Principprogram och handlingsprogram

(1)

(2)

(3)

3

Principprogram och handlingsprogram

I vårt principprogram och våra handlingsprogram tar vi upp de viktigaste utmaningarna i omvärlden för våra medlemmar och Handels som organisation. Det ger en grund för kongressen att peka ut vilken väg vi ska gå för att hitta lösningar som gynnar och stärker våra medlemmar.

1. Principprogram för jämlikhet

Principprogrammet talar om vad Handels står för och slår fast vår roll och uppgift. Där beskriver vi grunden för vårt fackliga arbete, vår syn på människan, arbetet och samhället.

2. Handlingsprogram för framtidens branscher

Programmet handlar om hur jobben och våra branscher utvecklas, till exempel när det gäller ny teknik. Den snabba utvecklingen sätter fokus på Handelsmedlemmars yrkesskicklighet och rätten till kompetensutveckling. Programmet tar även upp behovet av en hållbar utveckling, trygga om- ställningsmöjligheter och frågor som rör utbildning och en aktiv arbetsmarknadspolitik.

3. Handlingsprogram för trygga jobb

I detta program beskriver vi villkoren i arbetslivet och vägen mot trygga jobb. Att anställda ska ha inflytande över arbetstiden och lönen, må bra och trivas på arbetsplatsen.

4. Handlingsprogram för facklig styrka

Syftet med det här programmet är att staka ut vägen framåt för vår organisation. Fokus handlar om att bygga organisationen så att vi blir många och därmed starka.

(4)

4

Handlingsprogram för framtidens branscher

1. En bransch i ständig förändring

Den privata tjänstesektorn får allt större betydelse för svensk ekonomi. Många av framtidens jobb kommer att skapas inom handeln, som idag är den största branschen i det privata näringslivet. Det är handelsanställda som ser till att befolkningen får tillgång till de varor och många av de tjänster som vi konsumerar. Det handlar om livsmedel och varor för dagligt bruk likväl som sällanköpsvaror som kläder, möbler och elektronik. Även företag och organisationer förlitar sig på handelsanställda för dagliga leveranser. Varorna hanteras i ofta komplexa produktkedjor, förädlas och efterfrågas av kunder genom fysiska och digitala kanaler.

10

Våra medlemmar har en stor bredd av kompetenser och finns i många olika yrken. Pandemin har på ett brutalt tydligt sätt belyst hur samhällsviktiga våra jobb och våra kompetenser är. Utan handels- anställda skulle Sverige snabbt stanna och få brist på det mesta.

Handeln är i hög grad en internationell bransch, med företag som importerar, exporterar och har verksamhet utomlands. Utifrån vad som efterfrågas kan stora handelsföretag idag styra vad den tjänstenära industrisektorn ska producera.

Digitala kanaler gör att utländska e-handelsföretag kan sälja i Sverige utan att ha egna anställda här.

Hittills har svenska handelsföretag klarat sig bra i konkurrensen, vuxit och anställt många medarbe- tare. För att det ska fortsätta behövs bland annat genomtänkta digitala strategier, satsningar på personalens kompetens och att samspelet mellan digital och fysisk handel utvecklas.

20

Handeln är en bransch i ständig förändring. Nya sektorer växer snabbt, exempelvis skönhetssektorn.

Betydelsen för andra branscher, som turismen, ökar också. Handeln ger mer intäkter från turister än någon annan del av besöksnäringen och de anställda har stor betydelse för detta.

Behovet av kompetens växer, men omsättningen på personal är stor. Det beror delvis på att villkoren inte är tillräckligt bra för att anställda ska välja att stanna kvar. Istället för att utveckla den personal som finns läggs stora resurser på att ständigt rekrytera och lära upp ny. Det hindrar branschens posi- tiva utveckling.

Klimatförändringarna och dess konsekvenser är det allvarligaste hotet mot mänskligheten och allt liv på jorden. Orsaken är bland annat att vi under lång tid tillverkat, konsumerat och slängt varor utan eftertanke. Nu måste handeln förändras och bli hållbar och cirkulär, det vill säga att varor ska kunna 30

användas och återanvändas utan att vara skadliga för miljön.

Handeln måste därför i högre grad tjäna pengar på annat än försäljning av nyproducerade varor till så lågt pris som möjligt. Hela den privata tjänstesektorn spelar en stor roll för samhällets omställning mot hållbar konsumtion. Nyckelpersoner i detta är de anställda, de som möter kunderna.

(5)

5

2. Hållbarhet ska styra utvecklingen

Pandemin har inneburit prövningar och kunders köpmönster har behövt anpassas. Men sett ur ett större perspektiv växer handeln i både digitala och fysiska kanaler för försäljning. Antalet anställda blir också fler och speciellt e-handeln ökar starkt och ger många nya jobb. Ny teknik gör att arbetsuppgifter förändras med nya arbetsverktyg, snarare än att jobben försvinner. Kunniga kunder ställer högre krav på service och personalens kunnande. För att möta detta krävs satsningar på utbildning och kompetensutveckling för de anställda.

Utvecklingen i våra branscher måste styras av vad som är långsiktigt hållbart. Tillväxten måste foku- sera på områden och en typ av konsumtion som ligger inom ramen för vad jorden klarar av. Omställ- ningen till en hållbar handel får inte hamna i skymundan. Det skulle få förödande konsekvenser för 10

människor och miljö.

Vi konsumerar idag långt mer än vad som är hållbart. Facket har en viktig roll att föra in sociala, etiska och ekonomiska frågor i hållbarhetsarbetet. Det behövs ett klassperspektiv för att uppnå en rättvis omställning som omfattar alla i samhället.

Om handeln ska få den kompetens som behövs för en god utveckling i framtiden måste anställda få rimliga arbetsvillkor, nödvändig utbildning och kompetensutveckling. Ett jobb i handeln ska vara hållbart och ge en hållbar karriär i ett yrke du kan stå för. Handels arbetar också för goda arbetsvillkor och hållbar produktion genom alla led i de internationella produktkedjorna.

Det är anställda i handeln som informerar om produktmärkningar, säljer second-hand, återvinner, kundanpassar produkter och sprider företagens kärnvärden. Kunniga och medvetna kunder ställer 20

högre krav på handeln. De anställda ser till att de uppfylls om arbetsgivarna ger rätt förutsättningar.

Slit- och släng-mentalitet har ingen plats i framtiden.

Handels ska under kommande kongressperiod verka för:

• Att våra branscher utvecklas inom ramen för vad som är hållbart.

• Att Handels medlemmar blir ambassadörer för hållbar konsumtion och cirkulär ekonomi.

• En rättvis klimatomställning som tar hänsyn till ekonomisk och social hållbarhet.

• Att anställda har rätt till kompetensutveckling i hållbarhetsfrågor under omställningen.

• Att påverka internationellt för goda arbetsvillkor och hållbarhet genom hela produktkedjan.

30

• Att involvera arbetsgivarorganisationer i partsgemensamt arbete för hållbar konsumtion.

3. Kravet på kompetens och facklig sammanhållning ökar

Genom digitalisering och automatisering förändras arbetets innehåll och hela yrken. Vi vet inte exakt hur framtiden kommer att se ut, men vi vet att behovet av kompetent arbetskraft sannolikt ökar än mer.

Automatisering innebär att maskiner tar över arbete som tidigare varit manuellt. Digitalisering inne- bär att datorer dels tar över vissa arbetsuppgifter, dels används som verktyg i jobbet. Med automatisering och digitalisering kan arbetsuppgifter utföras mycket effektivt. Exempel på digitalisering i handeln är självscanningskassor, obemannade butiker kopplade till appar och förstås hela e-handeln.

När det gäller lager och logistikhantering används robotar och annan digital teknik allt mer.

40

Nuförtiden möter handelsföretag sina kunder såväl på fysiska försäljningsställen som på nätet. Detta kallas för ”multikanaler”. De olika kanalerna stärker varandra och når tillsammans fler kunder. Det började med att exempelvis fysiska butiker öppnade e-handel som komplement. Därefter öppnade

(6)

6

rena e-handelsföretag fysiska butiker och showrooms. Nästa steg är att utveckla ”omnikanaler”.

Man strävar efter en ”sömlös” kundresa, där kanalerna används tillsammans utan gränser. Då kan kunden exempelvis titta på en vara och få råd av säljare i butiken, köpa varan online men lämna till- baka varan i butiken om köpet blev fel.

Utvecklingen mot omnikanal i handelns större företag ställer stora krav på personalens kompetens.

Det räcker inte att behärska enbart en av företagets kanaler. Anställda måste kunna arbeta med samtliga kanaler och kunna hjälpa kunden oavsett hur köpet går till. Handels arbetar för att anställda ska kunna växla arbetsuppgifter och utvecklas mellan handelskanalerna. Det förutsätter en stark facklig sammanhållning över dessa kanaler.

Effektiva lager och logistisklösningar är en förutsättning för att företag ska klara sig i konkurrensen.

10

När lager automatiseras och digitaliseras måste de anställda utbildas i de nya arbetssätten.

Strukturomvandling och teknologisk förändring är en naturlig del av samhällets utveckling. Men anställda måste involveras när förändringar som ny teknik och nya arbetssätt införs. Delaktighet är en förutsättning för att kunna ta till sig det nya och ställa om till nya arbetsuppgifter. Det är mycket viktigt och mer lönsamt för alla parter att satsa på den personal som finns på plats, med utbildning och kompetensutveckling, än att försöka byta ut de anställda mot nya som har den kompetens som behövs.

En stor del av Handels medlemmar är specialiserade på olika områden. Det handlar om allt ifrån butiksanställda som är experter på olika produkter till tjänstemän inriktande på verksamhet i folk- rörelser eller kooperativa bolag.

20

Nu blir yrkesroller med specialiserad kompetens ännu viktigare inom handeln. Det beror på att digitalisering har ökat konkurrensen i branschen, att allt fler tjänster inkluderas i handeln och att kunder ställer ökande krav. Som ett svar på det satsar företag på de anställdas hantverkskompetenser och fördjupad rådgivning. Det är ett sätt för företag att klara sig i konkurrensen genom att erbjuda kunderna mer.

Handeln tjänar inte bara pengar på att sälja varor, utan även på allt runtomkring. Exempelvis enklare installationer och fixartjänster, anpassning av varor efter kunders önskemål, rådgivning och riktigt bra kundservice. Anpassningen till ett hållbarare samhälle märks också. Butiker hyr ut och reparerar, kombinerar försäljning av nya varor med second hand. Allt detta kräver speciell kompetens av de an- ställda.

30

• Att alla anställda involveras och erbjuds kompetensutveckling när arbetsgivare gör satsningar mot multi-/omnikanal.

• Att anställda som berörs när lagerhantering automatiseras involveras och erbjuds kompetensutveckling för att tillgodose den förändrade verksamhetens behov.

• Att anställda har möjlighet att specialisera sin kompetens för att möta verksamhetens behov.

• Att anställda ska kunna utvecklas och ha stark facklig sammanhållning, mellan handelskanalerna.

• Att parterna lyfter fram och ser till att mer resurser i samhället läggs på att förstå den privata tjänstesektorns förutsättningar.

(7)

7

Stor bredd på yrken bland Handels medlemmar

Handels behöver bli ännu bättre på att lyfta fram och stötta den stora bredd av yrken, yrkesroller och kompetenser som våra medlemmar har. Det kommer att bli ännu viktigare för att bygga handelskraft genom facklig organisering i framtidens branscher.

I detaljhandeln finns det största yrket på privat arbetsmarknad, butikssäljare. Inom yrket finns många särpräglade roller. Det kan handla om specialister på produktkategorier av olika slag, anställda i specialiserade fysiska koncept, kassaledare samt säljare som jobbar med uthyrning.

Fler exempel: säljande butikschefer, kooperativa butikschefer, visual merchandisers, montö- rer, stylister, florister, skräddare, kallskänkor, olika former av reparatörer och inredningskon- 10

sulenter.

I partihandeln finns många yrkesroller. Här sker en snabb utveckling där vanligt före- kommande roller så som expeditörer och varumottagare allt mer kompletteras med lagerarbetare i rollen som operatörer med ansvar för löpande drift av olika automatiserade system.

Fler exempel: arbetsledare, rangerare, orderutläggare, kvalitetssäkringsroller, lokalvårdare, återvinningsarbetare, transportsamordnare, reparatörer, chaufförer och anställda på lager- hotell.

Inom e-handeln finns många av de yrken som också finns i övrig detaljhandel och parti- handel.

20

Exempel på yrken är: lagerarbetare, chaufförer, olika former av arbetsledare, roller som hanterar reklamationer och returer, montörer samt yrkesroller som går ut på att kund- anpassa, göra i ordning och reparera produkter.

I folkrörelsen och kooperativa bolag finns tjänstemän som jobbar på exempelvis Folksam, Fonus, LO:s fackförbund, politiska partier, i folkrörelsens organisationer och inom Coop.

Exempel på yrken är: chefer, handläggare, e-commerce managers, inköpare, kommunika- törer, programmerare, personalvetare, olika former av verksamhetsutvecklare, försäkrings- säljare, ombudsmän och begravningsrådgivare.

I skönhetssektorn är Handels medlemmar exempelvis: frisörer, barberare, nageltekno- 30

loger, fransstylister, hudterapeuter, massörer, make up-artister och tatuerare.

4. Kunniga yrkesarbetare höjer jobbens status

Som fackförbund ska vi vara med i arbetet att utveckla yrkesroller i de branscher och områden med- lemmarna finns. Målet är att kompetensen ska höjas och att det ska finnas tydligare befattningar med uttalat ansvar, självständighet och inflytande. I takt med ökad kompetens och ansvar ska lönerna öka.

Branschutvecklingen har lett till att nya yrken kommit till och att innehåll och arbetsmetoder i yrken har förändrats. Men det betyder inte att arbetare blir tjänstemän. En följd av utvecklingen är att behovet av vissa tjänstemannaroller helt enkelt minskar. Industriarbetare som arbetar med avancerade tekniska hjälpmedel och automatiserade system är fortfarande industriarbetare. På samma sätt är lagerarbetare som arbetar med avancerade tekniska system fortfarande lagerarbetare.

40

Dagens arbetaryrken innehåller höga specialistkunskaper och kvalificerade arbetsmoment. Det är också viktigt att behålla LO-principen om ett fackförbund och ett avtal för anställda på en arbetsplats (förbundsprincipen).

(8)

8

Många av Handels medlemmar är experter på kundservice. Sälj- och servicekompetenser handlar om att med goda kunskaper skapa förtroende och lojalitet hos kunder. Vi behöver se till att dessa viktiga kompetenser värderas och lyfts fram mer.

För många av Handels medlemmar som är tjänstemän har digitala arbetsverktyg lett till mindre administrativt arbete och mer fokus på kommunikation och att på olika vis möta människor.

• Att våra yrken ska ha god status med möjligheter till utveckling.

• Att tillsammans med arbetsgivarparter ta fram relevanta branschutvecklingsavtal som används för att utveckla branschen och yrkesrollerna.

10

• Tydligare befattningar med större uttalat ansvar, självständighet och inflytande.

• Att upprätthålla förbundsprincipen på våra arbetsplatser.

• Att samtliga Handels företrädare involveras i det fackliga pådrivningsarbetet för utveck- lade yrkesroller och stärkta kompetenser.

5. Utbildning och lärande präglar hela yrkeslivet

Livslång kompetensutveckling är avgörande för arbetstagares trygghet på arbetsmarknaden.

Teknikutvecklingen går snabbt inom områden som artificiell intelligens (AI). Satsningar på utbildning inom AI kan ge både anställda och företag ett försprång, såväl nationellt som glo- balt.

Anställda har rätt till utbildning under hela yrkeslivet. Perioder av lärande måste ingå som en 20

naturlig del av jobbet. Det behövs både långsiktiga lösningar för kompetensutveckling på arbetsplatser och ett utbildningssystem anpassat för studier under arbetslivet.

Den äldre generationen på arbetsmarknaden måste kunna lämna över sitt kunnande till den yngre generationen, som är på väg in i yrkeslivet. Därför har samhället allt att vinna på en eta- blerad ”generationsväxling”, som överför kompetens mellan generationer. En form för detta kan vara att en äldre erfaren anställd erbjuds förmånliga villkor för pensionen mot att arbeta deltid och lära upp en ny förmåga på arbetsplatsen.

Anställda ska kunna utvecklas och påverka sin kompetens i takt med verksamhetens behov.

All utbildning på arbetsplatsen ska följa en utbildningsplan och det ska finnas en kvalificerad handledare som har tid att utföra för sitt uppdrag. Det lokala facket ska ha inflytande över hur 30

utbildning och lärande går till på arbetsplatserna och de förtroendevalda få stöd i sitt arbete med detta.

Alla anställda ska ha rätt till regelbunden och dokumenterad kompetensutveckling utifrån sina behov. Vid sidan av sådana formella kurser och utbildningar är det ”informella lärandet” på arbetsplatserna centralt. Det handlar om ett lärande i vardagen som kräver tydliga mål och struktur, med möjlighet till reflektion och uppföljning.

Trots stora behov investerar arbetsgivare alldeles för lite i att utveckla personalens kompetens.

Låg grundbemanning och osäkra anställningar i vissa delar av handeln inverkar dessutom negativt på förutsättningarna för detta. Det i sin tur är negativt för hela branschens utveckling och är något vi behöver arbeta för att förändra.

40

Löner måste höjas när kraven i arbetet ökar och när den anställde ökar sin kompetens.

Yrkesbevis, certifieringar och goda möjligheter till vidareutbildning är sätt att säkra kompetensutveckling för anställda. Personer som skaffat sig viktiga kunskaper utanför det formella utbildningssystemet ska kunna få dessa bekräftade. Därför behövs ökade möjligheter till

(9)

9

validering. Kompetenser i serviceyrken kan vara svåra att mäta och det är viktigt med fackligt inflytande när validering och arbets- och kompetensvärdering utförs. Annars blir det arbetsgi- varens ensidiga bedömning som bestämmer.

• Att anställda har rätt till kompetensutveckling under hela yrkeslivet.

• Att kompetensutveckling ska ge löneutveckling genom tydliga och objektiva kriterier.

• Fackligt inflytande över kompetensutveckling på arbetsplatserna.

• Ökade möjligheter till validering.

• Offentliga investeringar i en ”generationsväxling”.

6. Fungerande trygghetssystem främjar omställning

10

När hela branscher förändras måste samhällets trygghetssystem fungera. Arbetsgivare har dessutom ett ansvar att arbeta aktivt med omställning inom företagen. Vi behöver ha system för omställning som gör det enklare att byta yrke och bransch när det behövs, innan det gått så långt att en viss typ av yrke och arbetsuppgifter helt försvunnit. Både i den situationen och för dem som sagts upp från ett jobb ska det gå att hitta ett nytt lika bra eller bättre jobb.

En viktig aktör är de trygghetsfonder som arbetsmarknadens parter bildat gemensamt, exempelvis TSL. De ska ta tillvara människors kompetenser och i högre grad erbjuda validering och utbildning till uppsagda som behöver det. På så vis behöver färre uppsagda vänta länge för att kvalificera sig till arbetsmarknadspolitiska program.

Men för att kvalificera sig för stöd vid uppsägning krävs en fast anställning. En stor del av de 20

anställda i handeln kan därför inte ta del av omställningsstöd. Detta måste förändras, så att alla anställda kan få hjälp och stöd till omställning, även de med otrygga anställningar. Det är inte rimligt att ställa en stor del av LO-kollektivet utanför exempelvis TSL. I förlängningen bidrar det dessutom till press på löner och villkor.

Många yrkesverksamma har svårt att klara ekonomin för att vidareutbilda sig i vuxen ålder.

Därför behövs en allmän ”kompetensförsäkring” i Sverige som ger individen bättre ekonomiska möjligheter att utbilda sig, både inom och utanför sitt nuvarande yrke.

Det behövs en förbättrad arbetslöshetsförsäkring som det är lättare att kvalificera sig till. Den ska vara utformad så att den som blir arbetslös under omställningen för att hitta ett nytt jobb ska få en ersättning som motsvarar en stor del av den tidigare lönen. Reglerna ska inte miss- 30

gynna deltidsarbetslösa eller andra grupper. A-kassans tak måste också höjas i takt med löne- ökningarna.

Under kommande kongressperiod ska Handels arbeta för:

• Att de omställningsstöd som arbetsmarknadens parter tagit fram även gäller visstids- och deltidsanställda.

• Rätten till kompetensutveckling under arbetslivet.

• En trygg a-kassa som ger 90 % av de arbetslösa 90 % av sin tidigare inkomst.

7. Utbildningssystemet anpassas och omfattar alla åldrar

Idag är det offentliga utbildningssystemet inriktat på unga innan de etablerar sig i arbetslivet.

Bristen på utbildningar som är anpassade för yrkesverksamma hindrar kompetensutveckling 40

och yrkesväxling. Det är även ett hinder när det gäller att byta till yrken i vilka det är brist på personal.

(10)

10

Den som behöver byta yrke mitt i livet stöter på många hinder. Möjligheterna att studera i vuxen ålder med en vettig inkomst är få och det är svårt att studera och jobba samtidigt.

För att de som är mitt i yrkeslivet ska kunna skaffa sig nya kunskaper som ger möjlighet att gå vidare i yrkeslivet behövs därför fler utbildningar på deltid och på distans. Dessutom be- hövs kvalificerad och branschövergripande yrkesvägledning även för personer mitt i yrkeslivet, vilket saknas idag.

Vi behöver en yrkesutbildning anpassad för våra branscher, som bidrar till goda arbetsvillkor och hög produktivitet. Fler gymnasieprogram bör kunna leda till våra yrken, eftersom behovet av specialistkompetens ökar och branschen allt mer präglas av specialisering och digitalisering.

Det är samhällets ansvar att erbjuda de utbildningar som behövs för behoven på arbetsmark- 10

naden. Det ska inte handla om att privata aktörer vill tjäna pengar på studenterna.

• Att utbildningssystemet anpassas för yrkesaktiva och för att bättre bidra till omställning.

• Att fler ska kunna studera till bristyrken med en ekonomisk ersättning i samma nivå som i arbetslöshetsförsäkringen.

• En kvalificerad och branschövergripande yrkesvägledning som riktas mot yrkesaktiva.

• Att fler gymnasiala utbildningsvägar skapas till jobb i handeln.

• Att yrkeshögskolan byggs ut och får fler utbildningsplatser till våra yrken.

8. Bättre kvalitet på praktik och subventionerade anställningar

För att nå målet om full sysselsättning behövs en aktiv arbetsmarknadspolitik som anpassas 20

till förändringar på arbetsmarknaden. Samhället måste erbjuda arbetslösa utbildningar med kvalitet och åtgärder som ger de kunskaper som efterfrågas. Men för att arbetsmarknadspolitiska åtgärder ska komma i fråga på en arbetsplats måste den ordinarie bemanningen vara tillräckligt stor. Dels för att undvika att arbetsgivare utnyttjar olika former av åtgärder när personalstyrkan är för liten. Dels för att se till att handledare får tid avsatt för sitt uppdrag utan att arbetsbelastningen ökar för övrig personal. Dessutom vill vi undvika en situation där samhället snedvrider konkurrens mellan företag genom subventioner som inte leder till jobb.

För att möta behovet av yrkesväxling måste regelverket för arbetsmarknadspolitiska åtgärder förbättras. Vid alla olika former av praktik och subventionerade anställningar ska lärandet vara i fokus. Det behöver finnas utbildade handledare och utbildningsplaner. En viktig föränd- 30

ring är att samhället börjar betala för fackförbundens omfattande arbete med samråd, där vi ser till att arbetsplatsförlagda åtgärder håller god kvalitet. Handels medlemmar kan inte med sina skattade pengar ensamma stå för ett så grundläggande samhällsuppdrag i våra branscher.

• Att samhället satsar på en aktiv arbetsmarknadspolitik.

• Att endast arbetsplatser som har kollektivavtal ska användas vid arbetsmarknadspolitiska insatser.

• Att samhället ska finansiera en del av fackförbundens arbete med samråd för att säker- ställa kvalitén vid arbetsplatsförlagda åtgärder.

(11)

(12)

HA19103 202102