KAMMARRÄTTEN I DOM STOCKHOLM
2004-05-26 Mål nr 8275-03
KLAGANDE
[Kvinnan, personnummer]
Ombud:
[Ombud, adress]
MOTPART
Färdtjänstnämnden Box 17094
104 62 Stockholm
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Länsrättens i Stockholms län dom den 8 december 2003 i mål nr 19704-03 (se bilaga)
SAKEN
Extra tilldelning av resor enligt lagen (1997:736) om färdtjänst
[Kvinnan] fullföljer sin talan.
Till stöd för sin talan anför [kvinnan] bl.a. följande. Det finns inte någon anledning till att den skatterättsliga bedömningen av tolkuppdrag skall skilja sig åt från den
bedömning som görs i förevarande fall. En enhetlig tolkning bör eftersträvas. Hon åberopar punkten 2 i anmärkningarna till Domstolsverkets föreskrifter om tolktaxa till styrkande av att domstolen är tolkens tjänsteställe. Detta gäller även övriga myndigheter som omfattas av Domstolsverkets tolktaxa, och i förlängningen övriga arbetsplatser hos kommun, landsting och dylikt. Tolken är inte anställd av tolkförmedlingen.
Tolkförmedlingen är enbart en förmedlingstjänst utan andra anställda än förmedlarna själva och möjligtvis någon administrativ resurs. Tolkförmedlingarna har inget
arbetsgivaransvar gentemot tolkarna och kan givetvis inte täcka tolkarnas resekostnader "ur egen ficka". Begreppet tjänsteresor måste förstås på det sättet att en anställd arbetstagare sänds
ut av arbetsgivaren i ett tjänsteärende och att detta inte påverkar lönen mer än eventuellt påslag med traktamente. För tolkar finns ingen sådan anställningsform och därmed ingen grundlön. De är frilansare och ersätts per uppdrag enligt den taxa som uppdragsgivaren bestämt. Inkomsterna beskattas dock oftast som lön, dvs. med A-skatteavdrag. Resa sker aldrig till någon tolkförmedling, utan alltid direkt till uppdragsgivaren.
Resorna till uppdragen skall alltså betraktas som arbetsresor och inte tjänsteresor, vilket innebär att färdtjänst bör
beviljas för dessa.
Färdtjänstnämnden, som har förelagts att svara, har överlämnat beslut om resetilldelning avseende arbetsresor för redan utförda tolkuppdrag under perioden 19 januari 2004 - 17 mars 2004. Samtidigt har ingivits "Föreskrifter och villkor för
landstingets färdtjänst" gällande från den 1 april 2004, samt Tjänsteutlåtande nr 11/2004 (FtjN 0402-19) med förslag till ändringar i de tidigare gällande föreskrifterna.
I tjänsteutlåtandet anges att länsrätten i några domar har uttalat att egna företagare som har kontoret hemma och tolkar som åker mellan olika uppdrag i enlighet med färdtjänstens föreskrifter och villkor inte har rätt att få arbetsresor.
Länsrätten anser att sådana resor utgör resor i tjänsten.
Avsikten har inte varit att utesluta denna grupp från arbetsresor och därmed föreslår förvaltningen en ändring.
Enligt 14 § i föreskrifterna i dess lydelse från den 1 april 2004 tilldelas tillståndshavare som har behov av
arbets-/studieresor en tur och returresa per arbetsdag. Med arbets-/studieresa avses resor till och från arbetsplats. Om tillståndshavare har oregelbunden arbetstid eller speciella anställningsförhållanden görs en individuell prövning utifrån faktiska förhållanden.
DOMSKÄL
Kammarrätten finner att de i målet aktuella resorna är att anse som arbetsresor och att [kvinnan] har rätt till extra tilldel-
ning av resor för dessa. Det ankommer på Färdtjänstnämnden att bestämma vilket antal resor [kvinnan] skall tilldelas.
DOMSLUT
Kammarrätten förklarar med ändring av underinstansernas avgöranden att [kvinnan] är berättigad till extra tilldelning av resor för arbetsresor.
Kammarrätten överlämnar åt Färdtjänstnämnden att bestämma
antalet resor.
HUR MAN ÖVERKLAGAR (formulär 1) se bilaga
Marja Regner Kerstin Belfrage Henrik Hedberg lagman kammarrättsråd tf assessor referent
[Föredragande]
föredragande - - -
LÄNSRÄTTEN I DOM STOCKHOLMS LÄN
2003-12-08 Mål nr 19704-03
KLAGANDE
[Kvinnan, personnummer]
Ombud:
[Ombud, adress]
MOTPART
Färdtjänstnämnden Box 17094
104 62 STOCKHOLM ÖVERKLAGAT BESLUT
Färdtjänstnämndens beslut den 1 oktober 2003 Diarienummer 2003-3280
SAKEN
Extra tilldelning av resor enligt lagen (1997:736) om färdtjänst
BAKGRUND
[Kvinnan] har genom beslut meddelat den 23 september 2002 beviljats färdtjänst. Grundtillståndet gäller till och med den 30 september 2004 och avser resa med av färdtjänsten anvisat
fordon, med undantag från samåkning. En (1) ledsagare får följa med utan extra kostnad.
Färdtjänstnämnden avslog den 1 oktober 2003 [kvinnans] ansökan om extra tilldelning av resor (arbetsresor för tolkuppdrag).
Som skäl angavs följande. Med arbetsresa avses resor till och från fast arbetsplats/tjänsteställe. Arbetsresor kan inte
beviljas för resor i samband med uppdrag. Den typen av resor är att betrakta som resor i tjänsten. Vid tolkuppdrag utgår viss reseersättning.
YRKANDEN M.M.
[Kvinnan] vidhåller i överklagande sin ansökan. Till stöd för sin talan anför hon i huvudsak följande. Färdtjänsten har anfört dels att reseersättning ingår i tolktaxan, dels att resorna i fråga är tjänsteresor. Hon ger nu in intyg från Stockholms tolkförmedling, TolkJouren och Botkyrka tolkförmedling till styrkande av att reseersättning inte ingår i tolkersättningen. För de flesta tolkuppdrag, inom exempelvis landsting, kommun och skolväsendet, utgår ingen reseersättning.
Den förhöjda ersättning som ibland utgår under första timmen avser tidsspillan, det vill säga restidsersättning, vilket inte är detsamma som reseersättning, varken faktiskt eller teoretiskt. Vad beträffar reseersättning enlig Domstolsverkets taxa är enbart milersättning reglerad i avtalet.
Rättegångsbalken stipulerar att skälig ersättning skall utgå till tolkar. Vad som är skälig ersättning avgörs från fall till fall av tjänstgörande beslutsfattare hos uppdragsgivaren.
Enligt hennes uppfattning är praxis, när tolk anlitas direkt av domstol, att ersättning utgår för resa med kollektivtrafik i förekommande fall samt att tåg andra klass eller motsvarande ersätts vid resa utanför länet. Detta tillämpas av de
tolkförmedlingar utanför Stockholms län, exempelvis i Uppsala och Gävle, som normalt ersätter resor. När tolkuppdrag hos domstol, polis och advokater förmedlas av tolkförmedlingar tillämpas inte Domstolsverkets taxa fullt ut. Då gäller i stället tolkförmedlingarnas egna begränsningar av
reseersättningen. Faktisk ersättning utgår då exempelvis inte för tidsspillan, utan den beräknas schablonmässigt. Vad beträffar Migrationsverket utbetalas viss reseersättning enbart för akuta uppdrag. Den täcker dock inte faktisk resekostnad med taxi. Utan extra resetilldelning berövas alltså tolken
möjlighet att arbeta och försörja sig. Eftersom ersättningen inte utges av någon annan huvudman åligger ansvaret
färdtjänsten. Intyg från Domstolsverket samt däri refererad dom (Kammarrätten i Jönköping, mål nr 1800-1995) åberopas till styrkande av att resorna till och från tolkuppdragen ska
betraktas som arbetsresor och inte tjänsteresor. Hon vill betona att hon inte är anställd av tolkförmedlingarna utan att det är den instans hon tolkar åt/hos som är hennes
uppdragsgivare. Enligt lagstiftarens intentioner skall nödvändiga resor, som arbetsresor, prioriteras och någon begränsning skall inte göras beträffande dessa. Detta framgår av prop. 1996/97:115 vari anges att möjligheten att begränsa antalet resor inte bör utnyttjas för nödvändiga resor såsom resor till och från arbetet (s. 52-53). Vidare sägs att det i begreppet "i skälig omfattning" enligt 9 § färdtjänstlagen ligger att resor till och från arbetet inte skall begränsas till antalet (a. prop. s. 79). Även riksdagens socialutskott samt trafikutskottet har betonat att begränsning av antalet resor inte får göras beträffande nödvändiga resor, t.ex.
dagliga resor till arbetet. Avsikten med bestämmelsen är i stället att minska överkonsumtionen av icke nödvändiga resor. I beslutet säger nämnden, med hänvisning till sina föreskrifter och villkor, att biljetter kan beviljas endast för resor till och från fast arbetsplats. I dessa föreskrifter och villkor sägs ingenting om fast arbetsplats. Det är en ny och inte tidigare tillämpad tolkning eftersom hon haft färdtjänst i flera år. - [kvinnan] ger in intyg från Stockholms
tolkförmedling, TolkJouren, Botkyrka tolkförmedling och Domstolsverket.
Färdtjänstnämnden vidhåller sitt beslut och yttrar bl .a.
följande. [Kvinnan] har ansökt om arbetsresor ca 5 dagar per vecka eller mer under perioden 2003-10-01-2004-09-30. [Kvinnan]
arbetar som frilansande tolk vid bl .a. Stockholms Tolk- förmedling. Vid telefonsamtal den 7 november 2002 med [en man], Stockholms Tolkförmedling, framkom det att tolken vanligtvis får små uppdrag från tolkförmedlingen per telefon, aldrig vid besök på förmedlingen. I arvodet är det inbakat en viss reseersättning så till vida att tolken för första
arbetstimmen får ett högre arvode som skall gälla som en teoretisk reseersättning. Vissa myndigheter betalar ut en extra reseersättning för sina uppdrag. Med stöd av 9 §
färdtjänstlagen har Stockholms läns landsting utfärdat föreskrifter och villkor för tilldelning av resor för 2003 samt förutsättningar för resornas genomförande. Enligt "Föreskrifter och villkor" § 3 beslutar Färdtjänstnämnden årligen om den generella resemängd som tillståndsinnehavaren har rätt till.
Utöver detta beslutas också om eventuell möjlighet till extra tilldelning av resor för fritidsändamål utifrån
budgetförutsättningarna. Med arbetsresor avses resor till och från arbetsplats. Färdtjänstresor kan inte beviljas för resor i tjänsten eller yrkesutövning, varken för anställda eller egna företagare. Enligt "Föreskrifter och villkor" finns inte
tilldelningsgrund för de resor [kvinnan] ansökt om eftersom dessa avser resor i tjänsten. Nämnden åberopar Länsrättens i Stockholms län dom den 13 oktober 2003 i mål nr 10338-03.
DOMSKÄL
I 9 § lagen om färdtjänst anges att tillstånd i skälig
omfattning får förenas med föreskrifter om vilket färdsätt som får användas, hur många resor tillståndet omfattar och inom vilket område resor får göras. Om det finns särskilda skäl får tillståndet även i övrigt förenas med villkor.
Länsrätten gör följande bedömning.
Den dom från Kammarrätten i Jönköping som åberopas av [kvinnan]
avser skatteavdrag (enligt den tidigare uppbördslagen) och har enligt länsrättens mening inte någon betydelse för avgörandet av nu aktuell fråga. Från Länsrätten i Stockholms län finns en praxis i färdtjänstmål att inte jämställa resor till och från tolkuppdrag med resor till och från arbetet (se t.ex.
länsrättens mål nr 10338-03, 2621-03 och 22343-02). Frågan har såvitt känt inte prövats av någon högre instans. Länsrätten finner mot denna bakgrund, i likhet med Färdtjänstnämnden, att aktuella resor inte är resor till och från arbetet. [Kvinnan]
är således inte berättigad till extra färdtjänstresor för
tolkuppdrag och detta gäller oavsett om reseersättning utgår för uppdragen eller inte. Överklagandet skall därför avslås.
DOMSLUT
Länsrätten avslår överklagandet.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (Dv 3109/1a) Linda Bågling
