ÅSTORP Bildningsnämnden

(1)

ÅSTORP

Bildningsnämnden

KALLELSE

Bildningsnämnden kallas till sammanträde Datum:

Tid:

Plats:

2017-06-21 18:00

B j ömekullasalen, kommunhuset

Ledamöter kallas Ersättare underrättas

Allmänheten har möjlighet att senast 17:55 inställa sig för att ställa eventuella frågor om något av ärendena på nedanstående lista och/eller lyssna på förvaltningens information.

FÖREDRAGNINGSLISTA 1. Upprop

2. Val av justerare och tid för justering 3. Fastställande av föredragningslista 4. Förvaltningens information

Förslaget till effektivisering av bildningsförvaltningen Risk- och konsekvensanalys för Tingdalsskolan

Arbetsgruppens sammansättning för Tingdalsskolans byggnation Kunskapsresultat våren 2017

Utvärdering av hälsokvällen

5. Svar till revisionen - Granskningsrapport om måluppfyllelse i grundskolan OMEDELBAR JUSTERING

6. Övergripande mål för fritidshem, förskoleklass och förskola 7. Utbyggnad av Tingdalsskolan

8. Förstudie Haganässkolan 9. Införande av beslutslogg 10. Eventuella övriga ärenden

11. Redovisning av beslut från Barn- och elevombudet 12. Redovisning av delegationsbeslut

13. Redovisning av delgivningar

14. Eventuella inbjudningar till kurser och konferenser 15. Eventuell information från kontaktpersoner

Åstorp 201 7-06-14

Reino Persson Ordförande

Johan Peterson Sekreterare

Postadress: 265 80 Åstorp I Gatuadress: Storgatan 7 I E-post: kommun@astorp.se I Telefon: 042-640 00 I Fax: 042-642 1 O Org. nr. 212000-0936 I Bg 5103-2951 I Pg 11 01 50-0 I www.astorp.se

(2)

Bildningsnämnden SAMMANTRÄDESLISTA

Mandat S+C+KD = 8 M+L = 2 SD =3

Namn Närvaro § §

Ledamot Ja Nej Avstår Ja Nej Avstår

Paul Ericsson (M) Ivan Cirkanovic (S) Linda Camper (S) Johan Bendtzen (S) Sten Hugosson (SD) Bodil Hellberg (L) Iby Todor (S) Murat Özbalci (C) Anton Holmberg (SD) Sofia Hultberg (C)

Marcus Möller (SD), 2:e vice ordf Gun Friberg (S), 1:e vice ordf Reino Persson (S), ordförande

Ersättare

Kerstin Andersson (S) Patrik Ivarsson (S) Maria Gottschalk (SD) Camilla Häggström (M) Jacob Larsson (C) Nils Persson (KD) Jenny Ahlgren (MP)

Enligt beslut i kommunfullmäktige, 2014-11-17, § 193 gäller följande turordning för ersättare:

I första hand sättes ersättare från eget parti in, i andra hand ersättare i nedanstående ordning:

Parti Ersättare i ordning

Socialdemokraterna Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet Centerpartiet Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet Miljöpartiet Centerpartiet, Kristdemokraterna

Moderaterna Liberalerna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet

Liberalerna Moderaterna

Sverigedemokraterna Moderaterna

(3)

ÅSTORP

Justerandes signatur

Bildningsnämndens arbetsutskott

6(6)

ÄRENDE NR:5

Sammanträdes protokoll

Sammanträdesdatum 201 7-06-07

Binau § 25

Svar till revisionen - Granskningsrapport om måluppfyllelse i grundskolan

Dnr BIN 2017/53

Sammanfattning

KPMG har på uppdrag av de förtroendevalda revisionerna i Åstcrps kommun granskat måluppfyllelse i grundskolan. Syftet med granskningen har varit att bedöma vilka förutsättningar rektor har att leda det pedagogiska arbetet och utveckla utbildningen, samt hur bildningsnämnden följer upp resultaten och styr verksamheten mot målen. Uppdraget ingår i

revisionsplanen för 2017.

Revisorerna önskar svar från bildningsnämnden kring vilka åtgärder nämnden avser att vidta med anledning av resultatet i granskningen.

Yttrandet ska vara revisionen tillhanda senast 2017-06-22.

Beslutsunderlag

Förvaltningens förslag till svar, 2017-05-23

Yrkanden

Sofia Hultberg (C) yrkar att "Lpfö 2011" ändras till "Lpfö98/2016).

Ordförande yrkar bifall till Sofia Hultbergs (C) yrkande.

Ordförande yrkar på att föreslå bildningsnämnden att godkänna

förvaltningens förslag som nämndens svar till revisionen med ändringen att

"Lpfö 2011" ändras till "Lpfö98/2016).

Beslutsgång

Ordförande prövar om det är arbetsutskottets mening att besluta i enlighet med lagt yrkande och finner att så är fallet.

Arbetsutskottets beslut

Föreslå bildningsnämnden att godkänna förvaltningens förslag som nämndens svar till revisionen med ändringen att "Lpfö 2011" ändras till

"Lpfö98/2016).

Expedieras till:

Akt

Utdragsbestyrka nde

(4)

ÅS TORP

Bildningsnämnden

Svar till KPMG AB gällande "Granskning av måluppfyllelse i grundskolan" 2017-03-13

Bildningsnämnden kommer utifrån genomförd granskning att följa upp och kvalitetssäkra verksamheten utifrån följande punkter:

• I enlighet med 3 kap. 3 § skollagen ska tillse att alla elever "ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål."

Bildningsnämnden får kontinuerlig information gällande elevernas kunskapsresultat, måluppfyllelse, analys av kunskapsresultat samt insatta åtgärder, för att eleverna ska nå så långt som möjligt i sitt lärande och i sin personliga utveckling. Information sker två ggr/år av respektive skolledarteam.

• Bör utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete genom att stärka kommunikationen mellan nämnd och personal både vad det gäller det systematiska kvalitetsarbetets process och vilka åtgärder som vidtas.

Bildningsnämnden kommer genom förvaltningens försorg att få en tydlig redogörelse för hur det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs.

Åtgärder för att förbättra kvaliteten i arbetet redovisas två ggr/år då skolledarteamen redovisar sina analyser, vilka identifierade

förbättringsområden det finns samt vilka insatser som kommer att ske.

• Analysera skollokalernas ändamålsenlighet och om möjligt vidta åtgärder för att stärka förutsättningar för hög måluppfyllelse En långsiktig lokalstrategisk plan kommer att arbetas fram under hösten 2017 och våren 2018 i samverkan med lokalstrategen i Åstorps kommun. Utgångspunkt är att skapa funktionella lokaler för arbetet i förskola och skola, där lokalernas utformning och

funktioner bygger på läroplanen för grundskolan (Lgr 11) och läroplan för förskolan (Lpfö98/2016) samt aktuell forskning om hur utformningen av lokaler främjar barnens och elevernas lärande.

2017-06-14

Postadress: 265 80 Åstorp I Gatuadress: Storgatan 7 I E-post: kommun@astorp.se I Telefon: 042-640 00 I Fax: 042-506 23 Org. nr. 212000-0936 I Bg 5103-2951 I Pg 11 01 50-0 I www.astorp.se

(5)

• Analysera och effektivisera användningen av olika system samt att skolledarna har förutsättningar, till exempel genom att effektivt och adekvat stöd ges inom lämpliga områden såsom arbetsrätt, att verka som ledare i det pedagogiska arbetet och utveckla utbildningen.

Bildningsnämnden kommer genom förvaltningens försorg att ha kontinuerlig uppföljning av användningen av olika system och kompetensutvecklingsbehov hos skolledarna i kommunen.

Skolledarna kommer att erbjudas kompetensutvecklande insatser gällande användandet av olika system i samarbete med HR-enheten i Åstorps kommun. Även när det gäller utvecklingsbehov i

perspektivet att verka som ledare i det pedagogiska arbetet och utbildningens utveckling kommer det att erbjudas

kompetensutvecklande insatser.

• Följa upp rektorernas och de biträdande rektorernas olika roller på enheterna och huruvida lagens skrivning om ledningen av utbildningen efterlevs.

Nämnden kommer genom förvaltningens försorg att genomföra förtydligande till all personal, gällande skolorganisationens struktur och funktion och hur denna motsvarar skollagens krav. Varje rektor kommer att redogöra för detta vid det nya läsårets uppstart.

• Följa upp att eleverna vid alla skolenheter har tillgång till elevhälsans olika insatser.

Bildningsnämnden kommer att få kontinuerlig uppföljning av elevhälsans arbete vid varje läsårs slut, när det gäller bl.a. tillgången på elevhälsans olika insatser. Uppföljningen kommer att genomföras av elevhälsans chef.

Bildningsnämnden, Åstorps kommun

2(2)

(6)

(7)

ÅS TORP

Bildningsförvaltningen

ÄRENDE NR:6

Anita Sjöberg Utvecklingsstrateg 042 - 643 44

anita.sjoberg@astorp.se

Bildningsnämnden

Tjänsteskrivelse Datum 2017-06-14 Version 1

Målformuleringar för förskola, förskoleklass och fritidshem Dnr BIN 201 7 /80

Sammanfattning

Arbetsgrupper i förskola, förskoleklass och fritidshem har tagit fram förslag på övergripande målformuleringar för de tre verksamhetsområdena.

Målformuleringarna utgår från bildningsnämndens vision och mål 2015- 2018, utifrån skollagen och utifrån gällande läroplaner för grundskolan och förskolan.

Beaktande av barnperspektivet

[ ] Barnperspektivet har beaktats och förslaget till beslut bedöms inte påverka barn

[ x] Barnperspektivet har beaktats och förslaget till beslut bedöms påverka barn

Beslutsunderlag

Protokoll från bildningsnämndens arbetsutskott 2017 -06-07.

Ärendet

Ärendet togs upp vid bildningsnämndens arbetsutskotts_sammap.träde 2017- 06-07. Förskola, förskoleklass och fritidshem har tidigare inte haft några övergripande mål för sina verksamheter. Pedagoger och chefer har i

samverkan arbetat fram förslag till målformuleringar som är tänkta är gälla för alla dessa verksamheter. Gemensamma formuleringar gör att större likvärdighet kan gälla, det blir en helhetssyn och det systematiska kvalitetsarbetet vilar på samma grund.

Följande tre övergripande målformuleringar föreslås.

I förskolan: Genom undervisning, lek och lärande ger vi barnen förutsättningar att vara självständiga individer med tilltro till sin egen förmåga.

1(2)

(8)

I förskoleklass: Vi stimulerar och utvecklar elevers lärande samt förbereder dem för fortsatt utbildning.

I fritidshem: Vi utvecklar självständiga elever som är delaktiga i sin vardag och tar ansvar för sin framtid.

Bedömning utifrån barnperspektivet Har barn fått uttrycka sina åsikter?

Ja indirekt, eftersom förslaget är för barnens bästa.

Hur har barns bästa beaktats?

Målformuleringarna tar hänsyn till barnperspektivet så att barnen ska

få

rätt förutsättningar för att stimuleras, utmanas och utvecklas.

Beskriv eventuella intressekonflikter Det finns inga intressekonflikter.

Förslag till beslut

Bildningsnämnden godkänner formuleringarna på de övergripande målen för förskola, förskoleklass och fritidshem.

Anita Sjöberg

Expedieras till:

Brödtext

Postadress: 265 80 Åstorp I Gatuadress: Storgatan 7 I E-post: kommun@astorp.se I Telefon: 042-640 00 I Fax: 042-506 23 Org. nr. 212000-09361Bg5103-2951IPg11 01 50-0 lwww.astorp.se

2(2)

(9)

ÅSTORP

Justerandes signatur

Bildningsnämndens arbetsutskott

5(6)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2017-06-07

Binau § 24

Övergripande mål för fritidshem, förskoleklass och förskola Dnr BIN 2017/77

Sammanfattning

APita Sjöberg föredrar ärendet.

Yrkanden

Ordförande yrkar att ärendet tas upp på bilclningsnämnden den 21 juni och att förslag till mål ska finnas med som förslag till beslut.

Beslutsgång

Ordförande prövar om det är arbetsutskottets mening att besluta i enlighet med lagt yrkande och finner att så är fallet.

Arbetsutskottets beslut

Ärendet tas upp på bildningsnämnden den 21 juni och förslag till måi ska finnas med som förslag till beslut.

Expedieras

till:

Akt

Utdragsbestyrkande

(10)

(11)

ÅSTORP

Bildningsförvaltningen

Avdelning

ÄRENDE NR:1

Sammanställning och analys av

föräldraförslag, funktionsbehov, frågeställningar och kostnader rörande tillfälliga moduler med

omklädningsmöjligheter för uteidrott på Tingdalsskolan från hösten 2017

2017-06-12

Petruska Rogmark

Projektledare Bildningsförvaltningen

Postadress: 265 80 Astorp I Gatuadress: Storgatan 7 I E-post: kommun@astorp.se I Telefon: 042-640 00 I Fax: 042-506 23 Org. nr. 212000-0936 I Bg 5103-2951 I Pg 11 01 50-0 I www.astorp.se

1 (7)

(12)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Bakgrund ......................................... 3

2 Föräldraförslag ......................... 3

2.1 Nackdelar med dagens situation enligt några föräldrar ............. 3

2.2 Förslag från några föräldrar .............. .4

3 Personalens synpunkter .............. 4

3.1 Lokal- och funktionsbehov enligt personalen ......... 4

3.2 Hur skulle förslaget kunna genomföras? ........... 5

3.3 SWOT med personalen ................ 6

3.4 Övriga frågor från personalen ............... 6

4 Fakta ang bussavtal och kostnader ............... 7

5 SlutsatsER ................................................ 7

2(7)

(13)

1 BAKGRUND

Ar 2014 blev Tingdal/Björnåsskolan en skolenhet för årskurserna F-6. Detta beslut medförde att Björnås-huset även fick inrymma åk 3 grundskolebarn trots att det var planerat enbart för förskoleverksamhet samt F-2.

Läsåret 2016/2017 tvingades årskurs 3 att flytta ner till Tingdalsskolans hus, då allt fler förskolebarn tog plats i Björnåshuset. För att då få plats på skolan placerades moduler bredvid skolbyggnaden för att inrymma åk 3. I siffror betyder detta att i juni 2016 inrymde Tingdalsskolans lokaler 127 elever och i februari 2017 inrymde den 208 elever. Alltså en elevökning på ca 40 % på en termin för skolbyggnaderna.

På grund av att skolan inte har några specialsalar för idrott, slöjd och hemkunskap måste eleverna åka till andra skolors lokaler för undervisning i dessa ämnen. Under våren 2017 åker eleverna 38 bussturer i veckan för att få sin lagstadgade undervisning. Detta medför svårigheter att skapa goda pedagogiska förutsättningar för eleverna då det pedagogiska arbetet styrs av logistiken kring bussar, måltider, medåkande personal, andra skolors möjlighet att ta emot eleverna mm.

På skolans föräldraråd 2017-05-16, då bildningsförvaltningens chef Annika Hoppe och bildningsnämndens ordförande Reino Persson var närvarande, framfördes ett förslag från några föräldrar om att ställa moduler med omklädningsrum på skolans mark för att kunna ha uteidrott på skolan från nästa termin för att minska på antalet stressande bussrörelser för eleverna.

Projektledare Petruska Rogmark fick 2017-05-29 i uppdrag att göra en kort analys av för- och nackdelar med förslaget och att presentera detta för bildningsnämnden.

2 FÖRÄLDRAFÖRSLAG

Petruska Rogmark intervjuade vid ett möte 2017-06-08 Elin Rosberg, förälder till barn på Tingdalsskolan - som på senaste föräldrarådet föreslagit att alla eller en viss del av bussningarna till idrott på annan plats än Tingdalsskolan ska ersättas med idrott utomhus på skolan, med hjälp av moduler med omklädningsrum.

Elin Rosberg menar att några föräldrar vid flera tillfällen de senaste åren föreslagit uteidrott - bland annat för ett år sedan på föräldrarådet. På senaste föräldrarådet visade det sig att detta inte kommunicerats till Annika Hoppe på BIF eller Reino Persson på BIN. Bitr. rektor Pia Elming förklarade på mötet att detta berodde på att skolpersonalen inte ställt sig positiva till förslaget.

2.1 Nackdelar med dagens situation enligt några föräldrar

• Det är tiderna då det finns tillgång till bussar som styr när barnen ska ha idrott - inte vetenskapliga grunder för när det är lämpligt och fördelaktigt att schema- lägga idrott i förhållande till övriga tider, inlärning och andra ämnen

• Barnens rast infaller då de sitter på bussen och de får då inte sitta tillsammans med vem de vill

• Bussandet skapar mycket stress för barnen - de måste hela tiden skynda sig - från föregående lektion - till buss - till omklädning - till själva idrottslektionen - till dusch och ombyte - åter till buss - till nästa lektion på skolan

• Incidenter som uppstår med anledning av stress och bussande hinner inte hanteras pga av att bussarna måste hålla sina tider - incidenter riskerar följa med in i nästa lektion och måste hanteras av en lärare som inte varit på plats - och ta tid från dess lektion för att reda ut incidenten

• Barn bör/ska enligt Livsmedelsverket äta lunch mellan kl 11.00 och 13.00. Våra barn tvingas kasta i sig lunchen tidigare än så.

Postadress: 265 80 Åstorp I Gatuadress: Storgatan 7 I E-post: kommun@astorp.se I Telefon: 042-640 00 I Fax: 042-506 23 Org. nr. 212000-0936 I Bg 5103-2951IPg11 01 50-0 I www.astorp.se

3(7)

(14)

2.2 Förslag från några föräldrar

• Samtliga eller en del av bussturerna till idrottslokaler på andra skolor ersätts med uteidrott på Tingdalsskolan

• Uteidrott införs under hela skolåret för eleverna på Tingdal.

Vädret är sällan så pass dåligt att det inte är genomförbart med idrott utomhus i södra Sverige året runt.

I andra hand införs uteidrott på skolan under årets varmaste månader, tex under halva höstterminen och halva vårterminen.

• Bussturer som avser teorilektioner i idrott på annan plats utgår helt och teorilektionerna hålls på skolan i befintliga undervisningslokaler

• Moduler med omklädningsrum och duschar placeras på skolan

• Om vädret i:%r för dåligt för uteidrott sA genomförs istället teorilektion inomhus

• Vädret kan få styra över innehållet i aktiviteterna, snöar det kan man åka pulka

• Använd läsåret 2017-2018 som ett provår för att generellt öka skolans mängd av uteidrott och uteverksamhet

3 PERSONALENS SYNPUNKTER

Petruska Rogmark genomförde 2017-05-30 en workshop med Tingdalsskolans idrottslärare samt schemaläggare/skolutvecklare för att analysera för- och nackdelar med förslaget om uteidrott samt för att identifiera funktionskrav och behov.

3.1 Lokal- och funktionsbehov enligt personalen

• 2 omklädningsrum för upp till 20 st flickor

• 2 omklädningsrum för upp till 20 st pojkar

• 6-8 duschar som kan avdelas i två grupper vid behov

• 4 st toaletter

• 1 omklädningsrum inkl dusch, säkerhetsskåp för kläder och värdesaker, toalett för idrottslärare

• Materialförvaringsrum

• Markberedning för uteidrott (dvs friidrott mm)

• Utrustning för uteidrott

4(7)

(15)

3.2 Hur skulle förslaget kunna genomföras?

1) Om (i princip) alla idrottslektioner genomförs utomhus året runt på Tingdal läsåret 2017-2018, innebär det:

a. att alla bussrörelser till idrott utgår (ej slöjd) b. att modulerna utnyttjas 100 % av tiden

c. en kostnadsbesparing på personal som inte behöver följa med på bussar till idrottslokaler på ca 200.000 kr per läsår

d. ingen kostnadsbesparing på milkostnader under 2017-2018, pga att det är ett års fördröjning på ändringar i bussavtalet

e. en kostnad för moduler på ca 750.000 kr plus markberedning

2) Om en lektion per vecka genomförs inomhus och en lektion per vecka genomförs utomhus - per klass och vecka - året runt, läsåret 2017-2018, innebär det:

a. att hälften av bussrörelserna till idrott kvarstår och hälften utgår, varje vecka hela terminen

b. att modulerna utnyttjas 50 % av tiden varje vecka

c. att personalkostnad för bussmedföljande personal kvarstår för ta hand om barnen på de förlängda raster som måste finnas i schemat med anledning av bussrörelser

d. ingen kostnadsbesparing på milkostnader under 2017-2018, pga att det är ett års fördröjning på ändringar i bussavtalet

e. en kostnad för moduler på ca 750.000 kr plus markberedning

3) Om en lektion per vecka genomförs inomhus och en lektion per vecka genomförs utomhus - per klass och vecka - under halva höstterminen och halva vårterminen läsåret 2017-2018, innebär det:

a. att hälften av bussrörelserna kvarstår halva terminen och att alla bussrörelser kvarstår andra halvan av terminen

b. att modulerna utnyttjas 50 % av tiden halva terminen och inte alls halva terminen, dvs totalt sett 25 % av tiden

c. att idrottslokaler kommer att stå tomma på andra skolor halva höst- och halva vårterminen då de måste bokas för hela läsår pga gemensam schemaplanering för alla berörda skolor

d. att personalkostnad för bussmedföljande personal kvarstår för ta hand om barnen på de förlängda raster som måste finnas i schemat med anledning av bussrörelser

e. ingen kostnadsbesparing på milkostnader under 2017-2018, pga att det är ett års fördröjning på avtalsändringar

f. en kostnad för moduler på ca 750.000 kr plus markberedning

5(7)

(16)

3.3 SWOT med personalen

Skolledning samt tillfrågad skolpersonal ser följande övergripande styrkor, svagheter, hot och möjligheter med det aktuella uteidrottsförslaget.

Styrkor Svagheter

Rätt lunchtider för eleverna Väderkänsligt (inga ledig klassrum att tillgå) 30 min kortare skoltid/vecka för Utemiljöns utformning och väder styr undervis- elever och personal ningsplanering och begränsar genomförande Färre bussrörelser, dvs mindre istället för att undervisningens mål och krav är

stress styrande

Vid rast hindras andra barn att nyttja fotbollsplan och mu!tiaren2 i viss omfattning

Kräver investering av föräldrar i bättre utegympa- kläder

Tomma lokaler på andra skolor halva terminen Dubbelt schemaarbete för personalen (mycket stor belastningsökning)

Dubbla scheman (mycket stor belastningsökning) Ingen personalbesparing pga minskade bussturer (om man tar halvterminsförslagen)

Schemaplacering av slöjd begränsas av tillgång på slöjdlärare på Rågen

Möjligheter Hot

· -

Barnen får mer frisk luft Svårare att uppnå läroplansmålen

Barnen "glömmer" gympakläder för att slippa utegympa (händer redan nu)

ldrottspersonal slutar/svårrekryterad Riskerar ta tid och resurser från planering och genomförande av nya idrottshallen

Riskerar att fysiskt krocka med byggande av ny idrottshall våren 2018

~--

3.4 Övriga frågor från personalen

• Konflikt med hallbygge som planeras till våren 2018?

• Tillgänglighetsnivå i modulerna för olika typer av funktionshinder?

• Tillgänglighetsnivå i utemiljön för olika typer av funktionshinder?

• Markberedning för moduler inkl vatten och avlopp?

• Hyreskostnad kontra besparingar och nyttoeffekter?

• Placering av moduler (riskerar påverkar bef brist på parkeringsplatser?)

• Budget för inköp av idrottsmateriel för uteidrott

• Väderpåverkan

• Övriga föräldrars synpunkter

·-

6(7)

(17)

4 FAKTA ANG BUSSAVTAL OCH KOSTNADER

P 0 Ganestam som ansvarar för bildningsförvaltningens upphandling och avtal för skolskjutsar har lämnat följande information rörande kostnader och logistik.

• Efter att morgonskjutsarna till kommunens skolor är genomförda varje morgon finns ett "fönster" mellan kl 8:40 - 12:50 då bussar och chaufförer kan nyttjas för andra körningar av skolorna. Under denna period har Tingdal förtur på val av tider, före övriga skolor.

• Mellan kl 8:40 - 12:50 är extrakostnaden för nyttjandet av bussar och chaufförer enbart den faktiska kilometerkostnaden. För Tingdals ca 38 buss- rörelser per vecka rör det sig om ca 100.000 kr per år.

• Dagens skolskjutsar kostar mellan 3,5 - 4 miljoner kronor per år

~ Bussor och chaufföror är upphandlade för elvo (11) s~mmc::nhängar.de timmar per skoldag

• Förändringar av bussavtalet, alternativt kompletterande upphandling av ytterligare bussar, kan inte göras med kortare framförhållning än 9-12 månader

• Att upphandla ytterligare en buss för att underlätta för Tingdal skulle kosta ca 4.500 kr/dag (x 178 skoldagar), dvs minst 800.000 kr per år enbart i buss- och chaufförkostnader. Därutöver tillkommer Tingdals egna kostnader för personal som måste åka med på bussarna.

En ny upphandling av skolskjutsavtalet gjordes under våren 2017. Upphandlingen har överprövats och hanteras i förvaltningsrätten. För att inte stå utan skolskjutsar till hösten 2017 genomförs nu en tillfällig bussupphandling. Ingen av dessa upphandlingar kan justeras i nuläget.

5 SLUTSATSER

Efter diskussion med skyddsombud, skolledning och bildningsförvaltningen dras följande slutsatser:

• Omplanering till uteidrott under 2017-2018 samt medföljande schemaändringar riskerar ta sådan tid och fokus från planering och nybyggnation av ny idrottshall på Tingdal från skolledning, idrottslärare, projektledare och kommunala bostadstadsbolaget BFAB, att idrottshallen kan försenas.

• Placering av moduler samt beredda idrottsytor för uteidrott riskerar att krocka med nybyggnation av idrottshall

• Teorilektioner genomförs i enlighet med läroplanen som kombinerade teoretiska och praktiska lektioner och behöver därför ske i idrottslokaler alternativt där det finns omklädningsmöjlighet och duschar.

Det är först i åk sex som skolan siktar på helt teoretiska lektioner. I de lägre klasserna finns ett stort behov av rörelse som behöver tillgodoses.

• Eftersom idrottslektioner huvudsakligen genomförs i halvklassgrupper frigörs inga lektionssalar på skolan när halva klasser är iväg på idrott.

• Föräldraförslaget är inte förankrat på bredd front bland skolans föräldrar

• Tingdal kan inte fullt ut påverka när de ska få tillgång till slöjdpersonal på Rågenskolan

• Om förslaget genomförs riskerar det medföra ökad stress och arbetsbelastning för personalen vilket skulle kunna innebära behov av nyrekrytering

7(7)

(18)

Bildningsförvaltningen

2017-06-14

1 (1)

Idrottshall på Tingdalsskolan

BFAB har till bildningsförvaltningen inkommit med förslag på hyreskostnad för ny idrottshall på Tingdalsskolan (diarienummer 2017-45) på 1.875.000 kr/år.

Se bilaga 2017-04-13 BFAB hyresförslag idrottshall Tingdal.pdf

Efter genomgång av funktionskrav och behov med skolans ledning, idrotts- personal och skyddsombud kan, som tidigare konstaterats, noteras att skolan är stort behov av såväl idrottslokaler som undervisningslokaler för att klara den löpande undervisningen fram till dess skolans övriga bygg- nader uppgraderats till dagens behov.

Dock är det tveksamt att förlägga slöjd- och/eller hemskunskapslokaler i anslutning till den nya idrottslokalen då sådana lokaler är dyrare än gene- rella undervisningslokaler att bygga och inreda. De är av verksamhetsskäl dessutom bättre att placera i direkt anslutning till skolans huvudbyggnad.

Ledningen för Tingdalsskolan önskar därför att BIN beslutar om att bygga en ny idrottshall snarast möjligt och att man i samråd med skolans personal projekterar minst 400 kvm undervisningslokaler på andra våningen. Syftet är att dessa ska vara flexibla nog för att användas till ordinarie årskurs- undervisning eller för fritidsverksamhet och fritidsklubb.

För en skola med upp till 550 elever som anvisas i projektdirektivet för Tingdalsskolan kan den standardversion av idrottshall som presenterats av BFAB på områden såsom omklädningsrum och förrådsytor vara för liten.

En upphandling måste till för att säkerställa nödvändig storlek och därmed slutlig hyreskostnad. Förslagsvis görs upphandlingen medan detaljplane- processen pågår, med reservation till byggare att ändringarna ska gå igenom för att byggnationen ska effektueras.

Arbetsgrupp idrottshall

Projektledare, BIN Petruska Rogmark Projektledare, BFAB Jonas Johansson

Beställare Annika Hoppe

Beställarrepresentant Kerstin M Andersson, rektor Personaldeltagare Jonas Andersson, idrottslärare

Jörgen Björk, skyddsombud Sarah Olsson, skolutvecklare

samt referenspersoner från andra skolor och

kommunala förvaltningar

(19)

(20)

(21)

ÅSTORP

Bildningsförvaltningen

Bildningskontoret

ÄRENDE NR: 8

Förstudierapport

(22)

Dokumentnamn: Förstudierapport Haganäs Ändrat: 2017-06-14 av Petruska Rogmark

Revision: 2.0

2 (38)

Versionshantering

Namn Version Datum Kommentar

Petruska Rogmark 1.0 2017-05-10 Version 1 till BIN AU och BIN Petruska Rogmark 1.1 2017-06-01 Avsnitt 10.1-10.1.3: ändrat felaktigt

dold text till synlig text

Avsnitt 11.2: ersatt ”utökas med”

med ”utökas till” samt förtydligat text och bild

Avsnitt 11.3: nytt avsnitt Avsnitt 12: uppdaterat med tydligare förslag och rekommen- dationer, kapitel 12.4 Val av fastighetsägare har utgått helt.

Avsnitt 13.1: kompletterat med grov tidplan

Petruska 2.0 2017-06-14 Ny version till BIN.

Godkännande av förstudierapport

Datum: 2017-06-14

Underskrift projektägare Underskrift projektledare Underskrift rektor, Haganäs och område Centrum

Annika Hoppe Petruska Rogmark Per-Johan Flenner

(23)

Revision: 2.0

3 (38)

Innehåll

1 Förstudiens syfte... 6 1.1 Regler och hantering av förstudierapporten ... 6 2 Projektets bakgrund, syfte och resultat ... 6 2.1 Bakgrund ... 6 2.2 Kommunala visioner och mål ... 7 2.3 Syfte med projektet ... 7 3 Hur förstudiearbetet genomförts ... 7 3.1 Projektstart, förstudiestart ... 7 3.2 Intressentanalys... 8 3.3 Koll i backspegeln ... 8 3.4 Kommunikation och återrapportering ... 8 3.5 Studiebesök, intervjuer och datainsamling ... 8 3.6 Workshoppar och kravinsamling ... 8 3.7 Pågående och återstående aktiviteter ... 9 3.8 SWOT ... 10 4 Befolkningsprognos och skolans storlek ... 10 4.1 Beslut om skolans storlek 2015-05-25 ... 10 4.2 Nytt beslut om skolans storlek 2016-11-28 ... 10 5 Allmänt om aktuella verksamheter i Åstorp ... 11 5.1 Skolor i Åstorps kommun ... 11 5.2 Tillväxt och elevantal i Åstorp ... 11 5.3 Inkluderande lärmiljöer ... 12 5.4 Grundsärskola och träningsskola i Åstorp ... 12 5.5 Fritidshem och fritidsklubb ... 12 5.6 Fritidsgårdar i Åstorp ... 13 5.7 Elevhälsan i Åstorp ... 13 5.8 Förskolor i Åstorp... 14 5.9 Åstorps familjecentraler ... 14 5.10 Bibliotek i Åstorp ... 14 6 Nuläge skola och fritidsverksamhet på Haganäs ... 15 6.1 Status Haganässkolans byggnader ... 15 6.2 Antal barn och personal på Haganässkolan 2016/2017 ... 16 6.3 Skolans placering geografiskt och socioekonomiskt ... 17 6.4 Status inomhusmiljö ... 18 6.5 Status salar för praktisk-estetiska ämnen ... 18 6.6 Status matsal, mat och skolkök ... 18 6.7 Status skolbibliotek ... 18 6.8 Status utemiljö ... 18 6.9 Pedagogik och arbetslag idag ... 19 6.10 Organisation idag... 19 6.11 Status fritidsverksamhet och deras lokaler ... 19

(24)

Revision: 2.0

4 (38)

6.12 Status elevhälsan på Haganäs ... 20 7 Nuläge fritidsgård på Haganäs ... 20 8 Nuläge förskolor ... 21 8.1 Förskolor, antal barn och personal 2016/2017 ... 21 8.2 Hagagårdens förskola ... 21 8.3 Solgårdens förskola och kvällsverksamhet ... 21 8.4 Förskolan Piongården, Röda huset ... 21 8.5 Avd Boken (Piongården, Gula huset) ... 22 9 Nuläge Hagapunktens familjecentral ... 22 10 Krav på och önskat läge i verksamheter ... 23 10.1 Övergripande krav (röda lådan) ... 23 10.1.1 Kommunens krav på nya och renoverade skolor i Åstorp ... 23 10.1.2 Bildningsnämndens och bildningsförvaltningens krav på nya skolan .. 24 10.1.3 Skolledningens krav på nya skolan ... 24 10.2 Övergripande vision ... 24 10.3 Önskat läge för nya skolan och fritidsverksamheten ... 25 10.3.1 Krav och behov: skola och fritidsverksamhet ... 27 10.3.2 Krav och behov: grundsär- och träningsskolan ... 27 10.3.3 Återstående skol- och fritidsspecifika frågor att hantera ... 27 10.4 Elevhälsan – önskat läge ... 27 10.4.1 Krav och behov: elevhälsan ... 27 10.4.2 Återstående specifika frågor från elevhälsan att hantera ... 27 10.5 Bibliotek, kultur och Integration – önskat läge ... 28 10.6 Fritidsgård – önskat läge ... 28 10.6.1 Krav och behov: fritidsgård ... 28 10.6.2 Återstående fritidsgårdspecifika frågor att hantera ... 28 10.7 Förskola – önskat läge ... 29 10.7.1 Krav och behov: förskolan ... 29 10.7.2 Återstående förskolespecifika frågor att hantera ... 29 10.8 Idrotts- och evenemangshall – önskat läge ... 30 10.8.1 Krav och behov: idrotts- och evenemangshall ... 30 10.8.2 Återstående specifika frågor att hantera... 30 10.9 Familjecentral – önskat läge ... 30 10.9.1 Krav och behov på nya familjecentralen ... 31 10.9.2 Återstående familjecentralspecifika frågor att hantera ... 31 11 Nuläge trafiksituation och detaljplan ... 31 11.1 Trafik och parkering runt Haganässkolan ... 31 11.2 Detaljplan för dagens Haganässkola samt Bjärshögs idrottsplats ... 31 11.3 Detaljplan för Bjärshögs träningsplan ... 32 12 Förstudiens förslag ... 34 12.1 En helt ny skola ... 34 12.2 Budget för ny skola och förskola ... 34 12.3 Placering av ny skola och förskola ... 34 12.4 Partnering som samarbetsform ... 35 12.5 Trafikutredning Haganäs skolområde... 35

(25)

Revision: 2.0

5 (38)

12.6 Detaljplan för Haganäs nya skolområde ... 36 12.7 Utökning av biblioteksverksamheten ... 36 12.8 Samordning med idrotts- och evenemangshall ... 36 12.9 Placering av familjecentral ... 36 12.10 Ramprogram för skolor och förskolor i Åstorp ... 36 12.11 Kommunövergripande projektstyrning och uppföljning ... 37 13 Tankar om tid, kostnad och kvalitet ... 37 13.1 Leveransplan förstudie och projekt... 37 14 Förteckning bilagor ... 38

(26)

Revision: 2.0

6 (38)

1 Förstudiens syfte

En förstudies syfte är analysera och inventera nuläget på det aktuella för- bättringsområdet för att kunna sammanställa ett välgrundat beslutsunderlag. En förstudie tittar med andra ord på ”vad” och ”varför” ett projekt ska genomföras.

Under förstudiearbetet identifieras projektets samtliga intressenter och de bereds möjlighet att yttra sig rörande sina krav och behov. Framför allt mottagarna av projektresultatet ska ges goda förutsättningar att framföra önskemål och synpunkter

Resultatet av förstudien är rådgivande och presenteras i en förstudierapport med eventuella bilagor och ligger till grund för beslut rörande inriktning, tidplan och budget för det framtida projektet. För att detta ska vara trovärdigt och möjligt ska en kravspecifikation ingå i förstudien. Avvikelser kan ske i t ex agila projekt, dvs projekt som levererar successivt resultat baserat på brukares och beställares önskemål.

1.1 Regler och hantering av förstudierapporten

Förstudieledaren eller projektledaren är ansvarig för sammanställning och information avseende samtliga styrande dokument inom ett projekt.

Alla projektdeltagare har skyldighet att informera sig om de styrande dokument som gäller för ett projekt.

Samtliga styrande dokument ska godkännas och signeras av styrgruppens ordförande alt. beställaren och projektledaren.

Förstudierapporten fastslås av styrgruppen och uppdateras sällan därefter. Indata från förstudierapporten används i det fortsatta arbetet och kommer till användning vid planering, budgetarbete, tidsuppskattningar etc vilket i sin tur resulterar i en projektplan som blir styrande för ett projekts genomförande.

2 Projektets bakgrund, syfte och resultat

2.1 Bakgrund

Haganässkolan har under många års tid varit föremål för utredningar kring den fysiska arbetsmiljön. Under de senaste 15-20 åren har det förts diskussioner om skolans renoveringsbehov. Haganässkolan byggdes 1968 för 330 elever och är idag sliten och underdimensionerad. Några av byggnaderna betecknas som ”sjuka”

dvs. personal och elever upplever att man inte mår bra när man vistas där. Skolan inrymmer numera även fritidshem/ fritidsklubb, grundsärskola och träningsskola vilket lokalerna inte är byggda för.

Dagens skolbyggnader stöder inte fullt ut undervisning enligt nu gällande läro- planer och heller inte moderna undervisningsmetoder med t ex digitala verktyg eller samverkan mellan olika åldersgrupper och personalgrupper.

Utifrån dessa arbetsmiljömässiga behov samt behovet av en anpassning av lokalerna till modernt pedagogiskt arbete har kommunfullmäktige fattat beslut om att Haganässkolans lokaler ska renoveras och byggas om samt byggas till.

2013-2015 arbetade en arbetsgrupp tillsatt av bildningsnämnden bestående av tjänstemän, personal på skolan och förtroendevalda, tillsammans med arkitekt Anna Törnquist på att ta fram skisser och förslag på en skolbyggnad som möter framtidens behov och krav när det gäller pedagogiskt arbete i grundskola och förskola. Åstorps kommunala bostadsbolag, BFAB, som äger byggnaderna organiserade möten mellan arkitekt, arbetsgrupp och BFAB. BFAB tog också fram ett underlag för byggnation samt en ekonomisk kalkyl.

Mervärdet i detta tidigare framtagna förslag, utöver bättre och modernt anpassade lokaler för pedagogiskt arbete i skolan, var att åtta förskoleavdelningar (inklusive en nattförskola) och en öppen förskola skulle flytta in på skolans område.

(27)

Revision: 2.0

7 (38)

Nuvarande förskolelokaler i område Centrum är slitna och inte anpassade för förskoleverksamhet enligt gällande läroplan.

Kommunfullmäktige beslutade 2015-05-25 att bygga ut och bygga till Haganäs- skolan. 2015-09-10 gav kommunchefen i uppdrag åt förvaltningschefen på Bildningsförvaltningen att ta fram en plan för ombyggnaden av skolan.

När planeringsarbetet för projektet inleddes i mars 2016 framkom att statistiken och befolkningsunderlaget som beslutet om skolans storlek baserats på, inte längre var aktuellt samt att skolpersonalen inte ställde sig bakom resultatet från den tidigare arbetsgruppen. Det saknades även funktionsbeskrivningar av den nya skolan vilket gjorde det ekonomiska underlaget osäkert.

Förstudien har därför – i nära samarbete med alla personal- och medarbetar- kategorier, inklusive fackliga representanter, skyddsombud och förtroendevalda - analyserat nuvarande förutsättningar, tidigare skisser, underlag från andra kommuner samt statistik för att säkerställa att kommunen har ett så fullödigt beslutsunderlag som möjligt för skolans slutliga utformning. Arbetet har även resulterat i en preliminär kravspecifikation för samtliga lokaler för de berörda verksamheterna.

2.2 Kommunala visioner och mål

Åstorps kommuns visioner och övergripande verksamhetsmål ska alltid ligga till grund för de projekt som bedrivs inom kommunen. Projekten ska med andra ord uttryckligen bidra till att uppfylla kommunens visioner och mål.

Kommunens övergripande mål 2012-2020 är att förbättra kommuninnevånarnas hälsa, locka fler boende till Åstorp, att skolelever uppnår högre resultat och måluppfyllelse på nationella prov och att medarbetare trivs och utvecklas i kommunen. Dessa mål ska därmed vara en röd tråd i arbetet med de nya verksamheterna på Haganäs.

2.3 Syfte med projektet

Målsättningen med en om- och tillbyggnad av Haganässkolan är att skapa en modern, inspirerande och ändamålsenlig grundskola och arbetsplats, förskola samt familjecentral som möjliggör bättre skolresultat, förbättrar trivsel och hälsa bland barn, unga och medarbetare samt attraherar fler boende och medarbetare till skolan och kommunen.

Syftet med projektet är att:

 bidra till att säkerställa att det finns plats för alla förskole- och låg- och mellan- stadiebarn i den växande kommunen

 en uttalad hälso- och idrottsprofil för skolan och övriga verksamheter ska bidra till att förbättra hälsotalen i alla åldrar och göra skolan och arbetsplatserna mer attraktiva för barn, föräldrar och medarbetare i hela Åstorp

 förskolebarn, skolbarn och personal ska få en bättre inomhusmiljö, anpassad till aktuella miljönormer

 lokalerna i förskolan och skolan ska anpassas för dagens läroplaner och framtidens lärande

 förutsättningarna för att bedriva ett pedagogiskt arbete med god kvalitet ska öka väsentligt

3 Hur förstudiearbetet genomförts

3.1 Projektstart, förstudiestart

Projektet och även förstudieaktiviteter har påbörjats i olika omgångar tidigare i kommunen, men inte dokumenterats fullt ut eller avslutats.

Som aktuell projektstart räknas 2016-03-01, då detta förstudiearbete påbörjades.

(28)

Revision: 2.0

8 (38)

3.2 Intressentanalys

Direkt vid projektstart i mars påbörjades en kartläggning av alla berörda intressenter, såväl enskilda intressenter som grupper av intressenter.

Kartläggning av intressenter pågår löpande.

3.3 Koll i backspegeln

Förstudiearbetet inleddes med en genomgång av vad som tidigare gjorts och dokumenterats samt på vilken nivå. Intressenter intervjuades för att

kvalitetsbedöma tidigare arbete.

3.4 Kommunikation och återrapportering

Vid starten av förstudiearbetet hölls informationsmöten med grupper av identifierade intressenter. Intressenternas förväntningar på projektresultat och projektprocess samlades in för att säkerställa mål och inriktning.

Under förstudiefasen har informationsmail skickats ungefär varannan månad till berörda intressenter.

Regelbundna projektmöten har hållits med beställare och projektgrupp.

Återrapportering till beställaren har skett vid projektmöten samt till

bildningsnämndens arbetsutskott, bildningsnämnden och kommunchefen.

3.5 Studiebesök, intervjuer och datainsamling

Personal, skolledning, projektgrupp och projektledare har gjort omvärldsanalyser genom att besöka andra verksamheter som av olika skäl känts väsentliga.

Exempel på studiebesök:

Röselidskolan, Gråbo

Förskolan Västra Allé, Helsingborg Nyhemsskolan, Ängelholm

Stapelbäddsskolan, Malmö

Raus Planteringsskola, Helsingborg Björnås skola och förskola, Åstorp

Rågenskolan, Tingdalsskolan, Björnekullaskolan, Åstorp Malmö Stadsbibliotek

Tidigare projektledare och intressenter i andra kommunala byggprojekt i Åstorp har intervjuats.

Programhandlingar för skol- och förskolebyggen från bl a Sveriges Kommuner och landsting, Malmö stad, Göteborgs stad, Helsingborgs stad, Lerum kommun och Ängelholms kommun har studerats.

3.6 Workshoppar och kravinsamling

Arbetet med att samla in funktionskrav, behov och önskemål på de nya lokalerna har skett genom workshoppar där kärnintressenter getts möjlighet att bidra.

Förfining, filtrering och prioritering har sedan gjorts i mindre intressentgrupper kring olika områden så som utemiljö, personalutrymmen, pedagogiska lokaler etc.

Arbetet med att samla in verksamhetskrav, behov och önskemål på den verksamhet som ska bedrivas i de nya lokalerna har skett genom seminarier, föreläsningar och workshoppar där kärnintressenter getts möjlighet att bidra.

(29)

Revision: 2.0

9 (38)

Utvecklingsarbete kring värdeskapande pedagogik har påbörjats övergripande av Bildningsförvaltningen med skolledningen på samtliga skolor i kommunen. På Haganässkolan har detta även resulterat i ett eget utvecklingsarbete för den nya skolans pedagogiska och organisatoriska modell för vilket man sökt och fått statsbidrag.

Arbetet med att utforma de pedagogiska och organisatoriska modeller som ska vara basen för den nya verksamheterna fortsätter under projektets planerings och genomförandefaser.

3.7 Pågående och återstående aktiviteter

Vissa aktiviteter har av tidsmässiga eller praktiska skäl fått skjutas upp.

Återstående aktiviteter kan med fördel anstå till planerings- och genom-

förandefasen för att i flera fall genomföras i samarbete med kontrakterad arkitekt och byggare.

 Workshop Hälso- och idrottsprofil

 Workshop kring skolrestaurang, mat och mathantering

 Studiebesök och fördjupningsarbete kring utemiljö

 Studiebesök och fördjupningsarbete kring IT och teknik

 Studiebesök Glömstaskolan, Hjulsta kring arbetspedagogik

 Analys och sammanställning av inredning, möbler och dyl.

 Utvecklingsarbete kring värdeskapande pedagogik har påbörjats över- gripande av Bildningsförvaltningen med samtliga skolor i kommunen.

På Haganässkolan har detta även resulterat i ett eget utvecklingsarbete för den nya skolans pedagogiska och organisatoriska modell. Arbetet med att utforma samt införa de pedagogiska och organisatoriska modeller som ska vara basen för de nya verksamheterna sker löpande fram till dess att den nya lokalerna är inflyttningsklara.

(30)

Revision: 2.0

10 (38)

3.8 SWOT

Styrkor

 BiNs viljeyttring att projektet ska fokusera mer på kvalitet än tid och kostnader under förstudiearbetet

 Personalens engagemang i den nya skolan och förskolan

Svagheter

 Gammal trafikutredning

 Osäkerheter i lämnad offert från BFAB

 Kommunen har inte byggt en ny skola på många år

 Kommunen saknar erfarenhet och metoder för att driva och synkronisera projekt

Möjligheter

 Förbättrade skolresultat med moderna skollokaler och metoder

 Förbättrade hälsotal bland anställda och elever

 Lättare att rekrytera legitimerad personal

 Bättre elevintegration mellan kommunens olika

bostadsområden

 Att skapa en kommunal standard för utveckling av kommunens skollokaler

Hot

 Motstånd mot ändrad detaljplan

 Bristande kunskap om status, kvalitet och begränsningar i befintliga byggnader

4 Befolkningsprognos och skolans storlek

4.1 Beslut om skolans storlek 2015-05-25

Baserat på bland annat bedömd elevtalsutveckling per 2015-03-24 beslutade kommunfullmäktige 2015-05-25 att låta genomföra en renovering och ombyggnad av Haganässkolan för totalt 300 elever.

http://www.astorp.se/download/18.d482edf14ce43934d2b369b/1431437920570/Ka llelse+Kommunfullm%C3%A4ktige+2015-05-25.pdf

http://www.astorp.se/download/18.7969ac9714ded8bfc2085c24/1435223394308/P rotokoll+kommunfullm%C3%A4ktige+2015-05-25.pdf

4.2 Nytt beslut om skolans storlek 2016-11-28

Under våren 2016 framkom att den sedan tidigare beslutade storleken på den nya skolan behövde utökas med plats för ytterligare 100 elever (totalt 400) med anledning av den förändrade befolkningsutvecklingen samt prognos.

Kommunfullmäktige fattade 2016-11-28 beslut om att tillstyrka detta.

http://www.astorp.se/download/18.16aea4d3158c57851b1127c9/1480948536006/

Protokoll+Kommunfullm%C3%A4ktige+2016-11-28.pdf

(31)

Revision: 2.0

11 (38)

5 Allmänt om aktuella verksamheter i Åstorp

Följande avsnitt beskriver Bildningsnämndens verksamheter ur ett brett perspektiv.

5.1 Skolor i Åstorps kommun

Åstorps kommun är indelat i sex skolområden med sammanlagt 2.046 st elever (hösten 2016) från årskurs F till årskurs 9, fördelade på sju kommunala

grundskolor.

Skolområde Centrum

Haganässkolan, låg- och mellanstadium (åk F-6) Rågenskolan, låg- och mellanstadium (åk F-6) Skolområde Björnekulla

Björnekullaskolan, högstadium (åk 7-9) Skolområde Väst

Hyllinge skola, låg-, mellan- och högstadium (F-9) Nyvångs skola, låg- och mellanstadium (åk F-6) Skolområde Öst

Tingdalskolan och Björnåsskolan, låg- och mellanstadium (åk F-6) Kvidinge skola, låg- och mellanstadium (åk F-6)

Grundsärskola och träningsskola Haganässkolan (åk F-6)

Björnekullaskolan (åk 7-9)

Referens: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, reviderad 2016 (LGR 11:2016)

5.2 Tillväxt och elevantal i Åstorp

Åstorps kommun var en av de snabbast växande kommunerna i Skåne under 2016 enligt SCB och samtliga grundskolor, förutom Kvidingeskolan, bedöms enligt Bildningsförvaltningen som fullbelagda från och med höstterminen 2016.

Elevfördelning och belastning på respektive skola framgår av tabell nedan.

Elevantal per 2016-12-12

(32)

Revision: 2.0

12 (38)

5.3 Inkluderande lärmiljöer

Kommunens skolor arbetar med inkluderande lärmiljöer vilket innebär att alla barn i största möjliga mån ska inkluderas i ordinarie skolverksamhet samtidigt som alla barns behov tillgodoses. Barn med specifika behov av särskilt stöd erbjuds plats i grundskola, grundsärskola eller träningsskola, hela eller delar av dagen.

5.4 Grundsärskola och träningsskola i Åstorp Grundsärskolan är en egen skolform med egen läroplan.

För att tas emot i grundsärskolan ska eleven ha genomgått utredningar som visar på lindrig eller måttlig intellektuell funktionsnedsättning.

Grundsärskolan omfattar utbildning i ämnen eller inom ämnesområden eller en kombination av dessa. Utbildningen kan också omfatta visst ämne enligt grundskolans kursplaner, utifrån elevens styrkor.

Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som kallas träningsskola.

Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Träningsskolans ämnesområden är:

- Estetisk verksamhet - Kommunikation - Motorik

- Vardagsaktiviteter - Verklighetsuppfattning.

Referens: Läroplan för grundsärskolan 2011, reviderad 2016.

Grundsärskolans elever som följer grundsärskolans kursplaner går årskurs 1-6 på Haganässkolan och årskurs 7-9 på Björnekullaskolan

Grundsärskolan är en del av Haganässkolan men är tillsammans med

grundsärskoleeleverna på Björnekullaskolan ett eget rektorsområde, med egen rektor.

5.5 Fritidshem och fritidsklubb

Alla elever på låg- och mellanstadiet i Åstorps kommun, med behov av tillsyn, uti- från vårdnadshavares arbete eller studier, erbjuds plats på fritidshem.

Fritidshem bedrivs i direkt anslutning till skoldagen på samtliga låg- och mellan- stadieskolor, från ca kl 06:30 till ca kl 18:00. Tiderna kan variera mellan olika skolor.

Kostnaden för fritidshem är inkomstbaserad och det ingår frukost (vid behov) och mellanmål i avgiften.

Fritidspersonalen har ansvar för tillsynen av barnen under de tider barnet är inskrivet.

Fritidsverksamheten för inskrivna barn styrs av läroplanernas första, andra och fjärde del. Läroplanens första del beskriver skolans värdegrund och uppdrag och den andra delen innehåller övergripande mål och riktlinjer. Den fjärde delen förtydligar fritidshemmets uppdrag, syftet med undervisningen och vilket centralt innehåll eleverna ska få möta.

Referens: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, reviderad 2016 (LGR 11:2016)

Fritidsklubb är en öppen eftermiddagsverksamhet som erbjuds elever på mellan- stadiet som inte är inskrivna på fritidshem. Verksamheten kan beskrivas som fritidsgård på eftermiddagstid.

(33)

Revision: 2.0

13 (38)

Fritidsklubbar är inte allmänt etablerade i kommunen och finns därmed bara på vissa skolor.

Kostnaden för föräldrarna är ca 50 kr/barn och kalenderår och det ingår inte mellanmål. Barnen kan köpa mellanmål på plats och överskottet går till olika aktiviteter med barnen.

Personalen har inte tillsynsansvar utan barnen kan komma och gå som de vill.

Elever på högstadiet erbjuds fritidsverksamhet i form av kvällsverksamhet på fritidsgårdar inom kommunen. Detta beskrivs i kapitel 5.6 Fritidsgårdar.

De öppna verksamheterna fritidsklubb och fritidsgård styrs inte av några läroplaner.

5.6 Fritidsgårdar i Åstorp

Det finns fem fritidsgårdar i kommunen och dessa är uppdelade på respektive rektorsområde. Fritidsgårdarna har öppet alla vardagskvällar, fördelat mellan gårdarna.

1) Åstorps sporthall (kallas för Uppe) 2) Hyllinge fritidsgård

3) Kvidinge fritidsgård 4) Nyvångs fritidsgård 5) Haganäs fritidsgård

Verksamheten vänder sig till ungdomar i åldern 10/12-18 år.

Gårdarnas övergripande mål är att arbeta med främjande verksamhet, att få besökarna att formulera sina livsmål och intressen samt att stödja dem i realiserandet av dessa.

Respektive rektor ansvarar för fritidsgårdsverksamheten inom sitt rektorsområde.

Rektor PO Ganestam (rektorsområde Väst) har ansvar för samordning mellan rektorerna i samtliga områden på övergripande nivå.

Helena Andreasson (rektorsområde Öst) är övergripande fritidsgårdssamordnare sedan 2017 med uppdrag att säkerställa fritidsgårdarnas gemensamma mål och kvalitet.

Fritidsledarnas uppdrags står att läsa om i kommunens uppdragsbeskrivning.

Referens: 2013 BINs uppdragsbeskrivning frit-ledare.pdf

Personalen på fritidsgårdarna har ofta blandade tjänster vilket kan innebära att man arbetar på såväl fritidshem som fritidsklubb och fritidsgård samt i skola.

5.7 Elevhälsan i Åstorp

Elevhälsan består av resurser och kompetenser som arbetar förebyggande i kommunens skolor för att främja elevers hälsa, lärande och trygghet och stödja deras utveckling mot utbildningens mål.

Elevhälsans kompetenser består av skolpsykologer, skolkuratorer, skolsköterskor, talpedagoger samt specialpedagoger.

 Skolsköterskor, skolkuratorer samt specialpedagoger har sina placeringar ute på skolorna.

 Skolpsykologer och talpedagoger har centralt placerade kontor. Dock är stor del av deras arbetstid förlagd ute på skolorna.

I kommunen finns två skolpsykologer och två talpedagoger som följer barnen/eleverna från förskola upp till skolår 9 varav den ena arbetar gentemot Hyllinge, Nyvång, Haganäs och Björnekulla och den andra gentemot Rågen, Tingdal, Kvidinge och Björnekulla.

 Representation av specialpedagog varierar på de olika skolorna.

(34)

Revision: 2.0

14 (38)

Elevhälsan är centralt organiserad inom ramen för Bildningsförvaltningen.

Fördelen med en centralt organiserad elevhälsa är att samsyn och likvärdighet ökar. Även samarbete inom respektive profession samt mellan de olika professionerna underlättas och fördjupas. Elevhälsans utvecklingsarbete blir enklare liksom gemensamma fortbildningsinsatser. Med en centralt organiserad elevhälsa finns också möjligheten att omfördela resurser vid behov.

Vidare är det en fördel att som elevhälsopersonal inte ha rektor som lönesättande chef; man kan alltid, utifrån sitt yrkesspecifika perspektiv, föra fram det man tror är barnets/elevens bästa oavsett om man är överens med rektor eller inte.

Det man hittills sett som en nackdel med nuvarande organisation är att man upplever att man inte längre är en naturlig del av skolornas personal. Rektorerna tycker inte heller att de längre har koll på vad t.ex. skolsköterskor och skolkuratorer gör.

5.8 Förskolor i Åstorp

I Åstorps kommuns sex skolområden finns totalt sexton kommunala förskolor och två fristående friskolor.

Trycket på förskolorna är stort då nya barn löpande tillkommer. Bara under hösten 2016 och våren 2017 har de förskolorna kring Haganäs tagit emot ytterligare 129 barn.

I skolområde Centrum där Haganässkolan ligger finns sju kommunala förskolor.

Sammanlagt tre av de kommunala förskolorna i Centrum, vars lokaler idag inte är ändamålsenliga eller stora nog, kommer att flytta till Haganäs. En av dessa förskolor tar idag även emot barn med olika typer av funktionshinder.

Förskoleverksamheterna styrs av läroplan för förskolan.

Referens: Läroplan för förskolan (LPfÖ 98:16).

5.9 Åstorps familjecentraler

Åstorps kommun har tre familjecentraler - placerade i Hyllinge, i Kvidinge och i Åstorp.

Samtliga familjecentraler är ”trebenta”, dvs rymmer verksamheterna barnavårds- central (BVC), socialtjänst och öppen förskola.

På familjecentralerna bedrivs en tvärsektoriell samverkan för familjernas hälsa och välbefinnande. Man verkar för att vara en mötesplats för främst små barn och deras föräldrar och stärka det sociala närverket runt familjerna, att ge föräldrastöd som främjar barns hälsa och allsidiga utveckling, att stärka föräldrarna i sitt föräldraskap och stimulera till en positiv anknytning mellan barn och föräldrar och att stärka familjernas egna resurser.

Kommunen och familjecentralerna har upprepat bjudit in till samarbete även med mödravården (MVC) men Region Skåne har uttryckt att man inte har möjlighet att förhålla sig till tre utspridda verksamhetslokaler i en liten kommun som Åstorp. I grannkommunen Bjuv har man emellertid lyckats lösa detta genom att

familjecentralen som ligger i centrala Bjuv har alla fyra verksamhetsbenen och att centralerna i Ekeby och Billesholm är trebenta.

5.10 Bibliotek i Åstorp

Åstorps kommun ingår i bibliotekssamarbetet Familjen Helsingborg. Det betyder att man som medborgare kan välja ur ett mediebestånd på ca 2,5 miljon media.

Kommunen har fyra folkbibliotek, tre av dem är integrerade med skolbibliotek.

Därutöver finns bibliotek på samtliga skolor så som skollagen föreskriver, och alla har tillgång till skolbibliotekarie, om än i varierande omfattning.