ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM Mål nr M Miljödomstolen Östersund KLAGANDE. [ormhållaren, adress] MOTPART

ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM Mål nr M 132-08 Miljödomstolen

2008-03-25 Östersund

KLAGANDE

[ormhållaren, adress]

MOTPART

Gävle kommun

Byggnads- och miljönämnden 801 84 GÄVLE

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsens i Gävleborgs län beslut 2008-01-03 i ärende nr 505-8645-07, se bilaga 1

SAKEN

tillstånd att hålla ormar inom detaljplanelagt område DOMSLUT

Med upphävande av Länsstyrelsens i Gävleborgs län beslut den 3 januari 2008, dnr 505-8645-07, och Byggnads- och miljönämndens i Gävle kommun beslut den 23 maj 2007, dnr 2005-1718, lämnar miljödomstolen [ormhållaren] tillstånd att hålla 47 ormar, varav 20 giftiga, i sin bostadslägenhet med adress Vretasvägen 27 C i Valbo.

YRKANDEN M.M.

[Ormhållaren] har yrkat att miljödomstolen meddelar honom tillstånd till hållande av 47 ormar, varav 20 giftiga.

Byggnads- och miljönämnden i Gävle kommun har bestritt ändring.

Till stöd för överklagandet har [ormhållaren] anfört i huvudsak följande. Av praxis framgår att en rädsla som saknar saklig grund inte är att betrakta som en olägenhet. Av motiven till miljöbalken framgår förvisso att även psykiska faktorer kan

utgöra olägenhet för människors hälsa men dessa faktorer måste ha kopplingar till den fysiska miljön, ex. lukt och buller. Det är inte visat att människor i allmänhet känner oro inför ormar.

Inte heller är det visat att det finns fog för sådan oro.

Kommunen har vid sin inspektion konstaterat att ormarna inte kan rymma. Han lever upp till de föreskrifter om bl.a.

ormhållning som djurskyddsmyndigheten meddelat, DFS 2005:8.

I yttrande över [ormhållarens] överklagandeskrift har kommunen anfört i huvudsak följande. Det är allmänt vedertaget att många människor i samhället hyser stor rädsla för ormar. Den rädsla som människor känner över giftormar är reell eftersom det inte är osannolikt att ormar rymmer från sina terrarier. Hållande av giftorm ska ske på sådan plats och skötas av person med sådan kompetens att risken för olägenhet för utomstående blir

försumbar. För att hållas som legitimt bör även varje enskilt hållande av giftorm tjäna ett mer allmänt intresse. Zoologiska trädgårdar och lärosäten torde vara sådana platser med sådan kompetens och av sådant allmänt intresse som kan anses lämpliga. [Ormhållaren] har inte uppvisat några dokumenterade kunskaper av relevans för ormhållning. [Ormhållarens] intresse för ormar bör vara tillräckligt tillgodosett med ett tillstånd att hålla ogiftiga ormar. Giftiga ormar kan dessutom försvåra och omöjliggöra insatser från räddningstjänsten.

I bemötande har [ormhållaren] anfört bl.a. följande. Det är osannolikt att en orm skulle kunna rymma ur sitt terrarium och därefter ut ur rummet. Kommunen har inte presenterat någon utredning som visar på att människor i allmänhet känner oro inför ormar. Kommunens påstående därom kan därför inte läggas till grund för ett beslut. Det finns inget stöd i gällande rätt

för kommunens påstående att varje enskilt hållande av giftorm ska tjäna ett mer allmänt intresse. Räddningstjänsten får vid en eventuell insats i lokalen göra en bedömning om de värden som kan räddas motiverar en insats trots den förhöjda risk som ormhållning kan medföra. Ormhållning kan dock aldrig hindra en insats om människors liv och hälsa är i fara.

DOMSKÄL

Miljödomstolen noterar inledningsvis att länsstyrelsen uppfattat att ansökan avser 22 ormar, varav några giftiga.

Detta förbiseende kan dock inte ha påverkat länsstyrelsens bedömning på sådant sätt att målet bör visas åter.

Enligt 9 kap. 11 § miljöbalken får regeringen föreskriva att vissa djur inte utan särskilt tillstånd av kommunen får hållas inom områden med detaljplan eller områdesbestämmelser, om

sådana föreskrifter behövs för att hindra att olägenheter för människors hälsa uppstår. Regeringen får överlåta åt kommunen att meddela sådana föreskrifter. I 39 § förordningen om

miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd anges bl.a. att om det behövs för att hindra att olägenheter för människors hälsa uppkommer, får kommunen föreskriva att orm inte får hållas inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser utan särskilt tillstånd. Enligt 3 § Hälsoskyddsföreskrifter för Gävle kommun krävs tillstånd för att hålla orm inom område med detaljplan.

Av 36 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd framgår bl.a. att husdjur som hålls i fångenskap skall förvaras och skötas så att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer. Enligt 2 kap. 2-3 § § miljöbalken ställs krav på kunskap och försiktighetsmått av alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet för att skydda människors hälsa mot skada eller olägenhet. I 9 kap. 3 § miljöbalken stadgas att med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Av motiven till

nämnda bestämmelse (prop. 1997/98:45, del 1 s. 351 och del 2 s.

109) framgår bl.a. att störning som medför psykisk påverkan visserligen kan utgöra olägenhet för människors hälsa men att bestämmelsen enbart omfattar störningar som vid en medicinsk eller hygienisk bedömning kan anses påverka hälsan och välbefinnandet samt att bedömningen måste utgå från vad människor i allmänhet anser vara en olägenhet.

Miljödomstolen finner inte att det är visat annat än att

[ormhållaren] har god kunskap om ormar och att han kan hantera dessa på ett bra satt. I tillståndsansökan har [ormhållaren]

uppgett att han tagit del av de djurskyddsföreskrifter som rör verksamheten samt att terrarier och lokaler är rymningssäkra.

Vid inspektion av terrarier och lokaler har kommunens tjänstemän bedömt att ormarna inte kan rymma om dörren till lokalen hålls stängd. Det har inte gjorts gällande, och

utredningen i målet ger inte heller stöd för, att ormarnas

antal bör begränsas av säkerhetsskäl med hänsyn till exempelvis lokalen, terrariernas antal och beskaffenhet eller

[ormhållarens] förmåga att ta hand om det antal ormar som det i målet är fråga om. Utredningen i målet ger inte stöd för att

människor i allmänhet eller ens många människor känner psykiskt obehag av att en granne håller orm i sin lägenhet. Enbart det förhållandet att grannar kan känna psykiskt obehag av ormhållningen medför inte att obehaget vid en medicinsk

bedömning kan anses påverka hälsan och välbefinnandet i sådan grad att det utgör olägenhet för människors hälsa i

miljöbalkens mening. Överklagandet ska därför bifallas. 19 kap.

Djurskyddsmyndighetens författningssamling DFS 2005:8 med

särskilda bestämmelser för hållande av ormar och ödlor finns föreskrifter avseende konstruktion av förvaringsutrymmen m.m.

som bl.a. innefattar krav på rymningssäkerhet. Epizootilagen med följdförfattningar innehåller bl.a. regler om förebyggande åtgärder och bekämpning av sådana allmänfarliga djursjukdomar som kan sprida smitta bland djur eller från djur till människa.

På grund av förekomsten av sådana bestämmelser saknas anledning att förena tillståndet med villkor.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se överklagandehänvisning

Överklagande skall ges in till Östersunds tingsrätt,

miljödomstolen, senast den 15 april 2008 och vara ställt till Svea hovrätt, Miljööverdomstolen. Prövningstillstånd krävs.

På miljödomstolen vägnar

I domstolens avgörande har deltagit chefsrådmannen Emilsson och miljörådet Inge Bodin. Föredragande har varit [en

tingsnotarie].

- - -

LÄNSSTYRELSEN BESLUT GÄVLEBORG

2008-01-03 Dnr 505-8645-07 delgivningskvitto

Rättsenheten [namnunderskrift 2]

Överklagande av Byggnads- och Miljönämnden vid Gävle kommuns beslut om tillstånd för hållande av orm

Beslut

Länsstyrelsen avslår [ormhållarens] överklagandet avseende rätt att hålla giftiga ormar.

Länsstyrelsen ändrar kommunens beslut avseende ogiftiga ormar på så sätt att villkoren upphävs.

Länsstyrelsen avvisar [boendes] överklagande.

Bakgrund

Byggnads- och Miljönämnden vid Gävle kommun beslutade den 23 maj 2007 ätt bevilja tillstånd för hållande av ogiftiga ormar.

Tillståndet gäller med följande villkor:

- Tillståndet gäller bara ogiftiga ormar - Ormar ska hållas i enlighet med ansökan

- Ormar ska hållas i därför avsett rymningssäkert och låst terrarium

- Terrariet ska vara försett med en skylt som anger ormens svenska och vetskapliga artnamn samt en varningsskylt med texten orm

- Terrarium med ormar ska förvaras i ett eget rum som samtidigt inte behöver nyttjas för bostadsändamål. Dörren till rummet ska hållas låst. Eventuella fönster, ventiler och liknande ska hållas stängda eller vara försedda med säkerhetsnät eller annan anordning som omöjliggör att ormen kan passera därigenom.

- På dörren till rummet ska finnas varningsanslag med texten

"VARNING, TERRARIUM MED ORM. OBEHÖRIGA ÄGA EJ TILLTRÄDE

- Antalet ormar och arter får inte överstiga på ansökan angivet antal och arter. Vid förändring av antalet ormar eller arter ska detta i förväg meddelas Bygg & Miljö. Gävle

- Tillståndet är personligt och kan inte överlåtas.

- Tillståndet kan återkallas om villkoren i detta beslut eller gällande djurskyddslagstiftning överträds/försummas.

[Ormhållaren] överklagade byggnads- och miljönämndens beslut yrkar i första hand alt han skall beviljas tillstånd att hålla

giftiga ormar. 1 andra hand yrkar han att villkoren bör

upphävas. Som grund för sitt yrkande uppger han bl.a. följande, 1 beslutet konstaterar Byggnads- och miljönämnden att "ormarna bedöms inte kunna rymma från utrymmet om dörren hålls stängd1´.

En risk för olägenheter föreligger alltså inte. Den rädsla nämnden anser att grannarna känner skulle alltså vara helt ogrundad och saknar därför relevans. Vad han känner till så finns det inte något fall där giftormar rymt ur sina terrarier, endast ett fall där giftormar rymt under transport. De

ormrymningar som förekommit i media har i övrigt uteslutande rört ogiftiga ormar och har handlat om folk som haft sina ormar utan tillstånd i icke godkända utrymmen. Det är ju just för att

se till att ormar hålls under rymningssäkra former som tillståndskravet finns. Sverige har inget förbud mot att hålla giftormar. De ormar jag har håller jag i enlighet med gällande lagstiftning både när det gäller hälso- och djurskydd. De villkor som Byggnads- och Miljönämnden ställer för tillståndet är inte rimliga. Det finns exempelvis ingen anledning att ormarna skall hållas i ett rum som inte utnyttjas för

bostadsändamål eller att med anslag varna för ormarna. Dessa krav hade varit fullt rimliga om det rört sig om giftormar, men nu rör ofarliga djur.

Byggnadsnämnden har i yttrande som inkom till Länsstyrelsen den 20 juni 2007 bl.a. uppgett följande. Ormar orsakar oro. Ormar har tidigare rymt i flerbostadshus och det kan komma att hända igen. -Om den orm som kan rymma är giftig är oron starkt befogad. Med hänvisning till försiktighetsprincipen i

miljöbalken bör hållande av giftormar i flerbostadshus således inte tillåtas. Inte heller ogiftiga ormar är ofarliga, de kan bl.a. sprida smitta via bett. Vid t.ex. brand kommer troligen glasen på terrarier att spricka och ormar att komma lös.

Släcknings- och räddningspersonal kommer inte att kunna utföra sitt arbete om det är oklart vilka ormar som kan finnas i

fastigheten. Om det finns misstanke om att giftormar finns lösa kommer räddningsinsatsen i värsta fall att utebli för att

skydda räddningsmanskapet mot ormbett. Om det finns orm i fastigheten är det därför mycket viktigt att det tydligt

framgår vilka ormar som finns där och att det rum där ormarna finns är tydligt utmärkt.

[Ormhållaren] har i yttrande som inkom till Länsstyrelsen den 19 juli 2007 uppgett bl.a. följande. Vid bett från ogiftiga ormar föreligger förvisso en liten teoretisk risk att infekteras av någon av de bakterier ormen har i sin saliv, till de

allvarligare av dessa hör stelkrampsbakterien. Denna risk är dock avsevärt mindre än vid bett från andra sällskapsdjur då ormare är mycket renare i munnen. Ormar är växelvarma vilket innebär att de saknar förmåga att effektivt reglera sin

kroppstemperatur genom inre processer som fettförbränning, svettning, flämtning m.m. Att de inte har något sätt att göra sig av med överskottsvärme medför att de är väldigt känsliga mot för höga temperaturer. Vid en eventuell brand är det troligaste att ormarna skulle dö av rökförgiftning långt innan terrarierna sprack av värmen, men om inte annat skulle de med största sannolikhet dö av värmeslag innan temperaturen nått den nivå där glaset började spricka. För de festa ormarter är en temperatur på fyrtio grader tillräckligt för att döda.

Påståendet att ormarna skulle utgöra ett hinder vid en eventuell räddningsinsats är inte belagt. I själva verket har

räddningsmanskapet tjocka och kraftiga skyddskläder som gör dem väl rustade att möta diverse faror, varav eventuella giftormar hör till de mer ringa. Tänderna hos de giftiga ormarna han sökt tillstånd för är inte långa nog och kraften i hugget är inte tilläckligt för att bita igenom deras dräkter.

[Boende] har också överklagat bygg och miljönämndens beslut och får anses yrka att tillstånd för att hålla orm inte skall

beviljas. Som grund för sitt yrkande anför han att hållande av orm inte skall tillåtas på grund av människors oro, svårigheter att kontrollera antal/förökning, ormar kan vara giftiga eller på annat sätt farliga, av hänsyn till ormens bästa och god djurhållning bör orm inte hållas i lägenhet, osvenska vilda djur bör inte hållas i lägenhet.

Länsstyrelsens motivering

Med olägenhet för människor hälsa avses enligt 9 kap 3 § miljöbalken en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka människors hälsa menligt.

En störning måste vara av någon betydenhet och inte av helt tillfällig natur samt kunna vara skadlig i antigen fysiskt eller psykiskt hänseende på en människas hälsotillstånd. I enlighet med den praxis som har utvecklats enligt

hälsoskyddslagen omfattas även sådana störningar som i första hand påverkar välbefinnandet i inte ringa grad. Med störningar som påverkar välbefinnandet avses störningar som inte är av sådan karaktär att de kan visas vara direkt hälsoskadliga men ändå påverkar människors psykiska välbefinnande. I paragrafen har uttryckligen angetts att bedömningen ska ske från medicinsk eller hygieniska utgångspunkter. Bedömningen måste utgå från vad människor i allmänhet anser vara en olägenhet och kan inte enbart baseras på en enskild persons reaktioner i det enskilda fallet. Även bedömningen huruvida en störning ska anses vara ringa är beroende på hur människor i allmänhet uppfattar störningen. Liksom enligt hälsoskyddslagen bör dock gälla att hänsyn ska tas till personer som är något känsligare än normalt, t.ex. allergiker. Det förhållandet att helt

tillfälliga störningar inte omfattas av begreppet olägenhet enligt paragrafen innebär att störningen måste ha en viss varaktighet (prop 1997/98:45 del 2 s 109).

Enligt 9 kap 11 § miljöbalken får regeringen föreskriva att vissa djur inte utan särskilt tillstånd av kommunen får hållas inom områden med detaljplan eller områdesbestämmelser, om sådana föreskrifter behövs för att hindra att olägenheter för människors hälsa uppstår. Regeringen får överlåta åt kommunen

att meddela sådana föreskrifter. Av 39 § förorening om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd anges bl a att om det behövs för att hindra att olägenheter för människors hälsa uppkommer, får kommunen föreskriva att orm inte får hållas inom område med detaljplan eller områdesbestämmelse utan särskilt tillstånd.

I Gävle kommuns särskilda hälsoskyddsföreskrifter (KFS 1995:1) antagna i kommunfullmäktige anges i 3 § att tillstånd från

byggnads- och miljönämnden krävs för att få hålla orm inom detaljplan.

I miljödomstolens dom den 17 mars 2005 i mål M 242-03 fann miljödomstolen att ett stort antal ormar inom ett tätbebyggt område kan utgöra en olägenhet för människors hälsa.

Länsstyrelsen gör följande bedömning.

Ansökan avser ett stort antal ormar, 22 stycken av vilka några är giftiga, som skall hållas i ett flerfamiljshus. Det finns

sannolikhet att anta att de boende i området känner oro på grund av antalet ormar som hålls i [ormhållarens] bostad. Risken att ormarna ska rymma är liten då de hålls inlåsta i terrarier.

Någon garanti för att ormarna inte kan rumma kan dock inte lämnas. Ett så stort antal ormar i ett tättbebyggt område får

mot denna bakgrund anses som en olägenhet för människors hälsa och påtagligt inverka på människors hälsa eller välbefinnande.

Med hänsyn härtill får nämnden anses haft fog för sitt beslut att inte medge tillstånd för hållande av giftiga ormar i bostaden.

Då bl.a. Djurskyddsmyndighetens föreskrifter DFS 2005:8 föreskriver vilka säkerhetsmått som ska iakttas vid ormhållning saknas anledning att förena tillståndet med villkor.

Tillståndet för ogiftiga ormar gäller därför utan de av kommunen meddelade villkoren.

Enligt 16 kap 12 § miljöbalken får överklagbara domar eller beslut bl.a. överklagas av den som domen eller beslutet angår, om avgörandet har gått honom eller henne emot. [Boende] har överklagat kommunens beslut. Då [boende] bor på ett, ur ormhållningsperspektiv, längre avstånd kan beslutet att hålla orm inte anses angå [boende]. [boendes]

överklagande bör således avvisas.

I det här beslutet har även [person från Miljöskyddsenheten]

deltagit.

Hur man överklagar

Detta beslut kan överklagas till miljödomstolen, enligt bilaga.

[namnunderskrift 1]

[namnunderskrift 2]

Bilaga:

Hur man överklagar Kopia till:

[ormhållaren, adress]

[boende, adress]

Bygg- och miljönämnden i Gävle kommun