Miljöarbetet 2006 Uppföljning av miljömålsarbetet vid Naturvetenskapliga fakulteten

(1)

Miljöarbetet 2006

Uppföljning av miljömålsarbetet vid Naturvetenskapliga fakulteten

Det första året som en miljöcertifierad fakultet blev ett år med fokus på kemikalier och resor.

Miljöorganisationen med institutionernas miljösamordnare som nav har känts väl etablerad och en bra förutsättning för gemensamt och övergripande miljöarbete.

Året inleddes med att Institutionen för fysik införlivades i miljöledningssystemet. Bland annat har större delen av institutionens anställda deltagit i en utbildning om miljöledningssystemet.

Vid årets externa miljörevision fick fakulteten ett antal smärre påpekanden som snart åtgärdades och därmed känns miljöledningssystemet väl anpassat för vår verksamhet.

Många positiva åtgärder har genomförts vid institutionerna under året som gått och exempel på dessa redovisas i bilaga 1.

Nedan följer en uppföljning av miljömålen för 2006.

Forskning och utbildning

Universitetsgemensamt miljömål 2004-2006:

Miljö och hållbar utveckling skall i större utsträckning integreras i grundutbildning.

Kurser med inslag av miljö och hållbar utveckling tydliggörs i kursregistret på GUs hemsida.

Fakultetens miljömål 2006:

Att utarbeta kriterier för att bedöma relevansen för miljö och hållbar utveckling vad gäller fakultetens grundutbildning, forskarutbildning och forskning.

Resultat:

Miljöforskningen inom fakulteten är omfattande och bland många projekt kan här nämnas några exempel: Vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi pågår forskning om påväxt i marina miljöer, projekt där praktisk applikation av resultaten kan få stor betydelse för användning av mindre toxiska färger på fartygsskrov. Ett annat projekt rör hållbar utveckling av moderna vatten- och avloppssystem. Här bedrivs också forskning om biologisk bekämpning av patogener på kommersiellt värdefulla grödor.

Atmosfärsvetenskap-gruppen vid institutionen för Kemi deltog i en internationell luftkvalitetskampanj i Mexico City där syftet var att delta med sin kunskap i mätning av luftkvalitet i en mega-stad.

Fakulteten fick i uppdrag under året att planera för hur kunskap om miljö och hållbar utveckling skall kunna integreras i all grundutbildning och arbetet med detta har påbörjats. Däremot har vi ännu inte möjlighet att utvärdera det arbetet.

Institutionen för kulturvård framhåller särskilt att utbildningarna där naturvetenskap och humaniora integreras lägger en bra grund för kommande yrkesverksamhet vad avser en varsam hantering av både yttre och inre miljöer.

(2)

Samverkan med omgivande samhälle

Fakulteten har inte haft något eget miljömål avseende samverkan men deltagit i många publika och populärvetenskapliga arrangemang med fokus på miljö och hållbar utveckling. Institutionerna för växt- och miljövetenskaper och kemi samt Tjärnö marinbiologiska laboratorium kan särskilt framhållas som framträdande när det gäller att i publika sammanhang föra fram forskningsresultat med fokus på miljö och hållbar utveckling inför en bredare allmänhet. Tjärnö hade totalt 6500 besökare i sin publika verksamhet under 2006.

Avfallsproduktion och avfallshantering

Öka andelen avfall som går till materialåtervinning till minst 50 % Fakultetens miljömål 2006:

Alla institutioner vid fakulteten ska ha en väl fungerande källsortering av avfall enligt universitetets avfallsplan. Förbättra avfallshanteringen genom en successivt ökad andel sorterat avfall som går till materialåtervinning.

Resultat:

Fakultetens institutioner har nu i ett par år arbetat med att införa fullständig källsortering i verksamheten. Under 2006 har också de institutioner som finns i Chalmersfastigheter kunnat införa källsortering och införskaffat utrustning för detta. Några institutioner har också infört källsortering för studenterna.

Andelen avfall som går till materialåtervinning är relativt låg (18% ) jämfört med GU som helhet ( 31 %). Däremot är totalmängden per anställd (0,7 kg) lägre än GU som helhet ( ca 1 kg).

Nedan redovisas avfallsmängderna från fakulteten under 2006.

Verksamhetsavfall Kvantitet i kg

Well 1750

Kontorspapper 11970

Pappers-förpackningar 820

Hårdplast 380

Mjukplast 70

Ofärgat glas 330

Färgat glas 1790

Metall-förpackningar 230

Metall 170

Mixad återvinning 1040

Brännbart 18320

Brännbart grovt 610

Hushållsliknande blandat 57630

Restavfall 5140

Icke brännbart 1050

Organiskt avfall 450

Total mängd verksamhetsavfall 101750 kg

(3)

Mängden redovisat avfall motsvarar antagligen ca 70 % av den reella mängden då statistik saknas från de tre institutioner som finns belägna i Chalmersfastigheter. Arbete med att få fram relevant statistiskt underlag pågår.

Farligt avfall och

riskavfall Kvantitet (kg) Farligt avfall och

riskavfall Kvantitet (kg)

Aerosoler 1 Radioaktivt riskavfall 866

Bekämpnings-medel 3 Riskavfall; övrigt 699

Blyskrot 100 Riskavfall biologiskt 552

Deponibart 12 Scintlösning 206

Fotovätskor 108 Spillolja; ej

vattenhaltig

5

Färgavfall 64 Surt avfall 5

Färgburkar 21

Glasavfall 11 Elektronik 1000

Halogenerat lösningsmedel

47 Lysrör, glödlampor,

lågenergilampor

160

Kvicksilveravfall 2 Små batterier 70

Laboratorie-avfall organiskt

1043 Stora batterier 1230

Läkemedel 6 Vitvaror 17 st

Lösningsmedel 247 Total mängd farligt

avfall och riskavfall

6458 kg

Nyckeltal:

Andelen avfall till materialåtervinning och kompost av totala mängden avfall: 18 % Nyckeltal:

Mängd verksamhetsavfall/ heltidsanställd och arbetsdag: 0,7 kg

Kemikaliehantering:

Minska miljöpåverkan från kemiska produkter Fakultetens miljömål 2006:

Minska miljöpåverkan från kemiska produkter.

Där kemikalier hanteras skall finnas en eller flera laboratorieansvariga som ansvarar för kemikaliehanteringen.

Ett kemikalieregister ska finnas på varje laboratorium/institution.

Fakulteten skall uppfylla kraven enligt Förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll.

(4)

Resultat:

Det fortsatta arbetet med att införa kemikaliehanteringssystemet KLARA har fortgått under året.

Enbart Institutionen för kemi har matat in fler än 6000 ämnen i KLARA varav 1000 förefaller vara unika för institutionen. Man har också gjort en rejäl utrensning av uttjänta förråd där alla kemikalier destruerats.

Flera institutioner har rapporterat att de kraftigt minskat sin användning av lösningsmedel på grund av annan metodik. Mikroskale-laborationer blir också alltmer vanligt samt användningen av färdiga ”kit” som minskar användningen av hälso- och miljöskadliga ämnen.

Flera institutioner menar att man på ett annat sätt nu också arbetar med riskbedömningar för att minimera risken för skadlig hälso- och miljöpåverkan. På alla sätt kan vi sägas ha uppfyllt miljömålen för 2006.

Nyckeltal:

Antal laboratorieansvariga vid fakulteten: ca 160

Antal institutioner som använder kemikaliehanteringssystemet KLARA: 5 Antal substituerade kemikalier mot mindre miljöfarliga kemikalier: fler än 5

Tjänsteresor

Minska miljöpåverkan vid tjänsteresor och transporter Fakultetens miljömål 2006:

Öka andelen tjänsteresor med tåg relativt flyg. Öka andelen tjänsteresor med buss/tåg relativt personbil.

Resultat:

I maj genomfördes en resvaneundersökning i samarbete med Trafikkontoret i Göteborg. Litet mer än hälften av fakultetens anställda deltog och resultatet av undersökningen var övervägande positivt. En ganska stor andel av medarbetarna tror att korta tjänsteresor skulle kunna ersättas av de väsentligt miljövänligare alternativen med möten via telefon, webb eller video i högre grad.

Distansmöten blir vanligare men de universitetsgemensamma anläggningarna används sällan.

Däremot används telefonmötesanläggningar, ofta i kombination med egna web-kameror.

På Naturvetenskapliga fakulteten är det inte så vanligt med längre tjänsteresor på över 10 mil från arbetsplatsen. Bara 15 procent av dem som svarat reser på tjänsteresor över 10 mil oftare än en gång i månaden. De som ändå reser på långa tjänsteresor använder oftast tåg (32 procent) följt av flyg (30 procent) och privat bil med milersättning (17 procent).

Flera institutioner har diskuterat behovet av tjänstecyklar. Institutionen för fysik blev först och har införskaffat 3 stycken!

Vi har ännu inte möjlighet att få någon exakt statistik över alla tjänsteresor som görs inom fakulteten, och kan därför inte uppge något nyckeltal.

Nyckeltal:

Andel tjänsteresor med tåg: ? Antal km i personbil i tjänsten: ?

(5)

Resor till och från arbetet

Minska miljöpåverkan vid tjänsteresor och transporter Fakultetens miljömål 2006:

Att aktivt uppmuntra personal och studenter att utnyttja kollektivtrafik, cykel eller promenad för att komma till och från arbetet. Att genomföra en resvaneundersökning.

Resultat:

Enligt resvaneundersökningen bor många av de anställda på Naturvetenskapliga fakulteten nära sin arbetsplats. 44 procent bor närmare än 5 km från arbetsplatsen och bara 14 procent har över 30 km. Det vanligaste sättet för de anställda att ta sig till arbetet är att åka bil eller kollektivt och det näst vanligaste sättet att ta sig till arbetet är att cykla. I jämförelse med 19 andra arbetsplatser i Göteborg som genomfört samma undersökning har Naturvetenskapliga fakulteten en låg andel bil och höga andelar gång och cykel. Många av fakultetens

medarbetare deltog också i årets Cykelutmaning. Men för att personalen skall cykla till arbetet krävs omklädningsrum med dusch menar man på Fysik och skall diskutera åtgärder med lokalansvariga.

Nyckeltal:

Andel resor till och från arbetet som företas med kollektivtrafik, till fots eller med cykel: 61 %

Energianvändning

Elförbrukningen i universitetets lokaler skall totalt minska med 5 % per m². Fakultetens miljömål 2006:

Elförbrukningen och värmeförbrukningen inom fakulteten skall minska med 5 % per kvadratmeter jämfört med 2004.

Resultat:

Många institutioner arbetar aktivt och konkret med att minska sin energiförbrukning bland annat genom att uppmana till att släcka, stänga dragskåp och datorer när d inte används. Tyvärr är det fortfarande svårt på många håll att kunna mäta den egna energiförbrukningen då den kostnaden är en del av den fasta hyreskostnaden.

Lundberglab strävar efter att hålla alla dragskåp som inte används stängda och detta ger som tidigare en betydande energibesparning. En nedgång i elförbrukningen på uppemot 10 % noterades när de började kontrollera användningen av dragskåpen.

Elförbrukningen per m² för hela Kemihuset (inkl. Chalmers-institutioner) har minskat med 3.9 % sedan 2004.

Nyckeltal:

El: 161 kWh/m2 Värme: 113 kWh/m2

(6)

Beräkningarna baseras på en yta av 36251 m2. TMBL ( egen redovisning) och Kristineberg ( ingår ej i mls) ej medräknat. Statistik för institutioner i Chalmersfastigheter ( Kemi, Fysik, Matematik) ej tillgängligt.

Anställda, studenter och forskarstuderande

Alla universitetets anställda skall ha genomgått någon form av miljöutbildning.

Fakultetens miljömål 2006:

Fakultetens samtliga studenter och anställda skall ha fått information om miljöledningssystemet, våra betydande miljöaspekter och miljömål.

Resultat:

Miljösamordnarna håller i mycket av den miljöinformation som skall spridas och det har gjorts vid arbetsplatsmöten och ibland vid speciella seminarier.

Miljöutbildning hölls för de anställda vid Fysik i samband med certifieringsrevisionen.

Att nå ut till studenterna är något som samtliga miljösamordnare vid fakulteten arbetar med men som man också tycker är svårt. Hur når vi ut till våra studenter på bästa sätt? Studenterna som antagligen är våra viktigaste miljöaspekter? Fakulteten har fått litet draghjälp av Miljöenheten vid GU som arrangerade en dag om miljö och hållbar utveckling i december, HållBarHet, och då många av våra studenter deltog. Dagen bestod av ett tiotal seminarier, ekologisk lunch,

chokladprovning och catwalk med kläder av ekologisk textil samt premiär av miljöenhetens filmer om ett hållbart universitet och hållbara studenter.

Vi har inget statistiskt pålitligt underlag att utgå ifrån för att mäta nyckeltalet.

Nyckeltal:

Antal deltagare i utbildning/information per antal anställda: ?

/2007-03-12 Ullika Lundgren miljösamordnare

(7)

Bilaga 1

Goda exempel på aktiviteter vid institutionerna under 2006:

Generellt arbetet med miljöledning

Lundberglaboratoriet och Tjärnö marinbiologiska laboratorium har valt att integrera

miljöledningssystemet i arbetsmiljöarbetet, något som har visat sig vara framgångsrikt och lätt att administrera. Upplägget möjliggörs av att arbetsmiljöombuden också är engagerade i

miljöledningssystemet. Även miljöaspekterna granskas därmed, i den mån detta är möjligt, vid de återkommande skyddsronderna.

Vid Kemi har inga avvikelser rapporterats av enskilda personer inom institutionen. Flera avvikelser har observerats, påpekats och korrigerats genom den normala processen med arbetsmiljö- och miljöronder.

Några viktiga avvikelser har identifierats vid en miljörevision som genomfördes av tre revisorselever som en övning inom deras utbildning. Avvikelserna gäller gränssnittsavtal mot Chalmers tekniska högskola och provtagning i avlopp. Arbete har påbörjats för att korrigera dessa avvikelser.

Zoologen har t ex infört KRAV-märkt för personalen och Rättvise-märkt kaffe i studenternas kaffeautomater.

Matematiska vetenskaper har detta som förslag även om beslut ännu inte tagits. Däremot är man stolt över att införandet av miljömöbler och soppåsar (SJ:s) gick mycket smidigt och efterlevs väl bland personalen, och likaså att ganska många i personalen deltog i cykelutmaningen.

Samverkan med omgivande samhälle

Här nedan listas de arrangemang som forskare vid fakulteten deltagit i:

Maria Ernfors, IVM:

- Föredrag om växthusgaser och dikad skogsmark på Skogskonferensen i Uppsala (SLU) 061129 Titel: "Inte bara koldioxid - metan och lustgas läcker från dikad skogsmark"

- Forskarfredagen på Universeum 060922, svarade på frågor om växthuseffekten.

Angela Wulff, Mar eko:

- Naturmorgon (2006) Algblomningar- experiment på Tjärnö, SR P1, sändes juli(?) 2006 - Vetenskapligt (2006) Forskning i Antarktis. SR P4, Radio Göteborg, direktsändning 060209 samt webbradion

- Akademisk kvart Wettergrens dec 2006, "Solbrända alger på Antarktis", spelades även in för poddradion

- Föredrag "Solbrända alger på Antarktis" Forskartorget vid Bok & Bibliotek i Svenska Mässhallarna, Polarforskningssekretariatet, 23 sep, 2006

- Dagens industri, juni 2006, Formas annonsbilaga, s 6, "Sommar och algblomning"

- Deltagande i forskarpanelen vid ”Levande frågepanel” för åk 6, 28 april 2006 Heidi Paltto, IVM:

(8)

- 2006 Konferens för forskare och naturvårdsbiologer som jobbar med naturvård i

samhället: “The oak – history, ecology, management and planning”, Linköping. (Arrangör:

Länsstyrelsen Östergötland, Naturvårdsverket mfl.). Poster “At which landscape scales does habitat loss affect Red Data Book and Indicator species?"

- 2006 Vetenskaplig kongress “Diversity for Europe”, 1st European Congress of Conservation Biology, Eger, Ungern (Arrangör: Society for Conservation Biology). Muntlig presentation “At which temporal and spatial scales does landscape context affect local density of Red Data Book and indicator species?”

Bente Eriksen, IVM:

- Föreläsning under universitetets vecka med ett (mycket litet) inslag av hållbar utveckling. Titeln var "Biologisk mångfald i ett historiskt perspektiv".

Dan Strömberg, IVM:

- Ett s.k. ”Miljöimpuls”. Ett seminarium ordnat av GMV/GAME i samarbete med Näringslivets miljöchefer. Jag talade om "EU-perspektiv på miljöanpassad företagsutveckling". 14 dec på kvällen i Världskulturmuseet.

- Ett inslag i Vetenskapens vecka arrangerat av GMV och Ekocentrum. Jag talade om "EUs strategier för hållbar utveckling – vilken roll spelar ny miljöteknik". 26 okt på kvällen

- Jag har under året deltagit i/arrangerat tre st s.k. Stakeholdermöten i Bryssel som handlat om införandet av ”Performance targets” inom Fönsterbranschen och Däckbranschen.

Marie Adamsson, IVM:

- Har pratat om vattenbruket på Universeum för gymnasielever från August Kobb i våras, men minns inte vilken dag.

Åke Larsson, IVM:

- Debattartikel i Göteborgs-Posten 24 november 2006: Utan nya pengar kraschar forskningen om miljögifter.

Åke Larsson, Göran Dave, Hans Blanck, Lars Förlin + ca 40-tal miljögiftsforskare vid landets universitet och högskolor.

- Åke Larsson, Inst för Växt- och miljövetenskaper, GU, har som miljöexpert svarat på läsarfrågor inom miljöområdet i tidskriften Sveriges Natur (Svenska naturskyddsföreningen).

Under 2006 har bl a följande frågor besvarats: Fyrverkerier förorenar; Miljöanpassad lägenhet;

Kadmium i konstnärsfärger.

- Populärvetenskaplig bok: Giftfri miljö - utopi eller verklig chans? Pocketbok i serien Formas fokuserar (debattforum och kommunikation av forskningsresultat). 2006. Redaktör:

Birgitta Johansson, Formas.

Redaktions- och planeringsgrupp: Åke Larsson, Göteborgs universitet; Åke Bergman, Stockholms universitet; Johan Hedrén, Linköpings universitet; Britt Olofsdotter och Bengt Olsson, Formas.

Mikael Olsson, IVM:

- Föredrag på Lärarförbundet i Göteborg om begreppet Lärande för Hållbar utveckling (2006-05-04).

(9)

Institutionen för kemi:

- Fakultetens arrangemang med studiebesök av gymnasieelever under hösten innehöll sådana inslag.

- Deltagit i lärarfortbildning grundskolelärare 1-6 med inslag av hållbar utveckling.

- Deltagit i utbildningsmässan ”Kunskap och framtid” i nov. 2006 med mikroskaleexperiment.

- Deltagit i utbildningsmässan ”Attraktiv skola” i nov. 2006 med mikroskaleexperiment.

Institutionen för cell- och molekylärbiologi:

- Disputation 31 mars 2006. Pär Lydmark försvarade sin doktorsavhandling: Population Dynamics of Nitrifying Bacteria in Biological Wastewater Treatment". Projektet handlar om grundläggande biologisk kunskap som används för att göra kvävereningen vid våra avloppsreningsverk bättre och effektivare.

Avfall och avfallshantering

Zoologen har infört dubbelsidig utskrift på kopiatorer. Personalen vid Fysik har informerats genom anslag och vid miljöutbildning. Vid Matematiska vetenskaper har personalen informerats om de nya miljömöblerna och avvecklingen av papperskorgar till soppåsar (liknande SJ:s).

Svenskt NMR-centrum har infört rutiner för handhavande av farligt avfall och dessutom skrotat 1200 kg gamla batterier som inte längre användes. Även här har man införskaffat nya

källsorteringsmöbler och informerat de anställda om var och hur källsorteringen bör gå till.

Fakultetskansliet meddelar att man redan optimerat avfallshanteringen. Vid Lundberglaboratoriet fungerar avfallshanteringen bra. Andelen rent papper som återvinns har ökat, frågan om att ytterligare öka antalet containrar för papper har också helt nyligen varit uppe för diskussion. Man har även förbättrat rutinerna för återvinning av glas och har nu en nära nog en 100 % separation av den stora fraktion glas som kan återvinnas och specialglas som endast kan deponeras. Vid institutionen för kemi förbereds källsortering, sorteringsmöbler fanns på plats under hösten.

Anvisningarna om källsortering från Chalmers är utmärkta.

Kemikaliehantering

Vid zoologen har inventeringen i KLARA fortsatt. Man har också gjort en tryckkontroll av gasledningarna vid laboratorierna.

Kulturvård planerar för inköp av ny utrustning för utsug över arbetsplatser i ateljén.

Vid Fysik används i vissa laborationer nu mindre mängder glycerin istället för etylenglykol.

Ethylalkohol ersätter i ökande utsträckning metanol. Lösningsmedelsanvändning sjunker pga.

mera vattenbaserade rengöringsmetoder.

Kemikaliehanteringen vid Lundberglaboratoriet fungerar bra. Någon avdelning är på grund av personalbrist fortfarande eftersatt när det gäller kemikalieregistreringssystemet KLARA. Men problemet är uppmärksammat och kommer in kort att åtgärdas. Man har också blivit av med mycket utdaterade och överflödiga kemikalier från verksamheten i huset. Några forskargrupper har börjat utnyttja SYBRSafe som ett alternativ till ethidiumbromid vid visualisering av

nukleinsyror. SYBRSafe är mindre toxiskt och även miljösynpunkt ett betydligt mera fördelaktigt alternativ. En fortsatt omfattande användning av kommersiellt tillgängliga ”kit” för nu i princip våra applikationer gör att användningen av t.ex. fenol och klorerade kolväten ständigt minskar.

Vid läkemedelskemigruppen fortsätter arbetet för att minska lösningsmedelsanvändningen. Ny kromatografiutrustning som anskaffats innebär t ex att mindre mängder av lösningsmedel behöver användas.

(10)

I kemikurser inom utbildningar i kemi och läkemedelskemi finns nu nästan enbart mikroskale- laborationer. Alla kurser utom en är konverterade till mikroskaleexperiment vilket innebär kraftigt minskad kemikalieförbrukning.

Institutionen för kemi har central inköpsfunktion för kemikalier. 54 laboratorieansvariga finns.

Arbetet med att föra in alla kemikalier i KLARA-systemet fortsätter, och uppskattningsvis > 95%

av alla kemikalier var registrerade vid årets slut. Saneringsförråd på vagn finns på central plats.

Tjänsteresor

Zoologen har budgeterat för inköp av en tjänstecykel.

Subventionerat busskort för resor mellan Chalmers och Lindholmen får bara köpas av

Chalmersanställda. Matematiska vetenskaper tar diskussioner med Västtrafik om detta. Man har också genomfört intervjuer med doktorander m h a egen videokamera och högtalartelefon.

Vid Kulturvård sker inrikesresor till ca 85% med tåg, 10% med bil och 5% med flyg. Utrikesresor sker till ca 80% med flyg och 20 %med buss, båt eller bil, i nämnd ordning. Vid

informationsmöte på Matematiska vetenskaper har alla uppmanats att hålla sig på marken om möjligt och att videokonferenser är möjligt genom Chalmers serviceavdelning. Vid

fakultetskansliet är det upp till den enskilde tjänstemannen att inför varje tjänsteförrättning bedöma vilket transportmedel som bäst passar honom eller henne, dock med beaktande av fakultetens miljömål. Det har även förts diskussioner om att eventuellt köpa in en à två tjänstecyklar för kortare resor inom staden, dock har ännu inget skett i denna fråga.

Energianvändning

Lundberglaboratoriet har genom samarbete med fastighetsägaren Akademiska hus fått en effektiv inblick i media (i.e. el, kyla, FV, vatten) förbrukningen. Genom riktade punktinsatser i växthuset har energiförbrukningen kunnat minska i denna mycket resurskrävande del av verksamheten.

Vid Zoologen genomförs i januari 2007 ett energiprjoekt tillsammans med Fastighetsavdelningen och Akademiska hus.

Vid Kulturvård har sannolikt någon minskning skett pga renovering av otäta fönster på tredje våningen i huset. För övriga våningar kvarstår arbeten.

Matematik informerar om att tomma rum ska vara mörka rum.

Svenskt NMR-centrum utreder hur energisituationen ser ut och möjligheterna att reducera energianvändningen.

Vid Institutionen för kemi har hyresvärden genomfört en kampanj om att släcka lampor och stänga dragskåp. Dragskåpsstängning o d kontrolleras och uppmuntras aktivt under ronder.

Vattenförbrukningen har minskat kraftigt genom övergång till ett slutet köldbärarsystem för kyla vid ett stort laboratorium inom institutionen.

Anställda, studenter och forskarstuderande

Zoologen har haft information om källsortering i samband med informationsdag, information om källsortering vid kursstart samt utbildning i Klara. Den mesta miljöutbildningen är integrerad i grundutbildningen., flera personer har deltagit i seminarium ”Res rätt”.

Lundberglab informerar regelbundet om miljöpolicy, avfallsrutiner och det lagstadgade kravet att riskbedömningar skall genomföras före start av nya laborativa moment. Även organiserade rundvandringar för nyanställda och nyanlända forskarstudenter är under införande. Lundberglab planerar även att genomföra en miljöutställning för att presentera dels det lokala miljöarbetet och dels vad som görs centralt på GU.

(11)

Vid informationsmöte informerade miljösamordnarna vid Matematiska vetenskaper om

miljöarbetet på institutionen. En sammanfattning av mötet finns i protokoll på MV:s interna sida, så att de som inte var närvarande kan ta del av informationen. Ca 60-70 personer var närvarande.

___________________________________________________________________________