Guide till FPA:s stöd och tjänster
PENSIONÄRER
Utbetalning av pensioner 2017
16
HÄLSA
10 23 STUDIER, JOBB & FÖRSÖRJNING
HEM & FAMILJ
Barnets uppgifter i Kanta-tjänsten
6
2017
2
I DENNA GUIDE
Tack vare partiell sjukdagpenning kunde Tuija återgå till arbetet med flexibla arbetstider.
487,89 e/mån.
MITT I ALLT 2017 Utgivare
Folkpensionsanstalten (FPA) Kommunikationsgruppen, PB 450, 00056 FPA
redaktion@fpa.fi Distribution
Mitt i allt – Elämässä kan avhämtas bl.a.
på FPA:s serviceställen. Guiden kan även beställas i buntar på 20 och 50 ex från lomakevarasto@kela.fi.
Synskadade kan beställa Mitt i allt som taltidning från De synskadades förbund:
kansliet@fss.fi eller tfn 09 696 2300.
Utkomststödets grunddel för en ensamboende person utan barn är
KÄNNER DU TILL FÖRMÅNEN?
Kom ihåg att anmäla ändringar i din livssituation till FPA.
Läs mer: fpa.fi/nysituation
Rehabilitering för närstående
vårdare ...4
Aktuellt ...6
Utkomststödet stöttar ...8
Mjuk återgång till jobbet ...10
STÖD FRÅN FPA Hälsa ...12
Pensionärer ...16
Hem & Familj ...18
Studier, jobb & försörjning ...21
Barnbidrag ...19
Kan du FPA? ...23
10
Omslagsbild: Heli Blåfield
3
HÄLSNINGAR FRÅN FPA
Bästa kund. I år firar vi det 100-åriga Finland och FPA som fyller 80 år. Vi firar jubileums- året på FPA under temat Väl- färd skapas tillsammans.
Det finländska välfärds- samhället har uppstått tack vare gemensamma insatser, en bit i taget. Även FPA:s tjänster har utvecklats under årens lopp. Vi vill att kunderna ska känna sig jämlikt och ansvarsfullt bemötta då de sköter sina ärenden hos oss. Det innebär för oss på FPA att vi kan betjäna dig, lyssna på dig och även förändras.
Våra kunder är jubileumsårets märkespersoner.
En av det finländska socialskyddets största inno vationer är moderskapsförpackningen. Lagen om moderskapsunderstöd stiftades 1937. Kän- netecknande för en god sak är hållbarhet och förmåga att förändras. Även moderskapsförpack- ningen kommer att genomgå förändringar. Konst- studerande ska nämligen planera ett nytt utseende för själva lådan. Den nya lådan presenteras i höst.
I den här guiden berättar vi om FPA:s förmåner och tjänster, bl.a. om det grundläggande utkomst- stödet som från början av året beviljas och betalas ut av FPA. Vi hoppas att guiden kan vara till hjälp när du sköter dina FPA-ärenden, oberoende av om du gör det på webben, per telefon, per brev eller på byrån. Du väljer själv den serviceform som passar dig bäst.
Elli Aaltonen
generaldirektör för FPA
Plocka med en guide också till din granne!
FPA
Den nya webb
tidningen ger kunden ordet
Webbtidningen Mittiallt.fi är FPA:s nyhet inom kundservicen.
Kunderna får nu själva berätta om sina erfarenheter av FPA:s stöd och tjänster. I webbtidningen publiceras även olika praktiska tips som hjälper dig att sköta dina ärenden hos FPA.
Vi träffas på webben!
www.mittiallt.fi
4 5
”Det här är ett tungt arbete som görs med hjärtat”, säger Aarre Alanen från Tammerfors som varit närståendevårdare för sin fru Marjo Alanen i 16 år.
Parets liv förändrades plötsligt år 2000 då Marjos hjärnstam tog skada på grund av en ovanlig sjukdom.
”Marjo har kvar synen, hörseln och för- ståndet. Allt annat försvann. Jag är glad som fick henne hem och kan vårda henne där.
Läkarna har sagt att boendet och omsorgen där hemma har gett Marjo sexton kära och närvarande år till”, berättar Alanen.
Vardagen för den som vårdar sin när- stående där hemma delas in enligt den vårdtagandes behov. Närståendevårda- ren, som utför ett viktigt arbete, glömmer lätt sina egna behov, sina intressen och sina vänner. FPA-rehabilitering ger möjlighet att stanna upp och skaffa sig mer resurser.
Under rehabiliteringskursen får närståendevår daren stöd och kan dela sina tankar med andra i samma livssituation.
Alanen har deltagit i en rehabiliteringskurs två gånger:
I Joensuu 2007 och i Ikalis 2012.
”Båda kurserna var nog upp- levelser värda tio plus.”
Närståendevårdare som dag- ligen vårdar en anhörig eller en närstående kan söka till rehabi- literingskurser för närstående-
”En upplevelse värd tio plus”
vårdare. Deltagarna väljs ut enligt rehabili- teringsbehovet och FPA förutsätter inte ett avtal om närståendevård med kommunen.
Man kan delta flera gånger om det finns ett rehabiliteringsbehov.
Särskilt parkurserna är populära. Där får den närstående den omsorg som be- hövs och vårdaren kan fokusera på sin rehabilitering utan att bekymra sig för hur den andra klarar sig.
Målet med rehabiliteringen är att stöda när- ståendevårdarens ork i vardagen. Vid sidan av motion och utevistelse har man diskus- sioner i små grupper för att stödet ska vara mer individuellt och för att underlätta mötet med andra i samma situation.
Under de kurser där Alanen har deltagit var det aktiviteter från morgon till kväll:
”På rehabiliteringskursen får jag information och en känsla av att jag inte är den enda som gör detta”, säger Aarre Alanen. Bredvid honom sitter assistent Antti Järveläinen.
Rami Marjamäki
Under en rehabiliteringskurs får närståendevårdare andas ut
och dela sina tankar med andra i samma livssituation.
vattengympa, utevistelse, föreläsningar och besök hos psykologer och läkare.
”När man rör på sig hela dagen får man bort tankarna från vardagen. Det viktigaste är ändå att möta andra i samma situation och att få dela med sig av sina erfaren
heter.”
Att söka upp information och fylla i reha
biliteringsansökan kan kännas som en övermäktig uppgift i närståendevårdarens vardag. Konkret hjälp för att fylla i ansökan kan fås på FPA:s byrå, av kommunens soci
alarbetare eller hos närståendevårdarnas lokalförening. FPA ger även råd per telefon för ifyllandet av ansökan.
Det är alltid viktigt att fylla i ansökan noggrant.
”Skriv fast fem sidor om familjens situ
ation. Det är även bra att först begära att få ett Butlåtande från läkaren hemskickat och kolla att läkaren skrivit rätt om rehabi
literingsbehovet”, tipsar Alanen.
Det är som tur är relativt lätt att komma med på kurserna för närståendevårdare.
Antalet kurser har utökats eftersom man märkt att närståendevårdarna har nytta av rehabiliteringen.
Från början av 2017 ska en utredning över hur närståendevårdaren och den
närstående klarar sig i hemmet fogas till ansökan. Utredningen görs av till exempel en hemvårdare, en socialarbetare eller den behandlande läkaren efter ett hembesök.
Närståendevårdaren kan ha nytta av utred
ningen, till exempel om tillfälligt boende behöver ordnas för den närstående.
Marjaana Roponen
Mer information om kurserna får du på servicenumret 020 692 225 och på webben fpa.fi/sokrehabkurs. Sök kurser genom att välja lämplig kurs i menyn Sjukdom.
Rehabiliteringskurser för närståendevårdare
• Längden på en kurs för personer som deltar ensamma är 10 dygn.
Parkurserna är 15 dygn långa och omfattar alltså tre perioder om året.
• Även närståendevårdare som vårdar ett barn som inte fyllt 18 år kan söka rehabilitering.
Så här ansöker du om rehabilitering
Sök rehabilitering med blanketten Rehabilitering enligt prövning KU 132r.
Till ansökan ska du foga:
• läkarutlåtande B där ditt rehabilite- ringsbehov framgår
• en utredning gjord efter ett hembesök av hemkommunens aktör (t.ex. hem- vårdare, socialarbetare) om hur er vardag där hemma löper.
I den här sysslan är det
viktigt att ta egen semester.
6 7
Även barnets uppgifter i Kanta-tjänsten
Kanta-tjänsten är en webb- tjänst avsedd för medborg- arna där man kan se sina egna hälsouppgifter, såsom elektroniska recept och an- teckningar om vården.
Tjänsten utvidgades 2016 så att vårdnadshavaren nu kan sköta ärenden för sina barn som är under 10 år.
Barnets elektroniska recept och hälsoupp- gifter visas om de har lagrats i Kanta-tjäns- ten efter den 1 augusti 2016. Vårdnads- havaren kan begära att barnets recept förnyas och kvittera att han eller hon fått information om tjänsterna samt ge sam- tycken som gäller Kanta-tjänsterna.
Vårdnadshavaren loggar in på Mina Kanta-sidor med sina egna koder. Uppe på sidan finns länken Mitt barns uppgif- ter. Om vårdnadshavaren har ett avtal eller förordnande om vårdnaden om barnet och denna information finns antecknad i befolkningsdatasystemet kan vårdnads- havarna tills vidare inte sköta ärenden på barnets vägnar. Ärenden kan uträttas om avtalet endast gäller barnets boende.
För att uppgifter för barn som är äldre än 10 år ska synas för vårdnadshavarna krävs ännu ändringar i Kanta-tjänsterna och i hälso- och sjukvårdens datasystem.
Det är ännu inte klart när den här funktio- nen kommer att tas i bruk.
Mer information: kanta.fi/sv/
alaikaisenpuolesta-asiointi
AKTUELLT
Vi har minskat antalet adresser för att göra det enklare att skicka post till FPA.
Använd följande adresser om du vill skicka en pappers ansökan och eventuella bilagor per post:
• Södra försäkringsdistriktet och Åland:
FPA, PB 10, 00056 FPA
• Mellersta försäkringsdistriktet och Västra försäkringsdistriktet:
FPA, PB 30, 33056 FPA
• Östra försäkringsdistriktet:
FPA, PB 70, 70056 FPA
• Norra försäkringsdistriktet:
FPA, PB 90, 90056 FPA
• Indrivningscentret:
FPA, PB 31, 00056 FPA
Post som skickas med de gamla postbox- adresserna förmedlas till rätta adresser under hela 2017.
På adressen fpa.fi/postadresser kan du kolla till vilket försäkringsdistrikt din kommun hör. Kunden betalar portot.
FPA:s postadresser har ändrats
FPA
iStock
Alla samboförhållanden beaktas nu lika
I och med den jämlika äktenskapslagen kan par av samma kön ingå äktenskap.
Samtidigt ändrades definitionen av ett samboförhållande.
Den inkomst en äkta make/maka eller sambo av samma kön har eller det att pa- ret bor i samma bostad kan påverka bl.a.
barna vårdsstöden, ensamförsörjartillägget till barnbidraget, det allmänna bostadsbi- draget, bostadsbidraget för pensionstagare, folkpensionen och barnförhöjningen till pensioner eller till arbetslöshetsförmåner.
De största ändringarna gäller föräldra- och faderskapspenningen. I fortsättningen får mammans partner av samma kön dessa förmåner utan ett registrerat parförhåll- ande och adoption inom familjen.
Förmånsbeloppen påverkas av många faktorer som gäller inkomst och familjeför- hållandena.
”Det finns skäl att observera att änd- ringen som gäller samboförhållanden avser sambor av samma kön redan från början av mars”, betonar kompetenscen- terchefen Regina Ollila.
Om du får en förmån från FPA ska du anmäla samboförhållandet på webben fpa.fi/etjanst.
RECEPTBELAGDA LÄKEMEDEL som inhandlats på apoteken blir årligen oan- vända till ett värde på 95–125 miljoner euro. För att oanvända läkemedel inte ska samlas i hemmet har ett s.k. expe- dieringsintervall införts för de läkemedel FPA ersätter. Du kan köpa läkemedel för högst tre månader åt gången. Läkeme- delsförpackningar som kostar över 1 000 euro kan endast köpas för en behand- lingstid som motsvarar en månad åt gången. Nya läkemedelspartier ersätts först då det föregående har använts näs- tan helt.
SÅ HÄR BETJÄNADE FPA 2016
ÄRENDEN VIA WEBBEN Av alla förmånsansökningar som anlände till FPA gjordes 64 % via webben.
FÖRÄLDRALEDIGA PAPPOR BOSTADSBIDRAG
Antalet hushåll som fick allmänt bostads bidrag.
61 817
pappor var faderskaps- eller föräldralediga.
64 %
2014
2016 2015
206 092 246 357 267 356
Antalet hushåll som fick allmänt bostads- bidrag ökade alltså med 8,5 % i fjol.
iStock
9 8
Utkomststödet stöttar när ekonomin sviktar
Utkomststödet överfördes från kommu
nerna till FPA i början av 2017. Detta har väckt frågor och även oro. Kommer allt att gå som förut, då kommunens socialarbeta
re tog hand om ärendet?
Tvåbarnspappan och musikstuderanden Ari Siven, 34, från Joensuu har följt den nya praxisen med intresse. Siven är nöjd med att utkomststödet nu kan sökas via webben. Han är närförälder till sina barn Hilda, 10, och Oliver, 6, och närstående
vårdare för sin son med medelsvår autism.
Du kan ansöka om utkomststöd om dina inkomster och tillgångar inte räcker till de nödvändiga dagliga utgifterna. (Arkivbild)
Det är enklare för honom att fylla i ansökan och skicka in bilagorna via webben, utan att behöva bry sig om tjänstetider.
Siven anser att utkomststödet är en värdefull förmån.
”Tack vare utkomststödet får många ordning på sitt liv och kan återbetala den förmån de fått av samhället efter att de återvänt till förvärvsarbete. Det är alltså en förmån som förebygger problem”, beskriver han.
Från och med årsskiftet 2017 handhas det grundläggande utkomststödet av FPA. Musikstuderande Ari Siven från Joensuu tänker i fortsättningen söka utkomststöd för sin trepersonersfamilj via webben.
iStock
På nätet behöver man inte bry sig om öppettider.
Du kan ansöka om utkomststöd om dina inkomster och tillgångar inte räcker till de nödvändiga dagliga utgifterna. (Arkivbild)
Siven får för närvarande bostads bidrag och studiestöd, stöd för närståendevård och utkomststöd då det behövs. Han hoppas att han snart ska få åtminstone en deltidsanställning som gitarrist, basist el- ler som lärare. Grundstudierna i musik vid Joensuu konservatorium har kommit långt.
Siven har redan jobbat som mixare några gånger. Förra gången följde barnen med på jobbuppdraget.
Barnen är det viktigaste i livet för Siven. Han växte upp som omhändertagen och började använda rusmedel redan som ung. Livet tog en vändning först då barnen föddes.
”Jag märkte att jag inte endast bär ansvar för mig själv”, berättar han.
Han har utnyttjat sina erfarenheter bland annat genom att fungera som stödperson till exempel för dem som deltar i den reha- biliterande arbetsverksamheten vid Med- borgarhuset i Joensuu. Han är stolt över stödpersonernas riksomfattande nätverk.
”Jag kan åka till vilken ort som helst i Finland och alltid hitta någon som stöder mig i svåra stunder”, berättar han.
Johanna Hytönen
• Grundläggande utkomststöd kan beviljas enskilda personer och familjer då deras inkomster och tillgångar inte räcker till för de nöd- vändiga dagliga utgifterna, såsom för boende och mat.
• Innan du ansöker om grundläggan- de utkomststöd ska du ta reda på om du har möjlighet att få andra inkomster eller förmåner, t.ex. ar- betslöshetsförmåner eller bostads- bidrag. Grundläggande utkomststöd är en ekonomisk förmån som bevil- jas i sista hand.
• Du kan ansöka om utkomststöd an- tingen på webben eller med en pap- persansökan. Du kan också ansöka muntligt, ta då kontakt med FPA-by- rån eller ring FPA:s servicenummer 020 692 227.
Läs mer om utkomststödet i snabbguiden fpa.fi > Privatpersoner > Utkomststöd > Snabbguide om grundläggande utkomststöd eller ring servicenumret för utkomststöd 020 692 227.
iStock
Se videon! Så här fyller
du i webbansökan mittiallt.fi > Tips >
Att ansöka om utkomststöd hos FPA – Så här fyller du i webbansökan
Vem kan få
utkomststöd?
11 10
”Man blir uttråkad av långa sjukledighe- ter. Redan efter tre veckor börjar min man vanligtvis ha fullt upp med mig”, säger Tusbybon Tuija Jokilaakso med ett skratt och berättar att hon alltid vill börja arbeta så fort som möjligt.
Tuija lider av ledgångsreumatism. Un- der de senaste åren har hon varit sjukledig 6–11 veckor efter tre operationer. Genom operationerna har man tagit bort knutor i lederna och korrigerat ledytor som för- störts av reumatismen.
Mjuk återgång till arbetet
Vesa Tyni
Tuija arbetar som expedit på S-market.
Arbetsbilden för en expedit varierar från kassaarbete till att hyllsätta varor, där man ibland är tvungen att lyfta tunga saker och hantera kylprodukter.
11 Tuija Jokilaakso, som lider av ledgångsreumatism, har efter
långa sjukledigheter kunnat återgå till sitt arbete på deltid.
Detta är möjligt med hjälp av partiell sjukdagpenning.
Vi kom överens om att arbetstiden flexibelt kan förlängas och förkortas enligt hur jag mår.”
Tuija Jokilaakso trivs i sitt arbete och vill återvända från sjuk
ledigheten så fort det är möjligt.
Vesa Tyni
Läs mer om partiell sjukdagpenning: fpa.fi/partiell-sjukdagpenning.
Läs Tuijas hela historia på webben: mittiallt.fi
”Min läkare har förbjudit mig att han- tera kylvaror och min arbetsgivare har verk- ligen tagit hänsyn till detta. Jag behöver aldrig arbeta i mjölkskåpet eller fylla på va- ror i frysdiskarna. Om mina ben någon dag värker har jag fått välja att arbeta i kassan.
Men om jag känner att idag är det enklare att hyllsätta varor har jag fått göra det.”
Tuija riktar även ett varmt tack till sina arbetskamrater som inte blir nervösa över de specialarrangemang som hennes sjuk- dom orsakar under deltidsarbetet.
På arbetsplatser inom handeln är pro- blem med stöd- och rörelseorgan och sjukdomar på grund av dessa alls inte sällsynta. Därför känner man till möjlighe- ten med stegvis återgång till arbete efter sjukledigheten.
Tuija fick första gången veta om partiell sjukdagpenning av sin närmaste chef.
”Sedan kollade jag upp saken på FPA:s webbplats och pratade med min kirurg om
den här möjligheten. Han hänvisade mig till läkaren inom företagshälsovården och tillsammans planerade vi ett flexibelt sätt att återgå till arbetet efter sjukledigheten.
Vi ringde till min närmaste chef och höll en telefonkonferens om mina arbetstimmar och hur vi skulle prova arbeta med dem.”
Man kom överens om att Tuija till en början skulle arbeta sex timmar fyra dagar per vecka under en månads tid.
”Vi kom överens om att arbetstiden flexibelt kan förlängas och förkortas enligt hur jag mår. Jag har faktiskt börjat arbeta enligt samma system några gånger efter en sjukledighet.”
Tuijas arbetsgivare skickar alltid ansö- kan om partiell sjukdagpenning till FPA.
”Hela processen har varit smidig. Och beslutet har kommit snabbt. Jag rekom- menderar det här alternativet för alla som grubblar över hur de ska kunna återgå till arbetet efter en lång sjukledighet.”
Arja Krank
Med hjälp av partiell sjukdagpenning kan du återgå till arbetet på deltid innan din sjukledighet tagit slut. Redan i början av sjukdomstiden kan partiell sjukdagpenning vara ett alternativ till den egentliga sjukdag- penningen. Ofta kan ett anpassat arbete eller kortare arbetsdagar gynna tillfrisk- nandet.
• Diskutera möjligheten till deltidsarbete samt arbetstiderna och arbetsuppgifterna med arbetsgivaren och företagshälsovår-
den. Foga till ansökan avtalet om deltids- arbete och utlåtandet av läkaren inom företagshälsovården eller en annan läkare som känner till dina arbetsförhållanden.
• Om arbetsgivaren betalar lön för heltids- arbete under tiden för partiell sjukdag- penning betalas den partiella sjukdag- penningen till arbetsgivaren. I övriga fall ansöker arbetstagaren själv om partiell sjukdagpenning och den betalas även till arbetstagaren.
Tuija Jokilaakso trivs i sitt arbete och vill återvända från sjuk- ledigheten så fort det är möjligt.
Så här ansöker du om partiell sjukdagpenning:
12
STÖD FRÅN FPA 2017
HÄLSA
Kort från FPA
Alla som bor permanent i Finland eller som omfattas av sjukförsäkringen får ett FPA-kort.
Med kortet kan du visa att du har rätt till finländsk sjukförsäkring. När du använder kortet t.ex. vid läkarbesök och taxiresor som ersätts av FPA kan du få ersättningen genast.
Om du flyttar till Finland ska du ansöka om att få rätt till den finländska sociala trygg- heten. Det kan du göra antingen på nätet via www.fpa.fi/etjanst eller genom att fylla i blankett Y77r.
Om du är under 65 år och får full folkpen- sion kan du få kortet för folkpensionstagare.
Om du har fyllt 65 år behöver du inte det här kortet, utan du får pensionärsrabatter när du visar upp ditt identitetsbevis.
Om du omfattas av den finländska sjuk- försäkringen kan du få det europeiska sjuk- vårdskortet. Kortet ger dig rätt till sjukvård som är nödvändig av medicinska skäl i andra EU- och EES-länder och i Schweiz. Du kan ansöka om kortet på nätet. Kortet är gratis och det är giltigt i två år. FPA förnyar kortet
automatiskt. Det europeiska sjukvårdskortet ersätter inte FPA-kortet i Finland.
Sjukvårdsersättningar
FPA ersätter en del av läkararvodena och av kostnaderna för undersökning och behand- ling som en privatläkare eller privattand- läkare ordinerat. Ersättningen bygger på fastställda taxor. Du får mer information om de olika taxorna på FPA:s webbplats eller serviceställen.
Direktersättning eller ansökan
I allmänhet får du FPA-ersättningen redan på vårdenheten när du visar upp ditt FPA-kort.
Ersättningen dras då av på räkningen. Om du inte får ersättningen genast kan du ansöka om ersättning hos FPA inom sex månader.
Tandvårdsersättningar
FPA ersätter en del av kostnaderna för under- sökning av mun och tänder som utförs av en privattandläkare samt en del av kostnaderna för behandlingen. Ersättningen grundar sig på
Det här är en sammanfattning av FPA:s förmåner. Stödbeloppen gäller för år 2017. Du får mer information via våra servicenummer, på byråerna, i broschyrerna och på webbplatsen www.fpa.fi.
HÄLSA HEM & FAMILJ STUDIER, JOBB &
FÖRSÖRJNING PENSIONÄRER
13
en fastställd taxa. Ersättning för tandgransk
ning betalas bara vartannat kalenderår.
Kostnader för behandling som getts av en munhygienist enligt ordination av en pri
vattandläkare ersätts bara upp till beloppet enligt den fastställda taxan. FPA ersätter inte kostnader för tandtekniskt arbete eller prote
tiska åtgärder.
Tandvårdsersättning för krigsveteraner
Krigsveteraner som har veterantecken eller minröjarintyg får ersättning från FPA även för kostnaderna för protetiska åtgärder. Under
sökning av mun och tänder, förebyggande tandvård samt kliniskt arbete som utförs av privattandläkare eller specialtandtekniker i samband med protetik ersätts enligt en fast
ställd taxa.
Helprotesarbete som utförs av en special
tandtekniker ersätts utifrån en remiss från en tandläkare.
Läkemedelsersättning
Läkemedelsprisnämnden bestämmer vilka läkemedelspreparat som ersätts. Alla som har fyllt 18 år betalar en initialsjälvrisk på 50 euro. FPA ersätter antingen 40 %, 65 % eller 100 % av priset på läkemedel som läkare för
skrivit. Även om ersättningen är 100 % beta
lar du ändå alltid 4,50 euro/läkemedel.
Varje läkemedel har ett fastställt referens
pris enligt vilket ersättningsbeloppet räknas ut. För ett läkemedel som kostar mindre än referenspriset men som hör till samma grupp betalas ersättningen på försäljningspriset.
Detsamma gäller för läkemedel som inte hör
till någon grupp. Du har rätt till tilläggsersätt
ning om den del av läkemedelskostnaderna som du själv betalat i år överstiger 605,13 euro, det så kallade takbeloppet. Då betalar du bara 2,50 euro för varje läkemedel som du får ersättning för. I takbeloppet inräknas en
dast andelarna enligt referenspriset.
Du får ett meddelande från FPA när du får rätt till tilläggsersättning.
Reseersättning
Av dina kostnader för resor till sjukvård eller rehabilitering ersätter FPA den andel som överstiger 25 euro (i en riktning). Om din egen andel av resekostnaderna är mer än 300 euro under ett år betalar FPA resten av dina resekostnader under året helt och hållet. Om du använder egen bil kan FPA ersätta 0,20 eu
ro/km efter att du betalat din andel. Övernatt
ningspenningen är högst 20,18 euro/natt.
Sjukdagpenning
Om du är 16–67 år och inte kan arbeta på grund av sjukdom kan du få skattepliktig sjukdagpenning om sjukdomen pågår i över nio vardagar utöver insjuknandedagen.
Om du får lön för sjuktiden betalar FPA dagpenningen till din arbetsgivare. Du ska ansöka om sjukdagpenning inom 2 månader.
För FöPL eller LFÖPLförsäkrade företa
gare är självrisktiden 3 vardagar utöver in
sjuknandedagen.
Sjukdagpenningen bestäms i regel utifrån den arbetsinkomst som fastställts vid be
skattningen. För företagare bestäms sjukdag
penningen utifrån årsarbetsinkomsten enligt FöPL eller LFöPLförsäkringen det senast
HÄLSA
14
HÄLSA
fastställda skatteåret. Dagpenningsbeloppet kan också bestämmas utifrån arbetsinkom- sterna för de senaste sex månaderna.
För arbetslösa utan andra inkomster be- stäms sjukdagpenningen utifrån arbetslös- hetsförmånerna. Om du inte har några inkom- ster alls eller bara låga inkomster kan FPA betala ut en sjukdagpenning på 23,73 euro/
vardag om din arbetsoförmåga pågår utan avbrott i minst 55 dagar.
Partiell sjukdagpenning
Om du inte kan arbeta på heltid och har rätt till sjukdagpenning kan du få partiell sjuk- dagpenning. Då ska du för en viss tid gå ner i arbetstid från heltid till deltid och avtala med din arbetsgivare om att dina arbetsupp- gifter och din lön minskar med 40–60 %. Den partiella sjukdagpenningen är alltid hälften av den egentliga sjukdagpenningen.
Rehabilitering
Yrkesinriktad rehabilitering för personer med funktionsnedsättning och krävande medicinsk rehabilitering för personer under 65 år samt rehabiliterande psykoterapi hör till FPA:s lagstadgade skyldigheter. Efter att en person har varit sjuk och fått sjukdagpen- ning i 60 vardagar reder FPA ut om personen behöver rehabilitering och senast då perso- nen ansöker om sjukpension.
FPA kan också enligt prövning bevilja yrkesinriktad och medicinsk rehabilitering inom ramen för de medel som riksdagen årligen fastslår. Medlen går bland annat till familjerehabilitering för barn.
Rehabilitering för unga med funktionsnedsättning
Om du är 16–19 år och har en funktionsned- sättning och riskerar att bli arbetsoförmö- gen reder FPA först ut, om du kan ha hjälp av rehabilitering innan något pensionsbeslut fattas. Ungdomar hänvisas i första hand till yrkesinriktad rehabilitering eller utbildning.
Under rehabiliteringen får du rehabilite- ringspenning som är minst 30,41 euro/dag.
Under mellanperioderna är rehabiliterings- För de receptbelagda läkemedel, kliniska
näringspreparat och bassalvor som FPA ersätter kan du få ersättning först då det föregående läkemedelspartiet nästan är slut och då det använts enligt ordina- tionen. Apoteket granskar om du kan få ersättning för det nya partiet.
Du kan få ersättning för det nya partiet tidigast:
• 3 veckor innan det tidigare partiet tar slut då du förra gången köpt en mängd som motsvarar en behand- lingstid på 3 månader
• 2 veckor innan det tidigare partiet tar slut då du förra gången köpt en mängd som motsvarar en behand- lingstid på 2 månader
• 1 vecka innan det tidigare partiet tar slut då du förra gången köpt en mängd som motsvarar en behand- lingstid på 1 månad
När betalas ersättning för ett nytt läkemedelsparti?
15
penningen 20 % lägre. Du kan samtidigt också få handikappbidrag.
Rehabiliteringspenning
Du kan få rehabiliteringspenning om du är 16–67 år och deltar i heldagsrehabilitering för att kunna fortsätta i arbetslivet eller komma in i eller återvända till arbetslivet. En person med funktionsnedsättning kan få rehabilite- ringspenning också för läroavtalsutbildning.
Rehabiliteringspenningen är i regel lika stor som sjukdagpenningen.
När du deltar i rehabilitering och har extra kostnader för detta kan du enligt prövning också ha rätt till en skattefri ersättning för uppehälle på 9 euro/dag. Du kan också få rehabiliteringsunderstöd enligt prövning t.ex.
under den tid då du deltar i arbetspraktik.
Partiell rehabiliteringspenning
FPA kan betala partiell rehabiliteringspen- ning om en arbetstagare eller företagare har förkortat sin arbetstid med minst 40 % på grund av rehabilitering. Den partiella rehabi- literingspenningen är hälften av den egentli- ga rehabiliteringspenningen.
Handikappbidrag och vårdbidrag
Handikappbidrag för personer under 16 kan betalas till ett barn som på grund av sjukdom eller skada behöver regelbunden vård eller rehabilitering och mera omvårdnad än ett friskt barn i samma ålder i minst 6 månader.
Handikappbidraget för personer över 16 är avsett för personer vars funktionsförmåga är nedsatt i minst ett år och som inte får fortlö- pande pension på grund av arbetsoförmåga
eller ålder.
Handikappbidraget med grundbelopp är 92,14 euro/månad, det höjda handikappbi- draget är 215 euro/månad och det högsta handikappbidraget är 416,91 euro/månad.
Vårdbidraget för pensionstagare är avsett för personer som på grund av sjukdom eller skada har nedsatt funktionsförmåga i minst ett års tid. Bidraget betalas ut till personer som får ål- derspension, pension eller ersättning på grund av full arbetsoförmåga eller garantipension.
Vårdbidraget med grundbelopp är 61,71 euro/månad, det höjda vårdbidraget är 153,63 euro/månad och det högsta vårdbi- draget är 324,85 euro/månad.
Krigsveteraner som har låga inkomster kan dessutom få ett veterantillägg på 105,13 eu- ro/månad. Veterantillägget kan beviljas vete- raner som får extra fronttillägg och det höjda eller högsta vårdbidraget för pensionstagare.
Handikappbidraget och vårdbidraget är skattefritt.
Tolktjänst för personer med funktionsnedsättning
FPA beviljar tolktjänst och distanstolkning samt förmedlar tolkar för personer med hörselskada, syn- och hörselskada eller talskada.
Stöd till företagshälsovården
FPA ersätter arbetsgivare och företagare för ungefär hälften av kostnaderna för lagstad- gad företagshälsovård. Vid förebyggande företagshälsovård kan ersättningen vara 60 %. Företagshälsovården kan också inne- hålla sjukvårdstjänster.
HÄLSA
17
PENSIONÄRER
16 Folkpension och garantipension
Om du inte har rätt till arbetspension eller om din arbetspension är mycket liten får du folkpension. Till folkpensionerna hör sjuk- pension och tidsbegränsat rehabiliterings- stöd för 16–64-åringar samt ålderspension från 65 års ålder. Man kan ta ut ålderspensi- on i förtid då man fyllt 63 år.
Om du får folkpension eller arbetspension och har barn som är under 16 år får du barn- förhöjning. Barnförhöjningen är 21,93 euro/
månad per barn.
För ensamboende är folkpensionens fulla belopp 628,85 euro/månad och för gifta eller samboende 557,79 euro/månad. Folkpensio- nen minskar gradvis när arbetspensionens belopp före skatt överstiger 55,54 euro/må- nad. Man får ingen folkpension om arbets-
pensionen före skatt är över 1 299,88 euro/
månad (ensamstående) eller 1 157,71 euro/
månad (gift, sambo). Folkpensionen är be- skattningsbar inkomst.
FPA kan betala garantipension till en pen- sionstagare vars övriga pensioner samman- lagt är mindre än 753,58 euro/månad före skatt. Om arbetspension saknas helt och hållet är garantipensionen för en ensamstå- ende folkpensionstagare 131,41 euro/månad och 202,47 euro/månad för den som är gift eller sambo. Folkpensionen eller garantipen- sionens belopp kan vara mindre än de som anges här om man väljer att ta ut pensionen i förtid. Den tid man bott utomlands kan också minska folkpensionens belopp.
Garantipension beviljas också invandrare som fyllt 65 år eller som är arbetsoförmögna, efter att de har bott i Finland i tre års tid.
Rehabiliteringsstöd
Rehabiliteringsstöd som beviljats för viss tid är sjukpension vars syfte är att hjälpa människor att återvända till arbetslivet. Man kan få stödet för att kunna delta i verksam- het som bevarar arbetsförmågan eller för att delta i rehabiliterande verksamhet samt då arbetsförmågan ska redas ut. Ett villkor för stödet är att det finns en vård- och rehabi- literingsplan, eller att en sådan plan håller på att tas fram. Rehabiliteringsstödet är lika stort som normal sjukpension.
Fronttillägg
FPA betalar ett skattefritt fronttillägg på 49,56 euro/månad till krigsveteraner, och ett extra skattefritt fronttillägg till dem som får
Utbetalningsdagar 2017
Folkpensio ner, front tillägg
och vård
bidrag
Garanti
pension Bostadsbidrag för pensions
tagare
7.3 22.3 3.3
7.4 21.4 4.4
5.5 22.5 4.5
7.6 22.6 2.6
7.7 21.7 4.7
7.8 22.8 4.8
7.9 22.9 4.9
6.10 20.10 4.10
7.11 22.11 3.11
7.12 22.12 4.12
PENSIONÄRER
folkpension. Minröjare har rätt till ett tillägg som är lika stort som fronttillägget, men de får inte extra fronttillägg.
Familjepension
FPA betalar familjepension till änkor eller änklingar och till barn som förlorat en för- älder. Det finns två slag av familjepension:
efterlevandepension för änkor och änklingar som är under 65 år och barnpension för barn under 18 år. Barnpension kan också beviljas barn i åldern 18–20 år som studerar.
Till efterlevandepensionen hör en begyn- nelsepension på 324,33 euro/månad som
änkan eller änklingen får under 6 månader från det att maken eller makan avled. Efter det kan FPA betala fortsättningspension, som beror på familjeförhållandena, inkomsterna och på andra pensioner.
Fortsättningspensionen är lika stor som folkpensionens fulla belopp.
Barnpensionens grundbelopp är 59,68 euro/månad och det påverkas inte av inkom- sterna. Ett barn under 18 år kan dessutom få ett kompletteringsbelopp som uppgår till högst 90,26 euro/månad. Ett barn som förlo- rat båda sina föräldrar får grundbeloppet och kompletteringsbeloppet dubblerat.
Pensionsstöd är en ny FPA-förmån för per- soner som är äldre än 60 år. Pensionsstö- det tryggar den äldre långtidsarbetslösas försörjning. FPA har bedömt att detta stöd kommer att beviljas uppskattningsvis 5 300 långtidsarbetslösa.
Pensionsstödet kan sökas från början av maj. Stödet kan sökas av personer som är födda före den 1 september 1956 som varit arbetslösa i 5 år nästan i ett sträck och som fått arbetslöshetsdagpenning eller arbetsmarknadsstöd.
Pensionsstödet betalas ut tidigast från den 1 juni 2017. Utbetalningen av stödet upphör då personen ansöker om t.ex. ar- betspension eller folkpension. Pensions-
FPA publicerar ansökningsanvisningarna i mitten av april på adressen fpa.fi/pensionsstod.
stöd betalas ut tills personen är högst 65 år, eftersom 65 år är ålderspensionsåldern enligt folkpensionslagen.
Pensionsstödet är lika stort som garanti pensionen, dvs. 760,26 euro/månad.
Stödet betalas ut den 4:e varje månad.
Pensionsstöd för äldre långtidsarbetslösa från juni
iStock
19 18
Moderskapsunderstöd
En kvinna som väntar barn kan välja antingen en moderskapsförpackning med kläder och barnavårdsartiklar eller 140 euro skattefritt.
Också adoptivföräldrar har rätt till moder- skapsunderstöd.
Adoptionsbidrag
De som adopterar ett barn under 18 år från utlandet kan som engångsersättning få ett skatte fritt adoptionsbidrag, vars belopp varie- rar beroende på land.
Föräldradagpenningar
Man har rätt att ta ut moderskaps-, fader- skaps- eller föräldraledighet utan att anställ- ningen upphör, och under den tiden betalar FPA skattepliktiga föräldradagpenningar.
Moderskapspenning betalas till mamman för 105 vardagar. Särskild moderskapspen- ning kan betalas från den dag då hon måste utebli från arbetet p.g.a. olika riskfaktorer i samband med arbetet.
Pappor kan få faderskapspenning för to- talt 54 vardagar. Av dessa kan högst 18 dagar tas ut under mammans moderskaps- och för- äldrapenningsperiod. Efter föräldrapennings- perioden kan resten tas ut, eller alla dagar om pappan så vill.
Föräldrapenning betalas till föräldrarna för 158 vardagar. Föräldraledighet kan tas ut av någondera föräldern.
Faderskaps- och föräldrapenning betalas till adoptivföräldrar om barnet är under 7 år vid adoptionen. En adoptivförälder får föräld- radagpenning för högst 200 vardagar.
Föräldradagpenningarnas belopp be-
stäms i regel utifrån den inkomst som fast- ställts i beskattningen. Den som saknar inkomster eller som har låga inkomster får 23,73 e/vardag. För arbetslösa är beloppet i regel lika stort som arbetslöshetsförmånen, utan förhöjningsdelar.
En mamma som studerar kan samtidigt få både moderskaps- och föräldrapenning (23,73 e/vardag) och studiepenning och en studerande pappa både föräldrapenning (23,73 e/vardag) och studiepenning. En pappa med studiestöd kan få faderskapspen- ning om han sköter barnet och inte studerar på heltid.
”Kunderna är den största inspirations- källan i mitt arbete.
Det är lätt att göra kalkyleringar enbart genom att stirra på siffrorna, men samtidigt måste vi kom- ma ihåg att varje kund har en unik livssi- tuation”, säger Niina Kemppainen som handlägger utkomststödsärenden.
Hon arbetar på FPA:s byrå i Haga- lund, Esbo.
”Jag påminner mig själv varje dag om att det beslut jag fattar kan påverka kundens vardag, och ibland under en lång tid. Därför är arbetet ansvarsfullt men samtidigt givande.”
Ansvarsfullt och givande arbete
FPA
HEM & FAMILJ
Barnbidrag
Ett skattefritt barnbidrag betalas till föräldern tills barnet fyller 17 år. Månadsbeloppet är följande: för det äldsta barnet 94,88 e, för det andra 104,84 e, för det tredje 133,79 e, för det fjärde 153,24 e och för det femte och för varje följande barn 172,69 e. Ensamförsör- jare får ett tillägg på 48,55 e/barn/mån.
På Åland beslutar landskapsregeringen om barnbidragsbeloppen.
Barnbidragen betalas ut 24.3, 26.4, 24.5, 22.6, 26.7, 25.8, 26.9, 26.10, 24.11 och 22.12.
Barnavårdsstöd
Efter föräldradagpenningsperioden har bar- net rätt till dagvård tills läroplikten börjar.
Man kan välja antingen kommunal dagvård eller barnavårdsstöd från FPA.
De som inte väljer kommunal dagvård kan få hemvårdsstöd då familjen har ett barn under 3 år. Här ingår en vårdpenning, som för ett barn under 3 år är 338,34 e/mån. För övriga barn under 3 år är den 101,29 e/mån och för andra barn under skolåldern 65,09 e/
mån. För ett barn kan dessutom vårdtillägg betalas, som beroende på inkomsterna är högst 181,07 e/mån.
För adoptivbarn över 3 år kan hemvårds- stöd betalas tills 2 år gått sedan föräldrapen- ning började betalas, men högst tills skolan börjar.
Privatvårdsstöd betalas om familjen har ett barn under skolåldern som vårdas av en privat dagvårdsproducent. Beroende på hur omfattande rätten till dagvård är kan privat- vårdsstödets vårdpenning vara 172,25 e/mån eller 63,38 e/mån. Den lägre vårdpenningen
betalas om föräldrarna eller den ena av dem är hemma hela dagen, till exempel p.g.a.
arbetslöshet eller vård av ett annat barn där hemma. Lägre vårdpenning betalas också för barn i förskoleåldern. Familjer med låga inkomster kan dessutom få vårdtillägg, högst 144,85 e/barn/mån.
Familjen ansöker om stödet, men det be- talas till dagvårdsproducenten.
Den som har ett barn under 3 år och som arbetar högst 30 timmar/vecka eller högst 80
% av heltidsarbete kan få flexibel vårdpen- ning, som beroende på arbetstiden är 241,19 e/mån eller 160,80 e/mån.
Den som har ett barn i åk 1 eller 2 och som arbetar högst 30 timmar/vecka p.g.a.
vården av barnet kan få partiell vårdpenning som är 96,89 e/mån.
På Åland söker man barnavårdsstöd hos kommunen.
Underhållsstöd
FPA betalar underhållsstöd för barn under 18 år om den underhållskyldige inte betalar det underhållsbidrag som fastställts eller om beloppet av ekonomiska skäl är lägre än un- derhållsstödet. Underhållsstöd betalas också om faderskapet inte har fastställts eller om det fastställts men underhållsbidraget inte kunnat fastställas samtidigt. Den som ensam adopterar ett barn kan också få underhålls- stöd. Fullt belopp är i år 155,50 e/barn/mån.
HEM & FAMILJ
20 Specialvårdspenning
En förälder till ett svårt sjukt barn under 16 år kan få specialvårdspenning som inkomst- bortfallsersättning om han eller hon deltar i vården eller rehabiliteringen på ett sjukhus, på polikliniken vid ett sjukhus eller specia- lomsorgsdistrikt eller i hemvård i anslutning till sådan vård samt på rehabiliterings- eller anpassningskurser.
Om sjukdomen inte är svår kan special- vårdspenning beviljas bara för den tid då ett barn under 7 år vårdas på sjukhus eller po- liklinik.
Beloppet beräknas utifrån arbets- inkomsten. Har man låga eller inga inkomster är specialvårdspenningen 23,73 e/vardag.
Bostadsbidrag
De som har låga inkomster kan få allmänt bo- stadsbidrag, bostadstillägg (se Studiestöd), bostadsunderstöd (se Militärunderstöd) eller bostadsbidrag för pensionstagare.
Det allmänna bostadsbidraget är 80 % av skillnaden mellan de godtagbara boendeutgif- terna, vars maximibelopp bestäms i lag, och bassjälvriskandelen. Du kan beräkna bostads- bidraget på www.fpa.fi/berakningar.
Pensionstagare kan få bostadsbidrag för pensionstagare, men de som har deltids- pension eller delinvalidpension får allmänt bostadsbidrag. Allmänt bostadsbidrag och bostadsbidrag för pensionstagare kan betalas direkt till hyresvärden.
Flyttning till eller från Finland
Om du flyttar utomlands för kortare tid än ett år omfattas du i allmänhet fortfarande av den
finländska sociala tryggheten. Om du flyttar utomlands för längre tid än ett år upphör vanligen din sociala trygghet i Finland i sam- band med flyttningen. Om du börjar arbeta i ett annat EU- eller EES-land eller i Schweiz omfattas du i regel av den sociala tryggheten i det land där du arbetar, också om du arbe- tar en kortare tid än ett år.
Meddela alltid FPA när du flyttar utomlands eller återvänder till Finland. Alla FPA-förmåner betalas inte ut utomlands.
Om du flyttar till Finland för att stanna här kan du börja omfattas av den finländska soci- ala tryggheten från och med flyttningen. FPA bedömer om din flytt är stadigvarande. Vid be- dömningen beaktas din helhetssituation som påverkas av t.ex. återflyttning, arbetsavtal för arbete i Finland samt familjeband till Finland.
I vissa fall kan du omfattas av den finländska sociala tryggheten på basis av att du arbetar här. Ansök om att få rätt till den finländska sociala tryggheten via FPA:s e-tjänst eller med blankett Y 77r.
För utsända arbetstagare, tjänstemän, studerande och familjemedlemmar samt för personer som flyttar mellan två länder som ingått en överenskommelse om social trygghet gäller särskilda regler.
21
HEM & FAMILJ
STUDIER, JOBB & FÖRSÖRJNING
Studiestöd
Det kommer att ske förändringar i studiestö
det och i stödet för boende för studerande 1.8.2017. Informationen här gäller vårtermi
nen 2017.
Ändringar i studiestödet från 1 augusti 2017
Från augusti 2017 är studiepenningen för högskolestuderande samma som för studerande på andra stadiet, alltså högst 250,28 e/mån. Samtidigt blir den maximala stödtiden för nya högskolestuderande och för dem som avlägger sin andra högskole- examen kortare.
Studielånets belopp höjs för alla stu- derande. Det vanligaste månadslånet på 400 euro höjs till 650 euro. Maximibeloppen för de högskolestuderandes studielånsav- drag och studielåns kompensation bevaras på nuvarande nivå. En betalningsstörning kommer från höstterminen 2017 inte läng- re att vara ett hinder för statsgarantin för studielån.
Studerande som hyr bostad i Finland kommer att övergå till att omfattas av det allmänna bostadsbidraget. Personer som tillhör samma hushåll ansöker om ett gemensamt bostadsbidrag. FPA avslutar bostadstillägget automatiskt för dem som övergår till det allmänna bostadsbidraget.
Bostadstillägget kvarstår hos dem som studerar utomlands samt för dem som stu- derar på en folkhögskolas eller ett idrotts- instituts avgiftsbelagda linjer i Finland och som bor på skolans internat. Mer informa- tion: fpa.fi/studerande.
I studiestödet ingår studiepenning, bostadstillägg och statsgaranti för studielån.
Studiepenningens grundbelopp är skatte
pliktig inkomst och uppgår till 38,66–336,76 e/mån. Beloppet beror på ålder, läroanstalt, boendeform, familjesituation och studiestart.
Föräldrarnas inkomster kan inverka på studiepenningen för studerande som bor hos föräldrarna samt på studiepenningen, bostadstillägget och statsgarantin för studie
lån i fråga om studerande under 20 år som studerar på andra stadiet.
Bostadstillägget är 80 % av hyran, men högst 201,60 e/mån. Hyr man en bostad av sin förälder är det högst 58,87 e/mån, och 210 e/mån om man studerar utomlands.
Barnfamiljer och de som bor i en ägarbostad kan få allmänt bostadsbidrag.
Statsgarantin för studielån är 400 e/mån, men för personer under 18 år 260 e/mån och vid studier utomlands 700 e/mån.
En studerandes inkomster beaktas för hela kalenderåret. Årsinkomstgränsen beror på antalet månader med studiestöd. Den stu
derande ska själv se till att inkomstgränsen inte överskrids.
Studerande undviker återkrav av studie
stöd genom att före slutet av maj året efter stödåret återbetala det som eventuellt beta
lats för mycket.
Efter avslutade studier kan låginkomst
tagare få räntebidrag för studielånsräntorna.
Den som tar en högskoleexamen inom utsatt tid kan få studielånsavdrag i beskattningen eller en studielånskompensation som kan vara upp till en tredjedel av studielånet.
Åland har ett eget studielånssystem.
22
STUDIER, JOBB & FÖRSÖRJNING
Stöd för skolresor
Den som avlägger gymnasiestudier, yrkes- inriktad grundexamen eller handledande ut- bildning för grundläggande yrkesutbildning kan få ersättning för resorna om sträckan mellan bostaden och läroanstalten är minst 10 km i en riktning. Resekostnaderna ska vara över 54 e/mån. Den studerande betalar själv minst 43 e/mån (undantag finns).
Militärunderstöd
Militärunderstöd betalas för att trygga försörjningen för värnpliktigas maka och barn. Den värnpliktige kan få bostadsunder- stöd, och dessutom kan studielånsräntorna betalas.
Militärunderstöd betalas i form av
• grundunderstöd, som motsvarar full folk- pension (628,85 e/mån). Antalet barn höjer beloppet, medan familjens inkomster kan sänka beloppet.
• bostadsunderstöd.
• särskilt understöd för t.ex. utrustning för barnen.
• understöd för underhållsbidrag som ska betalas under tjänstgöringstiden.
Alterneringsersättning
En arbetstagare med minst 20 års arbetshis- toria kan avtala med arbetsgivaren om alter- neringsledighet i 100–180 dagar. För samma tid måste en arbetslös arbetssökande på arbets- och näringsbyrån anställas.
Under alterneringsledigheten betalas al- terneringsersättning, som är 70 % av arbets- löshetsdagpenningen. Läs mer om ålders- gränserna på fpa.fi/alterneringsersattning.
De som hör till en arbetslöshetskassa an- söker om alterneringsersättning hos kassan, alla andra hos FPA.
Arbetslöshetsförmåner
Arbetslösa arbetssökande i åldern 17–64 år kan från FPA få
• grunddagpenning för arbetslösa i högst 400 dagar. Maximitiden för utbetalning av arbetslöshetsdagpenning är 300 dagar för arbetslösa med en arbetshistoria på högst 3 år. Maximitiden är 500 dagar för dem som uppfyller arbetsvillkoret efter att de fyllt 58 år och som när arbetsvillkoret uppfylls har arbetat i minst 5 år under de senaste 20 åren.
• arbetsmarknadsstöd, om de inte upp- fyller arbetsvillkoret eller redan har fått dagpenning för maximitiden från FPA eller en arbetslöshetskassa.
Det fulla, skattepliktiga beloppet av grunddagpenningen och arbetsmarknadsstö- det är 32,40 e/dag. Barnförhöjningen för ett barn är 5,23 e/dag, för 2 barn 7,68 e/dag och för 3 eller flera barn 9,90 e/dag.
Nästan alla inkomster och sociala förmå- ner som arbetslösa har minskar arbetsmark- nadsstödet.
Arbetssökande som arbetar deltid eller sporadiskt kan få jämkad arbetslöshetsför- mån.
Arbetslösa som deltar i sysselsättnings- främjande service enligt överenskommelse med arbets- och näringsbyrån kan få arbets- löshetsförmåner.
Om du har inkomster medan du är arbets- lös ska du meddela FPA. Arbetsmarknads- stödet eller grunddagpenningen samordnas
23
då med dina arbetsinkomster. Du kan ändå tjäna upp till 300 e/mån utan att det minskar stödet.
På Åland är det arbetsförmedlingen som sköter arbetslöshetsförmånerna.
Tillägg till arbetslöshetsförmånerna
Deltagare i vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder kan få en kostnadsersättning på 9 e/dag eller 18 e/dag. På olika grunder kan arbetslösa få en förhöjningsdel, vars fulla belopp är 4,74 e/dag.
Rörlighetsunderstöd
Rörlighetsunderstöd kan betalas för arbete i ett anställningsförhållande som varar minst 2 månader och där de dagliga arbetsresorna när anställningen inleds överstiger i genom- snitt 3 timmar (2 timmar vid deltidsarbete).
Stödet är 32,40 e/dag och det ska sökas hos FPA innan arbetet börjar.
1. Sjukdagpenningens ansökningstid är a) 1 månad b) 2 månader c) 3 månader 2. Om en väntande mamma väljer en penningsumma i stället för moderskapsförpackningen får hon a) 100 euro b) 120 euro c) 140 euro 3. Utkomststöd kan ansökas hos FPA a) endast via webben b) endast med en pap-
persblankett eller på byrån c) via webben, per telefon eller på byrån
4. Hemvårdsstödet för ett barn som är under 3 år är
a) 338,34 e/mån b) 367,36 e/mån c) 401,15 e/mån 5. Full folkpension för en person
i ett parförhållande är a) 498,50 e/mån b) 527,64 e/mån c) 557,79 e/mån
Rätt svar: 1b, 2c, 3c, 4a, 5c
FEM FRÅGOR OM SOCIALSKYDDET
Beviljandet och utbetalandet av det grundläggande utkomststödet har överförts från kommunerna till FPA. Ut- komststödet är ett ekonomiskt stöd som betalas i sista hand till personer som bor eller vistas i Finland och det är avsett att täcka grundläggande utgifter i livet. Du kan ha rätt till utkomststöd om dina in- komster och tillgångar inte räcker till för dina nödvändiga utgifter, såsom boende, mat, hälsovård och kläder. Även sociala förmåner räknas som inkomst. Stödet är avsett för en kort period.
