14.27. 19 Miljötekn markundersökn Huvudstudie Detaljplan kv Hoppet Antagande 170217

(1)

Rap, Frösundaleden 2 (goods 2E), SE-169 99 Stockholm Sverige Telefon +46 10 505 00 00, Säte i Stockholm, www.afconsult.com Org.nr 556185-2103, VAT nr SE556185210301

Huvudstudie Hoppet 1 och Helenelund 7_7 rev 20170217 Sida 1 (47)

Handläggare

Joakim Andersson

^Datum

2017-02-17

Tel

+46 10 505 40 51

Projekt-ID

725946

Mobil

+46 70 65 264 45

E-post

Joakim.andersson@afconsult.com

Kund

Sollentuna kommun och Sollentunahem

Huvudstudie Hoppet 1 & Helenelund 7:7

Författad av

Eleonora Karlsson / Joakim Andersson Fredrik Delblanc

Handläggare Kvalitetsgranskare

(2)

RAPPORT

Huvudstudie Hoppet 1 och Helenelund 7_7 rev 20170217 Sida 2

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 6

1.1 Bakgrund och syfte... 6

1.2 Projektorganisation ... 6

1.3 Verksamheter ... 6

1.3.1 Historisk verksamhet ... 6

1.3.2 Nuvarande verksamhet ... 8

1.3.3 Planer för området ... 8

1.4 Områdesbeskrivning ... 9

1.4.1 Allmänt – bebyggelse och lokalisering ... 9

1.4.2 Topografi, geologi och hydrogeologi ... 10

1.4.3 Skyddsintressen ... 12

1.4.4 Tidigare undersökningar... 14

2 Miljöteknisk markundersökning jord och grundvatten ... 15

2.1 Provtagningsstrategi ... 15

2.2 Riktvärden ... 15

2.2.1 Jord ... 15

2.2.2 Grundvatten ... 15

2.3 Genomförd provtagning ... 15

2.3.1 Fält- och laboratorieanalyser ... 16

2.3.2 Provtagning jord ... 16

2.3.3 Provtagning grundvatten ... 16

2.3.4 Nivåmätning grundvatten ... 17

2.3.5 Slugtest ... 17

2.3.6 Mätning av inomhusluft ... 17

2.3.7 Laktest ... 17

2.3.8 Inmätning med precisions-GPS ... 17

2.3.9 Felkälla GV-nivå ... 17

2.4 Resultat ... 17

2.4.1 Jordprov analysresultat 2014-2016 ... 17

2.4.2 Grundvatten analysresultat 2014 och 2016 ... 18

2.4.3 Grundvattennivåer och strömningsriktning ... 18

2.4.4 Slugtest ... 22

2.4.5 Laktest ... 22

2.4.6 Mätning inomhusluft 2016 ... 23

2.5 Sammanfattning resultat ... 24

3 Riskbedömning ... 25

3.1 Föroreningssituation ... 25

3.1.1 Delområde A ... 25

3.1.2 Delområde B ... 25

3.1.3 Hela undersökningsområdet ... 25

(3)

RAPPORT

3.2 Utgångspunkt ... 26

3.3 Skyddsobjekt ... 27

3.4 Exponeringssituation ... 27

3.4.1 Människor ... 27

3.4.2 Miljö ... 29

3.5 Platsspecifika riktvärden... 30

3.5.1 Antaganden vid beräkningar ... 30

3.5.2 Förslag till platsspecifika riktvärden kv Hoppet ... 30

3.6 Utvärdering av föroreningsnivå ... 32

3.7 Samlad riskbedömning ... 33

3.8 Slutsats och rekommendation ... 34

4 Åtgärdsutredning ... 35

4.1 Ansvarsbedömning ... 35

4.2 Åtgärdsmöjligheter ... 36

4.2.1 Delområde A ... 36

4.2.2 Delområde B ... 36

4.2.3 Hela undersökningsområdet ... 36

4.2.4 In-situ lösning ... 37

4.3 Nollalternativ ... 38

4.3.1 Förutsättningar ... 38

4.3.2 Kostnadsuppskattning... 38

4.4 Alternativ A – Schaktsanering ... 39

4.4.1 Allmänt ... 39

4.4.2 Åtgärdsbehov ... 39

4.4.3 Kostnadsuppskattning... 39

4.4.4 Förberedelser inför sanering ... 39

4.5 Alternativ B – In-situ sanering Kemisk oxidation ... 40

4.5.1 Allmänt ... 40

4.5.2 Åtgärdsbehov ... 40

4.5.3 Åtgärdsmetod ... 40

4.5.4 Konstnadsuppskattning ... 41

4.5.5 Förberedelser inför sanering ... 41

4.6 Alternativ C – Termisk behandling ... 42

4.6.1 Allmänt ... 42

4.6.2 Åtgärdsbehov ... 42

4.6.3 Åtgärdsmetod ... 42

4.6.4 Kostnadsuppskattning... 43

4.6.5 Förberedelser inför sanering ... 43

4.7 Alternativ D – In-situ sanering BOS200 ... 43

4.7.1 Allmänt ... 43

4.7.2 Åtgärdsbehov ... 43

4.7.3 Åtgärdsmetod ... 43

(4)

RAPPORT

4.7.4 Konstandsuppskattning ... 44

4.7.5 Förberedelser inför sanering ... 44

4.8 Alternativ E – In-situ sanering PlumeStop® ... 44

4.8.1 Allmänt ... 44

4.8.2 Åtgärdsbehov ... 45

4.8.3 Åtgärdsmetod ... 45

4.8.4 Konstandsuppskattning ... 45

4.8.5 Förberedelser inför sanering ... 45

4.9 Kombinationer av olika saneringslösningar ... 45

4.10 Utvärdering av saneringslösningar ... 45

5 Slutsats och rekommendationer ... 46

6 Referenser ... 47

Bilagor

Bilaga 1 ... Situationsplan

Bilaga 2 ... Sammanställning analysresultat

Bilaga 3 ... Fältanteckningar

Bilaga 4 ... Analysrapporter

Bilaga 5 ... GPS koordinater

Bilaga 6 ... Beräkningar Slugtest

Bilaga 7 ... Beräkningar Platsspecifika riktvärden

Bilaga 8 ...PM Luftprovtagning

Bilaga 9 ... Beräkning av kostnad för schaktsanering

Bilaga 10 ... Sammanställning åtgärdsmetoder

(5)

RAPPORT

Sammanfattning

ÅF Infrastructure AB (ÅF) har på uppdrag av Sollentuna Kommun och Sollentuna hem utfört miljötekniska markundersökningar som sammanfattats i en Huvudstudie.

Föreliggande miljötekniska markundersökningar bekräftar att det förekommer en relativt kraftig PAH-förorening mellan Svalgången 3-7 och järnvägen. Föroreningen påvisas främst på ett djup av 3-5 meter under markytan (m.u.my.) vilket motsvarar övre delen av grundvattenzonen. Markprofilen utgörs främst av sand ovan berg.

Bergytan påvisas på ca 5 m.u.my men i södra delen är det djupare till berg. Det förorenade området uppskattas till ca 3500 m

²

.

Sollentuna kommun äger den östra delen av det förorenade området och Sollentunahem den västra delen. Området är aktuellt för exploatering och nybyggnation av flerbostadshus.

Objektet är lokaliserat i anslutning till Stockholmsåsen. Stockholmsåsen är en

grundvattenresurs som omfattas av SGU:s kvalitetskriterier för grundvatten. Vidare är flerbostadshuset på Svalgången 3-7 en byggnad som används för bostadsändamål.

Det är främst grundvattenskyddet som blir styrande vid framtagande av platsspecifika riktvärden för jord.

Risken för omgivningspåverkan bedöms som måttlig för såväl bostadsmiljö som för grundvattenakvifären i Stockholmsåsen. ÅF rekommenderar därför att kontrollprogram utformas för såväl grundvatten som inomhusluft.

Vidare föreslås att man tar fram en ansvarsutredning för att bedöma ansvarsfrågan i förhållande till förekommande förorening.

För att säkra en god inomhusmiljö med bra luft kan nybyggnation konstrueras med gastät bottenplatta men för att åtgärda omgivningspåverkan på grundvatten och reducera förekommande miljöskuld krävs omfattande marksanering.

Det återstår också att besluta om man vill gå vidare med nybyggnation inom det förorenade området. Skall utvecklingsplanen fortsätta bör man samråda med tillsynsmyndighet för att avgöra i vilken omfattning åtgärder är motiverade.

Vid övervägande att åtgärda källtermen och sanera den miljöskuld som föreligger inom det aktuella undersökningsområdet bör man sätta den aktuella källtermen i relation till de föroreningsförekomster som förekommer i omgivningen. Öster om

undersökningsområdet kring kv. Hållplatsen har man sedan tidigare påvisat kraftiga kreosotförekomster över ett betydligt större område. Norr om det aktuella

undersökningsområdet förekommer förhöjd halt av PAH i grundvattnet i uppströms referensprov vilket skulle kunna indikera att en tjärförorening förekommer norr om det aktuella undersökningsområdet. Om man med hänsyn till skydd av grundvattnet i Stockholmsåsen vill reducera föroreningsförekomsten och den potentiella negativa påverkan på denna grundvattenresurs bör man på samma sätt ta med hela föroreningsförekomsten i området kring Helenelund i bedömningen.

I nuläget är det dock oklart om det finns någon som är juridiskt ansvarig för den

aktuella föroreningen och om det kan ställas krav på någon av intressenterna att

utföra någon form av åtgärd.

(6)

RAPPORT

1 Inledning

ÅF Infrastructure AB (ÅF) har på uppdrag av Sollentuna Kommun och Sollentuna hem utfört en miljöteknisk markundersökning med fördjupad riskbedömning och

åtgärdsförslag.

1.1 Bakgrund och syfte

Beställarna planerar att exploatera fastigheten för byggnation av flerbostadshus, varför kompletterande information om markföroreningar krävs.

Syftet med utredningen är att avgränsa påvisad förorening i mark och grundvatten samt att ta fram åtgärdsförslag där riskerna för människors hälsa och miljön minimeras och resthalterna i mark och grundvatten uppnår för området acceptabla nivåer. Vidare skall även en kostnadsuppskattning tas fram för föreslagna åtgärder.

1.2 Projektorganisation

Uppdragsledare Joakim Andersson Fältansvarig Eleonora Karlsson

Fältingenjörer Kim Särman, Zarah Olivecrona Kvalitetsgranskare Fredrik Delblanc

1.3 Verksamheter

1.3.1 Historisk verksamhet

Sedan tidigare är det känt att det inom delar av kv. Hoppet förekommer

markförorening med oljeprodukter (ÅF, 2014). Enligt uppgift ska det inom kv. Hoppet ha funnits en s.k. tjärdamm, vilket det dock inte finns äldre kartmaterial som

bekräftar. Däremot finns enligt Ramböll (2012) uppgifter om att SJ har haft en anläggning för impregnering av slipers inom denna fastighet. Det är oklart när impregnering/tjärdamm skulle ha funnits på platsen men de uppgifter som pekar på denna verksamhet/förekomst härör från början av 1900-talet (Ramböll, 2012).

Öster om Kv Hoppet ligger Kv. Hållplatsen där kreosotförorening påvisats och enligt

Rambölls undersökning bedöms föroreningarna inom fastigheterna delvis ha samma

ursprung (impregnering av slipers). Delar av denna förorening har tidigare schaktats

bort i samband med att en tunnel under järnvägen byggdes. En uppskattad utbredning

av kreosotföroreningen beskrivs i Ragnsells miljötekniska markundersökning från

1997. Som kan ses i Figur 1 täcks även delar av kv Hoppet och fastigheten Helenelund

7:7 den tänkta kreosotutbredningen.

(7)

RAPPORT

Figur 1. Uppskattad kreosotförekomst enligt Ragnsells miljötekniska markundersökning från 1997.

Utifrån Rambölls undersökningar visar äldre kartor också att det dels fanns stickspår som lämnade järnvägen och slutade mitt i det som bedöms vara den gamla

tjärdammen väster om järnvägen. Det historiska tjärspillet beskrivs av Olov

Hjortsberger vid intervju och platsbesök 2012 och en ungefärlig utbredning på 1930-

talet presenteras i Figur 2. Det kan även ha funnits stickspår på östra sidan av

järnvägen (Ramböll, 2012).

(8)

RAPPORT

Figur 2. Enligt muntliga uppgifter från en person skulle utbredningen av det historiska tjärspillet se ut ungefär så här.

1.3.2 Nuvarande verksamhet

Idag utgörs markanvändningen inom Kv. Hoppet av bostadsbebyggelse i flerfamiljshus. I bottenvåningarna av husen förekommer mindre verksamheter, däribland förskoleverksamhet i den norra delen.

1.3.3 Planer för området

Det finns planer att utöka bebyggelsen i området med ett antal flerbostadshus. White

arkitektbyrå har tagit fram en situationsplan där de nya husen är utritade, se Figur 1.

(9)

RAPPORT

Figur 3. Förslag till situationsplan för Kv. Hoppet. Befintliga flerbostadshus och bebyggelse redovisas med grå fyllning, medan planerad bebyggelse redovisas med svart fyllning.(White arkitektbyrå)

1.4 Områdesbeskrivning

1.4.1 Allmänt – bebyggelse och lokalisering

Kv. Hoppet är beläget i Sollentuna kommun med Helenelunds centrum och järnväg i öster och E4:an i väster, se Figur 4.

Figur 4. Aktuellt undersökningsområde, Helenelund. Källa: www.eniro.se,

© Lantmäteriet Medgivande R50103251_150001

Kv. Hoppet

(10)

RAPPORT

Aktuella fastigheter och ägarbilden presenteras i Figur 5.

Figur 5. Ägarsituation i området med fastighetsägare enligt följande (Sollentuna kommun 2016- 11-25)

Grått=Fastighet Hoppet 1 som ägs av Sollentunahem

Gul= Fastighet Helenelund 7:7 som ägs av Sollentuna kommun Lila= Tureberg 25:1 som ägs av Trafikverket

1.4.2 Topografi, geologi och hydrogeologi

Området är förhållandevis flackt med något kuperade omgivningar. Vid anläggning av en busstunnel sydost om undersökningsområdet schaktades massor ur under

järnvägen. Busstunneln leder till Helenelunds centrum öster om järnvägen.

De översta jordlagren utgörs i stora delar av området av fyllnadsmaterial medan de

naturliga jordarterna i området huvudsakligen utgörs av isälvsediment (se Figur 6) och

är en del av den s.k. Stockholmsåsen. Enligt SGU:s jordartskarta går ryggen på

isälvsavlagringen öster om järnvägen i nordvästlig riktning. Isälvsmaterialet vilar på

berg.

(11)

RAPPORT

Figur 6. Utdrag ur SGU:s jordartakarta över aktuellt område (www.sgu.se). Svartstreckat område anger ungefärligt undersökningsområde.

Utförda undersökningar påvisar generellt en sandig markprofil med 1-3 m sandig, grusig fyllning med ställvisa förekomster av inblandad ler/silt. Fyllningen underlagras av sand. Ställvis förekommer inblandning av block.

Grundvattennivån påvisas på 2,3 – 4,5 meters djup under markytan. I själva källtermen (det förorenade källområdet) uppmäts grundvattenytan till 2,3 – 3,7 m.u.my. Enligt SGU:s grundvattenkarta återfinns en vattendelare strax öster om järnvägen (se Figur 7) med ett grundvattenmagasin i jordlagren på var sida. Väster om grundvattendelaren strömmar grundvattnet år syd-sydost och öster om

grundvattendelaren är strömningsriktningen åt nordost mot Edsviken belägen drygt

1,5 km från Helenelunds centrum.

(12)

RAPPORT

Figur 7. Utdrag ur SGU:s grundvattenkarta över aktuellt område (www.sgu.se). Svartstreckat område anger ungefärligt undersökningsområde.

1.4.3 Skyddsintressen

Inom kv. Hoppet förekommer bostadsbebyggelse och förskoleverksamhet.

Stockholmsåsen vid Helenelund är klassad som två sand- och grusförekomster, se Figur 5. Dessa isälvsavlagringar utgör en grundvattenresurs (Stockholmsåsen

Silverdal) med grundvattenflöde åt sydost och en grundvattenresurs (Stockholmsåsen Sollentuna) med nordligt flöde på andra sidan vattendelaren norr om järnvägen.

Grundvattnet inom undersökningsområdet bedöms utifrån genomförda undersökningar ha sin flödesriktning mot Silverdal i sydost inom Stockholmsåsen Silverdal. Området är ej klassificerat som vattenskyddsområde.

För Stockholmsåsen finns beslutade miljökvalitetsnormer. Såväl Stockholmsåsen Silverdal och Stockholmsåsen Sollentuna har klassificerats som god kemisk

grundvattenstatus men det är oklart om någon provtagning och analys har utförts av grundvatten inom grundvattendirektivets ram.

Edsviken är närmaste ytvatten beläget ca 1,7 km åt ost-nordost om

undersökningsområdet. Edsviken har otillfredsställande ekologisk status och uppnår ej

god kemisk ytvattenstatus. Målet är att uppnå god kemisk ytvattenstatus 2015 och

god ekologisk status 2021. Dock är målet för att tributyltenn ska nå god kemisk

ytvattenstatus satt till 2021.

(13)

RAPPORT

Figur 8. Stockholmsåsen Silverdal är markerad i turkos färg. Undersökningsområdet är markerad med streckad oval. VISS (http://viss.lansstyrelsen.se. 2016-11-11).

Stockholmsåsen Silverdal utgörs av en sand- och grusförekomst och klassificeras som en porakvifer. Det finns goda eller mycket goda uttagsmöjligheter i bästa del av grundvattenmagasinet, storleksordningen 1-5 l/s (ca 80-400 m

³

/d)(VISS). Aktuella riktvärden för miljökvalitetsnormer beskrivs i Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om statusklassificering och miljökvalitetsnormer för grundvatten, SGU-FS 2008:2 / 2013:2.

Föreskrifterna gäller för grundvattenförekomster där uttag är större än 10 m

³

/dygn eller där dricksvattenuttag för fler än 50 personer görs eller där

grundvattenförekomster är avsedda för sådan framtida användning eller där

betydande påverkan på anslutande ytvattenförekomst kan ske.

(14)

RAPPORT

Figur 9. Stockholmsåsen Sollentuna är markerad i turkos färg. Undersökningsområdet är markerad med streckad oval. VISS (http://viss.lansstyrelsen.se. 2016-11-15).

Stockholmsåsen Sollentuna utgörs av en sand- och grusförekomst och klassificeras som en porakvifer. Det finns utmärkta eller ovanligt goda uttagsmöjligheter i bästa del av grundvattenmagasin, storleksordningen 25-125 l/s (ca 2 000-10 000 m

³

/d).

(VISS).

1.4.4 Tidigare undersökningar

 Inventering Sollentuna kommun. 1998

 Undersökning och miljöriskbedömning av kreosot i jord och grundvatten.

Helenelund. Sollentuna. Ragns-Sells. 1998.

 MIFO fas 1. Helenelunds station 2004

 PM Kv Hållplatsen Helenelund. Ramböll 2012.

 Miljötekniska markundersökningar av deponierna vid Hoppet 1, Hyresgästen 3- 4 och Kv. Hållplatsen (Helenelund). ÅF Infrastructure AB. 2014

 Dagvattenutredning. Kv Hoppet, Svalgången. Sollentuna kommun. Bjerking.

2015

 Miljötekniska markundersökningar av Hoppet 1, Helenelund. ÅF Infrastructure AB. 2015

 Program Tvärbanan Kista- och Solnagrenen. Projekt Systemhandling bana

Kistagrenen. Markmiljö. Iterio AB. 2016

(15)

RAPPORT

2 Miljöteknisk markundersökning jord och grundvatten

2.1 Provtagningsstrategi

Under hösten 2016 utförde ÅF infrastructure en kompletterande miljöteknisk

markundersökning av fastigheten Hoppet 1. Provtagningsplanen utgick från en riktad provtagning för att avgränsa de punkter som i tidigare miljötekniska

markundersökningar påvisat höga halter av förorening i jord och grundvatten.

2.2 Riktvärden

2.2.1 Jord

Naturvårdsverket har publicerat generella riktvärden för förorenad mark

(Naturvårdsverket, 2009). De generella riktvärdena har tagits fram för två olika typer av markanvändning, känslig markanvändning (KM) och mindre känslig

markanvändning (MKM).

Vid KM skall markkvaliteten inte begränsa valet av markanvändning. Det betyder att alla grupper av människor kan vistas permanent inom området under en livstid och att de flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas. Vid MKM begränsas valet av markanvändning till t.ex. kontor, industrier eller vägar. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas i området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som vistas i området tillfälligt. Grundvatten på ett avstånd av cirka 200 meter samt ytvatten skyddas.

Kvarteret Hoppet används idag som bostadsområde och i framtiden planeras ytterligare bostadshus i området. Området omfattas av Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM. Dessa generella riktvärden kommer dock att anpassas till området i den fördjupade riskbedömningen genom att platsspecifika riktvärden (PSRV) tas fram baserat på planerad och framtida markanvändning inom fastigheten.

2.2.2 Grundvatten

För kv. Hoppet har i Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om statusklassificering och miljökvalitetsnormer för grundvatten, SGU-FS 2013:2, tillämpats i första hand eftersom objektet är situerat på Stockholmsåsen Silverdal.

Då de parametrar som det finns framtagna riktvärden för inom ramen för miljökvalitetsnormer är begränsande relateras analysresultaten även till SPBI:s (Svenska petroleum- och biodrivmedelsinstitutets) branschspecifika riktvärden för grundvatten. SPBI (2010) har i rapporten ”Efterbehandling av förorenade

bensinstationer och dieselanläggningar” gett förslag på branschspecifika riktvärden som gäller för organiska föroreningar i grundvatten. I rapporten anges att framtagna riktvärden i första hand är avsedda att användas för förorenade

drivmedelsanläggningar. Om de antaganden som gjorts vid framtagandet av de branschspecifika riktvärdena överensstämmer med andra områden/objekt kan framtagna riktvärden även appliceras på andra petroleumförorenade områden.

Riktvärdena har beräknats för att gälla i grundvatten i anslutning till ett källområde.

2.3 Genomförd provtagning

Provtagning av jord och grundvatten genomfördes under perioden 2016-09-07 till

2016-09-30. Totalt uttogs 34 stycken jordprover från 6 provpunkter varav 19

skickades för analys på ackrediterat laboratorium (Eurofins). Det installerades 7

(16)

RAPPORT

stycken grundvattenrör varav 5 prover uttogs för analys. Samtliga 5 grundvattenprov sändes till Eurofins för analys.

2.3.1 Fält- och laboratorieanalyser

Samtliga jordprover analyserades direkt i fält med en fotojonisationsdetektor (PID).

Fältanalys med PID-instrument är en relativanalys som indikerar om lättflyktiga kolväten förekommer i jordprovet eller inte. Metoden används främst som

beslutsunderlag i fält. Fältmätningarna och den okulära besiktningen verifierades med laboratorieanalyser av utvalda jordprover från olika djup i provpunkterna.

Jord- och vattenprover analyserades på ackrediterat laboratorium (Eurofins Sverige AB) med avseende på alifater, aromater, BTEX (bensen, toluen, etylbensen, xylen), PAH (polycykliska aromatiska kolväten), kreosot, TOC, laktest samt metaller (10 st + Hg). Prov för laboratorieanalys valdes utifrån resultat från PID-mätning samt visuell- eller luktindikation med syfte att särskilja massor med olika föroreningshalt eller för att säkerställa att provpunkterna uppfyllde åtgärdsmålen. Samtliga prov förvarades väl kylda vid transport till laboratoriet.

- Petroleumkolväten - eller alifatiska och aromatiska kolväten återfinns i petroleumprodukterna bensin, diesel, fotogen och olja.

- BTEX – är en grupp väldigt flyktiga organiska komponenter vilka återfinns i bensin, lösningsmedel och liknande produkter.

- PAH - förekommer bland annat i kol- och oljeprodukter. Avseende PAH anges halterna som totalhalter av PAH med låg-, medelhög- samt hög molekylvikt.

- Kreosot – från stenkolstjära har under lång tid används för impregnering av bland annat slipers, stolpar för el och tele samt trästaket. Återfinns även i äldre asfaltsprodukter.

- TOC – står för ”totalt organiskt kol” och är ett mått på detta i ett bestämt medium.

- Laktest – är ett mått på hur hårt bundna vissa ämnen är till partiklar. Till exempel metaller som är bunden till jordpartiklar i marken.

2.3.2 Provtagning jord

Jordprover uttogs med hjälp av skruvborr på borrbandvagn. Prover togs på varje halvmeter till meter beroende på jordlagerföljd och mängd material som kom upp på skruven. I flera punkter, främst inne på gården, förekom ställvis block i markprofilen och det var därför svårt att få upp provmaterial då mycket ramlade av när skruven drogs upp. Det yttersta jordlagret på skruvborren skrapades av med kniv innan prover uttogs för att undvika kontaminering från övriga nivåer när skruven drogs upp.

2.3.3 Provtagning grundvatten

PEH-rör installerades med hjälp av foderrörsborrning och försågs med dexlar. I

punkterna 16A12 och 16A03 omsattes fem liter innan provtagning och i övriga punkter

omsattes en halv liter. Omsättning och provtagning skedde med en peristaltisk pump

(vakuumpump) som med hjälp av ett skapat vakuum suger upp vatten från en

påkopplad slang från grundvattnet i rören till provkärlen.

(17)

RAPPORT

2.3.4 Nivåmätning grundvatten

Nivåmätning har varit möjlig att utföra i de grundvattenrör som installerades 2016.

Nivå på grundvattnet mättas vid två tillfällen omfattandes dessa grundvattenrör, 2016-09-30 och 2016-11-21.

2.3.5 Slugtest

Mätning med Divers utfördes 2016-10-10 i fyra grundvattenrör (16A03, 16A05, 16A07 och 16A12), se Bilaga 6. Grundvattennivån lodades i varje rör innan Divern

installerades. 4-5 liter vatten hälldes i grundvattenröret. Mätning pågick tills vattnet i röret återgått till initial nivå.

2.3.6 Mätning av inomhusluft

Mätning av inomhusluft utfördes i källarplan 2016-11-03 till 2016-11-04 i Svalgången nr 3-7 . För genomförande se PM i bilaga 8.

2.3.7 Laktest

Laktester har utförts på två jordprover. Ett prov representerar höga föroreningshalter (16A04, 2-3m) och det andra provet låga föroreningshalter (16A04, 0-1m). Proverna är uttagna inom källtermen. Utvärdering utförs enligt Naturvårdsverkets

författningssamling 2004:10.

2.3.8 Inmätning med precisions-GPS

Provpunkterna har mätts in med precisions-GPS i x, y och z-led. Provpunkt 16A06/16A07 skymdes dock för satellitsignaler så deras placeringar är enbart ungefärliga. Inmätta koordinater redovisas i Bilaga 5.

2.3.9 Felkälla GV-nivå

Under hösten 2016 har SL pumpat grundvatten vid tunneln under järnvägen i sydost under flera veckors tid vilket enligt uppgift från dem kan ha haft en påverkan på grundvattennivåerna i området och genererat en sänkning mellan 5-15 cm.

Pumpningen pågick under perioden 2016-09-01 till 2016-11-18.

2.4 Resultat

I detta kapitel redovisas prover analyserade 2016 enligt genomförande ovan samt prov analyserade från miljöprovtagningar utförda 2015 och 2014.

Situationsplan presenteras i Bilaga 1, sammanställning av analysresultat i Bilaga 2, fältanteckningar från grundvattenprovtagning och borrprofiler i Bilaga 3,

analysprotokoll från laboratorium i Bilaga 4 och inmätta GPS-koordinater i Bilaga 5.

2.4.1 Jordprov analysresultat 2014-2016

Det har analyserats jord från 23 provpunkter varpå halter över Naturvårdsverkets riktvärden för KM har överskridits i fem provpunkter.

Bensen har påvisats i en punkt (16A04) med halter om 5 ggr riktvärdet för KM.

Alifater har påvisats i tre punkter (16A04, 14A002, 14A003) med halter om 1-4 ggr riktvärdet för KM.

Aromater påvisades i fem punkter (16A04, 15A06, 15A11, 14A002, 14A003). För

fraktionen C10-16 påvisades halter om 16-288 ggr KM och för fraktionen C16-35

påvisades halter om 3-25 ggr KM. I fraktionerna C10-16 och C16-35, punkt 14A003,

(18)

RAPPORT

påvisas aromater överstigande Avfall Sveriges rekommenderade haltgränser för klassificering som farligt avfall.

Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) påvisades i fem prov (16A04, 15A06, 15A11, 14A002, 14A003) i halter över riktvärdet för KM. Halten PAH L uppmättes till 3-50 ggr KM, PAH M till 3-226 ggr KM och PAH H till 5-250 ggr KM. I punkt 14A002 och 14A003, påvisas cancerogena PAH överstigande Avfall Sveriges rekommenderade haltgränser för klassificering som farligt avfall.

I en av provpunkterna (16A04) där förhöjda halter påvisas analyserades även kemiska ämnen som är frekvent förekommande i kreosot. Halten 1-metylnaftalen förekom i halter om 1,5–40 mg/kg TS, 2-metylnaftalen förekom i halter om 1,4–49 mg/kg TS och dibenzo(b,d)furan förekom i halter om 0,73-1,9 mg/kg TS. Resultatet indikerar att påvisad föroreningsförekomst sannolikt utgörs av en kreosotblandning.

2.4.2 Grundvatten analysresultat 2014 och 2016

Det har analyserats grundvattenprov från tio grundvattenrör varav tre analyser visar på halter över SPBIs riktvärde (SPBI RV) för ångor i byggnader.

Aromater över SPBI RV påvisades i två prov (14ÅF002 och 14ÅF003). Halterna uppmättes till 2,5 ggr SPBI RV för fraktionen >C8-10 och 2–2,5 ggr SPBI RV för fraktionen >C10-16.

Alifater över SPBI RV påvisades i ett prov (16A07) och halterna uppmättes till 1,5 ggr SPBI RV.

BTEX kunde ej påvisas i halter över SPBI RV. Halter detekterades dock i fyra prov (14ÅF001, 14ÅF002, 14ÅF003, 16A07).

Polycykliska aromatiska kolväten detekterades i fyra prov (14ÅF002, 14ÅF003, 16A07, 16A03) och halten PAH med medelhög molekylvikt uppmättes till ca 2 ggr SPBI RV i ett prov (14ÅF03).

Vidare påvisades Benso(a)pyrene över SGU:s kvalitetsnorm/riktvärde i provpunkterna 16A03, 16A07 och 16A13 upp till ca 80 ggr kvalitetsnorm (SGU). En provpunkt (16A07) av 7 som analyserades avseende kemiska ämnen som är frekvent

förekommande i kreosot påvisade förekomst av typiska ämnen i kreosot. Halten 1- metylnaftalen uppmättes till 90 µg/l, 2-metylnaftalen uppmättes till 27 µg/l, dibenzo(b,d)furan uppmättes till 1,1 µg/l och karbazol uppmättes till 0,085 µg/l.

2.4.3 Grundvattennivåer och strömningsriktning

Efter mätningar av grundvattennivåer 2016-09-30 och 2016-11-21 fås en bild av en

grundvattensituation med en övergripande sydlig gradient men med lokala variationer

(19)

RAPPORT

och en osäkerhet vad gäller strömning åt öster och järnvägsområdet. Se Figur 10 och Figur 11.

Figur 10 Uppmätta grundvattennivåer vid 2 tillfällen under 2016.

Kring själva bostadshusen kring Svalgången verkar grundvattennivån vara mycket plan, eventuellt med en svag lutning åt nordost. Från norra kanten av

undersökningsområdet i provpunkt 16A13 genom källtermen ned till sydliga kanten av källtermen vid provpunkt 16A03 uppäts en medelnivåskillnad på 8 cm med ett avstånd på 175 m. Detta motsvarar en lutning på 0,05 % vilket indikerar att lutningen på grundvattenytan generellt är låg i området.

Längre söderut finns provpunkt 16A12 med en tydligt lägre grundvattennivå men den är placerad i närheten till omfattande ledningsdragningar/gravar och den avvikande låga nivån skulle kunna förklaras med lokal påverkan från dessa installationer och/eller artificiell lågpunkt vid tunneln under järnvägen.

Det är möjligt att 16A12 är påverkad av den avsänkning som finns vid tunneln.

Dagvattensystemet är dock dåligt dokumenterat så vi kan inte säga hur denna

avsänkning är konstruerad. De två dagvattenbrunnarna som ligger under gångbron

kan vara pumpade men möjligen är de bara dräneringar rakt ner i åsmaterialet. Det är

(20)

RAPPORT

också troligt att 16A12 har påverkats av SL:s provpumpning under september- november 2016 (WSP, 2017).

Det planeras en grundvattensänkning vid tvärbanans passage under E4. Enligt utvärderingen av provpumpningen som utfördes under hösten 2016 (WSP, 2017) är kvarteret Hoppet lokaliserat inom influensområdet för 0,3 m avsänkning under såväl byggskede som driftskede. Provpumpningarna påvisar att en mätpunkt som ligger nära provpunkt 16A12 tillhör samma grundvattenmagasin eller mindre

grundvattenmagasin som står i förbindelse med den pumpade brunnen som är placerad i direkt anslutning till den planerade passagen under E4. I samband med provpumpningen uppmättes den hydrauliska konduktiviteten till 4,8*10

^-4

och magasinskoefficienten till 0,03 (WSP, 2017).

Grundvattennivån öster om undersökningsnivån i järnvägsområdet är okänd och det kan inte uteslutas att det finns ett grundvattenflöde som rör sig österut från

källtermen.

Sammantaget ser det ut som vi har en sydostlig strömningsriktning genom källtermen men söder om källtermen är riktningen mer oklar. Sannolikt finns det en

lågvattenpunkt under tunneln och rimligen bör grundvattnet röra sig mot denna

lågpunkt i stor utsträckning. Samtidigt kan det inte uteslutas att det kan finnas en

strömning åt öster och/eller åt söder.

(21)

RAPPORT

Figur 11 Möjliga strömningsriktningar för grundvattnet inom området. Källtermen är ungefärligt

markerad röd transparant färg.

(22)

RAPPORT

2.4.4 Slugtest

Slugtest har utförts med mätning i fält 2016-10-10. Data har bearbetats i programmet Aqtesolv. Den hydrauliska konduktiviteten beräknas till intervallet 1-8*10

^-5

m/s vilket stämmer bra med litteraturvärden för sand. Se Tabell 1 för indata och tolkade resultat.

Utförligare data bifogas i Bilaga 6.

Tabell 1. Indata och tolkade resultat från beräkning av slug test.

16AF03 16AF05 16AF07 16AF12

Tolkad jordart vid filter

sand sand sand sand

Akvifertyp öppen öppen öppen öppen

Datum 2016-10-10 2016-10- 10

2016-10- 10

2016-10- 10 Starttid

utvärdering 10:40:26.0 09:13:27.0 11:09:51.0 10:27:42.5 Sluttid utvärdering 10:41:11.5 09:13:50.5 11:09:51 10:28:25.5 Filterspets (mumy) 4,50 4,80 4,80 4,50 Filtertopp (mumy) 2,50 2,80 2,80 2,50

H(0), cm 46 20 27 -13

H, cm 1207 1135 1146 1199

b, cm 219 231 229 176

d, cm 19 0 0 0

L, cm 200 99 94 163

diverläge, cmugvy 150 82 89 144

r(c), cm 2 2 2 2

r(w), cm 2,65 2,65 2,65 2,65

K, m/s 3,1E-05 6,6E-05 7,6E-05 1,6E-05

Starttid och sluttid avser utvärderad tidsperiod. H(0) anger maximal höjning av grundvattennivå över ostörd nivå och H anger totaltryck vid diver före slug.

Grundvattenmagasinets mäktighet betecknas b. Nedmätning från grundvattenyta till filtertopp betecknas d (d=0 om filtret korsar grundvattenytan). Filterlängd betecknas L, rörets innerradie betecknas r(c), rörets ytterradie betecknas r(w) och hydraulisk konduktivitet betecknas K.

2.4.5 Laktest

Laktester har utförts på två jordprover. Ett prov representerar höga föroreningshalter (16A04, 2-3m) och det andra provet låga föroreningshalter (16A04, 0-1m). För att uppfylla krav som inerta massor krävs att man uppfyller gränsvärden för såväl laktest som totalhalter.

Resultatet från laktesterna pekar på att massorna kan hanteras som inerta massor

men samtidigt påvisas totalhalter överstigande gränsvärdena.

(23)

RAPPORT

Tabell 2. Resultat av laktester jämföres med gränsvärden från Naturvårdsverkets

författningssamling 2004:10. Då halterna underskrider gränsvärdena kan jordmassorna klassas som inert avfall med avseende på laktest.

Gränsvärde NFS 2010:4 16A04 2-3 m 16A10 0-1 m

L/S=10 l/kg L/S=10 l/kg L/S=10 l/kg

(mg/kg TS) (mg/kg TS) (mg/kg TS)

Arsenik 0,5 <0,050 <0,050

Barium 20 <2,0 <2,0

Bly 0,5 <0,050 <0,050

Kadmium 0,04 <0,0040 <0,0040

Koppar 2 <0,20 <0,20

Krom total 0,5 <0,050 <0,050

Kvicksilver 0,01 <0,0013 <0,0013

Molybden 0,5 <0,050 <0,050

Nickel 0,4 <0,040 <0,040

Selen 0,1 <0,010 <0,010

Zink 4 <0,40 <0,40

Klorid 800 <10 <10

Fluorid 10 2,2 4,4

Sulfat 1000 19 <10

Fenolindex 1 <0,10 <0,10

DOC 500 38 41

TS för lösta ämnen 4000 <800 <800

Enligt Naturvårdsverkets författningssamling 2004:10 krävs att gränsvärden för totalhalten organiska parametrar understigs för att massorna får tas emot vid en deponi för inert avfall. Dessa gränsvärden framgår av Tabell 3.

Tabell 3. Gränsvärden för att förorenade massor får tas emot på deponi för inert avfall (Naturvårdsverkets författningssamling 2004:10).

Parameter Haltgräns

TOC 3 % baserat på torrsubstans

BTEX 6 mg/kg torrsubstans

PCB (Polyklorinerade bifenyler) (7 kongener) 1 mg/kg torrsubstans Mineralolja (C10 till C40) 500 mg/kg torrsubstans Summa cancerogena PAH (benso(a)antracen,

chrysen, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(a)pyren,

indeno(1,2,3-cd)pyren och dibens(a,h)antracen)

10 mg/kg torrsubstans

Summa övriga PAH (naftalen, acenaftalen, acenaften, fluoren, fenantren, antracen, fluoranten, pyren och benso(ghi)perylen)

40 mg/kg torrsubstans

Eftersom förekommande massor påvisar halter av oljefraktioner och PAH som överstiger uppsatta gränsvärden bedöms att förekommande förorenade massor inte kan klassificeras som inerta.

2.4.6 Mätning inomhusluft 2016

Laboratorieanalys av inomhusluft påvisar förekomst av fenantren (PAH M), 9H-flouren

(en annan typ av PAH) och pentakloranisol strax över Naturvårdsverkets referensvärde

(RISK

inh

). Pentakloranisol och andra kloranisoler kan bildas när trämaterial behandlat

(24)

RAPPORT

med impregneringsmedel innehållande klorfenoler utsatts för fukt och

mikroorganismer. Preparat innehållande klorfenoler användes fram till och med 1970- talet. För mer utförlig information se Bilaga 8. Sannolikt härör fenantren från

markmatrisen där det också påvisas.

Övriga ämnen kan ha sitt ursprung från träkonstruktion i byggnadens källare men det kan inte heller uteslutas att det förekommer 9H-flouren och klorfenoler i

markmatrisen. Dessa ämnen har inte provtagits i utförda miljötekniska

markundersökningar och de kan ha använts för impregnering av trä på samma sätt som exempelvis kreosot.

2.5 Sammanfattning resultat

Förorenade massor påvisas inom delområde A och B i såväl jordmassor som grundvatten. Förhöjda halter av alifater, aromater och PAH påvisas i jord 1 – 6

m.u.my. och i grundvatten. Förekomst av specifika ämnen från gruppen PAH indikerar att det, åtminstone i delområde B, rör sig om en kreosotförorening. Det är främst aromater och PAH i jord som påvisas i kraftigt förhöjda halter i jord samt vissa specifika PAH i grundvattnet. Aromater C10-35 och cancerogena PAH påvisas

överstigande Avfall Sveriges rekommenderade haltgränser för klassificering som farligt avfall i två punkter inom delområde A.

Figur 12. Delområde A är aprikosfärgad och delområde B är gulmarkerad.

Uppmätta grundvattennivåer och slugtest indikerar en genomsläpplig markmatris med en hydraulisk konduktivitet på 1-8*10

^-5

m/s. Grundvattenytan är relativt plan i hela undersökningsområdet med en sydostlig gradient på ca 0,05 % genom källtermen.

Mätning av inomhusluft detekterar halter av Fenantren m.fl. marginellt överstigande

Naturvårdsverkets lågriskvärde (RISK

inh

) i inomhusluft i källarplan.

(25)

RAPPORT

3 Riskbedömning

3.1 Föroreningssituation

Det avgränsade området med föroreningar har delats in i två delområden inom undersökningsområdet. Delområde A och B.

3.1.1 Delområde A

Delområde A påvisar förhöjda halter av alifater och aromater samt PAH med både låga, medelhöga och höga molekylvikter i jordprov. Aromater C10-35 och cancerogena PAH påvisas överstigande Avfall Sveriges rekommenderade haltgränser för

klassificering som farligt avfall i 2 punkter.

BTEX, alifater aromater och PAH med medelhög molekylvikt har påvisats i

grundvattnet varav alifater C10-C12 överstiger SPBI:s riktvärde för ångor i byggnader samt Benso(a)pyrene som påvisas över SGU:s kvalitetsnorm/riktvärde.

Föroreningen förekommer generellt 2-5 meter under markytan i naturliga lager av sand. Borrstopp mot block eller berg påträffas 4,5-5 meter under markytan.

Delområde A har en area av ca 2500 m

²

och uppskattad mängd förorenade massor beräknas till ca 13 000 ton (för beräkningar sätts densiteten till 1,7 ton/m3).

Grundvattenytan påvisas 3,5 – 3,8 m.u.my.

3.1.2 Delområde B

Delområde B har påvisat höga halter av aromater och alifater samt PAH med både låga, medelhöga och höga molekylvikter. Det har även uppmätts förhöjda halter av bensen i området.

I grundvattnet påvisas Benso(a)pyrene, Benso(b)fluoranten, Benso(k)fluoranten, Benso(ghi)perylen, Indeno(1,2,3-cd)pyren över SGU:s kvalitetsnormer/riktvärden.

Föroreningen förekommer på ett medeldjup av 2–6 meter under markytan i naturliga lager av sand. Föroreningen är dock ej avgränsad i djupled under 6 meter samtidigt som block eller berg ej påträffas vid undersökningarna. Delområde B har en area av ca 1000 m

²

och uppskattad mängd förorenade massor är ca 8 500 ton. Notera dock att att föroreningen i sin helhet ej är avgränsad i djupled och det kan inte uteslutas att det förekommer förorenade massor på större djup och följaktligen större volymer.

Grundvattenytan påvisas ca 2,3 m.u.my. i provpunkt 16A03.

3.1.3 Hela undersökningsområdet

Vidare förekommer det sannolikt ställvisa ytliga föroreningsförekomster i båda delområdena som påvisas i enstaka provpunkter mellan 1-2 m.u.my. Detta påvisas i en av 6 provpunkter inom delområde A och B och en mycket grov uppskattning är därav att detta kan gälla ca 20 % av jordvolymen ner till 2 m.u.my. Detta motsvarar ca 2 500 ton förorenade massor.

Föroreningen är ej avgränsad åt öster utanför undersökningsområdet i riktning mot järnvägsspåret i något av delområdena, seFigur 10.

Notera också att det i referenspunkten uppströms det undersökta området, provpunkt 16A13 påvisas Benso(a)pyrene, Benso(b)fluoranten, Benso(k)fluoranten,

Benso(ghi)perylen och Indeno(1,2,3-cd)pyren i halter som överskrider SGU:s

(26)

RAPPORT

kvalitetsnormer/riktvärden. Detta indikerar att bakgrundshalterna i området är förhöjda.

Figur 13. Delområde A är aprikosfärgad och delområde B är gulmarkerad.

3.2 Utgångspunkt

Riskbedömningen tar sin utgångspunkt i två olika scenarier om framtida förhållanden på fastigheten, se Tabell 4. I dagsläget är markytan inom fastigheterna delvis

hårdgjord. Ett scenario har framtagits med utgångspunkt att markytan inom området

hårdgörs och det andra att ytan ej hårdgörs samt att växtodling ska kunna ske i

översta metern jord vilket motsvarar rotzon för majoriteten av växter och träd.

(27)

RAPPORT

Tabell 4. De två scenarier som varit utgångspunkten för riskbedömningen och framtagande av platsspecifika riktvärden.

Ej hårdgjord yta.

0-1 m.u.my.

Växtyta eller motsvarande där markekosystem och växterodling som livsmedel beaktas.

Ej hårdgjord yta.

>1 m.u.my.

Djupare liggande jord utan hårdgjord yta.

Hårdgjord yta Marken hårdgörs där ingen byggnation finns.

I samband med den fördjupade riskbedömningen har platsspecifika riktvärden tagits fram baserat på de plastspecifika betingelserna inom området och den verksamhet som bedrivs där. De platsspecifika riktvärdena benämns fortsättningsvis PSRV. PSRV tar hänsyn till aktuella exponeringssituationer på området såväl inomhus som utomhus.

3.3 Skyddsobjekt

Nedan redogörs för identifierade skyddsobjekt inom och i anslutning till

undersökningsområdet. I Tabell 5 listas de skyddsobjekt som Naturvårdsverket har satt upp vid riskbedömning av förorenade områden samt om skyddsobjektet beaktas i denna platsspecifika riskbedömning.

Tabell 5. Skyddsobjekt uppsatta av Naturvårdsverket vid riskbedömning av förorenade områden samt vilka som beaktas i utförda beräkningar i den platsspecifika riskbedömningen.

Skyddsobjekt Platsspecifik riskbedömning

Människor

Boende på platsen Beaktas

Regelbundet verksamma på platsen Beaktas

Besökande Beaktas

Närboende Beaktas

Miljö

Markekosystem Beaktas delvis

Grundvatten Beaktas

Ytvatten Beaktas

3.4 Exponeringssituation

3.4.1 Människor

Barn och vuxna som regelbundet är verksamma inom området samt barn och vuxna som besöker området eller är närboende bedöms vara aktuella skyddsobjekt. Samtliga åldrar på barn avses då det förekommer både förskola och skola samt boende i

området. Känsligheten för aktuella skyddsobjekt anses vara hög då barnen leker

utomhus och då kan komma i kontakt med jord inom området samt då flyktiga

föroreningar påvisats som kan innebära en risk för exponerade grupper inomhus.

(28)

RAPPORT

I Tabell 6 framgår vilka exponeringsvägar som beaktas i de olika scenarierna avseende människor. Scenariot med ej hårdgjord yta motsvarar den nuvarande situationen på platsen.

Tabell 6. Sammanfattande tabell över vilka exponeringsvägar som beaktas avseende människor vid de uppsatta scenarierna.

Exponeringsväg Ej hårdgjord yta 0-1 m.u.my.

Ej hårdgjord yta

>1 m.u.my.

Hårdgjord yta

Hudkontakt med jord Ja Nej Nej

Intag av jord Ja Nej Nej

Inandning av damm Ja Nej Nej

Inandning av ångor Ja Ja Ja

Intag av dricksvatten Nej Nej Nej

Intag av växter Ja Nej Nej

Intag av fisk Nej Nej Nej

Exponering via hudkontakt med jord

Exponering via hudkontakt med jord beaktas i de scenarier där markytan inte hårdgörs. Vid hårdgjord yta anses denna exponeringsväg inte aktuell.

Exponering via intag av jord

Vid hårdgjord yta anses denna exponeringsväg inte aktuell. Denna exponeringsväg beaktas dock vid scenario då ingen hårdgjord yta etableras.

Exponering via inandning av damm

Exponering via inandning av damm beaktas i de scenarier där markytan inte hårdgörs.

Vid hårdgjord yta anses denna exponeringsväg inte aktuell.

Exponering via inandning av ånga från jord

Flyktiga föreningar i mark kan avgå i gasform till luften. Om det finns byggnader i anslutning till ett förorenat område kan ånga tränga in i byggnader. Då utförda

undersökningar påvisat förekomst av flyktiga föroreningar och då det finns en byggnad inom området bedöms exponering via inandning av ånga som en aktuell

exponeringsväg i samtliga scenarier.

Exponering via intag av växter

Exponering via intag av växter beaktas i scenariot utan hårdgjord yta. I detta scenario tar man höjd för att ätbara växter t.ex. i form av grönsaksland, bärbuskar eller fruktträd anläggs i sådan omfattning att växtprodukterna kan utgöra en ansenlig del av människornas intag av växter i den dagliga dieten. I scenario med hårdgjord antas ingen växtodling.

Exponering via intag av dricksvatten

Området har kommunalt vatten. Då grundvattnet i närområdet inte används för dricksvattenuttag bedöms exponering via intag av dricksvatten inte som en aktuell exponeringsväg i något av scenarierna.

Exponering via intag av fisk från recipient

Exponering via intag av fisk beaktas inte i något scenario. Stort avstånd till recipient

gör att exponeringsvägen inte bedöms vara aktuell.

(29)

RAPPORT

3.4.2 Miljö

Exponering av naturliga resurser såsom markekosystem, grund- och ytvatten beskrivs här närmare. I Tabell 7 presenteras de exponeringsvägar som beaktas.

Tabell 7. Sammanfattande tabell över vilka exponeringsvägar som beaktas avseende miljö vid de uppsatta scenarierna.

Exponeringsväg Ej hårdgjord yta 0-1 m.u.my.

Ej hårdgjord yta

>1 m.u.my.

Hårdgjord yta

Markekosystem Ja Nej Nej

Grundvatten Ja Ja Ja

Ytvatten Ja Ja Ja

Markekosystem

Riktvärden för skydd av markekosystem anger en föroreningshalt under vilken ekosystemet har förmåga att utföra de funktioner som förväntas inom ramen för den tänkta markanvändningen. Enligt Naturvårdsverkets vägledningsmaterial är det inte alltid motiverat med höga skyddskrav på markmiljön inom områden där markmiljön redan är påverkad av olika verksamheter. Detta kan vara fallet om marken exempelvis är utfylld med vissa fyllnadsmassor som ger begränsade förutsättningar för

upprätthållande av markens naturliga funktioner (Naturvårdsverket 2009a).

Marken inom aktuellt område utgörs av ca 3 meter fyllnadsmassor ovanpå naturliga massor, främst bestående av grus. Området är delvis hårdgjort eller bebyggt med bostadshus. Utfyllnaden av området har medfört att befintliga ekosystem i marken är störda sedan området utvecklades till bostadsområde.

På grund av störda ekosystem sedan lång tid tillbaka genom påförsel av stor mängd artificiella fyllnadsmassor i kombination med den historiska föroreningsförekomsten bedöms markmiljön generellt inte som skyddsvärd. Det bedöms inte finnas motiv att skydda dessa redan störda markekosystem i de fall hårdgjord yta etableras på platsen.

I det fall en växtyta etableras bedöms det motiverat att skydda marekosystemen fullt ut i den övre metern, d.v.s. i rotzonen för de flesta växter som kan tänkas etableras inom området.

Grundvatten

Grundvattnet inom fastigheterna eller närområdet används inte som dricksvatten idag.

Området ligger inom stockholmsåsen Silverdal som är en grundvattenresurs med fastställd miljökvalitetsnorm för grundvattenförekomst till god kemisk status.

Grundvattnet kommer därför att beaktas i utförda beräkningar och bedömning.

Ytvatten

Närmaste ytvatten är Edsviken vilken utgör en del av Östersjön och som återfinns ca 1,7 kilometer nordöst om undersökningsområdet. Påvisad föroreningsspridning i grundvattnet är begränsad och påvisas enbart lokalt i undersökningsområdet. Risken för påverkan av ytvattenrecipient bedöms som mycket låg. Ytvattenrecipient bedöms inte utgöra ett skyddsobjekt i aktuell riskbedömning men beaktas ändå i

riktvärdesmodellen då ytvatten i anslutning till undersökningsområden alltid beaktas i

modellen.

(30)

RAPPORT

3.5 Platsspecifika riktvärden

Naturvårdsverket har gett ut en metodik för beräkning av riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket 2009a). Riktvärdena används som ett av flera verktyg vid riskbedömning av förorenade områden. Riktvärdena motsvarar halter i jorden under vilka risken för negativa effekter på människors hälsa, miljön och våra naturresurser är acceptabel. Överskridande av riktvärdena medför dock inte automatiskt någon risk.

Generella riktvärden har utvecklats i syfte att användas på platser där

omgivningsförhållandena är ”typiskt” svenska. Det finns två typer av generella

riktvärden, dels för känslig markanvändning (KM) som bör användas på platser där det föreligger stor risk för exponering av förorening och dels för mindre känslig

markanvändning (MKM) som används där det föreligger mindre risk för exponering. I de fall där omgivningsförhållandena skiljer sig från de typiska kan Naturvårdsverkets beräkningsprogram användas för att ta fram platsspecifika riktvärden (PSRV).

Naturvårdsverkets riktvärdesmodell och beräkningsprogram för förorenade områden är utvecklade för att vid framtagande av riktvärden ta hänsyn till både hälso- och

miljörisker kopplade till ett förorenat område. Olika exponeringsvägar för människor samt skydd av grundvatten, ytvatten och ekosystem finns med i modellen

(Naturvårdsverket 2009a). Matematiska modeller beräknar delriktvärden för var och en av aktuella skyddsobjekt. Det lägsta riktvärdet väljs och jämförs med naturliga bakgrundshalter. Är det beräknade riktvärdet högre än bakgrundshalten på platsen avrundas och används det som riktvärde för aktuellt ämne. Vid beräkning av PSRV ändras de olika parametrarna för beräkning av riktvärden efter förutsättningar, skyddsobjekt och exponerade grupper på den aktuella platsen.

3.5.1 Antaganden vid beräkningar

 Uppskattat förorenat område har antagits motsvara 100*30 m.

 Djup till förorening har satts till 3 m.

 Enligt VISS har Stockholmsåsen Silverdal ett medeldjup på 9 m vilket har angetts vid framtagande av de platsspecifika riktvärdena.

3.5.2 Förslag till platsspecifika riktvärden kv Hoppet

Uttagsrapporter med PSRV finns bifogade i Bilaga 7. Där redovisas även vilket skyddsobjekt som är styrande för respektive ämne vid beräkning av PSRV. I de fall människors hälsa varit styrande anges även vilken exponeringsväg som är

begränsande. PSRV har framtagits för de ämnen som framgår i Tabell 8-10 nedan.

(31)

RAPPORT

Hårdgjord yta och/eller marklager > 1 meter under markyta

Exponeringssituationen bedöms likvärdig avseende mark under hårdgjord yta och > 1 meter under markyta. Platsspecifika riktvärden har tagits fram avseende dessa situationer.

Tabell 8. Framtagna platsspecifika riktvärden samt styrande exponeringsväg.

Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde

Bensen 0,015 Skydd av grundvatten

PAH-L 6,0 Skydd av grundvatten

PAH-M 18 Inandning av ånga

PAH-H 6,0 Skydd av grundvatten

Alifat >C12-C16 1 000 Skydd mot fri fas Alifat >C16-C35 2 500 Skydd mot fri fas Aromat >C8-C10 60 Skydd av grundvatten Aromat >C10-C16 18 Skydd av grundvatten Aromat >C16-C35 10 Skydd av grundvatten

Ej hårdgjord yta, 0-1 meter under markyta

I ytjorden finns risk för direktkontakt med jordlager samtidigt som markmiljön skyddas. Platsspecifika riktvärden beräknas enligt Tabell 9.

Tabell 9. Framtagna platsspecifika riktvärden samt styrande exponeringsväg inkl. skydd av markmiljö.

Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde

Bensen 0,015 Skydd av grundvatten

PAH-L 3,0 Skydd av markmiljö

PAH-M 10 Skydd av markmiljö

PAH-H 1,2 Intag av växter

Alifat >C12-C16 100 Skydd av markmiljö Alifat >C16-C35 100 Skydd av markmiljö Aromat >C8-C10 10 Skydd av markmiljö Aromat >C10-C16 3,0 Skydd av markmiljö Aromat >C16-C35 10 Skydd av markmiljö

Under omständigheter där de platsspecifika riktvärdena inte tar höjd för skydd av markmiljö utan istället fokuserar på exponering av grundvatten och hälsorelaterad exponering beräknas platsspefika riktvärden enligt Tabell 10. Beräknade värden är i de flesta fall på samma nivå som för, marklager > 1 meter under markyta, men med skillnaden att för två parametrar styrs riktvärdena av intag av växter.

Tabell 10. Framtagna platsspecifika riktvärden samt styrande exponeringsväg exkl. skydd av markmiljö.

Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde

Bensen 0,015 Skydd av grundvatten

PAH-L 6,0 Skydd av grundvatten

PAH-M 12 Inandning av ånga

PAH-H 1,2 Intag av växter

Alifat >C12-C16 1 000 Intag av växter

Alifat >C16-C35 2 500 Skydd mot fri fas

Aromat >C8-C10 60 Skydd av grundvatten

Aromat >C10-C16 18 Skydd av grundvatten

Aromat >C16-C35 10 Skydd av grundvatten

(32)

RAPPORT

3.6 Utvärdering av föroreningsnivå

För att mer i detalj bryta ned förekomsten av PAH specificeras analyserade PAH i de olika grupperingarna som tillämpas av Naturvårdsverket:

 PAH-L Polycykliska aromatiska kolväten med låg molekylvikt:

naftalen, acenaften och acenaftylen

 PAH-M Polycykliska aromatiska kolväten med medelhög molekylvikt:

fluoren, fenantren, antracen, fluoranten och pyren

 PAH-H Polycykliska aromatiska kolväten med hög molekylvikt:

bens(a)antracen, krysen, bens(b)fluoranten, bens(k)fluoranten, bens(a)pyren, dibens(ah)antracen, benso(ghi)perylen och indeno(123cd)pyren.

PAH-föreningar i grupperna PAH-M och PAH-H är genotoxiska carcinogener och har riskbaserade toxikologiska referensvärden. Den cancerframkallande förmågan hos dessa PAH-föreningar uttrycks relativt effekten av

benso(a)pyren med hjälp av toxiska ekvivalensfaktorer (TEF). TEF-värden framtagna av Larsen och Larsen, 1998 har använts och redovisas

i Tabell 11 .

Tabell 11. Fysikalisk-kemiska och toxikologiska parametrar. Fördelningsfaktorn K

oc

anger hur stor del av ämnet som binder till organiskt material i förhållande till hur stor del som löses i vattnet.

Fördelningsfaktorn K

ow

beskriver fördelning mellan oktanol och vatten och Henrys konstant, H, är ett mått på hur flyktiga ämnena är. Toxiska ekvivalensfaktorer (TEF) är ett mått på den

cancerframkallande förmågan.

Ämne TEF K

oc

l/kg K

ow

l/kg H

dimensionslös PAH L

Naftalen 955 1995 1,2*10

^-2

Acenaftalen 2951 8710 2,9*10

^-2

Acenaften 3388 8318 1,1*10

^-2

PAH M

fluoren 0,0005 5888 15136 6,2*10

^-3

fenantren 0,0005 16982 29512 1,4*10

^-3

antracen 0,0005 19953 28184 9,0*10

^-4

fluoranten 0,05 1,51*10

⁵

1,45*10

⁵

1,6*10

^-3

pyren 0,001 67608 9,77*10

⁴

7,5*10

^-5

PAH H

bens(a)antracen 0,005 6,17*10

⁵

3,47*10

⁵

1,7*10

^-6

krysen 0,03 5,25*10

⁵

6,46*10

⁵

4,7*10

^-6

bens(b)fluoranten 0,1 2,19*10

⁵

6,03*10

⁵

1,2*10

^-5

bens(k)fluoranten 0,05 1,74*10

⁶

1,29*10

⁶

2,8*10

^-6

bens(a)pyren 1 6,61*10

⁵

1,35*10

⁶

1,6*10

^-5

dibens(ah)antracen 1,1 1,38*10

⁶

1,29*10

⁷

3,8*10

^-5

benso(ghi)perylen 0,02 2,69*10

⁶

1,66*10

⁶

3,2*10

^-6

indeno(123cd)pyren 0,1 1,05*10

⁶

7,41*10

⁶

1,2*10

^-6

Som framgår av Tabell 11 är det främst PAH L och PAH M som utgör flyktiga PAH.

Vidare är mönstret liknande för de mer vattenlösliga ämnena inom PAH L och PAH M.

Mest flyktiga och lösliga är ämnen inom PAH L men samtidigt bedöms dessa ämnen inte som genotoxiska carcinogener.

De ämnen som det finns uppställda kvalitetsnormer (SGU) för grundvatten är

Benso(a)pyrene, Benso(b)fluoranten, Benso(k)fluoranten, Benso(ghi)perylen,

Indeno(1,2,3-cd)pyren. Som kan ses i Tabell 11 är dessa ämnen genotoxiska och

således är toleransnivåerna för dessa mycket låg vilket visar sig i kvalitetsnormerna. I

källtermen överstiger förekommande halter av dessa ämnen uppsatta kvalitetsnormer.

(33)

RAPPORT

Vad gäller jordprover, överstiger påvisade halter i källtermen framtagna platsspecifika riktvärden för PAH L, PAH M, PAH H samt aromater C10-C35 på djupen 1-4,5 m.u.my.

I ytjord 0-1 m.u.my. påvisas inga föroreningshalter överstigande platsspecifika riktvärden.

Laboratorieanalys av inomhusluft påvisar förekomst av fenantren (PAH M), 9H-flouren (en annan typ av PAH) och pentakloranisol strax över Naturvårdsverkets referensvärde (RISK

inh

). Pentakloranisol och andra kloranisoler kan bildas när trämaterial behandlat med impregneringsmedel innehållande klorfenoler utsatts för fukt och

mikroorganismer. Preparat innehållande klorfenoler användes fram till och med 1970- talet. För mer utförlig information se Bilaga 8. Sannolikt härör fenantren från

markmatrisen där det också påvisas.

Övriga ämnen i inomhusluften i källaren kan ha sitt ursprung från träkonstruktion i byggnadens källare men det kan inte heller uteslutas att det förekommer 9H-flouren och klorfenoler i markmatrisen. Dessa ämnen har inte provtagits i utförda

miljötekniska markundersökningar och de kan ha använts för impregnering av trä på samma sätt som exempelvis kreosot.

3.7 Samlad riskbedömning

Mot bakgrund av de beräknade riktvärdena bedöms de största riskerna med

förekommande förorening att grundvattnet påverkas negativt samtidigt som flyktiga ämnen kan påverka inomhusluft i byggnader.

Man bör också notera att grundvattenresursen Stockholmsåsen Silverdal bedöms ha god kemisk status enligt VISS. Det är dock oklart om provtagning och analys har utförts i samband med denna bedömning. Det kan dock konstateras att inga

detekterbara halter av PAH i grundvattnet ca 50 m söder om källtermen påvisas. Detta indikerar att spridningsbenägenheten i grundvattnet är begränsad åt detta väderstäck.

Troligen förekommer det en grundvattentransport mot en sannolik lågvattenpunkt under tunneln under järnvägen. Det kan inte heller uteslutas att grundvattnet rör sig österut från källtermen mot järnvägsområdet.

Marklagren bedöms som genomsläppliga men samtidigt påvisas en flack

grundvattenyta med en marginell lutning vilket sammantaget ger en bild av en måttlig rörelse i grundvattnet.

Det planeras en grundvattensänkning vid tvärbanans passage under E4. Enligt utvärderingen av provpumpningen som utfördes under hösten 2016 (WSP, 2017) är kvarteret Hoppet lokaliserat inom influensområdet för 0,3 m avsänkning under såväl byggskede som driftskede. Sannolikt kommer grundvattenrörelsen påverkas av denna avsänkning och styra grundvattenflödet vid det förorenade området eller strax

nedströms i en mer sydlig och/eller sydvästlig riktning.

Vidare påvisar luftmätningar i källarplan på existerande bostadsfastighet i anslutning till föroreningsförekomsten att förhöjda halter av fenantren (PAH) m.fl. förekommer i luften i källarvåningen. Detta bör följas upp med kompletterande mätningar av luft i boendemiljö och i lokaler där personer vistas stadigvarande.

Avseende nybyggnation kan konstruktionstekniska åtgärder vidtas för att säkra att

inga flyktiga ämnen transporteras in genom bottenplatta, genomföringar etc. På så

sätt kan man säkra en god boendemiljö utan att vidta omfattande marksanering på

platsen.