700 25 0 30 700
Budget 2017
Period- utfall
Prognos
apr Utfall % Budget- avvikelse
Prognos maj Arbetsmarknadsenhet
Intäkter -12 060 -4 624 -12 060 38 0 -12 060
Kostnader 29 451 12 010 28 751 41 700 28 751
Netto (tkr) 17 391 7 386 16 691 42 700 16 691
Prel. kostnader-interna 0 86 0 0 0 0
Diff/felkonteringar 0 1 0 0 0 0
RUDBECKSSKOLAN
Intäkter -198 855 -79 506 -198 855 40 0 -198 855
Kostnader 198 855 92 454 200 855 46 -2 000 200 855
Netto (tkr) 0 12 948 2 000 0 -2 000 2 000
Prel. kostnader-interna 0 0 0 0 0 0
1.2 Kommentar till helårsprognos, utfall och budget
Helårsprognos jämfört med budget och föregående prognos
Helårsprognosen för utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens alla verksamhetsområden, exklusive resultatenheten Rudbeck, är ett gemensamt överskott på 6,8 mnkr för 2017. Överskottet uppstår inom verksamheterna gymnasieutbildning samt gymnasiesärskola främst på grund av lägre volymer jämfört med budgeterade volymmått inom både verksamheterna. Nämnden prognosticerar i dagsläget för 47 elever färre jämfört med budgeterat volymmått för gymnasieutbildningens del. För gymnasiesärskolan prognosticerar nämnden i dagsläget för 4 elever färre jämfört med budgeterat volymmått. Föregående års snittutfall på 44 elever tillsammans med det faktiska elevantalet nu som är 40 elever gör att nämnden uppskatter att elevantalet i snitt på helåret 2017 hamnar på 42 elever. Inom verksamheten
arbetsmarknadsenheten uppstår ett överskott på 700 tkr med anledning av konkursen av Svenska Migrationscentret och nedläggning av deras verksamhet.
Äskandet som nämnden gjorde till den förstärkta månadsrapporten angående medel från
kommunstyrelsens oförutsedda bundna medel för länsprislistan 2017 motsvarande 2,5 mnkr, tas i KS under juni månad. Budgetnivåhöjningen har nämnden tagit med i avvikelseberäkningen.
Rudbeck
Den intäktsfinansierade resultatenheten Rudbeck helårsprognos är ett underskott på 2 mnkr. Resultatet för perioden januari-maj visar på ett större underskott. Den största avvikelsen hittas inom
personalkostnaderna, där det noteras en större ökning nu jämfört med samma period 2015 och 2016. Dock varierar lönekostnaderna kraftigt under året med en rejäl kostnadsminskning under sommarmånaderna samt att personalorganisationen för nästkommande läsår (med start i augusti) planeras utifrån
kursplanerna och kan komma att ge en förändrad personalkostnadsbild för höstterminen. Ytterligare förstärkt uppföljning kring personalkostnaderna kommer att ske löpande under året och eventuella åtgärder kommer vidtas under året för att skapa hanterbara personalkostnadsnivåer, där man utnyttjar sina personalresurser på ett så effektivt sätt som möjligt. Bland annat har ett konsultföretag genomfört en genomlysning för att skapa ett underlag för beslut om organisationen för styrning och ledning av verksamhet och ekonomi för Rudbeck och dess enheter.
Utfallet jämfört med riktvärde och prognos
Riktvärdet för perioden ligger på 41,7 procent. Dock avses här en linjär förbrukning som är lika stor under hela budgetåret. Kostnader och intäkter inom pedagogiska verksamheter såsom skolan varierar kraftigt under ett budgetår, främst beroende på att verksamheterna bedrivs på läsår, med start under augusti och avslut i juni.
Utfallet jämfört med riktvärdet för utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens alla verksamhetsområden, exklusive Rudbeck, ligger på 38 procent. Sett till varje separat område varierar faktiska kostnader och intäkter mot budgeterade och ger både positiva och negativa avvikelser men på totalen ligger nämndens verksamheter något lågt mot budget. Att utfallet ligger lågt mot gällande riktvärde återspelas även i helårsprognosen där nämnden i dagsläget prognosticerar ett överskott.
Prognosbedömning
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens prognosbedömning är att det råder en stor osäkerhet kring volymerna. Eftersom både gymnasieskolan och gymnasiesärskolan bedriver sina verksamheter under läsår, med start i augusti och avslut i juni, försvåras arbete kring prognoser på gällande budgetår. Bland annat så finns det i dagsläget enbart preliminära antagningssiffror till gymnasiet för nästkommande läsår, den slutliga antagningsstatistiken offentliggörs i juni. Även efter det har elever möjlighet att göra förändringar i sina programval, något som kan komma att förändra prognosen framåt. För
gymnasiesärskolan handlar det om eventuella prisjusteringar inför nästkommande läsår, något som förutom volymerna kan slå på kostnadsbilden. Elevvolymerna tillsammans med elevernas individuella stödbehov samt vilka program eleverna väljer att läsa påverkar den totala kostnadsbilden, vilket kan komma att förändra prognosen längre fram.
Kommentarer till prognos per rapporteringsområde Nämnd och kansli
Prognosen både för den politiska verksamheten samt för kansliet bedöms på helåret hamna i nivå med budget.
Gymnasieutbildning
Bindningsnivån för gymnasieutbildningen ligger på 257 401 tkr. I budgeten ingår även ett anslag för fasta kostnader såsom modersmålsundervisning, särskilt stöd, terminskort, skolskjuts samt administrativa tjänster. Volymmåttet för bindningsnivån 2017 är 2 690 elever. Nämndens bedömning är att volymmåttet för 2017 är något högt, beräknat utifrån att det genomsnittliga elevantalet för 2016 var 2 565 elever, dvs.
47 elever färre jämfört med volymmåttet för samma år. Antagningen för höstterminen 2017 är dock ännu inte klar varför det råder osäkerhet i prognosen gällande antalet elever till hösten. Utifrån nämndens bedömning att volymmåttet är något högt, kan det komma att ges ett utrymme i budgeterad bindningsnivå motsvarande 47 elever färre men prognosen är osäker utifrån att det fasta anslaget inte räknas upp och därför kan komma att ta eventuellt överskott i anspråk.
Gymnasiesärskola
För gymnasiesärskolan prognosticeras ett totalt överskott på 1,8 mnkr på grund av lägre volymer.
Nämnden uppskattar att elevantalet i snitt på helåret hamnar på 42 elever baserat på föregåande års snittutfall tillsammans med faktiskt antal elever i gymnasiesärskolan i dagsläget (44 elever respektive 40 elever). Dock kan både kostnaderna och programpriserna för eleverna varierar stort under året. För gymnasiesärskolan handlar det om eventuella prisjusteringar inför nästkommande läsår, något som förutom volymerna kan slå på kostnadsbilden. Den totala kostnadsbilden påverkas alltså av
elevvolymerna tillsammans med elevernas individuella stödbehov samt vilka program eleverna väljer att läsa vilket kan komma att förändra prognosen längre fram.
Vuxenutbildning och SFI
Vuxenutbildning och SFI prognosticeras generera ett nollresultat. Prognosen är dock osäker, både utifrån volymer och poäng men även utifrån minskade statsbidrag och kan komma att förändras under året.
Volymerna inom vuxenutbildningen är fortsättningsvis låga jämfört med föregående år men en ökning noteras under maj månad. Dock noteras en relativt kraftig ökning av antal poäng varje månad inom den gymnasiala vuxenutbildningen där det totala antalet poäng efter fem månader 2017 nästan ligger på samma nivåer som för halvåret 2016. En kostnadsökning förväntas även uppstå som en direkt följd av de nationella delkurserna inom grundläggande vux som infördes 1 januari 2017. Dessa kurser innebär en ökning av verksamhetspoängen på ett flertal kurser. Dessutom finns en osäkerhet kring
statsbidragsintäkterna, då t.ex. statsbidraget för komvux är borttaget för 2017. Istället finns det statsbidrag för yrkesutbildning för vuxna där ansökan ska ske i samverkan mellan tre kommuner.
En kraftig ökning av antalet studerande inom SFI har noterats under vårterminen och det finns en oro att budgeten kommer att överskridas om trenden håller i sig under hela året. Dessutom sker det i dagsläget inte heller någon justering för de kostnader som kunskapsparken har för de personer som läser SFI inom etableringen samt att det inte heller sker någon fördelning av den schablonersättning som
Migrationsverket betalar ut för mottagande av nyanlända flyktingar. Detta är två faktorer som också kommer påverka om budget kommer kunna hållas.
Arbetsmarknadsenheten
Arbetsmarknadsenheten prognosticeras göra ett överskott på 700 tkr med anledning av konkursen av Svenska Migrationscentret och nedläggning av deras verksamhet under maj månad. Kommunen har via arbetsmarknadsenheten haft ett samarbete med centret och gett bidrag motsvarande 1 mnkr för 2017.
Samarbetet har handlat om att bland annat ge en möjlighet för personer med funktionsnedsättning att komma i arbete. Kvarvarande budgetmedel blir i dagsläget kvar i arbetsmarknadsenhetens ram.
Rudbeck
Prognosen för Rudbecks totala ekonomi är ett underskott på 2 mnkr vid årets slut. Efter fem månader uppvisar Rudbeck ett minusresultat på närmare 13 mnkr. Jämför man med samma period föregående år så var resultatet även då ett underskott, om än ett mindre på 2,4 mnkr. Intäkterna för perioden ligger något lågt mot budget. Det beror bland annat på att statsbidragen för karriärtjänster och lärarlönelyftet, motsvarande 2,3 mnkr, utbetalas av Skolverket under juni avseende vårterminen. Trenden visar även att mer intäkter inkommer vid slutet på terminerna då t.ex. Stockholms stad faktureras och betalar för sina elever terminsvis. Det är inom personalkostnaderna som den största avvikelsen uppstår. Jämfört med samma period föregående år så är personalkostnaderna nu ca 9 mnkr högre (borträknat för statsbidraget för lärarlönelyftet eftersom detta inte påverkade föregående års periodutfall). Dock sjunker
personalkostnaderna mycket under sommarmånaderna för att sedan öka på hösten men sett till trender i lönekostnaderna två år bakåt i tiden så finns det anledning att genomföra detaljerade uppföljningar och analyser löpande. Åtgärder kommer att vidtas under året för att skapa hanterbara personalkostnadsnivåer, där man utnyttjar sina personalresurser på ett så effektivt sätt som möjligt. Bland annat har ett
konsultföretag genomfört en genomlysning för att skapa ett underlag för beslut om organisationen för styrning och ledning av verksamhet och ekonomi för Rudbeck och dess enheter.
Eventuell omdisponering av budget
Inga omdisponeringar av budget har gjorts i månadsrapporten för maj månad.
Planerade åtgärder vid eventuella underskott
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden prognostiserar ett underskott på den intäktsfinansierade resultatenheten Rudbeck. Åtgärder med att se över personalkostnaderna per rektorsområde har påbörjats genom förstärkta uppföljningar. Parallellt har även ett konsultföretag genomfört en genomlysning för att skapa ett underlag för beslut om organisationen för styrning och ledning av verksamhet och ekonomi för Rudbeck och dess enheter.
1.3 Investeringsprognos
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens investeringsbehov prognosticeras i dagsläget hamna i nivå med tilldelad budget.
Investeringar Årsbudget Årsprognos Avvikelse
Utbildnings- och
arbetsmarknadsnämnden 1 400 1 400 0
2 Viktiga förändringar
Svenska migrationscentret har bedrivit verksamhet i kommunen för personer som står långt från arbetsmarknaden sedan januari 2015. Svenska migrationscentret har gått i konkurs och lägger ner verksamheten under maj månad och de 12 deltagare som varit anställda går tillbaka till annan insats via arbetsförmedlingen.
3 Nya data och resultat
Ingen ny data och resultat rörande verksamheternas kvalitet och effektivitet finns att rapportera.
