Plats och tid Kommunhuset kl. 15.00 – 17.15
Beslutande Fredrik Nelander (S), ordf.
Bengt-Åke Svensson (S) Alexandra Gustafsson (S) Yvonne Breman (S) Heidi Tietäväinen (S) Elof Jonsson (C) Rune Fridén (C) Jan-Erik Wallin (M) Onni Vehviläinen (M)
Herman Bynke (M) Marie Pehrsson (M) Camilla Börjesson (FP) Johan Olsson (KD)
Övriga deltagande Carl-Uno Olsson (S), ej tjg ers.
Carl-Magnus Bengtegård (V) -”- Adam Alfredsson (FP) -”- Sten Sundvall (MP) -”- Stefan Westergren (S) kl. 15-17.10 –„- Gabriela Bosnjakovic (M) 15.05-17.15 -”-
Gert Norell, kommundirektör Dan Jonasson, ekonomichef § 35-36 Birgit Wedén, sekreterare
Maria Viidas, kval.chef, info § 39 Linnéa Hedlund, planark. –”- Katrin Siverby, kanslichef -”- Yvonne Lennerskog, säk.samordn. –”-
Justerare Alexandra Gustafsson
Justeringens plats och tid Kommunstyrelsens kansli tisdag 15 februari 2011 kl. 13.00
Under-
skrifter Sekreterare Paragrafer 25-39
Birgit Wedén
Ordförande
Fredrik Nelander
Justerare
Alexandra Gustafsson
ANSLAG/BEVIS
Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag
Organ Vara kommun, Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum 2011-02-09
Datum för anslagets upp-
sättande 2011-02-15
Datum för anslagets
nedtagande 2011-03-09
Förvaringsplats för proto-
kollet Kommunstyrelsens arkiv
Underskrift
Innehållsförteckning
Upplägg av kommunstyrelsens sammanträden ... 2
Motion om placering av ledamöterna i fullmäktigesalen ... 4
Prenumeration av Dagens Samhälle ... 5
E20-projektet samt finansiering av E20-satsning ... 7
Utseende av gestaltningsråd ... 8
Försäljning av del av fastigheten Vara Vara 41:1 till Varaslättens Lagerhus ek.för... 10
Utbyggnad av cykelturistleden Västgötaleden genom Vara kommun ... 11
Avtal för fjärrvärme 2011 ... 14
Delegeringsbeslut... 15
Anmälningsärenden... 17
Budgetuppföljning tertial 3/2010... 18
Budgetförutsättningar och tidplan budget 2012, plan 2013-2015 ... 19
Omdisponering av budget 2011 inom de tekniska verksamheterna ... 20
Övriga frågor ... 21
Informationsärenden... 23
KS § 25 AU § 2
Upplägg av kommunstyrelsens samman- träden
Beslut
1. Kommunstyrelsens sammanträden börjar som regel kl. 15.00.
2. Direkt efter genomgången föredragningslista hålls information bl.a. från tillväxt- och utvecklingsavdelningen samt diskussion om aktuella frågor i BRÅ, folkhälsorådet, kommunala pensionärsrådet och rådet för funktions- hindrade.
_________
Beskrivning
Kommunstyrelsen har i § 80/2010 fattat beslut om följande sammanträdes- dagar för kommunstyrelsen under 2011:
Onsdag 12 januari (konstituering) Onsdag 9 februari (tertialuppföljning) Onsdag 9 mars
Onsdag 30 mars (info bokslut) Onsdag 11 maj
Tisdag 31 maj (tertialuppföljning, budgetramar) Onsdag 7 september
Onsdag 12 oktober (tertialuppföljning, delårsbokslut) Onsdag 9 november (budget)
Onsdag 30 november
Kommunstyrelsen beslutade samtidigt uppdra åt arbetsutskottet att titta på sammanträdenas startpunkt för informations- respektive beslutsärendena.
Arbetsutskottets förslag till beslut
1. Kommunstyrelsens sammanträden börjar som regel kl. 15.00.
2. Direkt efter genomgången föredragningslista hålls information bl.a. från tillväxt- och utvecklingsavdelningen samt diskussion om aktuella frågor i BRÅ, folkhälsorådet, kommunala pensionärsrådet och rådet för funktions- hindrade.
_________
Kommunstyrelsens behandling
Jan-Erik Wallin yrkar att kommunstyrelsens sammanträden börjar kl. 17.00 med informationsärenden förslagsvis kl. 18.00 med möjlighet för andra än
Elof Jonsson tillstyrker arbetsutskottets förslag.
Proposition
Ordföranden ställer arbetsutskottets förslag mot Wallins yrkande och finner att kommunstyrelsen antar arbetsutskottets förslag.
_________
KS § 26
AU § 3 Dnr 156/2010 Dpl 101
Motion om placering av ledamöterna i full- mäktigesalen
Kommunstyrelsens förslag till beslut
1. Motionen överlämnas till fullmäktiges ordförande för beaktande i samband med val av placeringsordning.
2. Motionen anses därmed färdigbehandlad.
_________
Bakgrund
Jan-Erik Wallin (M) har den 8 november 2010 lämnat in en motion följande motion:
”Oftast pratas det om behovet att modernisera det politiska arbetet, men sällan sker något konkret.
Ett litet steg att vitalisera kommunfullmäktiges mötesform, vore att bryta med den placering av ledamöterna i kommunfullmäktigesalen som gällt sedan kommunen bildades. Genom att ändra placeringen så att partierna sitter gemensamt kan de nyligen invalda få stöttning av de mer erfarna genom ett litet tecken, en viskning eller en liten papperslapp. Jag är övertygad om att en partigruppsplacering skulle vitalisera sammanträdena och även minska ’spärren’ för de som initialt känner obehag att gå fram till talarstolen.
Undertecknad yrkar med ovanstående som grund att fullmäktiges ger dess ordförande upp- drag att – efter samråd med övriga presidiet – pröva en ändring av placeringsordningen för fullmäktiges ledamöter så att ledamöterna sitter partigruppsvis.”
Beredning
Motion har beretts av kanslichef Katrin Siverby tillsammans med fullmäktiges ordförande.
Genom 9 § fullmäktiges arbetsordning, vilken antogs den 29 november 2010,
§ 8/10:2, ges fullmäktiges ordförande - efter samråd med övriga presidiet - rät- ten att bestämma placeringsordningen under fullmäktigesammanträdena.
Wallin har i sin motion föreslagit att fullmäktige ger fullmäktiges ordförande uppdraget att pröva en ändring av placeringsordningen så att ledamöterna sitter partigruppsvis.
Någon ändring av arbetsordningen är inte föreslagen, utan endast att fullmäkti- ges ordförande – i samråd med presidiet – överväger förslaget, varför motio- nen överlämnas till fullmäktiges ordförande för beaktande.
KS § 27 AU § 4
Prenumeration av Dagens Samhälle
Kommunstyrelsens förslag till beslut
1. Vara kommun erbjuder kommunfullmäktiges ledamöter en prenumeration med beaktande att tidningen finns tillgänglig på nätet.
2. För de ledamöter som avstår prenumerationen kan motsvarande belopp (795 kronor) avsättas till respektive partis utbildningsbidrag.
_________
Bakgrund
Kommunfullmäktige beslutade 18 december 2006, § 29/06:2 - efter en motion - att alla fullmäktigeledamöterna skulle erhålla en prenumeration på Dagens Samhälle under mandatperioden 2007-2010. På kommunfullmäktiges sam- manträde 20 december 2010, § 63/10:2, lyftes frågan om denna prenumera- tion ska fortsätta. Beslutet blev då att överlämna ärendet till kommunstyrelsen för beredning enligt gängse former.
Beskrivning
Innan kommunfullmäktige 2006 tog beslut om prenumeration till hela kom- munfullmäktige, fick kommunstyrelsens arbetsutskott och gruppledarna samt revisorerna tidningen genom central prenumeration. Ett exemplar har gått till vissa avdelningar i kommunhuset. Dessutom kan det ha varit så att vissa nämnder prenumererade på tidningen till sina ledamöter.
För 2011 prenumererar kommunen för närvarande till:
Kommunstyrelsens presidium (1 ex. för cirkulation) Kansliavdelningen (läggs i tidningskorg)
Ekonomiavdelningen Café Krubban
Bildningsförvaltningen Socialförvaltningen
Priset är 795 kr för 45 nummer.
Arbetsutskottets förslag till beslut
Vara kommun erbjuder kommunfullmäktiges ledamöter en prenumeration med beaktande att tidningen finns tillgänglig på nätet.
_________
Kommunstyrelsens behandling Yrkanden
Camilla Börjesson yrkar att de kommunfullmäktigeledamöter som så önskar får den hemsänd. För de ledamöter som avstår prenumerationen, kan motsva- rande belopp (795 kronor) avsättas till respektive partis utbildningsbidrag. I detta yrkande instämmer Onni Vehviläinen.
Proposition
Ordföranden ställer arbetsutskottets förslag mot Camilla Börjessons yrkande och finner att kommunstyrelsen antar Börjessons yrkande.
_________
KS § 28
AU § 5 Dnr 46/2010 Dpl 049
E20-projektet samt finansiering av E20- satsning
Beslut
Vara kommun godkänner att beslutet om att bidra med totalt 160 000 kr för E20-projektet utsträcks till att gälla åren 2010-2012.
Medelsanvisning: Utredningar
_________
Bakgrund
Kommunstyrelsen beslutade 31 mars 2010, § 38, ställa sig bakom förslaget till beredskap på E20-satsningar.
Det var Västra Götalandsregionen som föreslog att det anslås 5 miljoner kro- nor över två år, d.v.s. 2,5 miljoner kronor per år med lika fördelning mellan region och kommuner. Nivån var en grov uppskattning. Vidare delades belop- pet lika mellan Skaraborgs Kommunalförbund och de berörda kommunerna Gullspång, Mariestad, Götene, Skara, Lidköping, Vara, Essunga och Vårgårda.
Alla kommunerna har godkänt förslaget och det innebär att varje kommun går in med knappt 80 000 kronor var per år åren 2010 och 2011. Förbundets del finansieras genom det delregionala tillväxtprogrammet.
Beskrivning
Skaraborgs Kommunalförbund har nu meddelat att Trafikverkets uppdrags- handling har dröjt. Därför har inga kostnader upparbetats under 2010. För- bundet föreslår därför att beslutet utsträcks till att omfatta också 2012.
_________
KS § 29
AU § 6 Dnr 8/2009 Dpl 310
Utseende av gestaltningsråd
Beslut
1. Kommunstyrelsen utser följande ledamöter till gestaltningsråd 2011:
Maria Carlgren Konstkonsulent, Västra Götalandsregionen Anna Persson Rektor, Dömens konstskola
Hasse Persson Chef, Borås konstmuseum Pekka Söderberg Konstnär, Göteborg Ingeborg Skaar Gallerist, Vara Asta Johansson Vara konstförening
Elof Jonsson Kommunstyrelsen (sammankallande)
2. Totalkostnaden för 2011 är max. ett basbelopp såvida inte kostnaden kan belasta något projekt.
_________
Bakgrund
Kommunfullmäktige beslutade 23 februari 2009, § 9, anta ”Program för ge- staltning av det offentliga rummet i Vara” sammanställd januari 2009 som mål- dokument. I förslag till måldokument fanns också ett förslag till organisation.
Beskrivning
Gestaltningsrådet är beskrivet enligt följande:
1. För att säkra kvalitén och hantera frågor om tycke och smak instiftas ett gestaltningsråd i Vara, där expertis från olika gestaltningsområden finns re- presenterade.
2. Rådets uppgift är att agera remissinstans i större gestaltningsprojekt. Vid större upphandlingar kring gestaltning fungerar rådet som stöd.
3. Vid en årlig miljörond i Vara noterar och rapporterar rådet om de föränd- ringar som gjorts och bör göras i stadens offentliga rum.
4. Rådets deltagare har även till uppgift att vara just rådgivande vid behov.
5. Uppdraget som deltagare i Varas gestaltningsråd är tidsbegränsat.
Kommunstyrelsens tidigare beslut
Kommunstyrelsen beslutade 10 mars 2010, § 20, utse ett gestaltningsråd enligt beskrivning och med följande arbetsformer:
• Gestaltningsrådet ska lyda under kommunstyrelsen.
• Rådet ska ha max. sju representanter, varav fyra är yrkesverksamma inom konstområdet och tre är lokala representanter som är väl förankrade i byg- den, kreativa och med konst- och kulturintresse.
• Rådet hålls samman av stadsarkitekt Rune Winsnes.
• Sammanträdesersättning utbetalas enligt kommunens arvodesreglemente.
• Totalkostnad max. ett basbelopp för 2010.
Kommunstyrelsen beslutade samtidigt utse följande ledamöter till gestaltnings- råd 2010.
Maria Carlgren Konstkonsulent, Västra Götalandsregionen Anna Persson Rektor, Dömens konstskola
Hasse Persson Chef, Borås konstmuseum Pekka Söderberg Konstnär, Göteborg Ingeborg Skaar Gallerist, Vara
Irene Karlsson Kommunstyrelsen (sammankallande 1:a mötet) Asta Johansson Vara konstförening (utsedd av föreningen) Beredning
I kommunstyrelsens reglemente antaget av kommunfullmäktige 20 december 2011, § 22/2010:2, anges att till kommunstyrelsen knyts bl.a. gestaltningsrådet.
Kommundirektör Gert Norell har berett valet och funnit att samtliga står till fortsatt förfogande. Däremot måste en ny ledamot väljas för kommunstyrelsen.
_________
Kommunstyrelsens behandling
Fredrik Nelander föreslår att Elof Jonsson utses som styrelsens representant samt sammankallande.
Kommunstyrelsen antar förslaget.
_________
KS § 30
AU § 9 Dnr 15/2011 Dpl 253
Försäljning av del av fastigheten Vara Vara 41:1 till Varaslättens Lagerhus ek.för.
Beslut
Kommunstyrelsen godkänner upprättat köpeavtal för försäljning av del av fas- tigheten Vara Vara 41:1 till Varaslättens Lagerhus ek.för. Bilaga
Köpekontrakt ________
Beskrivning
Ett köpeavtal har upprättats för försäljning av del av fastigheten Vara Vara 41:1. Området ska genom fastighetsreglering överföras till fastigheten Vara Lagerhuset 6 eftersom köparen ska utöka med fler silon.
Köpare: Varaslättens Lagerhus ek.för, Lagerhusgatan 4, 534 31 Vara Areal: 610 m2
Köpeskilling: 10 kr/m2
Tillträde: När lantmäteriförrättningen vunnit laga kraft.
_________
KS § 31
AU § 15 Dnr 173/2010 Dpl 312
Utbyggnad av cykelturistleden Västgötaleden genom Vara kommun
Beslut
Vara kommun anslår 40 000 kronor till Svenska Cykelsällskapet (SCS) för att ansluta Vara kommun till cykelleden Västgötaleden.
Medelsanvisning: Kommunstyrelsen övrigt.
__________
Sammanfattning
Beredningen av ärendet har visat att ett anslag om 40 000 kronor till Svenska Cykelsällskapet (SCS) för att ansluta Vara kommun till cykelleden Västgöta- leden bör bifallas. Kostnaden inkluderar material, rekognosering och uppskylt- ning av en helt ny sträckning. Föreslagen sträckning skulle utgå från Larv (Sve- rigeleden) över Edsvära-Tråvad-Vara tätort-Helås-Håkantorp-St Levene- Slädene-Järpås-Saleby-Hasslösa-Vinninga-”Torestorp” (Västgötaleden upp mot Lidköping/Kinnekulle).
2
En anslutning till Västgötaleden, i kombination med det pågående projektet Skaraborgsleder, skulle innebära att Vara kommun får möjlighet att nå nya di- mensioner beträffande cykelturismen. Exempelvis kommer kommunen att ingå i cykelguider och annat kart- och cykelturismmaterial, vilket är till nytta för näringslivet i allmänhet och besöksnäringen i synnerhet.
Förslaget kan dessutom anses ligga i linje med vissa av slutsatserna i tidigare framtagen utredning av förutsättningar för samt förslag till cykelvägnät (se Dnr KS 178/2001). Denna underströk bland annat behovet av att utarbeta lätt- begripliga cykelvägkartor samt vägvisare som hjälper cyklisterna att förutom att nå sina mål också marknadsför cykelleder för cykelturister och andra.
Bakgrund
Cykelturistleden runt Västergötland invigdes år 1992 i samarbete med ett stort antal Västgötakommuner, Landstinget i Skaraborg samt Vägverket. Av någon okänd anledning var Vara kommun inte med vid den tidpunkten. Den fram till nu gällande kartan togs fram vid sekelskiftet och under våren 2011 kommer en helt ny karta att arbetas fram och spridas.
I samband med att arbetet att ta fram en ny karta påbörjades visade det sig att Vara kommun utgjorde ett tämligen stort tomrum, varför SCS nu föreslår att skjuta aningen på den nya kartan för att ge Vara kommun lite tid att ta beslut om de vill ingå eller inte.
Kartrekogniseringen för en eventuell led genom Vara kommun är redan gjord och föreslagen sträckning utgår från Larv (Sverigeleden) över Edsvära-Tråvad-
Vara tätort-Helås-Håkantorp-St Levene-Slädene-Järpås-Saleby-Hasslösa- Vinninga-”Torestorp” (Västgötaleden upp mot Lidköping/Kinnekulle).
En detaljrekognosering bör ske under snöfria förhållanden. Förslaget är att en sådan görs i april i samband med uppskyltning.
Under förutsättning att projektet får klartecken, skulle leden kunna vara klar för eventuell invigning inför kommande cykelsäsong. Årligt skyltunderhåll skulle skötas av SCS, under förutsättning att Vägverkets underhållsbidrag be- står.
Vara kommun har i dagsläget ett fåtal skyltade cykelleder i området Larv, Nor- ra Vånga och Kvänum. Dessa är emellertid inte sammanslutna utan är istället helt fristående. Det finns vidare cykelvägssträckningar mellan St. Levene och Vara liksom mellan Emtunga och Vara.
Det pågår för närvarande ett projekt som Vara kommun har anslutit sig till, det så kallade Skaraborgslederprojektet. Syftet är att samla samtliga gamla Skara- borgskommuner på en gemensam hemsida (www.skaraborgsleder.se), där det finns information om cykelleder, vandringsleder, motionsspår, ridvägar, kanotleder med mera. Kommunernas medverkan är kostnadsfri med undantag från even- tuellt skyltmaterial. Då det mesta redan är skyltat så kan kostnaden förstås som blygsam.
Förslaget kan anses ligga i linje med vissa av slutsatserna i tidigare framtagen utredning av förutsättningar för samt förslag till cykelvägnät (se, Dnr KS 178/2001). Denna underströk bland annat behovet av att utarbeta lättbegrip- liga cykelvägkartor samt vägvisare som hjälper cyklisterna att förutom att nå sina mål också marknadsför cykelleder för cykelturister och andra.
Beredning
Ärendet har beretts av näringslivschef Johanna Forslund Kullander baserat på bakgrundsinformation och synpunkter från följande:
Sefik Ahmetbasic, Bildningsförvaltningen Lars Henström, Samhällsbyggnadschef
Johanna Andersson, Västgötalandet(har inga invändningar) Tjänstemannens ståndpunkt
Vara kommun har en ännu tämligen outnyttjad potential att locka hit cykel- turism. Det öppna slättlandskapet med böljande sädesfält och naturskön miljö kan med ett nätverk av cykelleder locka hit besökare värdefulla för näringslivet i allmänhet och besöksnäringen i synnerhet.
Näringslivschefen anser därför att ett anslag om 40 000 kronor till SCS för att ansluta Vara kommun till cykelleden ”Västgötaleden” bör bifallas.
Genom en anslutning till Västgötaleden i kombination med det pågående pro- jektet Skaraborgsleder har Vara kommun möjlighet att nå nya dimensioner beträffande cykelturismen. Exempelvis kommer kommunen att ingå i cykel-
ligga i linje med vissa av slutsatserna i tidigare framtagen utredning av förut- sättningar för samt förslag till cykelvägnät (se Dnr KS 178/2001). Denna un- derströk bland annat behovet av att utarbeta lättbegripliga cykelvägkartor samt vägvisare som hjälper cyklisterna att förutom att nå sina mål också mark- nadsför cykelleder för cykelturister och andra.
Konsekvenser
Eftersom Vara kommun i dagsläget råder brist på skyltade cykelleder, skulle Västgötaleden komplettera det redan pågående projektet Skaraborgsleder på ett tillfredsställande sätt. Bland annat ges möjlighet för visst materialutbyte mellan de olika projekten.
Dessutom blir spridningseffekten större eftersom det nya kartmaterialet kan locka hit turister som annars inte avser att besöka Vara kommun. Ur mark- nadsföringssynpunkt har det stor betydelse att ingå i olika cykelguider och an- nat kart- och cykelturismmaterial.
Ekonomiska konsekvenser och nyttoeffekter
I förslaget betonas organisationens långa erfarenhet av liknande arbete. Bland annat står följande att läsa: ”Eftersom vi är en ideell organisation, att arbetet är något tidspressat och att vi sysslat med detta i över 30 års tid, så kan vi slå fast att detta, d.v.s. 40 000 kronor, blir den verkliga summan även om vi skulle stö- ta på vissa problem.” Mot bakgrund av den formuleringen torde en kostnad om totalt 40 000 kronor anses kunna stå i proportion till Vara kommuns nytta av att ingå i Västgötaleden och på så sätt locka hit cykelturister som kommu- nen i annat fall inte når ut till.
Kostnaden består av 20 000 kronor för material (skyltar + uppsättningsanord- ningar) + 20 000 kronor för arbete (fordon, rekognosering, omkostnader m.m.).
Handläggarens förslag till beslut
Efter att ha inhämtat bakgrundsinformation och synpunkter från berörda tjäns- temän på Vara kommun, anser näringslivschefen att ett anslag om 40 000 kro- nor till SCS för att ansluta Vara kommun till cykelleden Västgötaleden bör bifallas.
_________
KS § 32
TU § 4 Dnr TSN 13/2010 Dpl 375
Avtal för fjärrvärme 2011
Beslut
Kommunstyrelsen godkänner avtalen gällande fjärrvärme 2011. Bilaga _________
Bakgrund
Kommunens tecknade fjärrvärmeavtal 1995-2010 har gått ut och är omför- handlade. Tidigare avtal byggde på prisökningar i takt med KPI. Detta har visat sig inte stå i proportion till ökningstakten för flis och andra omkostnader som värmebolaget haft. Generellt i Sverige har fjärrvärmepriset ökat omkring 40 % den senaste 10-årsperioden. Fjärrvärmebolaget har vid några tillfällen framfört propåer om omförhandling av avtalet. Detta har tillbakavisats förutom 2008, då kommunen flyttade en del av indexuppräkningen från KPI till träflis. Efter denna tidpunkt har avtalet haft bättre följsamhet mot den verkliga kostnads- bilden.
Beskrivning
2009 köpte kommunen värme för 5,3 miljoner kronor och betalade ett medel- pris motsvarande 529 kronor. Med nytt avtalsförslag ökar medelpriset med 617 kronor, vilket faktureras användarna (total prisökning 751 000 kronor).
De nya framförhandlade avtalen är ettåriga.
Vid förhandlingar med värmeleverantören har framförts som förklaring till prisökningen att kommunen har haft ett mycket lågt pris knutet till KPI, ingen lönsamhet i företaget, höga kostnader för att ansluta småkunder och att före- taget står inför stora investeringar som inte finns fonderade. Vid förhandlingar har förändringar utförts i § 7-8.
Tekniska utskottets förslag till beslut
Kommunstyrelsen godkänner avtalen gällande fjärrvärme 2011. Bilaga
Fortsättningsvis får samhällsbyggnadschefen förlänga dessa för ett år i taget om föreslagen prisjustering är rimlig i förhållande till övriga landet.
__________
KS § 33
Delegeringsbeslut
Beslut
Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av nedan förtecknade delegerings- beslut.
_________
Beskrivning
Följande delegeringsbeslut redovisas vid dagens sammanträde:
Område Delegat
AU 2011-01-26 §§ 8, 17 och 21 Kommunstyrelsens arbetsutskott TU 2011-01-25 §§ 5-6, 10, 13-14 Tekniska utskottet
Upphandlingar 4:e kv. 2010 Upphandlingschef Christer Johans- son
• Pensionsadministration och för- medlingstjänst (Dnr 158/09) KPA Pension
• E-förvaltningsstödjande tjänster (Dnr 44/09)
(Kammarkollegiet) Cybercom Group AB Ida Infront AB Logica Sverige AB Modul 1 Data AB Svenska Itsirius AB Tieto Sweden AB
• Papper- och plastprodukter (Dnr 41/10)
Staples Sweden AB
• Läromedel, avseende litteratur och olika typer av media
Läromedia Bokhandel Örebro AB
• Petroleumprodukter i bulk
(Dnr 90/10) (diesel och eldningsolja) (SKL Kommentus)
OK-Q8 AB Preem AB
• Fordon (leasingbilar) (Dnr 107/10) Ernst Björstig AB/Toveks Bil AB H Lindström AB/Motor Trend AB Lidbil AB/Bilia i Skaraborg AB Rolf Pettersson Bil AB
Avskrivning av fordringar inom f.d. tek- niska servicenämndens verksamhet 2010
Ekonomichef Dan Jonasson
Beslut om löneplaceringar nr 74-38/2011 Personalsekreterare vidaredelegerat från personalchef
_________
KS § 34
Anmälningsärenden
Meddelas och läggs till handlingarna
AU 2011-01-26 § 1 Sammanträdesdagar 2011
AU § 7 Ombyggnation av Bonden, Vara (Dnr 102/10) AU § 10 Tomtpriser (Dnr 27/2011)
AU § 11 Utbyggnad bredband på landsbygden. (Dnr 97/10) AU § 12 Samarbetsavtal med Göteborg energi AB avseende
biogasverksamhet i Vara (Dnr 59/09)
AU § 13 Styrdokument 2012-2015 samt översiktsplan 2012 – avstämning (Dnr 34,10, 96/09)
AU § 16 Redovisning från tillväxt- och utvecklingsavdelningen
AU § 18 Anmälningsärenden
AU § 20 Medlemskapet i Coompanion – Kooperativ Utveckling Skaraborg (Dnr 36/08)
AU § 23 Mottagande av ensamkommande flyktingbarn (Dnr 181/10)
AU § 24 Distribution av mat inom socialnämndens verksam- hetsområde (Dnr 180/10)
AU § 25 Övriga frågor
_________
KS § 35
AU § 14 Dnr 84/2010 Dpl 042
Budgetuppföljning tertial 3/2010
Beslut
Kommunstyrelsen överlämnar rapporten till kommunfullmäktige.
_________
Beskrivning
En budgetuppföljning för tredje tertialet 2010 har upprättats.
Prognosen för 2010 års driftsresultat visar i dagsläget ett beräknat överskott i förhållande till budget på 14,5 miljoner kronor.
Av investeringsbudgeten beräknas 75,5 miljoner kronor ombudgeteras till 2012.
Kommunstyrelsens behandling
Ekonomichef Dan Jonasson informerar om budgetuppföljningen, som är ett underlag till kommande bokslut. Revidering av resultatet har skett mellan kommunstyrelsens kallelse och dess sammanträde. Det gäller socialnämndens redovisning, där kostnader för timanställda för december månad på 2,2 miljo- ner kronor har bokförts på 2010 istället för 2011.
_________
KS § 36
AU § 22 Dnr 12/2011 Dpl 041
Budgetförutsättningar och tidplan budget 2012, plan 2013-2015
Kommunstyrelsens förslag till beslut
Kommunfullmäktige antar budgetprocessen 2011 för budget 2012, plan 2013- 2015. Bilaga
_________
Beskrivning
Ekonomichef Dan Jonsson har tagit fram följande handlingar:
• Schema för budgetprocessen 2011, budget 2012, plan 2013-2015.
• Ekonomiska läget – sammanfattning från Sveriges Kommuner och Lands- ting. Bilaga Ekonomiska
Arbetsutskottets förslag till beslut
Kommunstyrelsen antar budgetprocessen 2011 för budget 2012, plan 2013- 2015. Bilaga
_________
Kommunstyrelsens behandling
Ekonomichef Dan Jonasson informerar om den begränsade resursförstärk- ningen till kommunsektorn för åren 2011-2013. Konjunkturstödet faller bort och kommunens skatteunderlag är bland det sämsta i landet.
Yrkanden/Propositioner
Elof Jonsson yrkar att kommunfullmäktige – i likhet med fjolåret - istället för kommunstyrelsen antar budgetprocessen 2011. Yrkandet antas.
Camilla Börjesson yrkar att de två partier som inte är ordinarie i kommun- styrelsen bereds tillträde till arbetsutskottets sammanträde 26 april, då arbets- utskottet bereder budgetramarna.
Carl-Uno Olsson hänvisar istället till kommunfullmäktiges sammanträden, då samtliga partier är delaktiga.
Elof Jonsson med instämmande av Jan-Erik Wallin föreslår att information om budget 2012 lämnas på fullmäktiges sammanträde 26 april. Camilla Börjesson återtar då sitt yrkande. Kommunstyrelsen antar Jonssons förslag.
_________
KS § 37
TU § 12 Dnr TSN 19/2010
Omdisponering av budget 2011 inom de tek- niska verksamheterna
Beslut
Kommunstyrelsen tillför medel till badplatser, gatu/park samt till fastighetsun- derhåll samtidigt som lämpliga reparationsåtgärder planeras.
__________
Bakgrund
Vid årets behandling av budget tillfördes 1 725 000 kronor till tekniska service- nämndens budget.
Samhällsbyggnadsförvaltningen har föreslagit att medlen används till att
• säkerställa driftskostnader för nya områden vid Elisgården
• industrigata i Kvänum
• höjt badplatsanslag
• möjliggöra en större insats för fastighetsunderhåll
• skötsel av lekplatser.
Beträffande lekplatsernas antal och utrustning föreslås att detta diskuteras un- der 2011-års tätortsvandringar med intresseföreningarna.
Under 2011 inleds projektering för att om möjligt bygga bort platta tak. Lämp- liga extra underhållsåtgärder planeras också för vårdcentralens byggkroppar.
Åtgärderna ska vara inriktade på energibesparing och fasadbättringar i första hand.
_________
KS § 38
Övriga frågor
Träff med Trafikverket
Jan-Erik Wallin lyfter två frågor med anledning av ett under dagen genomfört möte med Trafikverket.
Bland annat diskuterades bomfällningen vid Vara kyrka. Köerna kan vid vissa tillfällen hamna på Storgatan. Detta har inte Trafikverket uppmärksammat.
Vidare diskuterades järnvägsstatusen på sträckan Håkantorp-Öxnered. Arbets- utskottet bör få i uppdrag att tillskriva Trafikverket. Elof Jonsson föreslår att kontakt tas med Grästorps och Vänersborgs kommuner i denna fråga.
Beslut
Arbetutskottet får i uppdrag att tillskriva Trafikverket angående
• bomfällningen vid Vara kyrka
• banstatusen på sträckan Håkantorp-Öxnered med kontakt med Grästorps och Vänersborgs kommuner.
---
Utmaningsrätt
Jan-Erik Wallin efterlyser vad som hänt med anledning av kommunfullmäkti- ges beslut i samband med budgetbeslutet 2010-11-29 § 13/10:2 om utmanings- rätt med följande innehåll:
En utredning ska genomföras om så kallad utmaningsrätt ska införas inom alla verksam- heter, vilket i princip innebär att om någon registrerad firma i motsvarande bransch anser sig kunna utföra tjänst som idag bedrivs av kommunen med en högre kvalitet till samma kost- nad eller samma kvalitet som idag fast till lägre kostnad, så ska en öppen upphandling ske.
Kommundirektör Gert Norell meddelar att det kommer att komma ett tjäns- temannaförslag för politisk behandling.
---
Trafiksituationen i Vara
Camilla Börjesson har noterat det trafikkaos som råder vid det nya affärs- området ICA-Willys och önskar att tekniska utskottet undersöker frågan.
Tekniska utskottets ordförande Yvonne Breman meddelar att frågan redan har varit uppe till diskussion och att ärendet kommer att behandlas av utskottet.
---
Arvodesreglerna
Onni Vehviläinen efterlyser vad som hänt med yrkandet i kommunfullmäktige i samband med behandlingen av arvodesreglerna att överföra 7,5 % av 2:e vice ordförande i de två stora nämnderna och föra till de små partier som inte är representerade i kommunstyrelsens arbetsutskott för att bättre kunna följa det politiska arbetet.
Kommunfullmäktige beslutade 2010-09-27 § 59: uppdra åt kommunstyrelsen att utreda och föreslå hur fast arvode till kommunstyrelseledamöter som ej sitter i kommunstyrel- sens arbetsutskott kan utformas.
Sekreteraren meddelar att personalavdelningen håller på att bereda ärendet för behandling i personalutskottet.
Beslut
Kommunstyrelsen påminner personalutskottet om frågan.
---
Kurser och konferenser
Carl-Magnus Bengtegård frågar vilka som får anmälas till kurser och konferen- ser för kommunstyrelsens räkning. I detta fall gäller konferensen ”Kulturens roll i samhällsutvecklingen 2011” anordnad av Västra Götalandsregionen, där kommunstyrelsens arbetsutskott inte har för avsikt att närvara.
Kommundirektören meddelar att den normala ordningen är att kommunstyrel- sens arbetsutskott deltar, men att det inte är något som hindrar att andra kan delta vid arbetsutskottets förhinder.
Beslut
Arbetsutskottet lyfter frågan och specifik konferens på sitt nästa sammanträde.
---
Varaortens ryttarförening
Ordförande Fredrik Nelander informerar om två träffar med representanter för Varaortens ryttarförening angående ridskolans lokaler. Carl-Uno Olsson meddelar i egenskap av ordförande i bildningsnämnden att nämnden äger frå- gan och att den behandlas på dess arbetsutskott 15 mars. Inriktningen är att föreningen ska behandlas i likhet med andra idrottshallar.
Ordföranden meddelar vidare att företrädare för kommunen har träffat kon- sortiet, som har intresse att titta vidare på frågan om ridskolelokaler m.m.
Ärendet Vara Horse Arena med de tre avtalen - samarbetsavtalet med konsor- tiet och två fastighetsköp - kommer att behandlas på arbetsutskottets sam- manträde 23 februari. Kommundirektören meddelar att förvaltningen håller på att bereda ärendet.
KS § 39
Informationsärenden
Nulägesanalys översiktsplanen (ÖP)
Gert Norell redovisar en övergripande bild över visionen om en önskvärd målbild med följande frågeställningar:
• Urbaniseringskrafterna
• Demografiska frågor
• Utbildningsnivån
• Sysselsättningen
• Pendlingsmönster
• Infrastruktur
• Tågtrafiken
• Bredbandsutbyggnad
• Mötesplats Vara kommun
• Hur ska kommunen bli attraktiv?
---
SWOT-analys
Kvalitetschef Maria Viidas och planarkitekt Linnéa Hedlund meddelar att de nu har varit ute bland de flesta partigrupperna för att arbeta med analys och vision för Vara kommun, en s.k. SWOT-analys, som underlag till strategiska dokument och översiktsplanen (ÖP). En SWOT-analys innehåller goda och skadliga faktorer samt möjligheter och hot. Partigrupperna, ledningsgruppen och Lagmansgymnasiet ska till 15 mars ha sammanställt synpunkter synpunk- terna till ÖP. 4 april hålls en visionsdag – en ”workshop” - för politikerna och ledningsgruppen med SWOT-analysen som grund för att få fram en gemensam vision.
---
Tillväxt- och utvecklingsavdelningen (TUA)
Kommundirektör Gert Norell informerar om kommunens tillväxt- och ut- vecklingsavdelning (TUA). Avdelningen består av:
Kommundirektör Gert Norell Kvalitetschef Maria Viidas
Näringslivschef Johanna Forslund Kullander Internationell sekreterare Helena Torsell
Utvecklingssamordnare Mia Forsäng Informationssamordnare Christina Norlin Leankoordinator Christina Dahlberg
Avdelningen handlägger strategiska frågor. De flesta är på uppdrag från kom- munstyrelsen, men kan även vara från andra förvaltningar. För närvarande arbetare tjänstemännen bl.a. med:
Stratys (lednings- och styrprogram) Läsplattor
Skola-näringsliv Politisk utbildning Biogas
Stationshuset
Etableringsområde Jung Quality cities
Styrdokument Baden
Hemsidan Bredband Konsthus
Centrumutveckling Översiktsplanen
Boende – bostäder, hotell ---
Styrning till prioriterade användare vid elbrist (Styrel) Kanslichef Katrin Siverby och säkerhetssamordnare Yvonne Lennerskog in- formerar om arbetet med Styrel. Om efterfrågan på el vid någon tidpunkt är större än tillgången, riskerar eldistributionen att kollapsa. För att skydda hela det nationella elsystemet kan elanvändare i denna situation behöva kopplas bort.
Kommunens säkerhetsgrupp har att prioritera frågan om att klarlägga vilka typer av verksamheter och vilka enskilda elanvändare de vill prioritera. Därefter identifieras vilka enskilda objekt (elanvändare) utvalda, prioriterade verksam- heter utgörs av. Om möjligt bör kommunen också analysera beroendeförhål- landen.
Ärendet ska behandlas på kommunstyrelsens arbetsutskott 16 mars och kom- munstyrelsen 30 mars.
_________
G:\KS\KANSLI\PROT\KS\2011\KS20110209.doc
Köpekontrakt
Mellan Vara kommun, 212000-2924, 534 81 Vara, nedan kallad kommunen och Varaslättens Lagerhus ek för, 768400-2053, Lagerhusgatan 4, 534 31 Vara nedan kallad köparen, har följande avtal träffats:
1) Kommunen överlåter till köparen 610 kvm av fastigheten Vara Vara 41:1, utmärkt med röd färg på bifogade kartskiss. Området skall genom fastig- hetsreglering överföras till köparens fastighet Vara Lagerhuset 6.
2) Fastigheten överlåts i befintligt skick.
3) Tillträde sker när lantmäteriförrättningen vunnit laga kraft.
4) Köpeskilling skall utgå med 10 kr per kvm.
5) Köpeskillingen erläggs kontant så snart exakt areal är känd och innan lant- mäteriförrättningen avslutas.
6) Köparen ansöker om lantmäteriförrättning.
7) Köparen svarar för förrättningskostnaderna i samband med detta köp.
8) I övrigt gäller vad i 4:e kap jordabalken eller eljest i lag stadgas om köp av fast egendom.
9) Detta avtal gäller för kommunens del under förutsättning att kommunsty- relsen godkänner detsamma.
Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt.
Vara 2011- Säljare
För Vara kommun
... ...
Fredrik Nelander Gert Norell
Ovanstående egenhändiga namnteckningar bevittnas:
... ...
Köpare
För Varaslättens Lagerhus ek för
...
Fredrik Blad
Ekonomiska läget
Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landsting
” Den kommunala sektorn uppvisar ett mycket bra resultat för 2010. Nästa år ökar in- täkterna från skatter och statsbidrag mindre än kostnaderna för pris- och löneökningar. Om man därtill lägger kostnadsökningar som beror på förändringar i demografi och höjd ambi- tionsnivå försämras förutsättningarna väsentligt. Trots detta förutses ett överskott 2011, tack vare ett gott utgångsläge 2010 och återhållsamhet i sektorn. De kalkyler som har gjorts för kommande år talar dock för att det blir svårare för kommuner och landsting att få ihop sina budgetar framöver.”
Källa Sveriges Kommuner och Landsting. Ekonomirapporten december 2010.
Samhällsekonomin
Sveriges ekonomi
Återhämtningen i den svenska ekonomin har under 2010 varit mycket stark.
BNP har under årets första tre kvartal ökat runt 8 procent uppräknat till års- takt. BNP beräknas öka med 5 procent under 2010, trots att återhämtningen i de ”gamla” industriländerna är skakig och håller tillbaka den svenska exporttill- växten. Det betyder att BNP är tillbaka på samma nivå som innan finanskrisen.
Industrins exporttillväxt beror på en snabb återhämtning av svensk export.
Efter ett fall på drygt 13 procent väntas exporten i år växa med omkring 11 procent. Inte enbart exporttillväxten utan också tillväxten i inhemsk efterfrågan beräknas utvecklas långsammare.
Framförallt är det utvecklingen av exporten och investeringarna inklusive lager som ligger bakom årets snabba BNP-tillväxt. Men hushållens konsumtionsut- gifter har också ökat.
Tabell Försörjningsbalans åren 2008 – 2011
2008 2009 2010 2011
Hushållens konsumtion 0,0 -0,4 3,6 3,5
Offentlig konsumtion 1,0 1,7 2,0 0,6
G:\KS\KANSLI\PROT\KS\2011\KS20110209.doc
Stat 0,0 1,2 3,5 0,8
Kommuner 1,4 1,9 1,4 0,6
Fasta bruttoinvesteringar 1,4 -16,3 5,5 8,5
Lagerinvesteringar -0,4 -1,7 2,2 -0,3
Export 1,7 -13,4 11,1 8,3
Import 3,5 -13,7 13,0 7,5
BNP -0,6 -5,3 5,5 3,9
Arbetsmarknaden i Sverige
Under finanskrisen har antalet sysselsatta minskat med 160 000 och antalet arbetslösa har ökat med nästan lika många till 9 procent av arbetskraften. Ned- gången är dock liten jämfört med fallet i början av 90-talet.
På kort sikt bestäms sysselsättningsökningen främst av hur efterfrågan i eko- nomin förändras. Ökad efterfrågan från Sveriges exportmarknader, behov av lageruppbyggnad, ökade investeringar och ökad efterfrågan hos hushållen dri- ver sysselsättningsutvecklingen. Olika indikatorer pekar nu på en fortsatt väx- ande efterfrågan och därmed förbättrad arbetsmarknad.
Antalet varsel är tillbaka på låga nivåer, antalet nyanmälda lediga platser är fler än för ett år sedan och företagens bedömningar av den framtida sysselsättning- en är positiva.
Enligt SKL:s bedömningar uppnås jämviktsarbetslöshet år 2015 då arbetslös- heten uppgår till 6,3 procent och arbetskraftsdeltagande till 82,3 procent av befolkningen. Antalet arbetade timmar ökar med drygt 5 procent mellan 2009 och 2015 och antalet sysselsatta med 275 000.
Tabell Nyckeltal för arbetsmarknaden
2010 2011 2012 2013 2014 2015 Arbetskraftsdeltagande
*/
80,7 80,8 81,1 81,4 81,9 82,3
Sysselsatta 1,0 1,2 0,9 1,0 1,0 0,7
Arbetade timmar 1,6 1,1 0,7 0,7 0,7 0,4
Arbetslösa **/ 8,5 8,0 7,6 7,0 6,6 6,3
*/ Procent av befolkningen 16-64 år
**/ Procent av arbetskraften
Löner och priser
Det svaga arbetsmarknadsläget har bidragit påtagligt dämpa löneutvecklingen.
De löneavtal som slöts under 2010 innebar avtalade löneökningar på runt 1,7 procent per år (2 till 2,5 procent inklusive löneglidning). I takt med att arbets- marknaden förbättras och arbetslösheten minskar mot sin jämviktsnivå närmar sig löneutvecklingen återigen den långsiktiga nivå som bestäms av näringslivets prisökningar och produktivitet.
SKL:s bedömning är att Riksbanken kommer att höja styrräntan i en takt av 0,55 – 0,75 procentenheter per år. I slutet av 2013 antas styrräntan nå 3 pro- cent. Denna utveckling pararellt med höjda långräntor drar upp hushållens räntekostnader och därmed inflationen. Inflationstakten ökar ganska långsamt och beräknas först i början av 2014 nå över 2 procent.
Tabell Konsumentprisindex (KPI)
2010 2011 2012 2013 2014 2015
KPI 1,2 1,6 1,7 1,8 2,1 2,3
Skatteunderlaget
Trots minskningen av arbetade timmar 2009 var skatteunderlaget i stort sett oförändrat realt. Den kraftiga ökningen av ersättningarna till arbetslösa och större pensionsutbetalningar höll uppe skatteunderlaget. När sysselsättningen i år ökar ser skatteunderlaget ändå inte ut att ta fart. Det beror på att den fortfa- rande svaga situationen på arbetsmarknaden leder till låga löneökningar.
Tabell Skatteunderlagstillväxt 2005 –
2008
2009 2010 2011 2011 -
2015 Faktisk skatte-
underlagstill-
växt, % 5,1 1,3 1,7 1,6 4,2
Underliggande skatteunderlags-
tillväxt, */ 5,0 1,6 2,4 3,1 4,2
Real skatteun- derlagstillväxt,
% 2,1 0,3 0,4 1,1 1,6
G:\KS\KANSLI\PROT\KS\2011\KS20110209.doc
SKL räknar med att antalet arbetade timmar, tack vare återhämtningen på ar- betsmarknaden, fortsätter växa snabbare än trendmässigt fram till 2015. Skat- teunderlaget kommer dock inte nå så hög ökningstakt som under förra kon- junkturuppgången. Det beror huvudsakligen på att sysselsättningen inte väntas öka i lika snabb takt som under perioden 2005 – 2008. Relativt låga prisök- ningar innebär ändå att skatteunderlagets reala tillväxttakt blir relativt god framöver.
Generella statsbidrag
I syfte att värna välfärdens kärna höjdes statsbidragen till kommuner och landsting tillfälligt med 17 miljarder kronor 2010. Tack vare konjunkturstödet ökar kommunsektorns total intäkter med nästan 2 procent realt. Trots en åter- gång till snabbare ökning av skatteunderlaget kompenserar det inte inkomst- bortfallet av konjunkturstödet. Därför minskar kommunsektorns intäkter realt 2011 och 2012 och blir endast obetydligt större än 2010.
Kommunsektorn
Ekonomisk utveckling
Höga intäktsökningar 2010 åtföljs av mycket begränsade resursförstärkningar 2011. För att klara pris- och löneökningar nästa år krävs det drygt 10 miljarder kronor, att jämföra med intäkterna som endast ökar med cirka 4 miljarder kro- nor. Det krävs ytterligare nästan 7 miljarder kronor om kostnaderna skulle öka i takt med demografi + trend. Detta innebär lägre resultat alternativt att effek- tiviseringar genomförs.
I en enkätundersökning som SKL gjort uppger mer än hälften av kommunerna att de kommer att genomföra generella besparingar på samtliga verksamheter, men nästa års budget innehåller även omstruktureringar och anpassningsåtgär- der. Som exempel planeras planeras neddragningar inom skolan, äldreomsor- gen, administrationen samt inom teknisk förvaltning. Över 40 procent av kommunerna planerar avgiftshöjningar, främst inom omådet vatten- och av- lopp. Få kommuner kommer att ändra skatten 2011.
Inom de områden som kostnadsutvecklingen bedöms som mest osäker åter- finns ekonomiskt bistånd, placeringar på institution och i familjehem samt om- sorg om funktionshindrade.
SKL gör bedömningen att kostnaderna nästa år ökar med en halv procent i fasta priser, vilket endast motsvarar de demografiska behoven. Trots återhåll- sam kostnadsutveckling beräknas resultatet försämras med cirka 9 miljarder kronor jämfört med i år och uppgå till 5,5 miljarder, motsvarande 1,3 procent av skatter och statsbidrag.
Tabell Kostnadsökning exklusive ekonomiskt bistånd fördelat på olika komponenter 2009 – 2015
Utfall 2009
Prognos 2010
Prognos 2011
Kalkyl 2012
Kalkyl 2013
Kalkyl 2014
Kalkyl 2015 Demografiska
behov
0,5 0,6 0,5 0,4 0,5 0,5 0,6
Övrigt 0,5 0,4 0,0
Trend inkl kvalitetsju- stering
1,1 1,1 1,1 1,1
Total volym-
förändring 1,0 1,0 0,5 1,5 1,6 1,6 1,7
Med uppräknade statsbidrag ser det något bättre ut på intäktssidan år 2012.
Sammantaget ökar intäkterna tillräckligt för att klara pris- och löneökningar samt demografiska behov.
Med uppräknade statsbidrag blir kommunernas resultat positiva för hela perio- den 2011 – 2015. Resultatets genomsnittliga andel av skatteintäkter och gene- rella statsbidrag uppgår endast till 0,5 procent under perioden. Om statsbidra- gen inte räknas upp blir resultatet negativt från och med år 2013 och uppgå till nästan minus 10 miljarder år 2015.
Demografisk utveckling
Kommunerna har många utmaningar kommande år. Behoven och resurserna för olika kommunala verksamheter skiftar snabbt, beroende på storleken på barnkullar, befolkningens flyttmönster, regelförändringar och reformer samt konjunkturläge. Utmaningen för kommunerna är att anpassa verksamheterna efter skiftningarna.
Ett ökat antal födda barn medför högre volymutveckling de närmaste åren för bl.a. förskoleverksamheten. Även verksamheten för grundskola och skolbarn- omsorg väntar ökade krav för hela perioden. Gymnasieskolan drar ned volym- förändringen kraftigt under 2010 – 2015, vilket innebär at verksamheten måste anpassas till ett väsentligt lägre antal elever.
Den nya gymnasieskolan GY2011
Samtidigt som kommunerna måste anpassa sig till efter förändringar i demo- grafi och efterfrågan måste skolorna anpassa verksamheten till den nya gymna- sieskolan, GY 2011, som träder i kraft hösten 2011.Enligt budgetpropositionen
G:\KS\KANSLI\PROT\KS\2011\KS20110209.doc
för 2011 bedömer regeringen att den nya gymnasieskolan ska leda till effektivi- seringar i kommunsektorn. Förbättrad genomströmning och planeringsförut- sättningar ska enligt regeringen ge effektiviseringsvinster på 675 Mkr år 2012, 895 Mkr år 2013, 1 360 Mkr år 2014 och 1 930 Mkr från och med år 2015.
SKL anser inte att det är möjligt att uppnå dessa effektiviseringar. Enligt be- räkningar från SKL motsvarar neddragningen år 2015 cirka 4 000 gymnasielä- rare, vilket är 12 procent av dagens antal.
Kostnadsökningar för omsorg kring personer med funktions- nedsättning
Kommunernas kostnader för verksamhet omsorg kring personer med funk- tionsnedsättning ökar fortfarande mer än genomsnittet för samtliga verksam- heter. Nettokostnaden var 41,5 miljarder kronor 2009, vilket innebär en ökning med 3,7 procent jämfört med året innan.
Under perioden 2003 – 2009 ökade antalet personer med kommunala LSS- insatser med 17 procent medan totala befolkningen ökade med 4 procent. An- talet personer över 65 år med insatser enligt LSS ökade under samma period med 28 procent och uppgår 2009 till 7,6 procent av totalt antal.
Även antalet personer över 65 år med personlig assistans enligt LASS, som delfinansieras av kommunerna, har ökat kraftigt sedan rätten att behålla assi- stansen efter fyllda 65 år infördes 2001. På grund av att fler personer över 65 år får insatser enligt LSS och LASS har kostnadsökningen för äldreomsorgen dämpats under 2000-talet. Orsaken är att de troligen skulle haft andra insatser som annars räknas till äldreomsorg.
Kostnaderna för försörjningsstöd ökar, men ökningstakten avtar
Kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd har de senaste 25 åren varie- rat mellan 5 och 14 miljarder kronor per år. Variationen förklaras till stor del av arbetslöshetens omfattning men också av stora variationer av flyktingmotta- gande.
Under år 2009 ökade kostnaderna med 1,6 miljarder kronor till 11,1 miljarder kronor. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd fortsätter att öka under 2010 men i beskedligare takt.
SKL:s bedömning är att kostnaden för ekonomiskt bistånd (exklusive bistånd till flyktingar) kommer att ligga mellan 7,5 och 8 miljarder kronor när arbets- marknaden är i jämvikt, jämfört med dagens nivå på drygt 9 miljarder.
Ekonomisk utveckling Vara kommun
År 2011 ökar nettokostnaderna med 6,8 procent medan skatteintäkter och ge- nerella statsbidrag minskar med 0,5 procent. Perioden 2012 – 2015 uppgår nettokostnadsökningen till i genomsnitt 1,6 procent medan skatteintäkter och generella statsbidrag i genomsnitt ökar med 2,5 procent. Förklaringarna till den höga nettokostnadsutvecklingen 2011 är huvudsakligen ökade pensionskostna- der, minskade generella statsbidrag (tillfälliga konjunkturstödet) och ökade an- slag till nämnderna i kombination med negativ förändring av skatteintäkter och generella statsbidrag.
Driftkostnadsandelen, d.v.s. löpande kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag, uppgår till 101,4 procent år 2011. Driftkostnadsandelen ligger över 100 procent fram till år 2014.
År 2011 faller det budgeterade resultatet kraftigt jämfört med prognosen för år 2010. Årets resultat med fullfonderingsmodell år budgeterat till -10,0 mkr år 2011. Resultaten är även negativa perioden 2012 – 2014. Med den blandade redovisningsmodellen är resultatet budgeterat till 0,1 mkr år 2011.
De budgeterade investeringsnivåerna är höga perioden 2011 – 2014 med ett genomsnitt på 93 mkr per år. Det årliga kassaflödet räcker inte för att finansie- ra investeringarna utan likviditeten måste ianpråktas.
Kommunens finansiella styrka på lång sikt, soliditeten, sjunker från 27,6 pro- cent år 2011 till 22,7 procent år 2014. Orsaken är de svaga resultatnivåerna under perioden 2011 – 2014.
Tabell Finansiella nyckeltal
Budget 2011
Plan 2012
Plan 2013
Plan 2014 Årets resultat, mkr (fullfonde-
ringsmodell) -10,0 -10,3 -9,8 -2,9
Årets resultat/skatteintäkter och
generella statsbidrag, % -1,4 -1,4 -1,3 -0,4
Årets resultat, mkr (blandad re-
dovisningsmodell) 0,1 -10,6 -8,0 -1,4
Driftkostnadsandel, % 101,4 101,4 101,3 100,4
Nettokostnadsutveckling, % 6,8 1,1 2,2 1,5
Skatte- och statsbidragsutveck-
ling, % -0,5 1,7 2,9 2,9
Nettoinvesteringar/avskrivningar,
%
247 249 173 144
G:\KS\KANSLI\PROT\KS\2011\KS20110209.doc
Soliditet, % 27,6 26,2 23,8 22,7
Pensionsskuld, mkr 366,8 368,1 371,8 375,9
