• No results found

Uppföljning av tillsyn i den fristående gymnasieskolan Cybergymnasiet Malmö i Malmö kommun

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Uppföljning av tillsyn i den fristående gymnasieskolan Cybergymnasiet Malmö i Malmö kommun"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Uppföljning av tillsyn i den fristående gymnasie- skolan Cybergymnasiet Malmö i Malmö kommun

Beslut

Skolinspektionen bedömer att Cybergymnasiet Malmö AB har vidtagit sådana åtgärder att de påtalade bristerna i verksamheten har avhjälpts. Skolinspekt- ionen avslutar därmed tillsynsärendet.

Bakgrund

Skolinspektionen har genomfört tillsyn i den fristående gymnasieskolan Cybergymnasiet Malmö i Malmö kommun. Tillsynen genomfördes under vå- ren 2011.

Skolinspektionen konstaterade efter genomförd tillsyn av Cybergymnasiet Malmö den 6 juli 2011 (dnr 44-2010:3766) brister i verksamheten. Skolinspekt- ionen har därför förelagt huvudmannen att vidta åtgärder avseende Målupp- fyllelse och resultat, Pedagogisk ledning och utveckling av skolan, Skolans lä- randemiljö samt Enskild elevs rätt. Skolinspektionen har begärt att Cybergym- nasiet Malmö AB senast den 6 december 2011 ska redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits på ovanstående områden. En sådan redogörelse har inkommit den 5 december 2011. Den 9-10 maj 2012 genomfördes även ett uppföljande besök på skolan.

De påtalade bristerna var följande:

Föreläggande:

- Alla elever ges inte möjligheter att lägst nå grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier (9 kap. 8 § 1985 års skollag, Lpf 94, 2.1 Kunskaper, Mål att uppnå i de frivilliga skolformerna, 1 kap. 6 § gymnasieförordningen, Kursplanerna).

- Rektor och huvudman tar inte tillräckligt ansvar för att alla elever ska få en arbetsplatsförlagd utbildning utformad i enlighet med författningar- nas krav (9 kap. 8 § 1985 års skollag, Lpf 94, 2.6 Rektors ansvar, 1 kap.

2 § och 5 kap. 15 och 16 § § gymnasieförordningen).

(2)

- Skolans pedagogiska personal har inte alltid utbildning för den under- visning de i huvudsak bedriver (9 kap. 8 § första stycket 4 p, 16 b § första stycket och 2 kap. 4 och 5 §§ 1985 års skollag).

- Alla elever ges inte i tillräckligt hög grad fortlöpande information om sin kunskapsutveckling i relation till kursplanernas krav (9 kap. 8 § 1985 års skollag, Lpf 94, 2.5 Bedömning och betyg, Riktlinjer, 7 kap. 19 § gymnasieförordningen, Kursplanerna).

- Alla rektorer tar inte i tillräckligt hög grad ansvar för att skolans resultat används som underlag i kvalitetsarbetet (9 kap. 8 § 1985 års skollag, Lpf 94, 1.2 Skolans värdegrund och uppgifter, Den enskilda skolans utveckl- ing och 2.6 Rektors ansvar).

- Undervisningen utgår inte på alla program i tillräcklig omfattning från programmålen och kursplanernas krav (9 kap. 8 § 1985 års skollag, Lpf 94, 2 Mål och riktlinjer, 2.1 Kunskaper).

- Undervisningen anpassas inte i tillräcklig utsträckning till enskilda ele- vers förutsättningar och behov (9 kap. 8 § 1985 års skollag, Lpf 94, 1.1 Grundläggande värden, En likvärdig utbildning, 2.1 Kunskaper, Rikt- linjer, 6 kap. 14 § och 8 kap. 1 § gymnasieförordningen).

- Skolan arbetar inte tillräckligt aktivt med elevernas inflytande (9 kap.

8 § 1985 års skollag, Lpf 94, 1.1 Grundläggande värden, En likvärdig ut- bildning, 2.1 Kunskaper, Riktlinjer, 5, 6 och 8 kap. gymnasieförordning- en).

- Det förebyggande värdegrundsarbetet utgår inte i tillräcklig utsträck- ning från en gemensam grundsyn och är inte tillräckligt förankrat i sko- lans plan mot kränkande behandling (9 kap. 8 §, 1 kap. 2 § och 14 a kap.

8 § 1985 års skollag).

- Alla elever får inte det stöd de behöver i skolarbetet (1 kap. 2 § 1985 års skollag, Lpf 94, 2.1 Kunskaper, Riktlinjer, 8 kap. gymnasieförordning- en).

(3)

Huvudmannen har i skrivelse som inkom till Skolinspektionen den 5 december 2011 redovisat följande åtgärder:

- Eleverna kan ta del av stödundervisning i svenska, matematik och eng- elska vid sex pass i veckan, två lektioner per ämne. Utöver möjligheten att läsa om en IG-bedömd kurs kan de efter behovsprövning få indivi- duellt stöd av speciallärare/specialpedagog, kurator och eller skolpsyko- log. Timplanen i svenska och matematik har utökats i årskurs 1 med cirka tjugo procent. För att komma tillrätta med frånvaron, har skolan anställt en administratör. Skolan har arbetat med att reducera grupp- storlekarna i respektive kurstillfälle.

- Under föregående såväl som innevarande år har arbetet med ”platsin- förskaffning” fortsatt. Skolan har startat upp kontakter med såväl ar- betsgivare som fackförbund för att få till stånd arbetsplatser som vi kan använda. Samtliga elever i såväl årskurs fyra som tre har fått platser in- för vårens (2012) arbetsplatsförlagda lärande.

- Skolan har en relativt ung personal men har haft en del föräldraledighet bland de behöriga lärarna. Alla tjänster har inte lyckats tillsättas med behöriga vikarier. Det stora flertalet av dem, som inte har formell lärar- behörighet, har mycket goda ämneskunskaper. Vi har innevarande år tolv lärare som hösten påbörjat eller fortsatt sin pedagogiska utbildning.

- Eleverna erbjuds två samtal varje termin med sin mentor, varav minst ett är tillsammans med målsman. Från och med hösten 2011 har skolan infört rutinen att varje lärare var femte vecka går igenom samtliga av dennes elever och gör en handlingsplan, vilken ges till mentor som kart- lägger stödbehov och beslutar om åtgärdsprogram ska upprättas. Ele- verna har också haft möjlighet att logga in på ”Elevportalen” och ta del av anteckningar, som mentorn gjort. I år har skolan sjösatt ett s.k. skol- nät där både lärare, elever och föräldrar är delaktiga. Eleverna kan där se alla sina kursplaneringar, ladda hem material och ha kontakt med enskilda eller medlemmar i grupper.

- Varje programrektor har inom sin tjänstebeskrivning ett auskultations- uppdrag, vilket innebär att de regelbundet besöker såväl klassrum som övriga uppehållsrum på skolan, vilket leder till en ökad insikt i under- visningssituationer samt en ökad synlighet i verksamheten och dialog

(4)

mellan rektor, personal och elever. Föregående års betygsstatistik disku- teras individuellt mellan programrektorer och lärare. Vidare har skolan sex utvecklingsledare vars uppgift är att i samråd med respektive pro- gramrektor stödja berörda lärares pedagogiska, metodiska och didak- tiska utveckling i förhållande till dels våra mål och dels till elevernas re- sultat.

- För att skolans utvecklingsarbete ska slå rot i verksamheten så är perso- nalen i största möjliga mån tjänstefördelade så att samma lärare som undervisar inom samma program. Detta för att öka programinfärgning- en i ämnena, öka fokus på lärarens arbete och öka samarbetsmöjlighet- erna mellan ämnena. Lärarna är också indelade i programgrupper, vilka fokuserar på programmålen i relation till alla ämnen. Detta för att även de icketypiska ämnena för programmen ska riktas mot respektive pro- gram.

- De avhopp som anges i beslutet avser elprogrammet. Den största delen avhopp har berott på att eleverna valt fel inriktning. De har valt elpro- grammet och inriktning elektronik i tron att de blev ”elektriker”. En del av dem bytte istället till bl.a. teknikprogrammet på Cybergymnasiet. På elprogrammet hade skolan dessutom den största procentuella frånva- ron. Skolan kommer att under nästa verksamhetsår lägga stor vikt vid kompetensutvecklingen på individanpassad undervisning för lärarna.

- Skolan har idag en kontinuerlig dialog med elevrådet för att stötta dem i deras arbete för de övriga elever på skolan. Dessutom har vi en levande dialog med elevrådets ordförande som fortlöpande informerar skolled- ningen om deras förslag på utvecklingsområden. Redan hösten 2011 har skolan tillsammans med elevrådet hunnit skylta om och måla skolans lokaler samt byggt ett elevkafé för att öka trivselfaktorn som ett stort och tydligt exempel på den levande dialogen. Skolans personal har till- sammans med elever på skolan varit drivande i att inreda övriga ge- mensamma utrymmen.

- Hösten 2011 startade terminen med två teambuildningsdagar, som syf- tade till att stärka samhörigheten dels klassvis och dels programvis.

Under hösten har dessutom utvecklingsledarna arbetet fram en plane- ring gällande skolans löpande värdegrundsarbete. Denna ska ge lärarna

(5)

klassen innan resterande läsårsplanering tillsammans med eleverna har gjorts. Detta har implementerats på den schemalagda mentorstiden i årskurs ett som ett försöksprojekt. Arbetet har nyligen utvärderats och visat på synnerligen goda resultat, vilket pekar på att skolan kommer fortsätta med detta arbete i framtiden.

- Under läsåret 2011/12 har Cybergymnasiet infört nya rutiner för att säkra att alla elever får det stöd de behöver i skolarbetet. Var femte vecka skriver undervisande lärare handlingsplaner för de elever som riskerar att inte nå målen i kursen. Denna handlingsplan informerar lä- raren eleven om och den dokumenteras och ges vidare till elevens men- tor. Mentorn tar upp handlingsplanen/handlingsplanerna med elev och vårdnadshavare och skriver därefter ett åtgärdsprogram tillsammans med dem. Åtgärdsprogrammet följs upp efter avtalad tid. ”Räk-

nestugorna” fortsätter och finns vid fyra lektionstillfällen per vecka (ök- ning med ytterligare ett lektionstillfälle jämfört med läsåret 2010/2011).

Dessa lektionstillfällen finns med på samtliga elevers schema. På ”räk- nestugorna” kan eleven få hjälp med matematik, fysik och kemi. Alla elever i årskurs 1 testas vid läsårsstart i språk och matematik och får av- sedda stödinsatser. Skolan har anställt ytterligare en specialpedagog.

För att slutföra bedömningen av om de vidtagna åtgärderna är tillräckliga har Skolinspektionen i uppföljningsprotokoll den 1 juni 2012 begärt kom- pletterande uppgifter avseende skolans åtgärder för att ge alla elever lägst möjlighet att nå målen, elevinflytande, planen mot kränkande behandling samt det systematiska kvalitetsarbetet. I en skrivelse som inkom den 18 sep- tember 2012 redovisar huvudmannen följande:

- Skolan har rutiner för vilka åtgärder som ska vidtas för alla elever ska ges lägst möjlighet att nå målen. Det är inte tydligt om rektorn skynd- samt informeras, att utredningar ligger till grund för åtgärdsprogram samt att alla elever har ett åtgärdsprogram om de så behöver.

- Det är inte tydligt och konkret att skolan utgår från kunskapsresultaten i det systematiska kvalitetsarbetet.

Skolinspektionen begärde i uppföljningsprotokoll den 20 september 2012 ytterligare förtydliganden avseende vilka åtgärder skolan vidtar om det kan befaras att en elev inte kommer att nå kunskapskraven samt hur skolan ut-

(6)

går från kunskapsresultaten i det systematiska kvalitetsarbetet. I en skri- velse som inkom den 27 september 2012 redovisar huvudmannen följande:

- Skolan vidtar åtgärder om en elev befaras att inte nå kunskapskra- ven som lägst ska uppnås.

- Kunskapsresultaten ingår i det systematiska kvalitetsarbetet.

Skolinspektionen förutsätter att rektorn skyndsamt informeras om behov av särskilt stöd och även beslutar om särskilt stöd samt det är rektorn som beslu- tar om åtgärdsprogram ska upprättas eller inte.

På Skolinspektionens vägnar

Kjell Hedwall Avdelningschef

Anna Kjellberg Undervisningsråd

Kopia till

Malmö kommun

Skolinspektionen tillståndsenheten

References

Related documents

Kaya understryker att det är jätteviktigt att nyanlända elever använda alla sina språk i undervisningen då deras svenska språk inte räcker för att uttrycka sig och

Genom att framför allt undersöka i vilka processtyper fackförvaltningarna har agentivitet, vill jag försöka ta reda på om det ser någorlunda lika ut i de olika texterna och

Lärarna anser att särskilt stöd skulle ges bättre och snabbare om lärare får större inflytande över skolans resurser och hur de används.. Vad

- Jag tror att de vinnande anbudsgivarna kommer lyckas bra med att utforma området i och kring Gläntan till ett attraktivt och levande bostadsområde på ett sätt som värnar om

Fler elever än antalet tilldelade platser läsåret 2010/11 har antagits till lärlings- utbildning och det har inte tydliggjorts för varken elever, lärare eller hand- ledare vilka

När det gäller elevernas möjligheter att tillgodogöra sig undervisning som hålls på engelska, uppger huvudmannen bland annat att fler svensktalande lärare har anställts på

Hyres- och arrendenämnden i Malmö tillstyrker Domstolsverkets förslag i promemorian om rätt för Domstolsverket att föreskriva att domstolarna – och hyres- och arrendenämnderna

Av utredningspromemorian, såväl av innehåll som av rubrik, framgår dock tydligt att förslag till Domstolsverkets rätt att föreskriva endast avser användning av e-arkiv och att