“Är det ens möjligt för barn i åldern 7–9 att styrketräna?”
- En enkätstudie om föräldrars inställning och upplevda kunskap om styrketräning för barn
“Is it even possible for children aged 7-9 to do strength training”
- A survey study about parents' attitude and perceived knowledge of strength training for children
Författare: Erika Myhr och Johanna Nygaard
HT 2020
Kandidatuppsats 15hp Idrottsvetenskap Kandidatkurs, idrott
Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Susanna Geidne, Universitetslektor, Institutionen för hälsovetenskaper Examinator: Natalie Barker-Ruchti, Universitetslektor, Institutionen för hälsovetenskaper
SAMMANFATTNING
De senaste 25 åren har synen på styrketräning för barn förändrats. På 80-talet ansågs styrketräning hos växande individer ha negativa effekter och inte vara lämpligt för barn då tillväxtzoner, muskler och skelett kan ta skada. Det ansågs även att styrketräning kan ge negativa effekter på hjärt- och kärlsystemets funktion samt påverka mognaden, tillväxten, rörligheten och den motoriska funktionen hos växande individer (Peterson & Eriksson, 1986).
Ungefär 25 år senare ses styrketräning, som utförs på ett korrekt sätt, som en trygg och säker träningsform som inte medför några negativa effekter på barnets utveckling och hälsa. Det bör därför betraktas som en naturlig del i en allsidig och balanserad träning för barn (Tonkonogi, 2009).
Frågan återstår om inställningen och kunskapen om styrketräning för barn har nått fram till föräldrar eller om de lever kvar i att styrketräning är skadligt för växande individer.
Syfte
Syftet med undersökningen är att undersöka föräldrars inställning och upplevda kunskap om styrketräning för barn i åldrarna 7-9 år.
Övergripande metod
Studien som har gjorts är en tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats. Urvalet var föräldrar till barn i åldrarna 7–9 år vilka nåddes via lågstadieskolor i mellansverige samt att en spridning av enkäten gjordes på sociala medier. Datainsamlingen skedde med hjälp av online-enkäter vilka skapades och samlades in i programmet Survey & Report och kunde därefter direkt överföras till analysprogrammet IBM SPSS Statistics Data Editor.
Huvudresultat och slutsats
Föräldrar har en relativt positiv inställning till styrketräning för barn men endast ett fåtal upplever att de har en god kunskap kring ämnet. Däremot visar resultatet att en god upplevd kunskap går hand i hand med en positiv inställning samt omvänt; vid en upplevd bristfällig kunskap uppvisas även en negativ inställning. Vidare anses även kunskapen i samhället vara bristfällig.
Nyckelord: Inställning, Föräldraskap, Styrketräning, Yngre barn
ABSTRACT
In the last 25 years, the view of strength training for children has changed. In the 80's, strength training in growing individuals was considered to have negative effects and not be suitable for children as growth zones, skeletal muscles and bones can be damaged. It was also considered that strength training can have negative effects and influence on the function of the cardiovascular system, maturity, growth, mobility and motor function (Peterson & Eriksson, 1986). Approximately 25 years later, strength training, when performed correctly, is seen as a safe and secure form of training that does not have any negative effects on the child's development and health. It should therefore be considered a natural part of a versatile and balanced exercise for children (Tonkonogi, 2009).
The question remains whether this knowledge and attitude has reached parents or if they live in outdated knowledge that strength training is harmful to the growth of individuals.
Aim
The purpose of the survey is to find out parents' attitudes towards and perceived knowledge about strength training for children aged 7-9 years.
Overall parts about method
The study that has been done is a cross-sectional study with a quantitative approach. The sample was parents of children aged 7-9 years who were reached via primary schools in central Sweden and via dissemination on social media. The data collection was done with the help of online surveys which were created and collected in the program Survey & Report and could then be directly transferred to the analysis program IBM SPSS Statistics Data Editor.
Main results and conclusion
Parents have a relatively positive attitude towards strength training for children, but only a few feels that they have a good knowledge of the subject. The results also show that a good perceived knowledge goes hand in hand with a positive attitude and vice versa; in the event of a perceived lack of knowledge, a negative attitude is also shown. Furthermore, knowledge in society is considered to be deficient.
Keywords: Attitude, Parenting, Resistance training, Younger children
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1.INLEDNING 1
1.1.SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 2
2.BAKGRUND 2
2.1.BEGREPPSDEFINITIONER 2
2.2.REKOMMENDATIONER KRING STYRKETRÄNING FÖR BARN 3
2.3.RISKER KOPPLAT TILL STYRKETRÄNING 4
2.4.FÖRDELAR MED STYRKETRÄNING UTIFRÅN ETT LIVSLÅNGT PERSPEKTIV 4 2.5.FÖRÄLDRARS PÅVERKAN OCH INVOLVERING I IDROTTEN 5 2.6.FÖRÄLDRARS OCH LEDARENS INSTÄLLNING OCH UPPLEVDA KUNSKAP OM
STYRKETRÄNING FÖR BARN 6
3.METOD 7
3.1.DESIGN 7
3.2.URVAL 7
3.3.GENOMFÖRANDE 8
3.4.MÄTINSTRUMENT 9
3.5.DATABEARBETNING 10
3.6.ETISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT 12
4.RESULTAT 12
4.1.DESKRIPTIV DATA 12
4.2.FÖRÄLDRARNAS INSTÄLLNING TILL STYRKETRÄNING FÖR BARN 14
4.3.KUNSKAP OM STYRKETRÄNING FÖR BARN 17
4.4.SAMBANDET MELLAN FÖRÄLDRARS INSTÄLLNING TILL STYRKETRÄNING FÖR BARN OCH
FÖRÄLDRARNAS FYSISKA AKTIVITETSNIVÅ 18
4.5.SAMBANDET MELLAN FÖRÄLDRARS INSTÄLLNING OCH UPPLEVDA KUNSKAP OM
STYRKETRÄNING FÖR BARN 19
4.6. VAD PÅVERKAR INSTÄLLNINGEN MEST? 20
5.DISKUSSION 21
5.1HUVUDFYND 21
5.2.RESULTAT I FÖRHÅLLANDE TILL TIDIGARE FORSKNING 22
5.3.METODDISKUSSION 25
5.4.KUNSKAPSBIDRAG OCH VIDARE FORSKNING 27
5.5.SLUTSATS 27
REFERENSER 29
BILAGOR 32
1
1. INLEDNING
De senaste 25 åren har synen på styrketräning för barn förändrats. På 80-talet ansågs styrketräning hos växande individer ha negativa effekter och inte vara lämpligt för barn då tillväxtzoner, muskler och skelett kan ta skada. Det ansågs även att styrketräning kan ge negativa effekter på hjärt- och kärlsystemets funktion samt påverka mognaden, tillväxten, rörligheten och de motoriska funktionerna hos växande individer. Därmed ansågs styrketräning påverka individen ogynnsamt på både kort och lång sikt. En betoning lades på att barn inte är förminskade kopior av vuxna (Peterson & Eriksson, 1986). Ungefär 25 år senare ses styrketräning, som utförs på ett korrekt sätt, som en trygg och säker träningsform som inte medför några negativa effekter på barnets utveckling och hälsa. Det bör därför betraktas som en naturlig del i en allsidig och balanserad träning för barn (Tonkonogi, 2009).
Föräldrar som rör på sig ökar motivationen till att deras barn gör detsamma. En aktiv livsstil hos en familj bidrar ofta till att barnet själv ser rörelse som ett normalt och naturligt moment i sitt eget liv även när de blir äldre. Det gäller därför att nå barnen och deras behov i en tidig ålder, det har visat sig att barn vars vårdnadshavare själva inte rör på sig är i större utsträckning inaktiva (Stuij, 2015; Wagnsson och Augustsson, 2015). Styrketräning är den näst vanligaste fysiska aktiviteten som Sveriges befolkning ägnar sig åt, antalet deltagare är jämnt fördelat mellan kvinnor och män samt jämnt fördelat mellan åldrarna 6–80 år. Styrketräning och gym är den fysiska aktivitet som har ökat mest i antal deltagande under de senaste 10 åren (Riksidrottsförbundet, 2019).
Styrketräning som träningsform har således blivit mer populärt det senaste årtiondet och kunskapen om dess hälsofördelar har i viss mån nått föreningsidrotten, men frågan återstår om inställningen och kunskapen om styrketräning för barn har nått fram till föräldrar eller om de lever kvar i att styrketräning är skadligt för växande individer. Därför är syftet med studien att undersöka föräldrars inställning och upplevda kunskap om styrketräning för barn.
2 1.1.SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med studien är att undersöka föräldrars inställning och upplevda kunskap om styrketräning för barn i åldrarna 7–9 år.
● Hur ser föräldrars inställning till styrketräning för barn ut?
● Hur upplever föräldrar sin kunskap om styrketräning för barn?
● Hur ser sambandet ut mellan föräldrars inställning till styrketräning för barn och föräldrarnas fysiska aktivitetsnivå?
● Hur ser sambandet ut mellan föräldrars inställning och upplevda kunskap om styrketräning för barn?
2. BAKGRUND
I kommande avsnitt kartläggs rådande kunskapsläge kring styrketräning för barn, även föräldrars och ledarens inställning och kunskap om styrketräning för barn kommer att lyftas fram utifrån tillgänglig forskning. Omtalade begrepp som barn och styrketräning kommer även att beröras.
2.1.BEGREPPSDEFINITIONER
För att förstå undersökningen och kunna diskutera innehållet definieras några centrala begrepp som är återkommande.
Barn
En individ räknas juridiskt som barn från 0–18 år. Däremot är begreppet barn ur ett fysiologiskt perspektiv något svårare att definiera, då den fysiska och psykiska mognadsgraden är högst individuell bland individer. Lloyd et al. (2014) hänvisar till åldersspannet 6–12 år, vilket även används i bakgrundsavnittet. I resultatdelen och i diskussionen används åldern för vald målgrupp (7–9 år).
3 Styrketräning
Styrketräning är ett samlingsnamn för all träning där kroppens muskler utsätts för belastning, träningsformen innefattar många olika sorters träning, exempelvis lyft av fria vikter, använda sig av maskiner på gym, plyometrisk träning (spänst, hoppövningar), funktionell träning (styrka, rörlighet, balans och koordination i samma övning, mer i ett syfte att träna styrka i rörelser än specifika muskler), motståndsträning (all sorts träning där musklerna jobbar med motstånd, kan göras med gummiband, kettlebell eller fria vikter) eller träning med egen kroppsvikt (Myers, Beam & Fakhoury, 2017). Det huvudsakliga målet med styrketräning är att bibehålla eller förbättra hälsa, kondition och/eller prestation i form av ökad muskelstyrka (i variationerna: explosivitet, uthållighet och maximal kraft) samt bibehålla eller öka muskelmassan (Lloyd et al., 2014; Mattsson, Jansson & Hagströmer, 2016).
2.2.REKOMMENDATIONER KRING STYRKETRÄNING FÖR BARN
Återkommande vetenskapliga bevis (Lloyd et al., 2014; Karlsson, 2014; Myers et al., 2017) stärker säkerheten i barns deltagande i styrketräning dock bör utförandet övervakas och instrueras av individer med kunskap om rådande rekommendationer för vald målgrupp.
Styrketräningen bör därför vara utformad efter behov, mål och förmågor, både fysiskt och psykiskt, hos de barn som deltar. Styrketräning bör användas för att optimera prestandan, stimulera den neuromuskulära utvecklingen och ge förutsättningar att förbereda kroppen för ett långt och hälsosamt liv. Träningsformen har ett huvudsakligt mål att bibehålla eller förbättra hälsan, konditionen och/eller prestationen i form av ökad muskelstyrka i variationerna explosivitet, uthållighet och maximal kraft, samt bibehålla eller öka muskelmassan. Berg och Ekblom (2016) menar även att effekten av styrketräning för barn ser annorlunda än för efterpubertala och vuxna individer då ökning av muskelstyrkan för barn främst är ett resultat av ökad neuromuskulär rekryteringsförmåga som i senare i livet till största del är ett resultat av muskelns ökade tvärsnittsarea.
Barn rekommenderas att träna muskelstärkande aktiviteter tre gånger i veckan, räknat utöver 60 minuters daglig fysisk aktivitet på måttlig till hög intensitet (Berg & Ekblom, 2016; WHO, 2010). Berg och Ekblom (2016) framhåller att två till tre dagars styrketräning per vecka ger både tillräckligt med återhämtningstid för muskler och nervsystem och tillräckligt frekvent träning för goda träningsresultat. För att få en förståelse för vad lämplig och korrekt träning är
4 bör träningsprogrammet alltid utgå utifrån individens biologiska och psykologiska mognad samt i samråd med en kunnig person inom ämnet för att minimera risken för skador (Berg &
Ekblom, 2016; Lesinski, Prieske, & Granacher, 2016). Lesinski et al. (2016) anför vidare att de mest effektiva metoderna för att förbättra styrka och spänst hos barn är genom färre repetitioner och högre intensitet. Fokus bör ligga på koordination, motorik och variation i träningen för att bygga upp en fysisk och psykisk stabil grund i kroppen då barn har en avsaknad av de motoriska färdigheter en färdigvuxen kropp besitter. Det komplexa motoriska samspelet är inte heller fullt utvecklat, åtminstone inte före 10–12 års ålder (Berg & Ekblom, 2016; Karlsson, 2014).
2.3.RISKER KOPPLAT TILL STYRKETRÄNING
De mest omtalade riskerna som nämns när styrketräning hos barn diskuteras är skaderiskerna, speciellt på epifyserna (tillväxtzonerna). Eftersom barn har öppna tillväxtzoner föreligger åtminstone en teoretisk möjlighet till en skada vid felaktig- eller överbelastad träning, vilket i ett längre perspektiv kan leda till tillväxtstörningar. Barns brosk är under tillväxt och kan därför medföra en fysiologisk stress (belastning), vilket kan ha en avgörande betydelse i samband med olika överbelastningsskador (Karlsson, 2014). Brady, Cahill och Bodnar (1982) skriver i en undersökning gjord i USA att uppfattningen av att styrketräning i unga år skulle leda till skador härstammar från bland annat en litteraturgranskning som rapporterade ett antal skador i följd av styrketräning som kopplades ihop till en påverkan av epifyserna, och då främst i knän, höft och rygg. År 1994 genomfördes en ny undersökning av samma material i England, Hamill (1994) som genomförde studien menar att den tidigare forskningen har misstolkas av forskare, läkare och andra experter som började avråda styrketräning hos barn. Genomgången av den tillgängliga datan rapporterade att skadorna på tillväxtzonerna hos de styrketränade barnen uteslutande hade uppstått vid oövervakad träning med för tunga vikter, dålig utrustning och bristande teknik. Faigenbaum och Myer (2010) menar att tidigare åsikter om att styrketräning är skadligt för barn är en föråldrad syn och riskerna för muskel- och skelettskador till följd av styrketräning inte är större i styrketräning än i andra sporter och fritidsaktiviteter där barn regelbundet deltar.
2.4.FÖRDELAR MED STYRKETRÄNING UTIFRÅN ETT LIVSLÅNGT PERSPEKTIV
Styrketräning är mycket mer än att lyfta fria vikter eller använda sig av maskiner på gym, det involverar även plyometrisk träning, funktionell träning, motståndsträning och träning med
5 egen kroppsvikt vilket innebär att hela befolkningen kan dra nytta av träningsformen. Positiva effekter av styrketräning är förbättrad och ökad muskelstyrka, en lägre risk för sportrelaterade skador, ett starkare skelett, minskad risk för frakturer samt en förbättrad självkänsla och ett intresse för träning menar Myers et al. (2017). Styrketräning leder inte nödvändigtvis till att barn får större muskler anför Tonkonogi (2009) däremot leder det till en bättre fysisk grund och underlättar vid framtida skador och en god hälsa i livet. Styrketräning för barn gynnar barnets motorik och deras skelett och hjärta blir starkare. När ett barn bygger upp ett starkt skelett, hjärta och en god motorik under unga år ges bättre förutsättningar för resten av livet (Tonkonogi, 2009). Den ökade förståelsen av de fördelar som kommer med styrketräning medför således negativa aspekter för de barn som inte deltar i någon typ av styrketräning.
Faigenbaum (2018) understryker att barn som inte deltar i någon typ av styrketräning kan komma att ha låga nivåer av muskelfunktioner, ha en ökad risk för funktionsbegränsningar samt drabbas av andra negativa hälsoutfall vid vuxen ålder. Även Lloyd et al. (2014) menar att de barn som inte deltar i aktiviteter som förbättrar muskelstyrkan kan ha en ökad risk för negativa hälsoeffekter senare i livet. Det är därför viktigt att belysa de hälso- och fysiska fördelarna som finns med styrketräning för föräldrar och ledare. Dessutom är deltagandet i styrketräning och andra muskelstärkande aktiviteter, ur ett generellt och globalt perspektiv, betydligt lägre än rekommendationerna för att uppnå ett hälsosamt liv, vilket sannolikt kommer att påverka kommande generationers hälsa och välbefinnande. Ett regelbundet deltagande i fysiska aktiviteter som inkluderar styrketräning har visat sig uppmuntra medverkan i fysiska aktiviteter ur ett livslångt perspektiv (Lesinski et al., 2016; Lloyd et al., 2014; Myers et al., 2017). En förändring av nuvarande attityder och metoder kring styrketräning är därför angeläget för att informera och sprida kunskap till föräldrar och ledare om de fördelar som kommer med styrketräning.
2.5.FÖRÄLDRARS PÅVERKAN OCH INVOLVERING I IDROTTEN
Barnens faktiska idrottande styrs bland annat av föräldrarnas intressen, även förekommande deras krossade barndomsdröm om att nå eliten (Wagnsson & Augustsson, 2015), vilket stärks av Stuij (2015) som menar att barn lär sig vilken sport som passar dem genom sitt habitus, det vill säga deras omgivande miljö, föräldrar, syskon och/eller vänner, även om deras familjemedlemmars åsikter och engagemang i ung ålder är avgörande. Fysiska aktiviteter är en del av en persons fritid där olika aktivitetsformer utvecklas, utförandet av olika aktiviteter blir ofta ett aktivt val varje person antingen tar avstånd ifrån eller väljer att delta i. Huruvida en
6 person ägnar sig åt motion, likaså vilken typ av aktivitetsform, har visat sig vara ett uttryck för en livsstil som är tydligt relaterat till ålder, klass, kön, bostadsort samt erfarenheter från sin ungdom det vill säga att det ofta är relaterat till en persons sociala position och kulturella kapital (Engström, 2010; Kimiecik & Horn, 1998). Engström (2010) förklarar att en persons valmöjligheter är både begränsade och reglerade av den kulturella och sociala kontext man vuxit upp i och för närvarande tillhör. När det kommer till valet av motionsaktivitet verkar inte utbildningsnivån påverka märkbart mycket, det har däremot visat sig att utbildningsnivån påverkar om man överhuvudtaget motionerar eller ej (Engström, 2010).
2.6. FÖRÄLDRARS OCH LEDARENS INSTÄLLNING OCH UPPLEVDA KUNSKAP OM STYRKETRÄNING FÖR BARN
De flesta föräldrar är negativt eller neutralt inställda till att deras barn ska delta i aktiviteter med inslag av styrketräning menar ten Hoor et al. (2015). De menar vidare att hela 29,5% av föräldrarna uppger att de är negativt inställda till styrketräning för barn eftersom de tror att styrketräning kan störa den fysiska utvecklingen. Föräldrarna är dock positivt inställda till att deras barn ska delta i idrotter med aeroba inslag, exempelvis löpning, cykling, dans eller liknande på en lägre intensitet. Uppfattningen att styrketräning är dåligt för barnens hälsa och att den rent utav kan vara skadlig är återkommande attityder hos föräldrar (Anderson, Hughes,
& Fuemmeler, 2009; ten Hoor et al., 2015). Kimiecik och Horn (1998) poängterar att om och vad barnet tränar, i vilken omfattning och under vilka förhållanden. styrs av föräldrarnas uppfattningar och åsikter vilket därav kan tolkas som att kunskap kring aktivitetens hälsovinster kan vara bristfällig.
Det har visat sig att föräldrar och ledare inte är medvetna om de senaste rekommendationerna och riktlinjerna kring styrketräning för barn. En ökning av kunskapsnivån hos ledare kan vara den främsta utmaningen svensk idrottsrörelse står inför enligt Fröberg, Alricsson och Ahnesjö (2014). Det är dock även av vikt att personer runt barnen exempelvis föräldrar och ledare känner till och värdesätter styrketräningens hälsovinster för barn för att minimera risken för negativa hälsokonsekvenser senare i livet (Fröberg, Ahnesjö & Alricsson, 2011; Lloyd et al., 2014).
Fröberg et al. (2011) menar att de fysiologiska funktioner som kommer med styrketräning är något som ledare inom föreningsidrotten runt om i Sverige bör uppmärksamma, det borde vara av intresse för alla föreningar att skapa så goda och långsiktiga förutsättningar som möjligt för barn. Fröberg et al. (2011) menar vidare att det vore önskvärt att de vetenskapliga bevis som
7 finns inom ämnet barn och styrketräning blir etablerade i föreningsidrotten, samhället överlag men speciellt hos föräldrar då forskning visat att barn bör optimera sin träning då de i unga år lägger grunden för sin framtida fysik.
3. METOD
I avsnittet presenteras uppsatsens metod, vilket involverar en presentation av uppsatsens forskningsdesign och metodologiska val. Vidare presenteras urval, mätinstrument, genomförande, hur datan har bearbetats samt etiska förhållningssätt. Avsnittet kommer även ta upp vilka åtgärder som gjorts för att stärka validiteten och reliabiliteten.
3.1.DESIGN
Studien som har gjorts är en tvärsnittsstudie, även kallad cross-sectional, eftersom inställning och upplevd kunskap undersöktes i nuet, utan någon tidsaspekt varken i framtid eller dåtid (David & Sutton, 2016). Uppsatsen använde sig av en kvantitativ metod då syftet var att undersöka föräldrars inställning och upplevda kunskap om styrketräning för barn. Målet var att nå ut till en relativt stor grupp människor för att ha möjligheten att dra slutsatser ur en viss population. David och Sutton (2016) menar vidare att med en kvantitativ ansats ges en möjlighet att få en bred och generell anblick av resultatet, vilket stärker valet i att använda sig av en kvantitativ ansats. Under studien valdes enkäter som insamlingsmetod, enkätundersökningar är ofta tvärsnittsstudier vilket styrker vårt val (Ejlertsson, 2019). Då det fanns en begränsad tidsram var onlinebaserade enkäter den mest tidseffektiva lösningen för studiens syfte.
3.2.URVAL
Det har framkommit att inställning till styrketräning samt kunskapsnivån kring de rådande rekommendationerna för barn och ungdomar är väldigt varierande bland föräldrar, men ofta undermålig (ten Hoor et al., 2015). Tidigare forskning som rör barn och styrketräning berör främst äldre barn och ungdomar samt vilka negativa eller positiva effekter styrketräning för målgruppen kan ge. Rekommendationer kring fysisk aktivitet finns numer för alla åldrar i
8 befolkningen då nya rekommendationer till fysisk aktivitet för barn 0-5 år publicerades av WHO (2019) där fri lek betonas, goda sömnvanor och uppmuntran till rörelseglädje.
I kombination med föräldrars kunskapsnivå och inställning till ämnet sjunker antalet funna studier, i synnerhet i yngre åldrar, därav är vald målgrupp till rådande studie föräldrar till barn i åldrarna 7-9 år. För att enkelt kunna nå ut till målgruppen valde vi att vända oss till lågstadieskolor, vilket är en naturlig och neutral plattform för föräldrar.
Totalt kontaktades 54 lågstadieskolor i 5 olika kommuner i Mellansverige genom ett strategiskt- och bekvämlighetsurval. Rektorn till lågstadiet (F-3) tillfrågades att skicka ut ett mail till barnens föräldrar med information om vår studie samt en länk till en nätbaserad enkät. Ett förslag gavs till kontakten inom varje skola att bifoga presentation av studien med tillhörande länk till enkäten i lärarnas veckobrev som varje vecka skickas till föräldrarna. Ett ytterligare förslag var att lägga upp presentation och länk i skolornas digitala plattform (ex. UNIKUM) för att stärka möjligheterna till föräldrars deltagande.
På grund av den rådande pandemin, covid-19, var skolorna och dess medarbetare under hård arbetsbelastning. Då antalet skolor som tackat ja i slutändan endast bestod av 2 skolor valdes en kompletterande datainsamlingsmetod för att få in den svarsfrekvens vi räknat med. För att få ut mer data, utan att vår målgrupp skulle förändras, valdes en spridning av enkäten via sociala medier. Efter datainsamling och bortfall blev slutresultatet 168 medverkande föräldrar.
Spridningen vid sociala medier var ett bekvämlighetsurval och gjordes via författarnas privata konton samt delning i exempelvis Facebook gruppen “Mitt lilla klassrum på nätet”, länkdelning på instagramen “Fröken Anna” och olika bostadsgrupper på Facebook. Länken till enkäten ombads även att delas av de personer som hade deltagit i pilotstudien, kurskamrater och lärare.
Den externa validiteten stärks då strävan efter generaliserbarhet och inte specifikt efter att undersöka en enstaka grupp väglett studiens gång. Därav valet skolor med olika karaktär och geografisk placering samt spridning via sociala medier.
3.3.GENOMFÖRANDE
Som första kontakt ringdes skolornas rektorer upp där en kort beskrivning gavs av studiens syfte och dess tänkta upplägg. Därefter skickades ett mail ut (bilaga 2) till rektorerna med mer utförlig information kring studien, dess upplägg samt kontaktuppgifter till författarna. Efter
9 rektorernas godkännande skickades ett dokument med information till föräldrarna (bilaga 3) samt länk till enkäten vilka lades ut på skolornas plattformar, tillgängliga för alla föräldrar till barn i årskurs 1–3.
Enkäten fanns tillgänglig för respondenterna i 20 dagar, dels för att ge dem tid till att svara, men inte fördröja processen och ge alltför stort utrymme för dem att glömma bort eller skjuta på att medverka. För att optimera svarsfrekvensen fanns en viss flexibilitet med vilket exakt datum som svar senast skulle inkomma, eftersom att alla skolorna hade olika dagar då de skickade ut vecko- informationsbrev. Delning av enkäten, via inlägg (bilaga 4), i sociala medier gjordes under hela tidsperioden på olika sidor och grupper, där det även framgick hur länge enkäten var öppen.
3.4.MÄTINSTRUMENT
Den insamlade datan samlades in via online-enkäter och datan kom ifrån 168 individer utspridda i Sverige. Få variabler undersöktes vilket innebar att korta svar föredrogs och en enkät med mestadels stängda frågor var till fördel (Bryman, 2018). Fördelen med att skicka ut enkäten online var spridningen till många individer på kort tid och även att data samlades direkt i programmet. Enkäten skapades och samlades in i programmet Survey & Report och kunde därefter direkt överföras till analysprogrammet IBM SPSS Statistics Data Editor.
Frågorna som ställdes berörde olika faktorer; bakgrundsvariabler, förälderns egna fysiska aktivitetsnivå, barnets fysiska aktivitetsnivå samt inställning till och upplevd kunskap om styrketräning för barn. Enkäten (bilaga 1) utgick från frågorna om inställning till och upplevd kunskap om styrketräning för barn, vilka mättes med en likertskala. En sådan mätning innebar att respondenterna fick olika påståenden de skulle ta ställning till och besvara hur väl de instämmer respektive inte instämmer, detta mättes i en skala från stämmer mycket dåligt/inte alls (1) till Stämmer mycket bra (4). Respondenterna fick därmed markera det påstående som passade bäst in på hur de ställde sig till påståendet. Anledningen till att skalan var från 1 till 4 var för att respondenterna skulle ge ett positivt eller negativt svar, hade skalan varit från 1 till 5 hade risken för att respondenterna svarat 3 varit stor, det vill säga varken positivt eller negativt, vilket i sin tur hade försvårat analysen av svaren. Två frågor med öppna svarsalternativ användes med anledning av att inte utesluta något eller några perspektiv på frågorna och för att skapa ett djup och dynamik i svaren fick respondenterna därför beskriva bland annat sin syn på
10 styrketräning för barn med egna ord. Med hjälp utav de öppna frågorna erhölls djupare tankar och åsikter som är svårt att fånga vid stängda svarsalternativ (Bryman, 2018).
Bakgrundsfrågorna utformades med stängda svarsalternativ samt olika intervaller under frågorna angående deras och barnets fysiska aktivitetsnivå. Syftet var att enkäten skulle upprätthålla en hög reliabilitet, därför baserades den på redan beprövade frågeställningar och byggdes upp på ett sätt som ämnar göra den upprepbar och därigenom kunna få ett liknande resultat av andra föräldrar vid ett annat tillfälle (Bryman, 2018).
En pilotenkät skickades ut till 21 personer via bekvämlighetsurval på författarnas sociala medier för att kontrollera valet av frågor och dess begriplighet vilket stärker validiteten i studien. Efter feedback av de som deltog i pilotstudien gjordes några få tillägg av påståenden, ett togs bort samt en definition av styrketräning och intensitetsnivåer lades till. En fråga om storlek på bostadsort tillades i enkäten då vårt urval även skedde på sociala medier och därav en större geografisk spridning på urvalsgrupperna. Vi valde även att lägga till en fråga om barnets aktivitetsnivå för att kunna jämföra med föräldrarnas aktivitetsnivå. I övrigt matchade frågor och svar utan misstolkningar och då enkäten ändrades marginellt togs pilotenkätens respondenter med i urvalet.
3.5.DATABEARBETNING
Enkäterna samlades in via Survey & Report samt kodades in, analyserades och sammanställdes med hjälp av databearbetningsprogrammet IBM SPSS Statistics Data Editor. Datamaterialet förvarades i en lösenordsskyddad personlig dator och i programmen ovan nämnda. För att skapa tabeller och figurer användes dataprogrammet excel vilket möjliggjorde en layout som knyter samman resultat i text och bild på ett mer översiktligt och läsarvänligt sätt än originalanalyserna.
Variablerna var i nominalskala (exempelvis kön), ordinalskala (exempelvis instämmer helt, instämmer inte alls) samt kvotskala (exempelvis ålder och antalet timmar man är fysiskt aktiv).
Likertskalan dikotomiserades till “Stämmer inte alls/stämmer ganska dåligt” och Stämmer mycket bra/stämmer ganska bra” för mer överskådliga resultat. Vid dikotomisering av fysisk aktivitetsnivå delades svaren in i “Når rekommendationerna” samt “Når ej rekommendationerna” utifrån de fyra svarsalternativ som fanns i enkäten (bilaga 1). Även
11 inställning till styrketräning för barn samt upplevd kunskap dikotomiserades. Statistisk signifikansnivå används för att mäta huruvida man kan dra en slutsats att det finns ett samband mellan två variabler och i vilken utsträckning resultaten kan generaliseras från en viss undersökt grupp till populationen (Bryman, 2018). I vår studie användes p<0,05 för att ett resultat skulle ses som signifikant, ett p-värde över 0,05 förkastades.
Den deskriptiva datan presenteras för att organisera, summera och presentera resultaten på ett överskådligt och informativt sätt, detta önskades vidare illustreras genom att presentera resultaten i andelar samt diverse figurer. Återigen i strävan att skapa ett mer läsarvänligt analysresultat.
I den öppna frågan, där respondenterna kunde beskriva sina tankar i allmänhet kring styrketräning för barn, samlades alla citat in och en kodning startade utefter studiens syfte och frågeställningar. Bryman (2018) beskriver att utformning av koder är behjälpligt för att skapa ett index över utvalda (kodade) ord och bidrar således till tolkning av data. För att genomföra kodningen lyftes enstaka ord och meningar fram som föll in under följande teman; God kunskap om styrketräning för barn, bristfällig kunskap om styrketräning för barn, vikten av en kunnig ledare, positiv inställning till styrketräning för barn, negativ inställning till styrketräning för barn och övriga kommentarer (tabell 2). Citaten används under resultatavsnittet och diskussionen för att illustrera den kvantitativa datan (Bryman, 2018).
Med hjälp av de variabler som samlats in önskades svar på hur sambandet mellan de
olika variabler ser ut, exempelvis om föräldrars egna aktivitetsnivå har ett samband med deras inställning till styrketräning för barn. Med variablerna och utifrån studiens syfte har tre olika analyser använts. Den första är Chi2 test där olika samband mellan nominaldata redovisats utifrån signifikansnivån. Spearman's rangkorrelation har använts där samband kunnat undersökas mellan flera olika variabler samt av olika skalnivåer. Även här redovisas resultatet utifrån signifikansnivå. Den tredje analysen som använts är en logistisk regression där oddsen till att ha en positiv inställning till styrketräning för barn utifrån de olika oberoende variablerna kön, ålder, utbildningsnivå, storlek på bostadsort samt fysisk aktivitetsnivå redovisas.
12 3.6.ETISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT
För att skydda deltagarna som deltagit i studien har Vetenskapsrådets (2017) etiska riktlinjer följts. Enkätundersökningen och pilotstudien som ligger till grund för uppsatsen var anonym eftersom inga personuppgifter efterfrågades som kunde kopplas till en specifik respondent, vilket enligt Bryman (2018) stärker konfidentialitetskravet. I informationsbrevet och samtyckesformuläret (bilaga 1), som skickades ut med enkäten och pilotstudien, förklarades studiens upplägg och syfte samt att respondenterna är helt anonyma. Vidare informerades också att deras medverkan var frivillig och att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande, vilket enligt Bryman (2018) stärker informationskravet och samtyckeskravet. Respondenterna fick även information om att uppgifterna som inkommit endast används till nämnd uppsats och sedan raderas vilket är i enlighet med nyttjandekravet. För att säkerställa att inga obehöriga fick tillgång till materialet var enkät och rapport under hela processen separerade från det kodade materialet via två olika program, Survey & Report och IBM SPSS Statistics Data Editor (Bryman, 2018).
4. RESULTAT
Resultatredovisningen är indelad i sex separata avsnitt. Inledningsvis redovisas respondenternas procentuella fördelning efter diverse bakgrundsvariabler. Därefter följer en redogörelse av respondenternas enkätsvar för att klargöra studiens frågeställningar. Slutligen redovisas samband mellan variabler med hjälp av sambandsanalyser samt en multipel logistisk regression som presenterar oddskvoter kring inställning till styrketräning för barn. Öppna frågor används i vissa avsnitt som fördjupningar av analyser och citaten används för att illustrera den kvantitativa datan.
4.1.DESKRIPTIV DATA
Majoriteten av respondenterna är kvinnor (84%) och hos barnen ses en jämn könsfördelning (tabell 1). Större delen av respondenterna (56%) är mellan 25–39 år och resterande av respondenterna (44%) är mellan 40–54 år.
13 Tabell 1. Könsfördelning av respondenterna och deras barn (n=163).
Kön på respondent Andel (antal) Kön på barnet Andel (antal)
Kvinna 84% (141) Flicka 50% (85)
Man 15,5% (26) Pojke 48% (80)
Vill inte ange 0,5% (1) Vill inte ange 2% (3)
Totalt 100% (168) Totalt 100% (168)
Åldern på respondenterna delades in i två åldersgrupper utifrån att de nya rekommendationerna om styrketräning för barn kom för 25 år sedan. Vi ville därför se om det finns någon skillnad på inställningen till och den upplevda kunskapen om styrketräning för barn utifrån att de äldre föräldrarna själva var barn och ungdom när rekommendationerna var att barn inte skulle styrketräna jämfört med de föräldrar som är yngre och därför har växt upp i mestadels en tid där rekommendationerna är positiva till styrketräning för barn. Resultatet visar även att 34% av föräldrarna når de fysiska rekommendationerna på högintensiv nivå och 36% når rekommendationerna kring styrketräning. Vardagsmotion har ett högre resultat (74%) och visar därmed att föräldrarna i högre utsträckning når rekommendationerna på låg- till medelhög intensitet.
Merparten av respondenterna (49%) bor i en storstad och har en universitetsutbildning på tre år eller mer (65%) vilket visar på att en stor del av respondenterna är högutbildade och storstads invånare (figur 1).
14 Figur 1. Utbildningsnivå, visat i andelar (n=168) samt storlek på bostadsort, visat i andelar (n=147).
4.2.FÖRÄLDRARNAS INSTÄLLNING TILL STYRKETRÄNING FÖR BARN
Majoriteten av föräldrarna i studien har en positiv inställning till styrketräning för barn (figur 2). Merparten (79%) anser att styrketräning är hälsosamt för barn och 65% uppmuntrar sina barn till att delta i aktiviteter med styrketräning som inslag. 14% tror att styrketräning kan vara skadligt för sitt barn medan 10% tror att skaderisken i styrketräning är större än i de vanligaste föreningsidrotterna.
Figur 2. Andelar som håller delvis eller helt med på olika påståenden rörande inställning till styrketräning för barn (n=163–168).
15 I en öppen fråga fick respondenterna beskriva sina egna tankar kring styrketräning för barn (tabell 2). Många av respondenterna som svarat på enkäten har skrivit långa och utförliga svar på frågorna. Ett av svaren ger ett exempel på hur denne person uppmuntrar sitt barn att delta i aktiviteter med styrketräning som inslag:
7–9 år är fortfarande barn dvs de kan få mkt styrketräning genom att leka utomhus ex klättra i träd, springa hoppa i ojämn terräng, hänga i ringar/klätterställningar osv osv. Glöm inte att barnen måste få ha roligt!!!! Rörelseglädje måste vara ett ledord som lockar fram barnets egna lust att röra sig och tänka på sina muskulära gränser i ex klätterställningen osv
Tycker barnet att det är roligt att göra situps, plankan osv låt de göra det (Svar från en av de öppna frågorna).
Tabell 2. Föräldrars (n= 97) svar på den öppna frågan “Nedan ber vi DIG beskriva dina tankar i allmänhet kring styrketräning för barn. Svaren är kategoriserade och visat i andelar, följt av ett citat typiskt talande för varje grupp.
Styrketräning
för barn Procent
(%) Föräldrars Citat
God kunskap om styrketräning för
barn 27%
“Alla barn har nytta av styrketräning: Stimulerar hjärnan, stimulerar balansen, stimulerar inlärningsförmåga och mycket mera.“
“Anser att styrketräning för barn med kroppsvikt är mycket bra, då barn tränar upp kroppskontroll. Har inga problem att barn lyfter vikter som är anpassade efter deras förmåga och ålder. Däremot föräldrar som pushar sina barn till extremhet, är inget som är acceptabelt. Att styrketräna och bygga upp sina muskler är lika viktigt för barn som för vuxna.”
Bristfällig kunskap om styrketräning för
barn 19%
"Har ingen kunskap alls. Man har ju "hört" att styrketräning inte är bra för barn."
“Kan ingenting om det, men min spontana tanke är att det inte är bra att styrketräna när man är så liten och växer, samt pga deras oförmåga att ta ansvar över det själv. “
Vikten av en
kunnig ledare 7%
"All rörelse är bra för barn. Sedan tänker jag att det är viktigt med utbildade ledare och att styrketräningen görs till något roligt för deras nivå. Det ska inte vara pekpinnar."
16
“Styrketräning är bra, så länge det finns en kunnig ledare / lärare, då de inte lyfter fel och får permanenta skador vid vuxen ålder.”
Positiv inställning till styrketräning för
barn 34%
"Jag tycker det är viktigt och bra att lära sig från grunden tidigt så man får rätt rörelsemönster. Det är ibland svårt att lära om när de kommer upp i tonåren.”
“Jag tror att det är viktigt med tanke på hur mycket mindre barn idag får naturlig styrketräning i vardag och lek, jämfört med när jag själv var liten tex.”
Negativ inställning till styrketräning för
barn 9%
"Man har bara hört från sin gamla idrottslärare att man helst ska undvika att börja med styrketräning innan kroppen har växt klart."
“Jag blir lite skeptisk till att barn i den relativt unga ålder ska behöva styrketräna (då tänker jag med extra vikter). Jag antar att det inte är skadligt dock. Fysisk aktivitet är jätteviktigt men styrketräning innan 10 års ålder inte är något att pusha för.”
Övriga
kommentarer 4%
"Barn idag tränar alldeles för lite och har för mycket skärmtid mobil/TV. Försöker få med barnen på promenader. De springer själva ibland. "
“Jag har nog inte tänkt på styrketräning i kombination med så små barn tidigare. Tycker att fokus oftast ligger på rörelse. Intressant!”
Det framkommer i de öppna svaren att föräldrarna i studien reflekterar och har reflekterat över ämnet tidigare och inställningen verkar överlag positiv men med ett inslag av osäkerhet kring styrketräningens verkliga effekter.
Känns som ett outforskat område, där man tidigare tror att det kan skada barnet. Tänker att barn kanske ska styrketräna annorlunda än oss vuxna. Tex lära sig teknik och fokusera på kroppsviktsövningar
(Svar från en av de öppna frågorna).
Resultatet visar även i en av de öppna frågorna att barns fysiska aktivitet styrs av föräldrarnas engagemang men i synnerhet möjligheten till det i form av tid.
Jag tänker att all fysisk aktivitet är bra för barn. Det är viktigt att de tycker att det är roligt men sen ska man som förälder ha tid och ork att möjliggöra det. Jag skulle säga att min brist på tid
17 som förälder är största begränsningen, önskar att vår familj fick till mer träning för barnen men tid och ork efter jobb och skola tryter
(Svar från en av de öppna frågorna).
4.3.KUNSKAP OM STYRKETRÄNING FÖR BARN
En stor del av föräldrarna (67%) har ett generellt intresse av rekommendationer och kunskap kring styrketräning (figur 3), samtidigt uppvisar 34% av föräldrarna att de har goda kunskaper om styrketräning för barn. Merparten (96%) av föräldrarna anser vidare att kunskapen kring styrketräning för barn i samhället är bristfällig.
Figur 3. Föräldrars (n=166) svar på påståendet “Rekommendationer och kunskap om styrketräning (generellt) intresserar mig” visat i andelar.
Exempel från de öppna svaren som berör liknande information:
Jag är dåligt insatt och tänker att det bör spridas mer om hur barn isåfall ska styrketräna.
Man har bara hört från sin gamla idrottslärare att man helst ska undvika att börja med styrketräning innan kroppen har växt klart.
Vidare tycker en stor del av föräldrarna att en utbildad ledare är extra viktig vid styrketräning än vid annan idrott för barn och att de skulle känna sig trygga att låta sitt barn ägna sig åt
18 styrketräning tillsammans med kunniga ledare (figur 4). Ett exempel från de öppna frågorna visar ett gemensamt synsätt många av föräldrarna uttrycker:
Under rätt förutsättningarna med ledare som har kunskaper om styrketräning för barn så skulle jag absolut kunna tänka mig att låta mina barn prova på och se om det är något de skulle gilla.
Föräldrar förlitar sig på ledarnas kunskap och kompenserar på så vis sin egen okunskap, vilket illustreras genom ytterligare ett citat från de öppna frågorna:
Jag är dåligt insatt och tänker att det bör spridas mer om hur barn isåfall ska styrketräna.
Figur 4. Andelar som håller delvis eller helt med på påståendet (n=145–168).
4.4.SAMBANDET MELLAN FÖRÄLDRARS INSTÄLLNING TILL STYRKETRÄNING FÖR BARN OCH FÖRÄLDRARNAS FYSISKA AKTIVITETSNIVÅ
En högre andel av de föräldrar som är fysiskt aktiva med hög intensitet jämfört med de med lägre intensitet har en positiv inställning till styrketräning för barn. De föräldrar som styrketränar, även om de inte uppnår rekommendationerna, ökar chansen till att inställningen till styrketräning för barn är positiv. Däremot kan inställning till styrketräning för barn påverkas av många andra faktorer (tabell 3).
19 Tabell 3. Samband mellan föräldrars (n= 163–168) fysiska aktivitetsnivå och inställning till styrketräning för barn.
Spearmans rangkorrelation Värde Signifikansnivå
Positiv inställning till styrketräning för barn mot vardagsmotion,
timmar/v -0,015 0,848
Positiv inställning till styrketräning för barn mot högintensiv fysisk
aktivitet, timmar/v 0,233 0,003
Positiv inställning till styrketräning för barn mot styrketräning,
dagar/v 0,278 <0,001
4.5. SAMBANDET MELLAN FÖRÄLDRARS INSTÄLLNING OCH UPPLEVDA KUNSKAP OM STYRKETRÄNING FÖR BARN
En högre andel av föräldrarna med god upplevd kunskap har också en positiv inställning till styrketräning för barn jämfört med en negativ inställning (30% mot 13%, p< 0,001).
Jag växte upp med devisen inga tunga vikter innan 15 år. Det anser jag nu vara förlegat.
Däremot är jag emot hjälpmedel såsom viktbälte, dragremmar osv. för barn. Att styrketräna som barn främst med kroppsvikt bygger inte bara upp en stark kropp utan en mycket bra kroppskontroll och motorik vilket leder till att de håller sig mer skadefria vid annan idrott (Svar från en av de öppna frågorna).
Likaså har en högre andel av föräldrarna med en upplevd brist på kunskap även en mer negativ inställning jämfört med en positiv inställning (36% mot 21%). Följande citat illustrerar en gemensam inställning hos flera av respondenterna:
Jag vet inte mycket, har fått höra att barn inte ska träna styrketräning förrän de fyllt 15 år.
Det finns således ett signifikant samband (p<0,001) mellan föräldrars inställning och upplevda kunskap kring styrketräning för barn (tabell. 4). Ingen skillnad ses i åldersgrupperna 25–39 år och 40–54 år vad gäller varken inställning till (p> 0,05) eller upplevd kunskap om styrketräning för barn (p> 0,05).
20 Tabell. 4. Samband mellan föräldrars (n=158–163) ålder indelat i grupper, inställning och upplevda kunskap kring styrketräning för barn.
Spearmans rangkorrelation Värde
Signifikans nivå
Upplevd kunskap inom styrketräning för barn mot åldersgrupper 0,66 0,407 Positiv inställning till styrketräning för barn mot åldersgrupper 0,015 0,856 Upplevd kunskap inom styrketräning för barn mot positiv inställning till
styrketräning för barn 0,326 <0,001
4.6. VAD PÅVERKAR INSTÄLLNINGEN MEST?
Att nå rekommendationerna för fysisk aktivitet är en av de variabler som i hög grad påverkar inställningen till styrketräning (tabell. 5). Att styrketräna ökar oddsen 2,9 gånger till att ha en positiv inställning. Därefter är högintensiv träning variabeln som ökar oddsen 2,5 gånger. Att vardagsmotionera enligt rekommendationerna minskar chansen (0,4) till att inställningen till styrketräning för barn ska vara positiv. Så att vara fysisk aktiv på en hälsofrämjande nivå, enligt rekommendationerna eller mer, ökar den positiva inställningen till styrketräning vilket även kan inspirera omgivningen till en fysiskt aktiv livsstil. De övriga variablerna kön, ålder, utbildningsnivå och bostadsort har ingen signifikant påverkan på inställningen till styrketräning för barn.
Tabell. 5. Vad som påverkar inställningen till styrketräning för barn visat i en logistisk regression (n=144).
Inställning till styrketräning för barn
Oberoende variabler OR (95% CI*)
Kön 0,990 (0,438–2,241)
Ålder 1,002 (0,952–1,055)
Utbildningsnivå
(9-årig grundskola; Gymnasieutbildning, 1,050 (0,610–1,807)
21 Eftergymnasial utbildning/ Högskoleutbildning,
upp till 3 år; Universitetsutbildning 3 år eller mer) Storlek på bostadsort
(Större tätort,> 50,000 invånare; Mellanstor tätort, 25,000–50,000 invånare; Mindre tätort, 5000–
25,000 invånare; Landsbygdsort, 200–5000
invånare) 0,927 (0,658–1,305)
Vardagsmotion, timmar/v
(Når rekommendationer=> 2,5h/v;
Når EJ rekommendationer= <2,5h/v) 0,414 (0,172–0,997) Högintensiv fysisk aktivitet, timmar/v
(Når rekommendationer=> 2,5h/v;
Når EJ rekommendationer= <2,5h/v) 2,554 (1,093–5,969) Styrketräning, dagar/v
(Når rekommendationer=> 2 dagar/v;
Når EJ rekommendationer= <2 dagar/v) 2,940 (1,268–6,815)
5. DISKUSSION
Diskussionen kommer inledningsvis att ta upp huvudfynden i vår studie. Diskussionen kommer vidare att beskriva vad det finns för likheter och olikheter mellan vårt resultat och tidigare forskning. Därefter kommer en metoddiskussion där undersökningens styrkor och svagheter tas upp. Avslutningsvis presenteras en slutsats av undersökningen, vad resultatet kan ge för kunskapsbidrag samt förslag till vidare forskning.
5.1HUVUDFYND
Syftet med undersökningen var att undersöka föräldrars inställning och upplevda kunskap om styrketräning för barn. Resultatet visar att föräldrar är positiv inställda till barns fysiska aktivitet, i de öppna svaren uttrycker respondenterna att barnen bör träna med hjälp av sin egen kroppsvikt, vara lustfyllt och utföras utan pekpinnar. Under påståendet om föräldrarna anser att styrketräning för barn bidrar till mer skador än andra sporter är det ett fåtal som instämmer, medan det i de öppna svaren framkommer att skaderisken fortfarande är en av de mest återkommande anledningarna till att föräldrar uppvisar en negativ inställning till styrketräning
22 för barn. Resultaten påvisar en viss komplexitet kring definitionen av styrketräning, vilket tar sig i uttryck genom något motsägelsefulla svar i de stängda frågorna kontra den öppna (där de får beskriva sina egna tankar i allmänhet kring styrketräning för barn).
När det kommer till kunskapen om styrketräning för barn upplever 2 av 3 föräldrar att de har en bristfällig kunskap men visade samtidigt att de skulle känna sig tryggare att låta sina barn delta i styrketräning med kunniga ledare samt att det är extra viktigt med en utbildad tränare vid styrketräning än vid annan idrott för barn. Föräldrar förlitar sig på ledarnas kunskap och skulle kunna tyda på att de kompenserar sin egen okunskap. Däremot anser majoriteten av föräldrarna att kunskapen kring styrketräning för barn i samhället är bristfällig. Således är det av vikt att ledare besitter kunskap inom ämnet, dels för att skapa säker och hälsofrämjande miljö för barnen, men även för att föräldrarna ska känna sig trygga i att träningen bedrivs på ett säkert och korrekt sätt.
Resultatet visar även att föräldrar som uppnår rekommendationerna för vardagsmotion minskar oddsen till en positiv inställning medan de som når rekommendationerna för högintensiv träning samt ägnar sig åt styrketräning uppger en positiv inställning till styrketräning för barn. Till sist visar även resultatet att de föräldrar som anser sig ha en god upplevd kunskap även har en mer positiv inställning till styrketräning för barn medan de föräldrar som har en bristfällig upplevd kunskap uppvisar en mer negativ inställning till styrketräning för barn.
5.2.RESULTAT I FÖRHÅLLANDE TILL TIDIGARE FORSKNING
Då inställningen till styrketräning för barn är positiv hos föräldrar men att kunskapen kring det är bristfällig är kunniga ledare mycket viktigt för att styrketräning ska kunna bli en normaliserad del av barn fysiska aktivitet. Flertalet föräldrar nämner i den öppna frågan att de har lite kunskap kring styrketräning och frågan har uppstått om det ens är möjligt för barn i åldern 7–9 att styrketräna, de svaret indikerar att kunskap till viss mån inte nått fram till föräldrarna.
Däremot menar Faigenbaum och Myer (2010) att tanken på att styrketräning är skadligt för barn är en föråldrad syn på styrketräning, de påvisar att risken för muskel- och skelettskador till följd av styrketräning inte är större än i andra sporter och fritidsaktiviteter där barn regelbundet deltar, denna typ av kunskap visar sig ha nått föräldrarna i vår undersökning då en liten del instämmer helt med att skaderisken inom styrketräning är större än i de vanligaste
23 föreningsidrotterna. Däremot i de öppna svarsalternativen nämner en av tre föräldrar att det är återhållsamma till styrketräning då de är rädda för skaderisken, specifikt hos växande barn.
Eftersom de nya rekommendationerna angående styrketräning för barn kom för ca 25 år sedan kan man tänka sig att de föräldrar som växt upp eller var ungdomar för 25 år sedan skulle ha en sämre kunskap eller dålig inställning till styrketräning för barn. Det kan vi däremot inte se i vårt resultat. Kan det vara så att även de som växte upp med dåtidens rekommendationer ändå fått med sig de nya rekommendationerna? Att bli äldre medför oftast mer kunskap, ev en högre grad av kritiskt tänkande men även erfarenhet vilket visar sig i att de faktiskt ligger i jämvikt med de yngres inställning.
I vårt resultat ses ett samband mellan om föräldern uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet, speciellt högintensiv träning samt styrketräning, och en positiv inställning till styrketräning för barn. Detta kan vara av intresse utifrån att barnens faktiska idrottande bland annat styrs av föräldrarnas intressen (Wagnsson och Augustsson, 2015). Stuij (2015) menar även att barn lär sig vilken sport som passar dem genom sitt habitus, det vill säga deras omgivande miljö, föräldrar, syskon och/eller vänner, även deras familjemedlemmars åsikter och engagemang i ung ålder har en stor påverkan inför framtiden. Det är därför viktigt att föräldrar visar en positiv inställning och uppmuntrar till ett deltagande i aktiviteter med inslag av styrketräning då de har en stor påverkan på om och vad barnet tränar. Vårt resultat har som tidigare nämnts visat en bristfällig kunskap om styrketräning för barn vilket kan resultera i att föräldrar inte är medvetna om de hälsovinster som aktiviteten bidrar till. Ett exempel på att föräldrar implementerar sin egna uppfattning om styrketräning och därmed dra slutsatser om vad barnen tycker eller tänker kan vi se i ett av våra svar från de öppna frågorna i enkäten där en av föräldrarna nämner att styrketräning för barn är bra, men inte nödvändigt, vidare menar denne att barn kommer långt med naturlig och vardaglig rörelse och att det faktiskt är roligare att springa och kasta bollar än att pressa i gymmet, speciellt för barn. Däremot ser vi som tidigare nämnt en genomgående positiv inställning till styrketräning för barn samt att mer än hälften av föräldrarna anger att rekommendationer och kunskap om styrketräning (generellt) intresserar dem. Om man ser till den positiva inställningen och att styrketräning generellt intresserar många föräldrar kan barnen till dessa föräldrar bli uppmuntrade till ett deltagande i aktiviteter med inslag av styrketräning, vilket enligt Stuji (2015) är väldigt viktigt då familjemedlemmars åsikter och engagemang i ung ålder har en stor påverkan inför framtiden.
24 Föräldrar är positivt inställda till rörelse och styrketräning med egen kroppsvikt men uppvisar i de öppna svaren att de är rädda för att barn ska lyfta tunga vikter. Styrketräning är dock så mycket mer än lyft med tunga vikter, det kan även vara plyometrisk träning, funktionell träning, motståndsträning eller träning med egen kroppsvikt förklarar Myers et al. (2017). En komplexitet vi ser i studien är att definitionen av styrketräning kan ha varierat mellan individer och därav varierar resultaten mellan de stängda och de öppna svaren. Vi kan se att styrketräning i vissa fall definieras som träning med externa vikter, medan vår definition av styrketräning är i enlighet med Myers et als. (2017). Den skilda uppfattning av vad styrketräning innebär kan därmed ha påverkat respondenternas inställning.
Många av de föräldrar som svarat på vår undersökning ser gärna att barn ska vara fysiskt aktiva.
Karlsson (2014) menar att styrketräning för barn ska utformas efter behov, mål och förmåga, både fysiskt och psykiskt, hos barn, vilket många av föräldrarna är eniga om. Styrketräning bör användas för att ge förutsättningar att förbereda kroppen för ett långt och hälsosamt liv (Lloyd et al., 2014), det är därför viktigt att föräldrar har en positiv inställning till styrketräning för barn och ökar sin kunskap kring ämnet för att föregå med gott exempel och hjälpa barnen till hälsofrämjande levnadsvanor.
Det har även visats att ett regelbundet deltagande i fysiska aktiviteter som inkluderar styrketräning uppmuntrar medverkan i fysiska aktiviteter ur ett livslångt perspektiv (Lesinski et al., 2016). En förändring av nuvarande attityder och metoder kring styrketräning är därför angeläget för att öka kunskapen hos föräldrar så de får ta del av de fördelar som kommer med styrketräning. I vårt resultat visar det sig att en mindre del av föräldrarna uppnår rekommendationerna när det kommer till högintensiv fysisk träning och styrketräning vilket i sin tur kan påverka deras barns fysiska aktivitetsnivå. I tidigare forskning (ten Hoor et al., 2015) har de flesta föräldrar varit negativt eller neutralt inställda till att deras barn ska delta i aktiviteter med inslag av styrketräning eftersom de tror att styrketräning kan störa den fysiska utvecklingen. Uppfattningen att styrketräning är dåligt för barnens hälsa och att det rent utav kan vara skadligt är återkommande attityder hos föräldrar menar Anderson et al. (2009). Vårt resultat visar dock att de flesta föräldrarna har en positiv inställning till att deras barn ska delta i styrketräning och anser inte att det är skadligt för barns hälsa, med ett fåtal undantag för de öppna svaren som nämner skaderisken för växande barn. Skillnaden mellan annan forskning och vår undersökning kan dock bero på vilka föräldrar som har besvarat vår enkät. Majoriteten av respondenterna är välutbildade kvinnor i medelåldern från en stor/medelstor stad. I de öppna
25 svaren är de både är vältaliga och till synes insatta i ämnet. Några av dem reflekterar över och tror att kunskapen kring barn och styrketräning har utvecklats samt att synen kring den förändrats. En av respondenterna nämner att denne växte upp med devisen inga tunga vikter innan 15 år men att det nu anses vara förlegat. Däremot är personen i fråga emot hjälpmedel såsom viktbälte, dragremmar osv. för barn.
Vi kan inte säga att vår undersökning representerar en större befolkning men resultatet kan eventuellt generaliseras utifrån en viss grupp av människor, det vill säga välutbildade medelålders kvinnor från en stor/medelstor stad.
Efter genomförd undersökning kvarstår fortfarande att de vetenskapliga bevis som finns inom ämnet barn och styrketräning blir etablerade i föreningsidrotten och i samhället överlag. Vi har under studiens gång insett att utbilda föräldrar är komplext och det är svårt att nå ut med den informationen så länge föräldrarna själva inte är intresserade i ämnet. För att nå ut till barn och därmed en större andel föräldrar vore det önskvärt att lärare inom skolan har en god kunskap om ämnet för att i sin tur utbilda och motivera barnen samt ha styrketräning som ett vanligt förekommande moment i ämnet idrott och hälsa. Även ledare och coacher kan gynnas av en ökad kunskap, dels för att lägga upp relevanta träningsupplägg, men också för att kunna motivera träningsupplägget för barnens föräldrar. Alla vuxna i barns omgivning är viktiga motivatorer då det är i unga år som grunden skapas för barnens framtida fysik.
5.3.METODDISKUSSION
Efter att studien genomförts har metodologiska aspekter diskuterats för att belysa både styrkor och svagheter samt huruvida metoden kunnat utvecklats.
Enkät som insamlingsmetod visade sig dels uppfylla syftet med en högre svarsfrekvens men också nå ut till en högre andel respondenter vilket hade varit mycket mer tidsmässigt krävande vid exempelvis intervjuer (Bryman, 2018). I en tid med pågående pandemi och strikta restriktioner har onlinebaserade enkäter varit ett bra alternativ då inga fysiska träffar krävts och en högre andel svar kunnat samlats in på ett tidseffektivt sätt. Däremot så har författarna inte varit på plats för att kunna svara på eventuella frågor vilket kan ha medfört missförstånd, såsom setts i frågan om ålder då några få svarade barnets ålder istället för sin egen, eller att respondenterna väljer att avstå en fråga till följd av osäkerhet över genomförandet. Dock har en
26 pilotenkät skickats ut för att säkra läsbarheten och att frågorna är förståeliga. Då inga större ändringar behövde göras i pilotenkäten stärks ändå valet av insamlingsmetod (Bryman, 2018).
I en pressad tid med sjukskrivningar, högt tryck på informationsflöde samt en generell oro hos de flesta i samhället, har det tagits i beaktande vid insamling av data samt analyser då svarsfrekvensen eller grupp av respondenter möjligtvis skulle sett annorlunda ut vid en tid fri från pandemi. Däremot är bortfallet i form av obesvarade frågor i studien relativt låg och respondenterna är dedikerade och intresserade av att svara på frågorna. Spannet mellan hur många som svarat varierar dock då alla påståenden inte var obligatoriska att fylla i. Ett öppet svarsalternativ kan medföra ett större bortfall, bland annat, på grund av att det tar längre tid för respondenterna att skriva, vilket vi sett i den öppna frågan “Nedan ber vi DIG beskriva dina tankar i allmänhet kring styrketräning för barn”. Ändock gav den frågan en bredare förståelse för hur föräldrarna tänker kring styrketräning för barn och en värdefull fördjupning till de olika påståendena i enkäten. Ett större bortfall ses på tre påståenden (stängda frågor), “storlek på bostadsort”, “Jag känner mig trygg att låta mitt barn ägna sig åt styrketräning tillsammans med kunniga ledare” och “En utbildad ledare är extra viktigt vid styrketräning än vid annan idrott för barn” då dessa inte var en del av pilotenkäten. Analyser som involverade ovan nämnda frågor kan ha påverkat resultatet men då respondenterna som grupp, både från pilotstudien och ordinarie enkät var liknande, tros inte resultatet ha påverkats märkbart.
En förbättring i enkäten som kunde gjorts är att lägga till antal barn i hushållet. Möjligtvis kunde en fundersamhet uppstå hos respondenter med fler än ett barn hur de skulle svara på frågorna ålder och kön på barnet. Vidare väcks en tanke om huruvida vetskapen om antalet barn i hushållet skulle kunna öppna upp för andra sambandsanalyser eller möjlighet att se eventuella olikheter i exempelvis inställning till styrketräning mellan en- och flerbarnsföräldrar.
Ytterligare en fundering kring enkätens reliabilitet (Bryman, 2018) är huruvida ett eventuellt missförstånd i påståendet “Skaderisken inom styrketräning är större än i de vanligaste föreningsidrotterna” då ytterst få höll med. I en av de öppna frågorna där föräldrarna fick möjlighet att beskriva sina tankar i allmänhet kring styrketräning för barn utläses, motsatt till påståendet, rädslor för skaderisk och osäkerhet i huruvida barnens kroppar skall belastas eller ej. Kan det möjligtvis vara så att föräldrarna även är osäkra på föreningsidrottens träningsupplägg och hälsofördelarna idrotten ger för barnen? Eller anser de att även deltagande i föreningsidrott medför lika hög skaderisk som styrketräning? Det komplexa är att vi inte kan
27 veta om föräldrarna har använt sig av vår definition av styrketräning som angavs i enkäten eller om de har svarat utifrån deras egna definition, vilken kan vara varierad och nyanserad. Det bör således tas i beaktande att resultatet i studien kan vara färgat av respondenternas egna definition.
5.4.KUNSKAPSBIDRAG OCH VIDARE FORSKNING
Studien har bidragit till att fylla vissa kunskapsluckor när det kommer till föräldrars inställning och upplevda kunskap om styrketräning för barn. Studien kan därmed vara behjälplig för föräldrar, ledare och samhället i stort för att öka kunskapsnivån kring barns hälsovinster av styrketräning samt att organisationer borde arbeta med kompetensökning bland ledare. Även idrottslärare och coacher kan ha nytta av studien då de ska öka sin kunskap om föräldrars inställning, och på så sätt stärka medvetenheten i hur de kan förklara och motivera barnens träningsupplägg.
Efter avslutad studie har förslag på vidare forskning tagits fram. Det hade varit intressant att se en liknande studie genomförd på en större population samt med en mer jämn könsfördelning eftersom att vårt urval var mestadels kvinnor i medelåldern från en stor/mellanstor stad som var välutbildade och relativt insatta i ämnet. Det hade även varit av intresse att se huruvida en mer lågutbildad grupp av respondenter skulle orientera sig i enkäten. Även en studie av kvalitativ typ där påståendena kan besvaras på ett mer djupgående plan, varför håller de med eller varför håller de inte med? Vad grundar sig deras inställning i och varifrån har de fått den upplevda kunskapen ifrån? Med en kvalitativ studie hade men även kunnat föra diskussioner därmed nå mer personliga dimensioner. Många av de öppna svar som vi fick var väldigt intressanta och det verkar ha engagerat många av de föräldrar som svarat på enkäten, det hade därför varit givande att ställa följdfrågor.
Vidare förslag till vidare forskning är att undersöka inställning och faktiskt kunskap bland ledare i föreningsidrotter, idrottslärare och coacher inom diverse idrotter.
5.5.SLUTSATS
Syftet med undersökningen var att ta reda på föräldrars inställning och upplevda kunskap om styrketräning för barn och efter genomförd studie har samtliga frågeställningar kunnat besvaras.
Föräldrar har en relativt positiv inställning till styrketräning för barn medan ett fåtal upplever
28 att de har en god kunskap kring ämnet. Däremot visar resultatet att en god upplevd kunskap går hand i hand med en mer positiv inställning samt omvänt; vid en upplevd bristfällig kunskap uppvisas även en mer negativ inställning. Vidare anser föräldrarna att kunskapen i samhället är bristfällig. Dock verkar definitionen av styrketräning vara varierad och nyanserad vilket skapar en komplexitet i diskussionen kring styrketräningens existens i barnens aktiviteter.
Ett samband ses mellan de föräldrar som når rekommendationerna inom vardagsmotion, högintensiv fysisk aktivitet samt styrketräning och deras inställning till styrketräning för barn.
Resultatet från studien visar att föräldrar som når rekommendationerna inom högintensiv fysisk aktivitet uppger en mer positiv inställning till styrketräning för barn. De föräldrar som styrketränar själva, även om det är på en låg nivå, det vill säga att de inte når upp till rekommendationerna inom den specifika träningsformen, uppger i högsta grad en positiv inställning till styrketräning för barn.
29
REFERENSER
Anderson, C. B., Hughes, S. O., & Fuemmeler, B. F. (2009). Parent–Child Attitude Congruence on type and intensity of physical activity: Testing multiple mediators of
sedentary behavior in older children. Health psychology, 28(4), 428. doi: 10,1037 / a0014522
Berg, U. & Ekblom, Ö. (2016). Rekommendationer om fysisk aktivitet för barn. I
Yrkesföreningar för fysisk aktivitet. FYSS 2017: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (s. 98–113). Stockholm: Läkartidningen förlag AB.
Brady, T. A., Cahill, B. R., & Bodnar, L. M. (1982). Weight training-related injuries in high school athletes. The American Journal of Sports Medicine, 10(1), 1–5.
doi:10,1177/036354658201000101
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3., [rev.] uppl.). Malmö: Liber
David, M., & Sutton, C. D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur AB Ejlertsson, G. (2019). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB
Engström, L. (2010). Smak för motion: fysisk aktivitet som livsstil och social markör.
Stockholm: Stockholms universitetsförlag.
Faigenbaum, A. D., & Myer, G. D. (2010). Resistance training among young athletes: safety, efficacy and injury prevention effects. British Journal of Sports Medicine, 44(1), 56-63.
doi:10.1136/bjsm.2009.068098
Faigenbaum, A. D. (2018). Youth resistance training: The good, the bad, and the ugly - The year that was 2017. Pediatric Exercise Science, 30(1), 19-24. doi:10.1123/pes.2017-0290
Fröberg, A., Alricsson, M., & Ahnesjö, J. (2014). Awareness of current recommendations and guidelines regarding strength training for youth. International Journal of Adolescent Medicine and Health, 26(4), 517-523. doi:10.1515/ijamh-2013-0329
