17.2. Bilaga 1. Markanvisningsavtal med AB Borätt och Seniorgården AB

Dnr 2017/0718 KS.236

MARKANVISNINGSAVTAL MASSAN

1 Parter

Sollentuna kommun (org.nr. 212000-0134), nedan kallad "Kommunen" och AB Borätt (org.nr 556257- 9275) och Seniorgården (org.nr 556359-9082) nedan kallade ("Bolagen").

2 Bakgrund och syfte

Kommunen har genomfört en markanvisningstävling, Dnr 2017/0718 KS. 236, avseende ett kvarter för bostadsbebyggelse m.m. inom f.d. mässområdet i Sollentuna. Efter utvärdering av de inkomna anbuden utsågs Bolagen med sitt gemensamma tävlingsförslag som vinnare i tävlingen.

I syfte att ange riktlinjer för marköverlåtelse och genomförandefrågor avseende det blivande kvarteret samt att stadfästa samarbetet i detaljplane- och genomförandefrågor tecknar

Kommunen och Bolagen detta avtal.

3 Markanvisning

Kommunen anvisar till Bolagen ett ungefärligt angivet markområde ("Området") inom del av fastigheterna Tureberg 25:3 och Traktören 14 i Sollentuna. Området är markerat med röd avgränsning på bilagd karta, bilaga 1.

Områdets utbredning och tillkomst som fastighet är beroende av pågående detaljplaneläggning, Dnr 2014/0022 KS.203.

Denna markanvisning innebär att Bolagen, under en tid av två år från och med detta avtals undertecknande, har en option att ensam förhandla med Kommunen om köpe- och

exploateringsavtal för Området.

4 Detaljplan

Detaljplaneläggning av f.d. mässområdet pågår, Dnr 2014/0022 KS.203, nedan kallad Detaljplanen. Bolagen och Kommunen skall tillsammans verka för att Detaljplanen för Området tas fram, antas och vinner laga kraft. Bolaget ska omgående och aktivt delta i detaljplanens framtagande.

Bolagen ska inte erlägga någon planavgift för Området med anledning av Detaljplanen.

Bolagen är medvetna om att beslut om att anta detaljplan meddelas av behörigt politiskt organ. Beslut om att anta detaljplan ska föregås av samråd med dem som berörs av planen och andra beredningsåtgärder. Bolagen är även medvetna om att sakägare har rätt att överklaga beslut att anta detaljplan och att beslut om antagande av detaljplan kan prövas i särskild ordning.

1(6)

Dnr 2017/0718 KS.236

MARKANVISNINGSAVTAL MASSAN 5 Fastighetsrättsliga förutsättningar

Vid tecknande av detta avtal är inte Kommunen är inte ägare till hela Området. En framtida överlåtelse av Området förutsätter att Kommunen först har blivit ägare till hela området.

Området är en del inom Detaljplanen där Kommunen och Skånska (genom Event Estate AB) är fastighetsägare. Parterna är genom ett intentionsavtal överens om att ombildning av

fastigheterna ska ske så att kommunen blir ägare har hela området. Partsavsikten är att detta ska regleras i ett kommande exploateringsavtal mellan Kommunen och Skånska. När Detaljplanen vunnit laga kraft kan fastighetsreglering genomföras i enlighet med exploateringsavtalet och kommunen blir ägare till hela Området.

Ett köpe- och exploateringsavtal mellan Kommunen och Bolagen förutsätter att exploateringsavtalet mellan Kommunen och Skånska ovan har tecknats i enlighet med intentionsavtalet ovan.

Inom Området finns vatten- och avloppsledningar (Sollentuna Energi och Miljö AB) samt ledningar i ett telekabelstråk (Skanova AB). Ledningarnas sträckning med tillhörande upplåtelser behöver flyttas till allmän gata innan Bolagen kan ges tillträde till Området.

Kommunen ansvarar för och bekostar flytten av ledningarna. Flytten av ledningarna påbörjas efter att detaljplanen vunnit laga kraft och beräknas ta ca 1 år.

6 Bolagens åtaganden 6.1 Huvudprinciper

Bolagen och Kommunen ska tillsammans verka för att det ovan angivna området planläggs och bebyggs med cirka 202 stycken bostadslägenheter, varav ca 25 % av Seniorgården AB och ca 75 % av AB Borätt samt förskola och lokaler.

Följande huvudprinciper ska gälla:

Området ska överlåtas med äganderätt till Bolagen.

- Området ska i största möjliga mån bebyggas i enlighet med Bolagens inlämnade förslag, se bilaga 2 (nedan kallat Bolagens Förslag) med avseende på gestaltning, byggnadens volymer och placering. Det omfattar bland annat materialval, färgsättning, utformning av tak, fönstersättning utifrån illustrationer och beskrivande text i

förslaget. Väl motiverade förändringar, som håller samma kvalitet eller högre, kan accepteras eftersom byggnaden inte var projekterad när förslaget upprättades.

- Bolagen är medvetna om att förslaget kan behöva justeras för att uppfylla såväl lagkrav som Boverkets byggregler samt krav ställda i inbjudan till

markanvisningstävling Mässan.

- Bolagen är fullt införstådda med de fastighetsrättsliga förutsättningarna under rubrik 5 ovan.

- De övriga förutsättningar som angivits i inbjudan till markanvisningstävling Mässan ska gälla.

- Kommunens policy för markanvisning, bilaga 3, ska följas.

2(6)

Dnr 2017/0718 KS.236

MARKANVISNINGSAVTAL MÄSSAN

6.2 Förskola

Bolagen åtar sig att inom Området inrymma förskola med en kapacitet om mellan 80-120 barn. Innan köpe- och exploateringsavtal tecknas ska:

- Kommunens krav på kapacitet (antal barn) preciseras

- Bolagen redovisa sitt samarbete med en förskoleaktör på ett för kommunen godtagbart sätt.

6.3 Process och tidplan 6.3.1 Bygglov

Bolagens byggnation av Området ska påbörjas och färdigställas inom viss tid. Bolagen ska inleda bygglovsprocessen med bygglovsförberedande möten med Kommunen så snart parterna finner det lämpligt. Syftet med bygglovsförberedande möten är att säkra att kvaliteterna i Bolagens Förslag följer med i realiseringen samt att förbereda ansökan om bygglov. Bolagen ska följa Bolagens Förslag såvida Kommunen inte medgivit annat. Efter överenskommelse med Kommunen ansöker Bolagen om bygglov. Köpe- och

exploateringsavtal kommer att kunna tecknas efter att Bolagen erhållit laga kraft vunnet bygglov samt att första stycket under rubrik 5 har infriats.

6.3.2 Byggstart och färdigställande

Bolagen åtar sig att byggstart ska ske i enlighet med Bolagens Förslag, senaste 3 år efter det att Detaljplanen vunnit laga kraft. Med "byggstart" avses tidpunkten för Bolagens erhållande om startbesked enligt PBL efter beviljat bygglov i enlighet med Bolagens Förslag.

Om bygglov inte beviljats av Sollentuna kommuns miljö- och byggnadsnämnd, M B N , inom 6 månader från ingivandet av fullständig bygglovsansökan, avräknas tidsspannet vid

beräkningen av ovan nämnda 3-årsfrist. Detta förutsätter dock att Bolagen inlämnat en fullständig ansökan om bygglov senast 2 år efter att Detaljplanen vunnit laga kraft.

Bolagen kan tillträda Området (tillika byggstarta) först efter att allmänna anläggningar färdigställts till erforderlig nivå samt att åtgärderna enligt Rubrik 5 (ovan) genomförts.

Tidpunkten för när Bolagen ska ha byggstartat ska flyttas fram om Bolagen hindras att erhålla startbesked på grund av omständighet som beror på Kommunen eller något förhållande på Kommunens sida såsom sanering av förorenad mark.

Färdigställande av byggnation kommer att regleras i köpe- och exploateringsavtalet enligt följande: Om inte minst 50 % av bebyggelsen enligt Bolagens förslag har färdigställts så att slutbesked beviljats av M B N inom tre år från tidpunkten för tillträde, ska Bolagen utge ett löpande vite om 1 000 000 (ENMDLJON) kronor/kvartal till Kommunen till dess slutbesked beviljas. Om resterande del av bebyggelsen enligt Bolagens förslag inte har färdigställts så att slutbesked beviljats av M B N inom fem år från tidpunkten för tillträde, så ska Bolagen utge ett löpande vite om 1 000 000 (ENMILJON) kronor/kvartal till Kommunen till dess slutbesked beviljas. Det maximala vitesbeloppet som Bolagen kan komma att utge till Kommunen uppgår till 10 000 000 (TIOMILJONER) kronor.

3(6)

Dnr 2017/0718 KS.236

MARKANVISNINGSAVTAL MÄSSAN

I köpe- och exploateringsavtal kan Kommunen även komma ställa krav med vitesbelopp att Bolagen följer Byggstart enligt vad som överenskommits under denna rubrik.

6.4 Miljöansvar

Bolagen förbinder sig att ta stor hänsyn till den totala miljöbelastningen och människors välbefinnande vid materialval, dagvattenlösning och val av energisystem samt vid sortering av byggavfall under produktionsskedet och att åtfölja gällande miljölagstiftning och därtill hörande regelverk vid genomförande av exploateringen.

Bolagen följer UN Global Compact och rapporterar hållbarhet enligt Global Reporting Initiative, GRI. Alla byggmaterial som Bolagen köper miljövärderas med något av systemen Byggvarubedömningen, Sunda Hus eller Bastå. Materialen innehåller därför inte miljö- eller hälsoskadliga ämnen. Bolagens alla bostadsprojekt är Svanenmärkta.

7 Ekonomi

7.1 Markförsäljning

Kommunen ska till Bolagen eller till bolag helägt inom samma koncern som Bolagen med äganderätt överlåta Området. Parterna ska träffa köpe- och exploateringsavtal så snart bygglov har beviljats och vunnit laga kraft.

Markpriset ska vara:

- 10 350 kr/m² ljus BTA för bostäder - 2000 kr/m² ljus BTA för förskolelokaler

- 3000 kr/m² ljus BTA för lokaler med handelsändamål

Ljus BTA ska beräknas enligt bilaga 4. Det slutliga markpriset bygger på slutlig byggrätt uttryckt i antal m² ljus BTA för bostäder, förskola respektive lokaler inom kvarteret och avgörs i samband med att byggnaden enligt Bolagets Förslag erhåller bygglov.

Vid tecknande av köpe- och exploateringsavtal ska en handpenning om 5 % av köpeskillingen erläggas.

Markpriset är angivet i kostnadsläge mars 2018 och ska vid tidpunkten för överlåtelsen justeras med KPI förutsatt att indexförändringen är större än noll (0).

7.2 Utredningskostnader

Bolagen ansvarar för och bekostar utredningar, projekteringar och annat underlag avseende Området som krävs inom ramen för detaljplanearbetet, bygglov samt för att parterna skall kunna träffa köpe- och exploateringsavtal.

7.3 Bygg- och anläggningskostnader

Bolagen ska ansvara för och bekosta samtliga bygg- och anläggningsåtgärder inom Området.

Kommunen ska ansvara för och bekosta utförande av projektering samt byggande av gator

och parker på allmän plats inom Detaljplaneområdet. Kommunen och Bolagen ska i ,

4(6) C '

Dnr 2017/0718 KS.236

MARKANVISNINGSAVTAL MÄSSAN

samverkan ta fram en tidplan och skedesplanering för utbyggnaden av densamma. Tidplan och skedesplanering ska vara upprättad i samband med att köpe- och exploateringsavtal tecknas.

Bolagen ska dock ansvara för och bekosta projektering samt genomförande av de

återställande- och anslutningsarbeten, som måste göras i allmän platsmark invid Området, till följd av Bolagens bygg- och anläggningsarbeten på Området.

7.4 Markföroreningar

Bolagen är införstådda med att mark inom området kan vara förorenad. Kommunen åtar sig att inom området bära den merkostnad i hanteringen av marken som Bolagen åsamkas vid exploateringen till följd av att marken är förorenad, i den omfattning som krävs för att marken skall kunna användas i enlighet med gällande riktvärdena vid tidpunkten för detta avtals tecknande för känslig markanvändning.

7.5 Övriga kostnader

Bolagen ska bekosta fastighetsbildning avseende Området. Bolagen ska även betala eventuell lagfartskostnad, bygglovsavgift, anslutningsavgifter och övriga kostnader förenade med exploateringen inom Området. Bolagen ska träffa särskilda avtal med Sollentuna Energi och Miljö AB för anslutning till VA, el etc enligt vid var tid gällande taxa.

8 Ändringar och tillägg

Ändringar och tillägg till detta avtal ska för att vara gällande vara skriftliga och undertecknade av samtliga parter.

9 Överlåtelse

Detta avtal eller delar av det får inte av Bolagen överlåtas på annan utan Kommunens skriftliga medgivande.

10 Tvist

Tvist med anledning av detta avtals giltighet, tolkning, tillämpning m.m. ska avgöras av svensk allmän domstol.

11 Giltighet

Detta avtal gäller endast under förutsättning att

- behörigt politiskt organ i Sollentuna, genom beslut som senare vinner laga kraft senast 2018-09-15 godkänner detta avtal.

Detta markanvisningsavtal är till alla delar förfallet utan ersättningsrätt från någon av Parterna o m :

5(6)

Dnr 2017/0718 KS.236

MARKANVISNINGSAVTAL MÄSSAN

• köpe- och exploateringsavtal inte tecknats mellan parterna senast 3 år efter detta avtals undertecknande.

• kommunen inte är ensam ägare till Området inom 3 år från detta avtals undertecknande.

Parterna kan överenskomma om en förlängning av detta avtal om villkoren ovan inte är uppfyllda inom denna tid och om detta ej kan lastas bolagen.

Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt.

Sollentuna den

För Sollentuna kommun

Namnförtydligande

Sundbyberg den ^&my -^.O/é^

För AB Borätt och Seniorgården AB

Birgitta Seeman

Namnförtydligande

Pär Vennerström

B I L A G O R

Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4

Karta över Området Bolagens Förslag Markanvisningspolicy Definition ljus BTA

6(6)

Dnr: 2017/0718 KS 236 Bilaga 1

Aktuellt område markerat i rött

Segel

Bakgrund Då

D i r Soi'cnt»na r u Igger.fams en fareti 'Ör skepp frin Saltsjön ti:l Uppsaa, rrotsvarance v i - tds Norrvken. Edsvken och Oxundas.Ön. P i grund av lanchö.nngcn ttev vattnet for g-unt !b> att segla pä någon ging under yngre järnålder och d i drog nan i stallet skepsen på stockar över land v k e t avspeg'-is i komrnunvapnct Där detta g,ordes uppstod cn handelsplats, vars centrum var kungsgärdenTt.na Under medelt-tien kallades platsen ScJand S o ^ J a ^ som sam-na^tt^r-g av sol ocn a ^ . So!'and ochTuna blev seder-era So'entuna

Nu

Kvarteret v;dTurcbcrgsa'"céis mo;e med Malmvägen utgör den nya sydöstra e r x é n dl SoUentunii stadskärna. Höghuset bfr som markör den erakirc wktigaste paädbiteft.

Upplevelsen av höghuset Q'r vktg bide i det längn» och i det närmre perjDC<tivel I det Urg-c pcrsDCvtjvct kommer den framförallt atl syros frän TurebergVeden, kar-ske kan den ocksä skymus frin E4art Den kommer att upplevas som en ccf i en samlag av uppstckance nya byggnader, såsom Firgskrapan c o Utop a tomer i Kv 3 som var och en markerar oUa vidga platser i den framväxande stadsvaven.

Byggnaden behöver cirför ha en tyclg och s;iVstindig gestaltning som i r igenkännbar och s t » sig.

Berättelsen

Höghuset tar ett syrrbo-'.s'c avstamp i So-entuias historia Havsvkarnas böjande vågor och minnet av de sevstänkta handelsfartygens segel i frisk havsbris.

Vigor som bar mot rya möten. u3p!cvc'ser och förvantrungar.

Kvartensts varierade gestaltung med en mångfald av tyda ga karaktärer, var o o en med särpriigad idoititet b idar t ::sammans cn spännande och narmonisk helhet, en kahVa av dynamiskt framväxt stad. full av möjligheter.

D e är som skeppets dyrbara last - en sam' ng adelstenar

Nlgra landmärken längs E4an och i näromridet.

För att skapa ett nytt landmärke krävs ett sänkvjandc uttryck!

Kvarteret

Målsättningen med gcstaftn ngen av kvatcret härvan: att skapa cn skalmäs- s g; ncdsnjten och variatorsrik karaktär som väcker intresse och nyf.kcnhcl Kvartens: bestar av rio byggnader med tyd gt mdviduetl arkitektonisk gestalt- ning.

Vi kala- dem för seg et. f ä s k e p p c t smaragden, dabasen, kristal en, safiren, mi-mom. bamstcncn och rubinca

Arkitekturen varieras melan att vara stramt geometrisk titl att ha en friare fönr.cnatt-t.ng Va*]e byggnad har ett materia! och en färg som är tongivande P4 varie s da av kvarteret fans irsag av fä-g och varierande maleriaTtiet 5ockc våningarna gestaltas med en förhöjd detalerng som naturlig fortsätt- ning av huskroppen ovanför. Ga*.ufasadema S r p i sä vis uppbrutna i mindre ocn mänsW ga oroportdner. Mäter afitéten Mr även den varierad med natur- matenai såsom o' ka träsag.zinkpat. puts ocn o! ka tcgeflype- Fasaddetaljer ocn fönstersittr.ngar är nogg-am utfonrade i varje enskit fasadparti Air;

detta ge- ett intryck av cn framvuxen stads mingfa'd.

Samrädsforsftgcts vanerade byggnadshöjder sammanfal er i läge med bytet av karaktär, vilket förstärker kans'an av en framväxt stad För att distinkt tytfiggö-

*a de indvdce'a byggnads tropparna föreslår vi också att den översta våning- en mot Kanavigcn ti 'åts ligga i gatUvct isU et for indragen.

VI tänker oss ett kvarter 'u (t av Iv där m ä n s k o r lever och umgås över gene- rato^sgrarscr

Ugenhetema spänner dåriör över he a s o art 'rån små smarta ettor ti rejält å t a g n a vin ngar. Här kommer ar. firmas förs<o!a. seniorboende, möjlighet till fö"crv.-!gioka'er och !o<aler och scrvenngar,

Bostadsenfeema fcjftnnt fö-c^ade runt h e ä kvarteretTinsarnmara med lo- ka'cr i a"a kvartershorn skapas p i s i v s förutsättningar fcV" ett aktivt gaturum.

Seg'et - landmärket

Byggnaden annonscardcr södra nfa-.en t ö Soleituna på ett tydfcgt sätt med en stark skulptural dentitet som kompetterar övriga n/Ji'skott såsom Färgskrapan ocn kontorsnLSet 'angsTurebcngseden vid larm-ågca Den har potenta! att zii ett "lardmarke" som känns igen på långt h å l Dess skulpturala framtoring f ö r s t a t e när man pärmar sg och den i r intressant att vistas ornknng och betrakta på nära hål!

BcVjande transparenta vav som kan assoc e-as med segd, vågor eller kfasvtka vavmotjv som understryker byggnad1.:?! wrt.ka'-et formar höghusets yttre gestalt I hömen s-;as ljuset genom det s>.ra h ö t e t

Uppevescn skiftar beroende på l;uv'ifal), bcVaktningsvinkd och avstånd De kontinuerliga baikongrackena har en planform som är svagt böjande, ömsom ko-tvexa ocn korkava i segment om ca 6m. Ba kongricket består av förtitlver- kade segmeni med fyrkantsnär av vt meta!. Räcket är helt vertikalt och båg- format i underkant för art forma cn spa!;é som var 6 e meter dyker ned och träffa- räcket nedanför;

Det transparenta yttre skktct säkcrstj 'erett bra miroWmat som solav- skärimnirg och vindbrytarc oåde på lägenhetemas balkonger och i byggna- dens nä-maste omg vnlng Fasaden innanför består av träpanel Ett typpan oestiir av fyra lägenheter, två *Vo- och två 2:or alla i hömlägc med utikt och balkong åt två htt. Eventuellt be^ov av bkillerredjktion vid fasad nanteras med gasskänmar på balkorigen som Udar ljudfickor artcmativt med kompetterance absorbenter i tak.

Träskeppet

Höghusets sockeSdn ng har ett eget stringcr. fo-mspråk som anknyter ull kvarterets bebyggelse. Den ha* ett dubbelhög: motv med klassiska drag som oa'anscras av en rytmiserad pelarrad i limt-äpane som ger cn varm framto- ning och mänsklg skala O m höghuset år soge: s i ir sockel våningen skeppets skxv, cn Lgn bas som skänker trygghet

Mellan pelarna är det generöst glasai Hå- finrs pia-j för verksamheter i olika format att synas ocn att växa ut på to-gytan framför Här finns också bostads- ertrén och entrén til förskolan Fö-skolan inryms en våning upp. med utbfidc- a- över torg, park och rnne-gård Mot torget bidrar förskolan visuellt till att skapa liv och rö-else och inters-fera tongacivtetea På innergården föreslår vi att försko an får sväva ut med orga-fska former

3r»>o

K h* : ' : >r fri

-Z^' -

Volymstudie, sett från sydväst

Barn lär sig om Mictorma-firande

odlmg i växthuset på granntorget Od'ing GriDpta BoDplan

Segel

Food p4 torget

VrttcnltkpS torgel

Anbud Mässan Dnr 2017/0718 KS.236. Del 2

VyrrånTurebergsleden

S m a r a g d e n

Smaragden ar det gröna huset som I gger rårrrast torget Det har en fn fönstenarj"hg med två o ika fbnsterformat som ger den ett dynamisk j-jeende

SockeVånngen kfäs med g*tin g ä i f a d klnker och fasaden putsas smaragd- gror.

Byggnaden innchåler lokaV i boncrvåniogcn mot torget och Malmvägcn.

Den har f e n våningar med 11 tågenheter och en gemensamhetslckal mot gården.

D i a b a s e n

Dabasen Sr ett mör<t ni»s av mustigt svartbrun; teget

Det har en stramt geometrsk fonstersåttning med cn förhöjd sockrivin ng ocn jåmnt föndeade balkonger som saxar i pettion me)Un våningarna.

Sockevån ngcrts tegelskin; i - ö m s o m tryckta för att skapa en rusticenhg i fasaden.

Byggnaden har sex våningar mec 17 lagenheter.

Kristallen

Kristaller tigger på hörnet av Kalmvagen och Kanavågen.

Den har omlottlagda bek ädnacskvo' i romoform i varierardc nyanser och giiis som ti sammans med dess fria fönste-sattnlrg och indragna balkong- en ger der ett gl.ttrandc utseende I hörnet mot Kanarvågen och långs hela Ma'rrvägen nar byggnaden lokaer. medan bostaösentrén år vänd mot Kanal vågen. Byggnaden ha- sex våninga- med 15 lägenheter.

a

ars

B B G

n i iara

§ 11 r

Segel

I I ! ! I I ! ! I I

!! I I I ! ES K ! I ! ! !S H K i ! !! I I S! ! !S !

!! U H H H; ! B ! ! !S H !! I I SS H SS i 18 !

I ! 11 •» _{!c EG m\}

SS? m f m km ^fcf-JE

Anbud Massan Dnr 2017/0718 KS.236. Del 2

Fasad mot västec Malmvägm. staij 1200

B o r : . t t | S E N I O R G A R D É N | Y e | | O n

f7T

• i

• T E I Ift.

B

Entreplan. skala 1:200

Safiren

Safiren a- en cert bli byggnaden i mitten av kvarteret mot Kanalvägen Den nar en sym-netr ski stram, rcpettv *Önstersättntng Fasaden har en djUpWå in- fångad puts rred en markerad sackevining Byggnaden har sex våningar med 16 lagenheter.

Marmom

Marrnom ar den vita byggnaden p i hörnet me lan Kanalvägen och lokalgatan.

Den har en stenockladd sockel mellan höga gtasparticr som ger sockdn ver- tikal tet Fönsiersäitningen är geometriskt enkel med rena linjer. Balkongerna oi hörnen ä- indragna med en varm träbekfädnad. Mot Kamlgatan finns smala jtkragarsde bakorgcr som dcVs ä- sk,-vbek!ädda i metal Byggnaden har sex vin nga- med en lokal i DOttenvin ngen. 16 'ägenneter samt en Övernattnings- egenhet

•

Q] • ID ID rn. H]

m

E • ;

m T

• •! ID

T n ir. -mm

t ! l i

*8

• • • • • i

0BQ

I I H

L

IS B Si W SB Si 'Si é SS SS

i i

ii i

"l

T

Segel

Fasad mot nom Kanalvägen, skala 1:200

B o r a t t | SENIORGARDEN | Y©ll0n

Gården

Den gemensamma gröna gånden geftahas för tmgilngc, rekreation, lek och tfariing Har kommer att finnas gr Eplats och od IngsmöjTtgheler. spelplaner, tnlningsredskap och lekplatser. Beroende av hur r.ora förskolans utornhusws- te-scytor bfir kompletterar vi mec vstciseytor pi hustaken i form av terrasser med pengo!or och växthus. Dagvatterhanteringen hanteras med det plante- rade betaget i komb naton med cagvattenmagasnet intiH gvagoinfartcn.

Gårcens fasac mot lokalgatan får en natunkaraV^r genom att den bekläs med t-åspån av ceder

Bämstenen

Bimsteren I gger mitt p i lokagaun mot Öppningen mot mnergården. Den I r bckläcd med ett varmgrii - be gclngat tege) ocn har en geometriskt enkel fÖnstersättning med T-mfonmade föiiteromfattiingår i vtt. koppar och svart som ä- frgör s<g från ordn ngcr. Ba <ongcma fönhåler sig strikt ti föratcr- Äacenngama men ar precis som fönsteromfattningarna fritt fördelade Över fasaden. Byggnaden har sex vånirgar med 17 lägenheter.

Rubinen

Rubinen ligger i mötet mellanTunfbe*gsa:lén och lokalgatartTillsarrmans med smaragden bildar cen cn cynamisk färgad bakgrjr-d till traskeppet och seglet Ruinen ha- en mustigt röd tege'fasad mec ve-jka a fönstermotiv och tytftgt markerade nonsontella band Fönstcrsättn ngen växlar meTan viningami men har vissa genomgående ve-tika!a linjer som följer ända ned til sockelvåningen.

På husnomet finns en okal med ve-tikaft markerade gUsparticn

Typolaa skala 1:200

M M H 1 éV4U>

• • • • i i

a n p D i n n i j - a

• • ^ • • • • m

• • D Ö D D I Q U

5 H

Fisad mot ötltr, stall 1:200

Segel

Vy mot torgel

Lägenheterna

lagenhctsstori ekarna spänner från små smarta ettor ti I stora fyror Dc flesta

!ägenhete-ärgeno-"gäerce med ljus från två håU och ala större lägenheter nar tia -conger i mmst två väderstreck.

Förskolan

Vi fö-csiår att förskolan placeras på pan 2 i Träskepoet Har tiBskapar vi cn stor sammanhängande och hex;oel yta som <an sknJddarsys efter förskolans aehov. Från fö-skoan har man fina utbi ekar mot torget och parken. Gårdsfa- sadens mjuka böljande former bli** en spänna-de upplevelse i såväl förskolans lokaer som på c en gröna g i l l e n och det är erket att ta sig u t Tack takterrasser ti Iskapas for dc ooende kommc- förskolegården kunna maxme- 'as. Förskolans hvvucentné är p a c c a d mot torget På så vis aktiverar f&r- skoan torget både fys skt och visuellt £n sckuncär entré kan finnas uppe pi gården, som nås via en trappa från Ickagatan.

Avvikelser frän detaljplanen

V fÖ-es'år 'Ö.ande fÖränCnngar av samråd s*örs!aget

att 'asadvet på den 6 c våningen mot KaraVagcn och lokalgatan utlåts ligga i gatulvet

(Vår föreslagna lösning nryms pnnop i p!anförslagcts tillåtna volym, se sektioner)

att en större utbyggnad av plan 2 tHttts på imergirden for att åstad- komma stön-e sammanhängande ytor i ett plan till förskolan.

O m det ar er. avgörande krav att detaljplanen fastställs enligt sarnrådsforsia- get kan byggnaderna anpassas däref.en

Parkering

Under gi-Cen finrs två vin rgar med pa*-ker»g för att uppfySa behovet parkch-ig för b.lar och cyklar

Tabc len oå r ljus BTA

sida vsar tank- ägcnhctsfördcln ng, utnwiing av bpl och cpt

Segel

lmpcauon "Scglcl" och "TrSsirpprt"

I • I • • •

• • i m. . m _ r. <m

f%mzw&*im I I

:_l.-«BI-:.J|:.'!»._A-«a. • ».

. a , m i m * a • i

Anbud Mässan Dnr 2017/0718 KS.236. Del 2

Fasid mot s d c w Turcberg-Jeden. skala 1:200

i B o r a t t ' | S E N I O R G A R D E N | Ye||On

Borätt och Seniorgården

B o s t a d e r för e n m å n g f a l d a v m ä n n i s k o r

Borån har trrtto fem å n erfarenhet av bostadsbyggande. V l - t fokus år bra lä- gen i Stockholm. Dåce city ocn ytterorrrådcn. Tillsammans med vårt systcroo- lag Scnorgården, Svergci ädsta bostadsu"veck'are av seniorbostäder, skapa' vi frarntidcns h ä t w - a sto-stad Trygga levande bostadskvar.cr fix cn mångfald

B o r ä t t

Vi på Borätt eta- alltid efter de bästa lägena fö> våra kunder Oavsett om det gäller ett pulserande inr-erstacskvarter nära allt eller i cn lugnare forortsrruljö med naturen runt knuten. Gemensamt för a! a våra bostäder Sr c*morgcn om ne'he;en Vi hittar koka lösn.ngar 'o-- olka typer av bostäder och behov Vi vet att det finns vktiga kamvänden i boendet som många människor uppskattar ocn söker. Det handlar om omsorgsfulla planlösnngar med vackra ljusin&Iäpp som -/.dra- til ar. skapa hem att trivas och må bra L Men det innebär också fina uts kter och väJatancade glrdar och uterum för att uppnå helheten i Döendet Vi ir måna om ar, varje proje<t utfbnras efter platsens unika för- utsättn ngar med variat o a karaktär, fasadmaterial och detaljer: Eftersom vi år ett m.ndre 'öretag kan vt ta ansvar för hela processen. Det betyder att vi kan fö-sakra oss om att slutresultatet W>r det v önsca-AJla proiekt år lika viktiga

S e n i o r g å r d e n

Vi ve: att soc al gemcrs<ap bicrar ull god nalsa och ökat välmående. Dä>- fö- bygger vi boendemiljöer med rrö^ghet tPI ett ritt socialt liv. Herntrevliga geme-samhets oka'er fungerar som extra vardagsrum och gästrum med bra

^ge g ö ' det e-^kel; att ha besök av 'irgvEga familj och vänner Sammantaget oidra- det till aktva, trivsamma och ferJga fönrn ngar Dessutom bygger vi en gemensam tvättstuga som bruka' uppskattas

Många sen orer kommc- från v i a och trädgånd Därför bygger vi gärna stora Däkonger och iaggervkt v c ute*n ljöer som stimulerar ala sinnen. Våra gårdar oane-as för avoppl.rg och m ö t e n mellan männ skor, ofta med mervärden som excmpeVs bouicbara, växthus cl er ocingsmöjlighelcn Eftersom många av vina kunce- kommer från stör-e bostäder i r v i t bidrag som samhäTsbyg- gare utöver hä soperspektve: också sunda f yttkedor inom kommunea

H å l l b a r t b o s t a d s b y g g a n d e

Borätt och Se.".orgi-dcn ä- c^ama. sm£L<a' g •. bostidsbyg^arc med stort engagemang Vår gemensamma v s o n är a:: skapa bostadsmiljöer d i - Dten som sto- urg och I te å'dre kan hitta ett hem att trvas, utvecklas och känna sg trygg .Vi samverka- gärna i större sucsutvee<;ngsprojckt och ser tiil hela stadsbilden och de me-varden som växer fram över generationer, inom kvar- te- och t stadsdelar

När vt utvecklar nya bostadskvarter gör vi cet uti*rån tanken om att lyckade oostacsmi^Öcrt ifredsstaCr o'ka benov fö-männskori oWa fas i t v c t P å s å sätt kan vi skapa mö;! gheter ii'i kvarter med ö p p e a h e t och mångfald.

Var för sg frdrar vi med va'plarerade b o s t ä c e - och geromtänkta gårdsmiljöcr.

Som team mecverkar vi ti I fungerande bostadsmi^öer med bebodda hus och aktrvTtet sto-a delar av dygnctVi ta- ansvar för hda byggprocessen med om- sorg om helheten och detalemaVi försäcar oss altid om att slutresultatet fö- va-(e un<kt bostadsp-oje^ct ti ir som det vartän<lSarritidigt har vi starka musker oÅ områcen som miljö- och hållbarhet Vi föJ;er U N Global Com- oact och rapporterar h i i ö i m e t en g; Gobal Reporting hrtiat-ve, G R i AHa oyggmatcnal vi köper m;ljövärderas med något av systemen ByggvarubcoeVn- nlngen, Sunda H L S eller Bastå f-ater a'en innehåller därför inte miljö- eller na soskadi ga ämnen. Från och med 2018 är alta våra bostadsprojekt Svanen- märkta Vi är skrivna och beskattas Svenge vilket övergripande bidrar til ett nållbart samhälle

rujdovisning av areor. lågenhetsfÖrCening. bil- och cykeplaiser

c In* 3n» W. Ir» h» Jn» W >* W

Tft—iSM—I7X

lfr**3S*v-« n r«*

n u%

2n*SJ4*v«

> t * l l * * * -

2 m

Tax* mrti B<^t«t» -Kl ii»

" " i

" I i - • • m -1 • j . i

»OSTAD

- i - , a ICXM - i - , a ICXM

K o r t o m . . .

Borätt (1985)

•CrtaSSOObonider

• God vWx^tjroe^teromitkå cfcriönngr

• ExpcrUr pä S-JX*hc*TW*£ton«n

Serwrgården (1989)

•StrwbofiJöo-frfclSSår ' CSlaXXtoba*id*•

LiigdsekDo

Segel

s f r

i Sollentuna

ill

S O L L E N T U N A KOMMUN

w

SOLLENTUNA

FÖRFATTNINGSSAMLING

Policy för markanvisning i Sollentuna kommun

Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-13. § 59.

Reviderad av kommunfullmäktige 2016-06-20, § 86 Dnr 2015/0236 KS.236

1. Inledning

Ett sätt att utveckla kommunen är att genom beslut om uppdrag att genomföra markanvisning möjliggöra för intresserade byggherrar att utveckla och därefter för- värva den mark som kommunen äger och därmed bidra till ett långsiktigt hållbart och attraktivt Sollentuna.

Kommunens markreserv är begränsad varför det är av stor vikt att varje försäljning av kommunal mark sker efter noggranna överväganden samt att den hanteras jämställt och likställt. Syftet med policyn är att säkerställa att så sker.

2. Policy

Kommunen vill genom ett optimalt utnyttjande av sin begränsade markreserv aktivt verka för ett långsiktigt hållbart och attraktivt samhälle. Kommunens över- gripande ambition är att fördelning och utnyttjande av marken ska ske på ett så effektivt, transparent och förutsägbart sätt som möjligt.

Denna markanvisningspolicy syftar till att skapa förutsättningar för att i största möjliga utsträckning tillmötesgå dessa målsättningar.

Markanvisningspolicyn innebär att Sollentuna kommun ska förhålla sig till fem centrala utgångspunkter enligt följande. Observera att punkterna inte är inbördes rangordnade, utan samtliga tillmäts samma betydelse i kommunens bedömning.

• Eftersträva konkurrensutsättning

Kommunen vill främja konkurrens mellan olika byggherrar. Huvudregeln är därför att anvisa mark genom att begära in anbud från intresserade byggherrar. I markan- visningsinbjudan beskriver kommunen utifrån vilka kriterier som anbuden kommer att utvärderas, där pris är ett kriterium (men inte nödvändigtvis det enda). De olika kriterierna viktas och bildar tillsammans underlag för en helhetsbedömning av inkomna anbud. 1 vissa fall kan kommunen välja att inte begära in anbud utan i stället göra en direktanvisning av marken.

p H SOLLENTUNA

Ww FÖRFATTNINGSSAMLING

• Tillgodose kommunala och samhälleliga behov

Kommunen undersöker inför varje markanvisning om området ifråga har behov av kommunal eller samhällelig service. Några sådana exempel är ungdomsbostäder, lokaler för barn- och äldreomsorg, kategoribostäder eller lokaler för kultur- och fritidsändamål, men det kan också handla om exempelvis anläggningar för avfalls- hantering.

• Alltid väga in miljö- och klimatpåverkan

Kommunen väger vid varje markanvisning in faktorer kopplade till exploatering- ens totala miljö- och klimatpåverkan.

• Skapa variation

Kommunen värdesätter en variationsrik bebyggelse. Det innebär att det är önskvärt med variation vad gäller till exempel upplåtelseformer, arkitektur och markanvänd- ning. Det innebär också att kommunen eftersträvar en mångfald av byggherrar inom ett och samma område.

• Beakta hur anbudslämnare presterat tidigare

Kommunen beaktar hur anbudsgivare tidigare har presterat i kommunen. Denna bedömning sker oaktat de angivna referensprojekten. Bedömningen görs också oavsett om anbudsgivare förvärvat mark av kommunen eller av annan fastighetsä- gare. Byggherrens intresse av att långsiktigt förvalta och bibehålla bebyggelsen kan också komma att vägas in.

Kommunfullmäktige beslutar om "Riktlinjer för exploateringsavtal", som syftar till att ange grundläggande principer för genomförandet av detaljplaner i kommunen.

Markan visningspol icy och riktlinjer för exploateringsavtal har beröringspunkter och det är därför att rekommendera att ta del av och beakta innehållet i båda dokumenten.

3. Aktualisering och ansvar

Till policyn hör en definition och beskrivning av vad en markanvisning innebär i Sollentuna kommun.

Policyn ska aktualiseras i början av varje ny mandatperiod. Det övergripande ansvaret för policyn och tillhörande beskrivning åvilar kommunstyrelsen.

Sollentuna växer

Sollentuna kommun har en vision om ett långsiktigt hållbart samhälle och över- siktsplanen ger vägledning om hur visionen ska förverkligas. I den beskrivs strategin för ny tät bostadsbebyggelse i goda kommunikationslägen. Planering av nya och utveckling av befintliga verksamheter, kontor, bebyggelse för kultur eller undervis- ning är ytterligare viktiga byggstenar i ett attraktivt samhälle.

Ett sätt att utveckla kommunen är att genom beslut om uppdrag att genomföra markanvisning möjliggöra för intresserade byggherrar att utveckla den mark som kommunen äger och därmed bidra till ett långsiktigt hållbart och attraktivt Sollen- tuna, där valfrihet och god hushållning är centrala begrepp. Kommunens markre- serv är begränsad varför det är av oerhörd vikt att varje försäljning av kommunal mark sker efter noggranna överväganden, i samverkan med ansvarig nämnd samt att den hanteras jämställt och likställt. Varje markanvisning ska vara en del av och ett led i arbetet med att utveckla Sollentuna kommun.

För att säkerställa att varje markanvisning som sker i kommunen framgångsrikt leder till detta samt att alla byggherrar och intressenter bemöts och hanteras på ett likställt sätt har kommunen antagit en markanvisningspolicy.

Enligt beslut i kommunfullmäktige ska markanvisningspolicyn aktualiseras i början av varje ny mandatperiod.

S O L L E N T U N A Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-13 K O M M U N Reviderad av kommunfullmäktige 2016-06-20

Producerad av kommunledningskontoret, Sollentuna kommun, 2016.

Text: Katrin Seuss, uppdaterad av Lars Keski-Seppälä.

Omslagsbild är från Silverdal, Helenelund. Foto: Peter Holstad.

Information om markanvisning i Sollentuna finns även på kommunens webbplats www.sollentuna.se under rubriken Trafik & stadsplanering.

Sollentuna kommuns markanvisningspolicy

Kommunen vill genom ett optimalt utnyttjande av sin begränsade markreserv aktivt verka för ett långsiktigt hållbart och attraktivt samhälle. Kommunens övergripande ambition är att fördelning och utnyttjande av marken ska ske på ett så effektivt, transparent och förutsägbart sätt som möjligt

Denna markanvisningspolicy syftar till att skapa förutsättningar för att i största möjliga utsträckning tillmö- tesgå dessa målsättningar.

Markanvisningspolicyn innebär i korthet att Sollentuna kommun ska förhålla sig till fem centrala utgångs- punkter enligt följande. Observera att punkterna inte är inbördes rangordnade, utan samtliga tillmäts samma betydelse i kommunens bedömning.

Markanvisningspolicyn innebär att Sollentuna kommun ska:

• Eftersträva konkurrensutsättning

Kommunen vill främja konkurrens mellan olika byggherrar. Huvudregeln är därför att anvisa mark genom att begära in anbud från intresserade byggherrar. I markanvisningsinbjudan beskriver kommunen utifrån vilka kriterier som anbuden kommer att utvärderas, där pris är ett kriterium (men inte nödvändigtvis det enda).

De olika kriterierna viktas och bildar tillsammans underlag för en helhetsbedömning av inkomna anbud.

I vissa fall kan kommunen välja att inte begära in anbud utan i stället göra en direktanvisning av marken.

• Tillgodose kommunala och samhälleliga behov

Kommunen undersöker inför varje markanvisning om området ifråga har behov av kommunal eller samhällelig service. Några sådana exempel är ungdomsbostäder, lokaler för barn- och äldreomsorg, kategoribostäder eller lokaler för kultur- och fritidsändamål, men det kan också handla om exempelvis anläggningar för avfallshantering.

• Alltid väga in miljö- och klimatpåverkan

Kommunen väger vid varje markanvisning in faktorer kopplade till exploateringens totala miljö- och klimatpåverkan.

• Skapa variation

Kommunen värdesätter en variationsrik bebyggelse. Det innebär att det är önskvärt med variation vad gäller till exempel upplåtelseformer, arkitektur och markanvändning. Det innebär också att kommunen eftersträvar en mångfald av byggherrar inom ett och samma område.

• Beakta hur anbudslämnare presterat tidigare

Kommunen beaktar hur anbudsgivare tidigare har presterat i kommunen. Denna bedömning sker oaktat de angivna referensprojekten. Bedömningen görs också oavsett om anbudsgivare förvärvat mark av kommunen eller av annan fastighetsägare. Byggherrens intresse av att långsiktigt förvalta och bibehålla bebyggelsen kan också komma att vägas in.

Kommunfullmäktige har beslutat om [Riktlinjer för exploateringsavtal Qsom syftar till att ange grundläggande principer för genomförandet av detaljplaner i kommunen. Markanvisningspolicy och riktlinjer för exploate- ringsavtal har beröringspunkter och det är därför att rekommendera att ta del av och beakta innehållet i båda dokumenten.

Länk till riktlinjer för exploateringsavtal på webben

Vad innebär en markanvisning?

En markanvisning innebär rätt för en intressent att under en begränsad tidspe- riod, med vissa i förväg givna förutsätt- ningar, få samarbeta med kommunen för att bebygga eller utveckla ett projekt inom ett visst markområde som kom- munen äger. I utvecklingsarbetet ingår som regel planläggning av marken för ändamålet.

Efter kommunens beslut om val av byggherre tecknas ett så kallat markan vis- ningsavtal. Avtalet reglerar att en särskild byggherre under viss angiven tid och på vissa villkor har rätt att utveckla och där- efter förvärva aktuellt markområde med äganderätt alternativt med tomträtt.

Markanvisning är ett sätt för kom- munen att förmedla kommunal mark till olika byggherrar inför planering av ny bebyggelse, verksamhetslokalisering eller inför utveckling av befintlig bebyggelse.

Markanvisningsavtal

Markanvisningsavtalet ska reglera alla frågor som är klarlagda vid tidpunkten för avtalet. Det kan vara projektets:

• Innehåll

• Användning

• Storlek

• Tekniska förutsättningar Avtalet ska även ange vid behov hur utredningsarbete ska ske och bekostas, förutsättningar för projektets genomför- ande samt vad den sludiga upplåtelsen

ska omfatta och reglera. Markanvis- ningsavtalet innefattar i normalfallet även en uppgörelse beträffande plan- arbetet. Markanvisningsavtalet ska dock inte förväxlas med kommunens ställningstagande som planmyndighet, enligt Plan- och bygglagen (PBL), i detaljplaneprocessen. Detaljplanen för marken prövas i särskild ordning av stadsbyggnadsnämnden och, i före- kommande fall, kommunfullmäktige.

Markanvisningsavtalet ska ersättas med ett traditionellt köp- och exploaterings- avtal under den tidsperiod som mark- anvisningen löper, normalt under två år från och med dess undertecknande.

Nyttjanderättsavgift och markpris

I kommunen tillämpas i huvudsak marknadsvärdeprincipen vid prissättning av mark med aktuell byggrätt enligt antagen detaljplan. I markanvisningsavtalet kan uppgift om markpris anges antingen som det pris som byggherren angivit i sitt anbud eller som det pris som kommunen har angivit i sin förfrågan. I avtalet kan då även anges hur det angivna priset ska justeras fram till försäljningstillfället, till exempel med hänvisning till förändringar i konsumentprisindex (KPI). Avtalet ska även reglera hur markpriset justeras vid eventuella förändringar av areal och omfattning.

Ett alternativ till att bestämma

Kvarteret Tidvattnet byggs vid Stinsen, Häggvik.

Foto C G Gredenborg.

markpris i markanvisningsavtalet är att ange hur markpriset kommer att bestämmas samt vid vilken tidpunkt under markanvisningstiden detta kommer att ske.

En nyttjanderättsavgift kommer att tas ut för att täcka kommunens kostna- der för markanvisningen under mark- anvisningstiden. Nyttjanderättsavgiften ger byggherren tillträde till marken för att genomföra mindre förundersökning- ar som inte påverkar marken i någon större omfattning, såsom geotekniska och miljötekniska undersökningar.

Eftersom en markanvisning inte är ett bindande löfte om att fa förvärva marken, har byggherren under mark- anvisningstiden inte en exklusiv rätt till markområdet. Kommunen har rätt att

temporärt upplåta marken till annan så länge marken innehas av kommunen.

Nyttjanderättsavgiften räknas inte av från köpeskillingen.

Kostnader som uppkommer i sam- band med planläggningen av aktuellt område ska byggherren stå för, vilket regleras i markanvisningsavtalet.

Försäljning

Om syftet med och villkoren i markanvisningsavtalet uppfylls ger det byggherren rätt att enligt avtalet förvärva det aktuella

markområdet. Villkor för detta anges i särskilt köpeavtal som tecknas efter kommunens beslut om försäljning.

Val av byggherre genom olika metoder för markanvisning

Det är i princip möjligt att när som helst lämna in en markanvisningsansökan till kommunen. Kommunen kommer tidigt att ta ställning till en inkommen ansökan om markanvisning. Syftet är att bedöma vilken metod för markanvisning som kan komma att bli aktuell.

En central utgångspunkt för kom- munens arbete med markanvisningar är att främja konkurrens i syfte att skapa en variationsrik bebyggelse. Ambitio- nen är att fördelning och utnyttjande av marken ska ske på ett så effektivt, transparent och förutsägbart sätt som möjligt. Flera byggherrar ska ges möjlig- het att etablera sig och om möjligt verka inom samma område.

Det finns olika sätt att genomföra en markanvisning. De generella villko- ren och kraven på byggherren är dock desamma oavsett vilken metod som väljs. En grundläggande princip är att alla intressenter ska bli bedömda och behandlade utifrån samma grunder.

Varje markområde har unika förut- sättningar vilket medför att kommunen gör en bedömning från fall till fall om vilken markanvisningsmetod som är mest lämplig och när i tid markanvis- ningen bör genomföras.

Genom att göra en inledande be- dömning av vilken markanvisningsme- tod som är lämplig främjas en effektiv process redan från start.

I de fall som kommunen bedömer att en markanvisningsansökan kan och bör hanteras som en direktanvisning (se nästa sida), behöver i regel arbetet med en ny detaljplan för området ifråga på- börjas parallellt. I dessa fall sker därför normalt sett en samordning av beslutet gällande markanvisningsavtal och beslu- tet gällande planbesked.

Kommunen tillämpar i grunden tre metoder vid markanvisning: markanvis- ning genom anbud, direktanvisning och markanvisningstävling. Metoderna kan dock kombineras och justeras efter behov. Eftersom kommunen vill främja konkurrens mellan olika byggherrar är huvudregeln att anvisa mark genom anbud. I det följande beskrivs denna metod mer ingående.

Markanvisning genom anbud

När ett område är aktuellt för markan- visning sker annonsering i för ändamå- let lämpliga medier och på www.sollen- tuna.se. Annonsen är övergripande med hänvisning till inbjudan och förfråg- ningsunderlaget där detaljer, villkor och krav framgår. Av annonsen framgår även sista datum för inlämning av anbud.

Förfrågningsunderlag

Av förfrågningsunderlaget ska framgå vilka förutsättningar och krav som gäller för det aktuella projektet inklusive sista datum för inlämning av anbud. Det ska framgå vilka uppgifter anbudsgivaren ska lämna i sitt anbud. Av underlaget ska även framgå vilka urvalskriterierna är och hur rangordning av anbuden kommer att ske.

Förfrågningsunderlaget hålls till- gängligt på www.sollentuna.se eller sänds till intressent efter begäran.

Kraven i förfrågningsunderlaget är anpassade till det aktuella projektet. Till exempel kan upplåtelseformen eller an- passning till speciell terräng eller miljö ges särskild tyngd i ett visst projekt.

Förfrågningsunderlaget kan till exempel innehålla:

- typ av bebyggelse och användning, inkl. eventuell fördelning

(t ex andel lokaler i bottenplan) - byggnadsvolymer

- byggnadshöj d - gestaltningsidéer

- geotekniska och trafiktekniska förutsättningar

- behov av lokaler för olika serviceändamål

- behov av specialbostäder - behov av ungdomsbostäder - krav på kommunal service - upplåtelseformer

- projektets miljö- och klimat- påverkan

Anbud

Anbudet ska vara skriftligt och även innehålla underlag i form av beskrivning av idéerna, enklare skisser och eventuellt referensmaterial.

Utvärdering

Inkomna anbud utvärderas, varefter kom- munen fattar beslut om val av den eller de byggherrar vars anbud bedömts vara mest intressanta och som uppfyller uppställda kriterier och krav. Markanvisningsavtal tecknas med respektive byggherre.

Genomförande

Generella och projektspecifika villkor gäller i enlighet med det markanvis- ningsavtal som tecknas. Respektive byggherre deltar i en markanvisning på egen ekonomisk risk.

Direktanvisning

I undantagsfall kan det vara motiverat att frångå kommunens grundprincip att skapa konkurrens mellan flera olika byggherrar. Ett exempel på detta är om utvecklingen av ett område förutsätter omlokalisering av verksamheter som inte är förenliga med det framtida nyttjandet av området.

Om en byggherre inkommit med en unik projektidé för ett särskilt område, kan även det motivera att kommunen förhandlar direkt med byggherren för an främja kreativitet och idéskapande.

Ett annat exempel kan vara om en befindig verksamhet behöver expandera till intilliggande mark.

Kvarnskogen, Edberg. Foto: Peter Holstad.

Eftersom en direktanvisning i regel också innebär att en ny detaljplan behö- ver påbörjas, sker en samordning mellan markanvisningsavtalet och prövningen av förfrågan om planbesked.

Markanvisningstävling

Metoden att genom tävling utse byggherrar används främst i speciella fall när platsen eller ändamålet så kräver.

Projekt där arkitektur, nytänkande,

teknikutveckling eller utmanande topografi tillsammans med ekonomi är viktiga aspekter kan vara aktuella för denna metod av markanvisning.

Tillskapande av landmärken och för att skapa särskild karaktär är andra aspekter som kan motivera ett tävlingsförfarande.

För utvärdering och val av byggherre utses en särskild jury med representanter från berörda förvaltningar, avdelningar men även externa jurymedlemmar kan förekomma.

Generella villkor för varje markanvisning

• Markanvisning tidsbegränsas nor- malt till högst två år från kommu- nens beslut. Om inte ett bindande köpeavtal träffats inom dessa två år kan kommunen göra en ny markan- visning. Förlängning kan medges av kommunen om försening inte beror på byggherren. Kommunen har även rätt att återta markanvisningen un- der den tidsbegränsade perioden om byggherren uppenbart inte förmår eller avser att genomföra projektet i den takt eller på det sätt som avsågs vid markanvisningen. Återtagen markanvisning ger inte byggherren rätt till ersättning.

• Byggherren som anvisats mark ska satsa resurser för medverkan i erfor- derligt planarbete.

• När kommunen begär det ska bygg- herren tillhandahålla specialbostäder, lokaler för barn- och äldreomsorg, vissa kategoribostäder m.m.

• Markanvisning far inte överlåtas till annan part utan kommunens skriftliga godkännande. Detta gäller även överlåtelse till andra bolag inom koncernen.

• Kommunen har rätt att bestämma om val av upplåtelseform såsom ägande-, bostads- eller hyresrätt för markanvisningen. Upplåtelse med

tomträtt kan i särskilda fall vara aktuell.

Risken för att eventuella myndig- hetsbeslut förändrar villkoren i markanvisningen åligger byggherren.

Projekt som avbryts till följd av ändrade detaljplaneförutsättningar eller andra myndighetsbeslut ger inte rätt till ekonomisk ersättning eller ny markanvisning.

Om erforderlig detaljplan inte vinner laga kraft eller projektet av andra orsa- ker inte kan genomföras står respektive part sina egna nedlagda kostnader.

Ordlista

BY g g^{r ä t t}

En byggrätt är den rättighet som finns att bygga på en fastighet. Byggrätten regleras i detaljplanen för fastigheten. Eftersom en detaljplan har en tidsbegränsad så kallad genomförandetid, är den garanterade byggrätten tidsbegränsad. Så länge inte detalj- planen upphävs eller ändras ska kommunen ändå ge bygglov i enlighet med planen.

Köpe- och exploateringsavtal

Under markanvisningstiden (normalt två år) har byggherren möjlighet att ensam förhandla med kommunen om köpe- och exploateringsavtal för markområdet (om området ska upplåtas med tomträtt ersätts köpeavtalet med avtal om tomträttsupp- låtelse). Exploateringsavtalet reglerar genomförandet av en detaljplan, exempelvis fördelningen av kostnader och intäkter samt andra förhållanden av betydelse.

I "Rikdinjer för exploateringsavtal" beskrivs närmare grundförutsättningarna för exploateringsprojekt i Sollentuna kommun.¹

Om köpe- och exploateringsavtal inte tecknas under markanvisningstiden anses markanvisningsavtalet vara förfallet.

Markanvisning

En markanvisning är en överenskommelse mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst markområde för bebyggande.

Planbesked

Den som vill genomföra en åtgärd på en fastighet som kräver att en detaljplan antas, ändras eller upphävs har rätt att fa veta huruvida kommunen har för avsikt att påbörja ett sådant planarbete eller ej. Kommunens besked ska vara skriftligt och motiverat. Planbeskedet är inte bindande och det kan inte överklagas.

Plan- och bygglagen (PBL)

I Plan- och bygglagen (PBL) finns bestämmelser om planläggning av mark och vat- ten och om byggande. Enligt lagens portalparagraf syftar bestämmelserna "till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer".

1 Länk till rikdinjer för exploateringsavtal på webben

Tomträtt

Tomträtt innebär en rätt att nyttja ett markområde utan att äga det. Ägaren till marken, exempelvis Sollentuna kommun, upplåter fastigheten under en längre tid, minst 20 år. Den som innehar tomträtten kallas tomträttshavare. Tomträttshavaren betalar en årlig avgift till ägaren, så kallad tomträttsavgäld.

Äganderätt

Äganderätt innebär att innehavaren har förvärvat ett markområde och är ägare till detsamma. Innehavaren kallas för lagfaren ägare. Som lagfaren ägare bestämmer man själv över marken.

Denna information finns även tillgänglig på www.sollentuna.se/markanvisningspolicy

under rubriken Trafik & stadsplanering

SOLLENTUNA

KOMMUN

Ljus bruttoarea

Ljus BTA i våningsplan ovan mark

Ljus BTA i bostadshus omfattar i normalfallet samtliga areor förutom teknikutrymmen (utrymmen för fläkt, hissmaskin, el, tele, värme, kyla) på vind.

Teknikutrymmen på ljust våningsplan under vind ska exkluderas om vind och källare saknas eller om dessa utrymmen av skälig anledning inte går att förläggas på vind eller i källare.

Ljus BTA som medges enligt detaljplan men som inte utnyttjas ska medräknas (exempelvis oinredda vindar, bjälklagsöppning till förmån för dubbla våningshöjder (undantaget traditionella ljusgårdar)).

Utrymmen för bostadskomplement (förråd, soprum, garage) i fristående byggnader räknas inte som ljus BTA, undantaget tvättstugor och gemensamhetslokaler som alltid ska medräknas.

Indragna balkonger som är inglasade och klimatskyddade räknas som ljus BTA. Balkonger/loftgångar i övrigt omfattas inte.

1,9 meters takhöjd

Ljus BTA = huslängden* (x + 2*0,6)

Vid snedtak räknas bruttoarean enligt figuren ovan.

Ljus BTA i su terräng våning

En våning ska betraktas som en suterängvåning om - utefter minst en vägg - golvets översida i våningen närmast ovanför ligger mer än 1,5 meter över markens medelnivå invid byggnaden. Är avståndet mindre är våningsplanet att betrakta som källare.

All area inom lägenheter räknas som ljus BTA liksom i förekommande fall innanförliggande förbindelsekorridor.

f > 1,5 meter

mr

f > 1,5 meter

mr

f > 1,5 meter

mr

Som ljus BTA för bostadskomplement (förråd, tvättstugor, soprum och gemensamhetslokaler) och i

förekommande fall teknikutrymmen räknas arean fram till närmaste vägg i den ljusa delen av vånings-planet dock högst till halva husdjupet. Avskiljs mörk och ljus del av en förbindelsekorridor ska hela korridoren räknas som ljus BTA (se fig).

1)

1) Exempel på teknikutrymme som av skälig anledning inte kan förläggas mörkt

För kommersiella eller övriga lokaler räknas ljus BTA till ett husdjup om 10 meter. För bruttoareor inom husdjup 10-30 meter räknas 75 % som ljus BTA. Om våningshöjden är högre än 3 meter ska 10-metersgränsen utökas till vad som bedöms skäligt. Bruttoareor bortom 30 meter räknas inte som ljusa.