Makten att tysta ner och lyfta upp “problem” med strategisk inramning

(1)

Statsvetenskapliga institutionen Höstterminen 2017

C-uppsats

Makten att tysta ner och lyfta upp “problem”

med strategisk inramning

En kvalitativ studie om Socialdemokraternas inramning av migrations- och integrationsdiskursen efter migrationskrisen 2015

Handledare: Lina M. Eriksson

(2)

Uppsala universitet HT2017

Statsvetenskapliga institutionen Le Wa Van

C-uppsats

Inriktning

Statskunskap - svensk politik

Abstract

Syftet med studien var att med hjälp av en frameanalytisk metod studera hur det politiska partiet Socialdemokraterna ramar in problem, aktör, orsak och lösningar av migrations- och integrationspolitiken efter flyktingkrisen 2015. Studien har också studerat hur inramningarna förhåller sig till ett jämlikhetsperspektiv. Det empiriska materialet som primärt har används för att genomföra den kvalitativa analysen har varit Socialdemokraternas dokument om partiets politiska riktlinjer från kongressen 2017. Detta material har sedan kompletteras med dokumentet Framtidskontraktet 2017 som också har synliggjort partiets politiska riktlinjer. De två empiriska materialen har båda samlats in från Socialdemokraternas egna hemsida. Studien har bidragit med att visa på tendenser av hur ett parti i Sverige genom inramningar i sitt partiprogram under samma tidsperiod omvandlat diskursen om migrations- och

(3)

C-uppsats

Innehållsförteckning

Abstract_{………....2}

1. Inledning_………..5

1.2. Syfte och frågeställningar………..7

2. Teoretiska begrepp_………..8

2.1 Vad är en stat?……….9

2.1.1 Problematisering av statens kapacitet att exkludera………...10

2.2 Vad är en flykting?……….10

2.2.1. Icke-medborgares relation till jämlikhet………...….10

2.2.2 Är flyktingar inget annat än ‘överflödigt skum på jorden’?………...…....11

2.3 Tidigare forskning om identitetspolitik………..13

2.3.1 Identitetsbildning och etikettmärkning………....13

2.3.2 Studera Zetters teori med nya infallsvinklar………...14

3. Metod_{………...15} 3.1 Framingstrategier………....17 3.2 Analysverktyg………...17 3.3 Operationalisering………...19 3.3.1 Operationalisering av probleminramning………...19 3.3.2 Operationalisering av aktörsinramning………...20 3.3.3 Operationalisering av orsaksinramning………...20 3.3.4 Operationalisering av lösningsinramning………...21 3.3.5 Tilläggsfrågor………...21 3.3.5.1. Operationalisering av jämlikhetsinramning...22

3.4 Validitet och reliabilitet...22

(4)

C-uppsats

5. Resultat och analys av Socialdemokraternas inramning efter flyktingkrisen 2015_….25

5.1. Socialdemokraternas probleminramning efter flyktingkrisen...26

5.1.1. _{Hur ramar Socialdemokraterna in problemen sett ur ett jämlikhetsperspektiv efter} flyktingkrisen 2015?_...28

5.2 Socialdemokraternas aktörsinramning efter flyktingkrisen 2015...29

5.2.1. _{Hur ramar Socialdemokraterna in aktörerna sett ur ett jämlikhetsperspektiv efter} flyktingkrisen 2015?_...32

5.3 Socialdemokraternas orsaksinramning efter flyktingkrisen 2015...32

5.3.1 Hur ramar Socialdemokraterna in orsakerna _{sett ur ett jämlikhetsperspektiv efter} flyktingkrisen 2015?_...34

5.4 Socialdemokraternas lösningsinramning efter flyktingkrisen 2015...35

5.4.1. _{Hur ramar Socialdemokraterna in lösningarna sett ur ett jämlikhetsperspektiv efter} flyktingkrisen 2015?_...37

5.5 Sammanfattning av Socialdemokraternas inramningar efter flyktingkrisen 2015...39

6. Diskussion_...39

7. Slutsats_...41

8. Vetenskapligt bidrag och vidare forskning_...42

(5)

C-uppsats

1. Inledning

Migration har funnits “i alla tider och i alla riktningar”. Det finns flera olika skäl till att 1

människor flyttar mellan gränser. Människor kan emigrera för att arbeta, studera, förenas med anhöriga eller för att fly från krig och förföljelse. Vad som dock skiljer dagens migration 2

från tidigare migration är mängden lagar som reglerar processen. Diskursen som pågår kring 3

migration före lagförändringar skiljer sig från en tidpunkt till en annan, vilket möjliggör olika handlingsalternativ. Vid ena tidpunkten kan mänskliga rättigheter betonas, men vid en annan tidpunkt kan diskursen ha en annan riktning och hänsynstagandet till mänskliga rättigheter tystas ner och till och med falla i glömska. 4

Sverige är en demokrati och står officiellt för alla människors lika värde. Sverige omfattas 5

officiellt av Förenade nationernas (FN) flyktingkonvention som beviljar flyktingar internationell skyddsrätt. I praktiken innebär detta en flyktingpolitik som värnar om 6

asylrätten, där varje asylsökande har rätt till att ansöka om asyl och få asylskälen prövade, för att sedan bli underrättade om sitt beslut. Om den asylsökande beviljas alternativ 7

flyktingstatus eller flyktingstatus och har rätt till en fristad efter en asylprövning enligt FN:s flyktingkonvention, så har Sverige en skyldighet att ge den asylsökande en fristad för att inte strida mot de mänskliga rättigheterna. Att ge en person med asylskäl uppehållstillstånd är en 8

handling som värnar om de mänskliga rättigheterna. Men värnandet om de mänskliga rättigheterna avstannar inte här. Utan mottagarlandet, i detta fall Sverige, har också en skyldighet att fortsätta värna om våra nyanländas mänskliga rättigheter i det svenska

1_{Immigrant och integrationsinstitutet, migration}_{https://www.immi.se/migra/migration} 2_{Migrationsverket, Migrationsverket – mitt i världen 2017 (2018-02-22)}

https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Fakta-om-migration/Migrationsverket---mitt-i-varlden-2 017.htm_l

3_{Immigrant och integrationsinstitutet, migration}_{https://www.immi.se/migra/migration} 4_{Zetter (2007) 172.}

5_{Sveriges riksdag, demokrati. (2016-12-16)}_{http://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/demokrati/} 6_{Migrationsverket, asykregler (2017-06-22)}

https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Att-ansoka-om-asyl/Asylregler.html

(6)

C-uppsats

samhället. Detta kan dock upplevas som alltför krävande för stater som till och med har avsikt att hindra migranter från att komma in i statens avgränsade territorium. 9

Socialdemokraterna vann riksdagsvalet 2014 och blev således Sveriges regeringsparti. Detta 10

innebar att Socialdemokraterna regerade under flyktingkrisen 2015. Socialdemokraterna hävdar att partiet i över hundra år har bland annat stått för jämlikhet i Sverige och

internationellt. Jämlikhet innebär enligt Nationalencyklopedin att “11 _{varje person anses vara}

lika mycket värd som varje annan i politiskt och vanligtvis även ekonomiskt avseende_”.12

Men retoriken kring människors lika värde kan både lyftas upp och tystas ner vid olika händelser. Ett exempel på en händelse är flyktingkrisen 2015. Under 2015 kom det

rekordstora mängder flyktingar till Sverige, vilket skapade stor politisk debatt där händelsen kom att benämnas som en kris, eller flyktingkrisen. Framförallt diskuterades kapaciteten i 13

mottagandet vilken enligt flera rapporter var på bristningsgränsen. I ljuset av händelsen har 14

diskussionen kring migration- och integrationspolitik börjat ramas in på andra sätt än enbart det humanistiska sättet som FN:s flyktingkonvention har framställt. Att strategiskt rama in ett och samma samhällsfenomen på olika sätt sätter fokus på olika sakområden som upplevs som problematiska. Genom att exempelvis rama in en och samma grupp aktörer som exempelvis civila som drabbas av allt brutalare väpnat våld eller som utrikesfödda som illegalt vistas på en annan stats territorium implicerar helt olika politiska lösningar. Den förstnämnda

inramningen kräver internationell humanitär hjälp och att stater öppnar sina gränser och sina hjärtan för att skydda civila. Medan den sistnämnda kan ge stater skäl att stänga sina gränser och blunda för att de utsätter människor för livsfara. I ljuset av att strategisk inramning av

9_{BBC, How is the migrant crisis dividing EU countries? (2016-03-04)} http://www.bbc.com/news/world-europe-34278886

10_{Valmyndigheten, val till riksdagen 2014 - röster (2014-09-19)} https://data.val.se/val/val2014/slutresultat/R/rike/index.html

11_{Socialdemokraterna}_{Vår historia — Socialdemokraterna (2017-03-21)} https://www.socialdemokraterna.se/vart-parti/om-partiet/var-historia/

12_{Nationalencyklopedin, jämlikhet}

https://www-ne-se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/j%C3%A4mlikhet

13_{Svenska Dagbladet, Flyktingkrisen: flykten till Europa. (2015-2018)} https://www.svd.se/om/flykten-till-europa

14_{Migrationsverket, nästan 163 000 människor sökte asyl i Sverige 2015}

(7)

C-uppsats

politik kan omvandla tidigare innehållslösa samhällsfenomen till något meningsbärande med välvalda konnotationer, så är inramning ett maktmedel som kan styra vilka möjliga policyn som föreslås och antas som lagar.

1.2. Syfte och frågeställningar

Med hänvisning till att inramning är ett kraftfullt maktmedel så är det intressant att studera hur partier i Sverige ramar in diskursen kring migration- och integrationspolitik. I denna uppsats väljer jag att studera hur Socialdemokraterna ramar in migrations- och

integrationsfrågorna efter flyktingkrisen 2015. Jag väljer att studera Socialdemokraterna som fall eftersom det är ett parti vars uttalade visioner är jämlikhet, mångfald och solidaritet. Det 15

är därför rimligt att anta att de inte bör ha förändrat sin inramning efter händelsen ‘flyktingkrisen’, utan hålla fast vid sin retorik kring att jämlikhet är viktigt i alla tider. I synnerhet sätts Socialdemokraternas plikttrogenhet till det ledande idealet jämlikhet på prov under en tid som flyktingkrisen då betoningen av alla människors lika värde är viktigare än någonsin. Om Socialdemokraterna däremot faktiskt har förändrat sin inramning så är det intressant att se huruvida de politiska lösningarna har förändrats som en konsekvens av att probleminramningen har förändrats också samt hur den nya inramningen ser ut sett ur ett jämlikhetsperspektiv. Mitt syfte med uppsatsen är således att undersöka hur

Socialdemokraterna ramar in migrations- och integrationspolitiken efter flyktingkrisen samt hur inramningarna förhåller sig till ett jämställdhetsperspektiv. Detta undersöks för att öka kunskapen om huruvida strategiska inramningar faktiskt har implikationer på partiers

presentation av politiska riktlinjer i empirin, eller om teorier om strategiska inramningar och identitetspolitik saknar relevans i empirin. Dessutom är det intressant att undersöka om en viss vald riktning av inramning kan stärka eller försvaga synen på att alla människor är lika mycket värda oavsett kön, etnicitet och religion samt huruvida man är en svensk medborgare eller enbart flykting.

(8)

C-uppsats

Mina frågeställningar som leder studien är således:

1) Hur ramar Socialdemokraterna in sin migration- och integrationspolitik efter flyktingkrisen 2015?

2) Hur ser Socialdemokraternas inramning av migration- och integrationspolitik ut efter flyktingkrisen 2015 ur ett jämlikhetsperspektiv?

Min intention med uppsatsen är enbart att studera hur Socialdemokraterna ramar in diskursen, men inte besvara varför Socialdemokraternas inramning är oförändrad eller har förändras. Jag finner det tillräckligt intressant att studera den beskrivande aspekten, eftersom det kan ge en fingervisning kring huruvida möjligheten att formulera ett problem som sätts på den politiska agendan kan vara ett kraftfullt politiskt verktyg. I ljuset av demokrati är detta desto viktigare att belysa för att uppmuntra högre grad av politiskt deltagande av olika aktörer i samhället om det stämmer att inramning är så kraftfullt som det verkar. Det är logiskt att anta att om ett fenomen inte uppfattas som ett problem så behövs inte heller åtgärder antas. Om däremot en eller flera aktörer bryter tystnaden och börjar problematisera ett fenomen ur flera möjliga strategiska perspektiv så dyker det upp desto fler möjliga lösningasförslag för att åtgärda det uppfattade problemet. Jag anser att detta är väldigt viktigt att uppmärksamma kring speciellt sakfrågorna migrations- och integrationspolitik, eftersom olika inramningar kan verka

legitimerande eller fördömande av olika aktörers val att agera eller inte agera för att rädda liv.

2. Teoretiska begrepp

I detta avsnitt ska Bob Jessops definition av ‘stat’ presenteras, eftersom Jessops definition 16

klargör varför staten är en central aktör i migrationspolitik. Olika aktörer kan rama in

begreppet ‘flykting’ med olika karaktärsdrag, motiv och handlingskapaciteter, för att undvika tvetydighet kring begreppets innebörd kommer jag därför även definiera begreppet ‘flykting’. Även FN:s deklaration om alla människors rätt till lika behandling kommer att tas upp, samt 17

Tom Clarks och Jan Niessens problematisering av att jämlik behandling mellan medborgare

16_{Jessop (2016) 27-29.}

(9)

C-uppsats

och icke-medborgare inte riktigt är fallet i verkligheten . Vidare presenteras Hannah Arendt 18

problematisering av statens exkluderande makt av flyktingar . Därefter presenteras Roger 19

Zetters forskning om identitetspolitik som uppmärksammar att stater kan strategiskt rama in flyktingar på ett missgynnande sätt som tycks legitimera statliga ageranden som syftar till att att exkludera flyktingar . 20

2.1 Vad är en stat?

Enligt Bob Jessops definition består staten av tre delar: en statsapparat, ett territorium och en befolkning. Statsapparaten består av en polis, militär, lagstiftning, rättsväsende, byråkrati 21

och styrning av exempelvis hälsa- och sjukvård, social välfärd, utbildning och kultur. Även partier ingår i statsapparaten. Ett territorium är ett “tydligt avgränsat område som styrs av en 22

politisk auktoritet som tillåts fatta beslut som är bindande för de som bor i området”. 23

Territoriet består av land, hav och luft o.s.v. En stat har även en avgränsad befolkning. Men 24

denna definition är inte helt oproblematisk, eftersom det inte tydliggör vilka som ingår i folket. Staten kan utföra medlemskap för sin befolkning som baseras på _{socialt konstruerade}

nationella identiteter_{, ofta i form av “policyn för medborgarskap som baseras på delade}

skyldigheter och rättigheter”. Staten kan således både inkludera och exkludera människor. 25

Enligt den Westphalianska systemet är befolkningen en “viktig ekonomisk och militär resurs”. Staten för därför statistik över sin befolkningssammansättning, produktivitet, 26

arbetsfördelning, polis, militär och befolkningens kapacitet att betala skatt. 27

2.1.1 Problematisering av statens kapacitet att exkludera

Fastän den Westphalianska systemet hävdar att befolkningen i en stat är en “viktig ekonomisk och militär resurs” så är jag skeptiskt mot att stater i själva verket verkligen 28

(10)

C-uppsats

håller med om den Westphaliska systemet. I empirin kan stater snarare betrakta människor som både en resurs och börda. I synnerhet personer som kommer utifrån och vill ingå i den avgränsade befolkningen kan bemötas av en skiftande acceptansnivå. Statens uppbyggnad av de tre delarna statsapparat, befolkning och territorium är således inte helt okomplicerad. Stater kan både inkludera och exkludera människor som kommer utifrån från att ingå i den avgränsade befolkningen. Stater kan i praktiken bestämma vem den vill inkludera i sin befolkning, vilket sker när staten lagstiftar om bestämmelser som är mer eller mindre restriktiva för att inkludera en person som kommer utifrån och vill bosätta sig i värdlandet. Immigranter måste följa dessa lagstiftningar om hen vill officiellt bli inkluderad i

befolkningen genom att få ett uppehållstillstånd och i förlängningen medborgarskap. Staten är således en central aktör när det kommer till att besluta om en person ska inkluderas eller exkluderas från statens territorium, befolkning och statsapparat. Eftersom staten är en 29

central aktör så är det relevant att undersöka hur den nuvarande regeringspartiet Socialdemokraterna ramar in flyktingar och politik som berör flyktingar.

2.2 Vad är en flykting?

Enligt FN:s flyktingkonvention är definitionen av en flykting _{en person “som flytt sitt land} med anledning av en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk uppfattning, som befinner sig utanför det land, vari han är medborgare och som på grund av tidigare nämnd fruktan inte kan eller vill återvända till det landet_{” . “Förföljelsen kan komma från hemlandets myndigheter. Det kan också vara}30

så att myndigheterna inte kan eller vill ge skydd mot förföljelse från enskilda personer eller grupper._{” En flykting till skillnad från andra kategorier av migranter har enligt definitionen}31

en välgrundad rädsla för förföljelse och kan inte få skydd i landet hen bor i, därför tvingas hen söka skydd i en annan stat.

29_{Jessop (2016) 27-33.}

30_{Sverige för UNHCR, FN:s flyktingorgan, Vem är flykting?}_{https://sverigeforunhcr.se/om-oss/vem-ar-flykting} 31_{Migrationsverket, vem bedöms som flykting? (2016-03-15)}

(11)

C-uppsats

2.2.1. Icke-medborgares relation till jämlikhet

Enligt FN:s deklaration om mänskliga rättigheter omfattas även icke-medborgare av lika rättigheter som utgår från premissen att ‘alla människor är jämlikar i att åtnjuta lika rätt till mänskliga rättigheter på basis av att de är människor’ (min översättning på originalet: ‘all 32

persons, by virtue of their essential humanity, should equally enjoy all human rights’ .). 33

Detta kräver således att medborgare och icke-medborgare behandlas som jämlikar. Tom Clark och Jan Niessen påpekar att principen om jämlikhet syftar till att minimera skillnader mellan människor. Genom att vara en jämlike så implicerar det också en rätt till jämlik 34

behandling där policyn inte diskriminerar och exkluderar viss grupper människor. Clark och Niessen uppmärksammar dock att detta inte riktigt stämmer i verkligheten eftersom det finns en diskrepans mellan policyn som enbart medborgare kan åtnjuta men inte icke-medborgare.

En sådan form av policy är att icke-medborgare är i en missgynnande position med risk för

35

uteslutning, vilket inte drabbar medborgare på samma sätt. 36

2.2.2 Är flyktingar inget annat än ‘överflödigt skum på jorden’?

Hannah Arendt understryker att relationen mellan stat och flyktingar (speciellt statslösa) är att flyktingar har blivit utstötta från den gamla treenigheten bestående av en statsapparat, ett territorium och en befolkning. För flyktingar är denna treenighet konstant närvarande 37

eftersom de har gått in till en annan stats territorium och har en önskan om att inkluderas i den nya befolkningen. Det är inte alltid självklart för flyktingar att få vistas på statens 38

territorium och få inkluderas i befolkningen, eftersom staten kan införa hinder för att

exkludera flyktingen. Hannah Arendt har uppmärksammat statens exkluderande funktion och därmed myntat ett uttryck som lyder: “rätten till att ha rättigheter”, vilket innebär rätten till att få tillhöra någon form av organiserad samhälle. Arendt problematiserade att ett problem 39

32_{United Nations Human Rights Office of the High Commissioner, International Covenant on Civil and Political}

Rights. http://www.ohchr.org/en/professionalinterest/pages/ccpr.aspx

33_{United Nations Human Rights Office of the High Commissioner, International Covenant on Civil and Political}

Rights. http://www.ohchr.org/en/professionalinterest/pages/ccpr.aspx

34_{Clark och Niessen (1996) 248.} 35_{Clark och Niessen (1996) 256.} 36_{Clark och Niessen (1996) 274.} 37_{Arendt (1951; 2004) 281-282.} 38_{Bernstein (2005) 55.}

(12)

C-uppsats

med migration var att när migranten en gång har lämnat sitt hemland så hamnar migranten i en situation där hen “välkomnas ingenstans och det finns ingen plats där de på nytt kan assimileras” (min översättning). Arendt påpekade därmed att problemet var inte att lämna 40

sitt hemland, utan snarare att det blev omöjligt att hitta ett nytt värdland när de hade lämnat sina hemländer. Arendts liknelse av migranter var att de betraktas som ett41 _{‘överflödigt skum}

på jorden’. Detta innebär att flyktingar som inte välkomnas i andra stater betraktas inte ha 42

något människovärde. Detta strider helt mot den demokratiska grunden att alla människor har lika värde oavsett hudfärg, religion och kön o.s.v. FN:s definition av vem som är en flykting ramar in flyktingen som en svag person i behov av skydd , men ändå finns det stater som 43

inte vill ta emot flyktingar eller som har stränga lagstiftningar riktade mot flyktingar som vistas på deras territorium . Således synliggör Hannah Arendts problematisering av 44

flyktingar som en oönskat grupp att mötet mellan stat och flykting inte är helt okomplicerad. Arendt påpekar att orsaken till problemet är inte brist på utrymme för fler personer att vistas på ett territorium, utan grunden till problemet är på systemnivå. Arendt hävdar att det är 45

politiska organisationer som har format ett system som inte tillåter icke-medborgare att leva som mänskliga personer. Arendt är således ytterst skeptisk mot statens suveränitet och 46

tvångsmakt. Arendt menar att stater är ett hot mot icke-medborgares mänskliga rättigheter. 47

Bernstein gick i samma spår som Arendt och påpekade att aktörers som pratar om mänskliga rättigheter är endast tomma ord om inte rättigheterna är en del av och skyddas av politiska institutioner. Bernstein påpekar även att människor är inte födda som jämlikar, utan blir 48

jämlika när de släpps in och erkänns som en medlem i en grupp. Att inte vara en del av 49

befolkningen som är en avgränsad grupp innebär att personen inte betraktas som en jämlik människa. Istället betraktas personen som mindre värd och lever på utkanten. En sådan syn 50

40_{Arendt (1951; 2004) 267.} 41_{Arendt (1951; 2004) 293-294.} 42_{Arendt (1951; 2004) 269.}

43_{Sverige för UNHCR, FN:s flyktingorgan, Vem är flykting?}_{https://sverigeforunhcr.se/om-oss/vem-ar-flykting} 44_{BBC, How is the migrant crisis dividing EU countries? (2016-03-04)}

(13)

C-uppsats

på flyktingar underlättar statliga ageranden som strider mot mänskliga rättigheter och alla människors lika värde gentemot flyktingarna, eftersom de betraktas som mindre värda. Notera att staten är en beskyddare av medborgare som är officiellt erkända som en del av statens befolkning. Problematiken som Arendt och Bernstein pekar ut är således enbart begränsade till icke-medborgare.

2.3 Tidigare forskning om identitetspolitik

Begreppet ‘flykting’ är ett exempel på en etikett av en aktör som “inte har en given mening utan kan tolkas och representeras - inramas på olika sätt”. I ett större sammanhang kan 51

studier om inramning finnas i forskningen om identitetsbildning (eng: ‘identity formation’). 52

Generellt har det bedrivits ett flertal studier om identitetsbildning. I detta avsnitt kommer jag att ta upp en tidigare studie som jag kommer att hänvisa till i min analys.

2.3.1 Identitetsbildning och etikettmärkning

Ett exempel på en framstående forskare inom identitetsbildning med fokus på

etikettmärkning av flyktingar är Roger Zetter. Zetter har skrivit om att stämplingen (eng: ‘labeling’) av begreppet ‘flykting i sin artikel _{More Labels, Fewer Refugees: Remaking the}

Refugee Label in an Era of Globalization_{2007. Zetter menar att stämplingen av flyktingar}

har inverkningar på hur olika institutioner och byråkratier påverkar flyktingarnas liv. Zetters huvudsakliga argument var att en humanitär diskurs stämpling av flyktingar i det förflutna har ersatts med en delad stämpling av flyktingar som var driven av behovet att hantera en globaliserad process av framtvingad migration. Med andra ord menar Zetter att det finns 53

ingen given mening bakom begreppet ‘flykting’ längre, utan begreppets innebörd kan formuleras och omformuleras för att anpassas till olika sammanhang och politiska beslut för att hantera migrationen. Zetter påpekar även att det är regeringar, och inte icke-statliga organisationer som i det förflutna, som är de mest tongivande aktörerna som förändrar stämplingen av flyktingar i modern tid efter sina egna intressen. Följaktligen har stämplingen av flyktingar politiserats i ombildningen där etiketten har blivit desto mer institutionellt

51_{Esaiasson m.fl. (2017) 218.} 52_{Zetter (2007) 173.}

(14)

C-uppsats

fraktionerat och alltmer förankrat i den politiska diskursen som hyser ett motstånd mot flyktingar och migranter. 54

2.3.2 Studera Zetters teori med nya infallsvinklar

I ljuset av Zetters vetenskapliga fynd att konstruktionen flyktingars identitet har frångått en humanitär diskurs för att anpassas till nya politiska beslut som är motståndstagande till flyktingar , så är det högst relevant att studera hur ett politiskt parti talar om flyktingar. Jag 55

kommer således testa om Zetters tes stämmer i fallet Socialdemokraternas diskurs kring migration- och flyktingpolitik efter flyktingkrisen. Om det empiriska fyndet visar sig överensstämma med Zetters teori så har jag förstärkt hans tes. Men till skillnad från Zetter kommer jag inte att studera den jämförande aspekten kring hur den politiska diskursens stämpling skiljer sig mellan migranter och flyktingar, eftersom det enbart skulle vara en upprepning av hans studie i så fall. Istället ska jag utveckla min analys till att omfatta ett partis inramning av diskursen kring migration och integration utifrån fyra analytiska steg: inramning av problemet, aktörerna, orsaken och lösningarna. Således grundas min studie på tidigare forskning, så att jag inte uppfinner ett redan upptäckt hjul på nytt. Däremot bidrar jag till den ackumulerande forskningen genom att studera teorin i kombination med ett annat angreppssätt. Jag hoppas att min studie kommer att bidra med nya kritiska perspektiv på hur diskursen angriper flyktingar på ett sätt som förminskar synen på att de är människor som är lika mycket värda som vilken annan person som helst som har privilegiet att inneha ett medborgarskap. På tal om medborgarskap så kan studien genomföras med betoning på medborgarskap, exempelvis vilka kriterier som legitimerar människor att inkluderas i en stat och bli berättigade medborgarskap. Men det är inget som jag kommer att undersöka i min studie. Utan mitt fokus är att undersöka den politiska diskursen som förstärker eller försvagar förhållandet mellan en medborgare och icke-medborgare. Med förstärkning menar jag att diskursen ramar in dem som jämlikar. Med försvagning menar jag att diskursen betonar en implicit eller explicit hierarkisk skillnad mellan flyktingar och medborgare, så att

medborgaren betraktas som mer värd än flyktingen. Givetvis kan studiet om migration och integration ske ur ett stort antal olika perspektiv, för precis som att det finns flera skäl till att

(15)

C-uppsats

migrera vilket kan vara allt från att studera, arbeta, förenas med anhöriga eller fly från förföljelse så finns det desto fler angreppssätt att studera varje kategori av migranter för sig eller sammantaget i allt från fokus på genusperspektiv till populism. Möjligheterna för att studera migration är således i princip oändliga med konstant nya perspektiv och angreppssätt. Jag väljer dock av utrymmesskäl att avgränsa min studie till att enbart beröra identitetspolitik som är riktad mot Zetters studie.

3. Metod

För att kunna genomföra min undersökning behöver jag en metod som är kompatibel med min frågeställning. Min frågeställning är av beskrivande karaktär och besvarar således frågan

hur _{Socialdemokraterna ramar in debatten om etablering av nyanlända. För att besvara min}

frågeställning ska jag därför använda mig av den kvalitativa textanalytiska metoden

frameanalys. Utgångspunkten för framing d.v.s. inramning av samhällsfenomen eller problem är att:

“samhällsfenomen inte har en given mening utan de kan tolkas och representeras - inramas på olika sätt. Hur ett fenomen inramas har betydelse för hur aktörer agerar gentemot fenomenet, exempelvis hur politiska partier eller myndigheter tar sig an problematiken. Det kan även ha betydelse för väljarbeteende eller relationer mellan medborgare. Politiska aktörer är väl medvetna om detta, och de fattar ofta strategiska beslut om hur de bäst paketerar eller inramar ett fenomen, ett problem eller en politisk fråga.”56

Ovanstående citat härleds ur det socialkonstruktivistiska antagandet om hur världen är beskaffad (ontologi) och möjligheten att få kunskap om världen (epistemologi) , vilket kan 57

återkopplas till politiken. Med utgångspunkt från den socialkonstruktivistiska antagandet är problem och lösningar inte objektivt givna utan de är beroende av aktörer och omgivningen de befinner sig i. 58_{Ett och samma samhällsfenomen kan således definieras och}

problematiseras på flera olika sätt. Det finns oenighet om hur fenomen bör uppfattas och en 59

(16)

C-uppsats

ständig meningsstrid om hur problem bör konstrueras. Således handlar politik inte bara om 60

att driva igenom idéer, utan också om att konstruera idéer. Dynamiken mellan idéer och nya 61

sätt att förstå och betrakta problem kan tillsammans leda till en konstruktion av nya politiska lösningar. 62

Hur ett problem definieras får återverkningar på vilka möjliga lösningsalternativ som finns. 63

Idéer och inramningar av samhällsfenomen kan således både möjliggöra och hindra aktörers handlingsutrymme._{Det är först när problemformuleringen blir allmänt accepterad och} institutionaliserad som det blir aktuellt med politiska åtgärder som riktas mot fenomenet.64

Exempelvis beroende på om arbetslöshet betraktas som ett problem som orsakas av för låg utbildning, lågkonjunktur eller bristande vilja att söka jobb så implicerar problem-

formuleringen olika former av lösningar. Lösningarna på de olika problemformuleringarna kan då exempelvis vara att staten ska öka det ekonomiska stödet till utbildningssystemet, stimulera ökad ekonomisk tillväxt eller sänka bidraget till arbetslösa för att öka individens motivation att söka jobb. 65

Frameanalys fokuserar på interaktionen mellan idéer och aktörers inramningar av

samhällsfenomen. Aktörer kan både betona och tona ner olika aspekter vid inramningen av 66

en problemformulering. Det innebär att aktörer kan tillämpa en selektiv användning av information och kunskap om ett problem och dess orsaker. Aktörer kan således strategiskt 67

använda framing som ett medel för att strukturera fram en konflikt så att de kan vinna en lagstiftande makt. Politiker som dessutom inte bemöter och löser institutionaliserade och 68

allmänt accepterade problemkonstruktioner riskerar att inte bli omvalda. Med beaktning till 69

aktörers strategiska användning av framing för att uppnå politiska mål, kan frameanalys

60_{Erikson (2011) 20-21.} 61_{Erikson (2011) 10-11.} 62_{Knill och Tosun (2012) 97-98.} 63_{Knill och Tosun (2012) 98-99.} 64_{Erikson (2011) 10-11.} 65_{Knill och Tosun (2012) 98-99.} 66_{Eriksson (2011) 33.}

67_{Knill och Tosun (2012) 102-103.} 68_Ibid.

(17)

C-uppsats

därför användas för att identifiera aktörers _{medvetna och strategiska inramningar för att} uppnå ett syfte. Med hjälp av analytiska verktyg såsom välpreciserade frågor som ställs till 70

materialet, används frameanalys för att upptäcka och systematiskt strukturera aktörers medvetna och strategiska inramningar av fenomen. Denna metodologiska process ligger till grund för den här uppsatsen och syftar till att komma till insikt om outtalade syften som upptäcks vid en noggrann analys av både det som sägs och inte sägs i materialet. Det gäller följaktligen även att läsa mellan raderna.

3.1 Framingstrategier

En strategiskt inramning kan få direkta effekter för aktören som har uttryckt den, eftersom inramningen kan implicera en viss identitetsrepresentation eller ställa aktören till svars för en formulerad handlingslinje. Inramningen har även betydelse för möjligheten att bilda

koalitioner och vilket sakområde frågan hamnar i. Om exempelvis ett fenomen ramas in 71

som ett brott eller ett sociologiskt problem så leder det till olika typer av åtgärder, i detta fallet antingen av polisen eller av socialstyrelsen. Dessutom kan inramningsstrategier vara viktiga vid koalitionsbildningar, eftersom förutsättningen för att koalition ska bildas mellan partier är att de ramar in ett problem, dess orsaker och lösningar på snarlikt sätt för att kunna samarbeta på den specifika sakfrågan. Därmed är det intressant att analysera partiets implicita framingstrategier också.

3.2 Analysverktyg

Analysen utgår från fyra frameanalytiska frågor som ställs till det empiriska textmaterialet hämtade från Esaiasson m.fl. 2017. De preciserade frågorna som ställs till textmaterialet kan ses som analytiska verktyg. Grundläggande frågor som ställs i en framinganalys är hur 72

problemets natur, orsak och lösningar ramas in. De textanalytiska frågorna som den här 73

uppsatsen tillämpar karaktäriseras som öppna svarskategorier. Genom att ha ett öppet förhållningssätt till materialet så bedrivs analysen förutsättningslöst, vilket underlättar

(18)

C-uppsats

upptäckten av nya, oväntade eller nyanserade inramningar som aktörer tillämpar. Esaiasson 74

m.fl. presenterar följande grundläggande frameanalytiska frågor som jag kommer att tillämpa i den här uppsatsen:

1. Probleminramning:_{“Hur är ‘problemet’ inramat? Med andra ord, vilka sorts} problem framas detta som, och för _{vem representeras detta vara ett problem?”}75

2. Aktörsinramning:_{“Vilka sorters subjekt (d.v.s. aktörer) finns med i inramningen?} Med vilka karaktärsdrag, motiv och handlingskapaciteter representeras dem?” 76

3. Orsaksinramning:_{“Hur är orsaken till problemet inramat? Vem eller vad} representeras som problemets orsak?” 77

4. Lösningsinramning:_{“Hur är lösningen på problemet inramad? Vilka handlings-} alternativ möjliggörs, givet hur problemet representeras?” 78

Då min frågeställning är av beskrivande karaktär syftar den till att besvara frågan _hur Socialdemokrater ramar in debatten om etablering av nyanlända. Beskrivande analyser innebär att den komplexa verkligheten förenklas och klassificeras på ett överskådligt sätt. 79

De fyra frameanalytiska frågorna används som analysverktyg. Analysverktyget kommer att kunna hjälpa mig att begripliggöra materialet som ska undersökas. 80

Vad gäller eventuella nackdelar med min metod så kan jag inte besvara varför ett samhällsfenomen ramas in på ett visst sätt, eftersom den frameanalytiska metoden är begränsad till att enbart undersöka hur något ser ut. Men jag finner det väl så intressant att undersöka hur något beskrivs också. Ytterligare en nackdel är att jag inte kan veta de ‘riktiga’ intentionerna bakom den strategiska inramningen, eftersom politiker kan undanhålla

information som kan vara hemlighetsstämplade. Jag får således nöja mig med att analysera det jag kan utläsa explicit och mellan raderna i materialet som jag har att tillgå.

(19)

C-uppsats

3.3 Operationalisering

För att kunna tillämpa frameanalytiska frågor för att studera det empiriska materialet, måste jag operationalisera dem. Således går jag stegvis igenom operationaliseringen av de

frameanalytiska frågorna till tillämpbara analysverktyg. De grundläggande frameanalytiska frågorna som jag utgår från har nämnt tidigare i metoddelen, men upprepas ändå i varje avsnitt.

3.3.1 Operationalisering av problemsinramning

Frameanalysens första del är _{probleminramningen: “hur är ‘problemet’ inramat? Med andra} ord, vilka_{sorts problem framas detta som, och för vem representeras detta vara ett problem?”}

Det första jag måste identifiera är ‘vad är problemet?’. Problemet som jag ämnar att undersöka i studien är kopplat till vilka aspekter i migration- och integrationspolitiken

Socialdemokraterna upplever som problematiska. Vad gäller vilka sorts problem detta framas som, så är jag intresserad av att veta vilket inom sakområde problemet ramas in i. Exempelvis om det ramas in som ett arbetsmarknadsproblem eller genusproblem. Det är även viktigt att belysa för vem fenomenet representeras som ett problem — är det exempelvis ett problem för samhället eller individen? Probleminramningen kan därmed operationaliseras till:

1. Hur ramar Socialdemokraterna in problemen i migrations- och integrationspolitiken efter flyktingkrisen 2015? Med andra ord vilka sorts problem ramas migrations- och integrationsfrågorna som, och för vem representeras migrations- och

(20)

C-uppsats

3.3.2 Operationalisering av aktörsinramning

Frameanalysens andra del är _{aktörsinramningen: “Vilka sorters subjekt (d.v.s. aktörer) finns} med i inramningen? Med vilka karaktärsdrag, motiv och handlingskapaciteter representeras dem?” 81

I denna del har jag valt ut flyktingar som min målgrupp för analysen, eftersom jag är intresserad av att pröva om Roger Zetters tes att politiker strategiskt frångår en humanitär inramning av flyktingarnas karaktärsdrag genom att täcka den med en annan slags inramning i syfte att uppnå politiska mål stämmer. Därmed tar jag bort den första delen om vilka sorters subjekt som finns med i inramningen, eftersom jag redan har valt ut min målgrupp att rikta analysen på. Således blir min skräddarsydda operationalisering av aktörsinramningen:

2. Med vilka vilka karaktärsdrag, motiv och handlingskapaciteter representerar Socialdemokraterna flyktingarna efter flyktingkrisen 2015?

3.3.3 Operationalisering av orsaksinramning

Frameanalysens tredje del är _{orsaksinramningen: “Hur är orsaken till problemet inramat?} Vem eller vad representeras som problemets orsak?”

I denna del ska jag återkoppla analysen till den identifierade probleminramningen och aktörsinramningen, för att studera hur orsaken ramas in. I och med att problemet inte kan fastställas före det har identifieras så behåller jag de vaga termerna ‘problem’ men även ‘orsak’ i den operationaliserade analysverktyget. Detta eftersom det som uppfattas som ett problem kan variera från fall till fall. Däremot kan jag i orsaksinramningens sista del ‘vem eller vad representeras som problemets orsak?’ skräddarsy min undersökning till:

representeras flyktingarna själva som bärare av skulden, det vill säga finns orsaken hos flyktingarna själva (på individnivå) eller ligger orsaken utanför dem själva (på systemnivå)? Genom att skräddarsy min fråga så underlättar jag återigen en prövning av Zetters tes kring

(21)

C-uppsats

politikers strategiska inramning av flyktingar för att uppnå politiska mål i det empiriska materialet. För huruvida flyktingar ramas in som offer eller förövare kan få implikationer på vilka möjliga policyn som är rimliga att föreslå i ett senare skede.

3. Hur ramar Socialdemokraterna in orsaken_{till problemet efter flyktingkrisen 2015?} Representeras flyktingarna själva som bärare av skulden, det vill säga finns orsaken hos flyktingarna själva (på individnivå) eller ligger orsaken utanför dem själva (på

systemnivå)?

3.3.4 Operationalisering av lösningsinramning

Frameanalysens fjärde del är_{lösningsinramningen: “Hur är lösningen på problemet inramad?} Vilka handlingsalternativ möjliggörs, givet hur problemet representeras?”82

I denna del ska jag ska jag återigen behålla ordet ‘problem’ i sin grundform eftersom jag inte kan generalisera samma identifiering av problem över studien av Socialdemokraternas probleminramning om Socialdemokraterna skiftar sin inramning eller har flera inramningar. Operationaliseringen lyder:

4. Hur är Socialdemokraternas lösning på problemet inramad efter flyktingkrisen 2015? Vilka handlingsalternativ möjliggörs, givet hur problemet representeras?

3.3.5 Tilläggsfrågor

Ytterligare intressanta aspekter jag vill ta upp i diskussionen kring Socialdemokraternas inramningar efter flyktingkrisen är:

- Var finns tystnaden? Vilka problem talar Socialdemokraterna inte om? Vilka orsaker pekar Socialdemokraterna inte ut? Vilka karaktärsdrag hos flyktingarna nämns inte? Vilka möjliga alternativa lösningsförslag nämns inte?

(22)

C-uppsats

- Hur ramar Socialdemokraterna in problemen, aktörerna, orsakerna och lösningarna sett ur ett jämlikhetsperspektiv efter flyktingkrisen 2015?

3.3.5.1 Operationalisering av jämlikhetsinramning

Tilläggsfrågan “hur ramar Socialdemokraterna in problemen, aktörerna, orsakerna och lösningarna sett ur ett jämlikhetsperspektiv efter flyktingkrisen 2015?” kräver en tydlig definition av vad jämlikhet innebär, för att läsaren ska förstå hur jag har tänkt. Jämlikhet innebär enligt Nationalencyklopedin att “_{varje person anses vara lika mycket värd som varje} annan i politiskt och vanligtvis även ekonomiskt avseende_{”. Således måste jag identifiera}83

hur icke-medborgare det vill säga flyktingar beskrivs i förhållande till medborgare. Det är även relevant att studera huruvida det finns skillnader i hur utrikesfödda och inrikesfödda svenska medborgare ramas in. Om exempelvis Socialdemokraterna skulle rama in sin politik gentemot alla svenska medborgare som en gemensam grupp utan att peka ut utrikesfödda som en separat grupp, så skulle det underförstått kunna tolkas som att alla faktiskt är

jämlikar. Medan om spänningar mellan utrikesfödda och inrikesfödda vad gäller skyldigheter och rättigheter, exempelvis berättigande till välfärdstjänster, skulle uppvisas i det empiriska materialet, så skulle det indikera att Socialdemokraterna inte ramar in alla som bor i Sverige som jämlikar. Detta eftersom varje person inte längre betraktas som lika mycket värd i politiska och ekonomiska avseenden, om det skulle ställas högre krav på utrikesfödda än inrikesfödda vad gäller skyldigheter och berättigande till rättigheter.

3.4 Validitet och reliabilitet

Ytterligare brister som jag bör uppmärksamma före jag genomför studien är att det kan uppstå validitets- och reliabilitetsproblem vilket är två former av mätfel. Validitet innebär 84

att det jag avser att mäta är relevant i sammanhanget. Medan reliabilitet innebär om det jag 85

mäter sker på ett tillförlitligt sätt, det vill säga om jag vid en annan tidpunkt eller en annan

83_{https://www-ne-se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/j%C3%A4mlikhet} 84_{Teorell och Svensson (2007) 55-59.}

(23)

C-uppsats

person vid samma eller en annan tidpunkt upprepar studien får samma resultat givet att studien genomförs med samma förutsättningar. Validitet och reliabilitet handlar således om 86

hur jag samlar in min data vilket i detta sammanhang är citat från empiriskt material och huruvida jag bearbetar datan på ett systematiskt sätt. Jag ska försöka uppnå god validitet genom att vara transparent med hela studiens process. Givet att jag noggrant har tänkt igenom och valt ut beskrivande frågeställningar så är målet också att uppnå ett beskrivande resultat med hjälp av frameanalys, som är ett lämpligt mätredskap för kvalitativa studier.

Jag ska försöka uppnå god reliabilitet så att min studie är intersubjektiv, forskaroberoende och att samma studie kan upprepas med likvärdigt resultat genom att använda samma 87

systematiska frågor som ställs till texten på ett tydligt och transparent sätt. Genom att jag exempelvis explicit för in citaten som jag analyserar så låter jag läsaren avgöra om hen kan dra samma slutsatser från materialet som jag med hjälp av analysverktygen. På så sätt ökas förutsättningarna för att god validitet och reliabilitet uppnås.

4. Empirisk material

Jag har vänt mig till Socialdemokraternas egna hemsida för att hitta empirisk material till min studie. Det är viktigt att partiets politiska riktlinjer finns i skrift, eftersom det är ett krav för att kunna bedriva en textanalys. Således kommer jag enbart att använda mig av skriftliga källor, och utesluter andra alternativa former av källor. I och med att partiets politiska åsikter finns utskrivna på partiet egna hemsida så var det det lättaste tillvägagångssättet för att hitta det empiriska underlag som ska vara grund för min analys. Jag väljer att hämta material från partiets hemsida, eftersom i partiets hemsida finns partiets ideologier och åsikter i olika sakfrågor tydligt formulerade. Trovärdigheten är relativt hög eftersom det inte är någon annan som skriver hur partiet betraktar sakfrågorna, utan det är partiet själv som uttrycker åsikterna. Följaktligen utgår jag från förstahandskällor genom att inhämta material från partiets

hemsida, vilket stärker trovärdigheten för att partiets åsikter inte förvrängs av någon utanför partiet. Därmed är det en god källa till inhämtande av material för att undersöka vad partierna

(24)

C-uppsats

själva anser i olika politiska sakfrågor. Dessutom publiceras partiets material på hemsidan offentligt, vilket innebär att materialet är tillgängligt för allmänheten att läsa, förstå, granska och analysera. Med anledning av att materialet är offentligt kan det finnas ett underliggande syfte för partier att publicera materialet på hemsidan. Det kan antas att partiets syfte med publikation av offentligt material kan vara att informera allmänheten om partiernas politiska riktlinjerna i olika sakfrågor och marknadsföra partiets politik. Sättet att framställa

informationen på och den information som väljs ut att betona kan vara ett strategiskt genomtänkt sätt att försöka bilda och påverka opinionen för att få fler partisympatisörer till sitt eget parti, fler kritiker mot oppositionspartierna och i slutändan så många röster som möjligt vid varje nyval. Därmed kan syftet med publikationen av materialen på hemsidan bedömas som representativt för vad partiet anser i olika sakfrågor. Mitt bakomliggande syfte med att välja ut och analysera offentligt material att undersöka partiets strategiska

opinionsbildande påverkan vid inramningen av partiets politiska riktlinjer. Således är det lämpligt att analysera dokument som finns tillgängliga för allmänheten.

Fokus vid insamling av materialet är på det specifika politiska sakområdet migration och eventuellt integration om området finns på partiets hemsida avgränsat till tiden efter flyktingkrisen 2015. Jag väljer denna tidsavgränsning eftersom sakområdet migration hamnade i ljuset av den politiska diskursen först i samband med flyktingkrisen 2015. Det finns således betydligt mer empiriskt material av Socialdemokraterna att analysera än före flyktingkrisen. Följaktligen får jag ett bredare empiriskt underlag av att analysera hur Socialdemokraterna talar om migration efter flyktingkrisen än före flyktingkrisen. Jag behöver både ett större utbud av citat och längre citat, för att öka tillförlitligheten till att de analyser och slutsater jag drar ur materialet stämmer med vad partiet verkligen tycker. Grundtanken är således att ju mer material jag har att tillgå som pekar på samma sak desto troligare är det att jag har sannolika skäl att tro på att partiets politiska hållning är på ett visst sätt vid den avgränsade tidpunkten.

Efter en noggrann granskning av materialen som finns att tillgå under studiens

(25)

C-uppsats

politiska riktlinjer från kongressen 2017 och Socialdemokraternas dokument om politiska riktlinjer i ett dokument som heter ‘Framtidskontraktet’ från 2017 som mitt empiriska

material. Efter en noggrann granskning av materialen som har publicerats på partiets hemsida bedömer jag att det utvalda materialet är mest aktuellt, har tydligast information om ämnet jag ämnar att undersöka och finns lättillgängligt och offentligt för allmänheten. Materialet ligger även närmast i tid för studiens genomförande, vilket innebär att materialet är aktuellt och därför relevant att studera. Det är mest idealt att studera handlingsplaner efter

kongressens slut för partiet, eftersom det bäst fastställer vilka politiska riktlinjer partiet ska ha efter interna debatter om vad som bör ingå och tas bort i riktlinjerna. Men jag kompletterar dokumentet från kongressen med dokumentet om framtidskontraktet, för att ge större underlag till min studie samt för att stämma av att deras politiska riktlinjer är förenliga i de två dokumenten. Eftersom materialet finns att tillgå offentligt för partiet vid tidpunkten för studien, väljer jag därmed att använda detta som underlag för min frameanalytiska studie.

5. Resultat och analys av Socialdemokraternas inramning efter

flyktingkrisen 2015

Efter en noggrann genomläsning av Socialdemokraternas kongressmaterial 2017 har jag valt ut citat som är mest representativa för Socialdemokraternas budskap bakom texten i

anförandet av deras politiska riktlinje i migrations- och integrationsfrågan. Jag har presenterat samtliga citat i detta avsnitt för ökad transparens. För tydlighetens skull har jag även bedrivit analysen med utgångspunkt från de operationaliserade frågorna direkt efter att citaten har presenterats. Jag har bedrivit analysen i fyra steg. Först började jag analysera materialet med fokus på probleminramning, därefter skiftade fokuset till aktörsinramningen, sedan bedrevs analysen på orsakinramningen och slutligen på lösningsinramningen. Efter varje separat del har jag även skrivit en kort analys på hur inramningarna förhåller sig till ett

(26)

C-uppsats

5.1. Socialdemokraternas probleminramning efter flyktingkrisen

Hur ramar Socialdemokraterna in problemen i migrations- och integrationspolitiken efter flyktingkrisen 2015? Med andra ord vilka sorts problem ramas migrations- och

integrationsfrågorna som, och för vem representeras migrations- och integrationsfrågan vara ett problem efter flyktingkrisen 2015?

Representativa citat för Socialdemokraternas politiska riktlinjer i probleminramningen efter flyktingkrisen 2015 är:

“Parallellt med en fantastisk utveckling ser vi väpnade konflikter som blir brutalare med fler civila dödsoffer, sexuellt våld som vapen i krig och fler människor på flykt än någonsin tidigare i modern tid.” 88

Inramningen problematiserar att brutalare våld drabbar fler civila i modern tid. Inramningen är humanitär och grundas på alla människors lika rättigheter till det mest grundläggande en människa kan ha vilket är ett liv. Den humanitära inramningen pekar på att det är problematiskt att stater för illegitim våldsutövning och förföljelse av civila. Således ramas problemet med det brutala våldet in som ett problem för civila som drabbas av det och måste fly. Men det hävdar också implicit problemet är att stater får ta emot allt fler flyktingar.

“Under perioden 2012-2015 tog Sverige emot ungefär 340 000 asylsökande. Det ska vi vara stolta över. Alla kommer inte att stanna, men många har fått och kommer att få

uppehållstillstånd. Inget annat land i OECD har någonsin haft ett så högt mottagande per capita. Det ställer oss inför stora möjligheter, men också utmaningar under en lång tid framöver.” “Flyktingmottagandet ska vara hållbart. Det ska finnas förutsättningar att ta 89

emot asylsökande på ett bra sätt och ge de som får stanna förutsättningar att bo och arbeta”. “Rätten att söka asyl är grundläggande, men att ge skydd åt människor på flykt 90

(27)

C-uppsats

kan aldrig vara ett enskilt lands ansvar. Det måste delas”. 91

I citatets utformning ser jag att Socialdemokraterna börja fästa större vikt vid den

ekonomiska aspekten. Problemet som ramas in är flyktingmottagningen inte är hållbart för statskassan och det praktiska kring bostad o.s.v. på grund av att alltför många asylsökande kom inom ett kort tidsspann. Det ekonomiska hållbarhetsproblemet representeras som ett problem för den svenska statskassan men också för samhället i stort. Socialdemokraternas budskap med inramningen är att Sveriges flyktingmottagning är på bristningsgränsen, därmed måste åtgärder tillsättas för att statskassan inte ska urholkas. Socialdemokraterna

problematiserar även att andra stater inte tar ett tillräckligt stort gemensamt moraliskt ansvar för flyktingmottagningen. Inramningen påpekar underförstått att Sverige har gjort mer än tillräckligt för att ta emot flyktingar och det är dags för andra länder att ta emot fler flyktingar nu.

“Den nuvarande integrationspolitiken har nått vägs ände. Det dröjer alltför länge tills människor som kommer till Sverige är självförsörjande och blir en del av samhället. Idén att bedriva en integrationspolitik som är skild från jobbpolitik och välfärdspolitik är

föråldrad.” 92

Inramningen är tydligt riktat mot att integration bör ske genom att invandrare kommer in på arbetsmarknaden. Socialdemokraterna identifierar att problemet finns i det politiska systemet när de hävdar att integrationen inte kan vara en sakfråga som separeras från välfärds- och arbetsmarknadspolitik. Inramningen hävdar underförstått att det behövs politiska reformer i integrationspolitiken som fäster större vikt på jobb- och välfärdspolitik. Socialdemokraterna ramar således in ett tidsmässigt alltför utdraget bidragsberoende som problematiskt.

Inramningen som började humanitärt har således skiftat fokus mot en bristfällig integration som kostar samhället för mycket pengar i form av bidrag och att utrikesfödda inte kommer in på arbetsmarknaden. Bristen på integration ramas således primärt som ett problem för

samhället som betalar mer än det får tillbaka av bland annat utrikesfödda.

91_{Socialdemokraternas politiska riktlinjer, kongressen 2017, 34.}

(28)

C-uppsats

“Skevt ansvarstagande för flyktingmottagningen bland kommunerna. Ansvaret bör fördelas rättvisare och rimligare inom Sverige. 93

Socialdemokraterna använder praktiska och ekonomiska hållbarhetsaspekter i sin inramning igen. Inramningen hävdar indirekt att samtliga kommuner i Sverige bör vara mer mottagliga för att dela det moraliska ansvaret över flyktingmottagningen. Således ramas problemet in som en problematik med skevt moraliskt ansvarstagande. Problemet med den skeva

flyktingmottagningen representeras som ett problem för både mottagarlandet Sverige i stort, de kommuner som är villiga att ta emot alldeles för många flyktingar och för flyktingarna själva att alla inte vill vara med och visa på solidariskt ansvarstagande under en humanitär kris.

5.1.1. _{Hur ramar Socialdemokraterna in problemen sett ur ett jämlikhetsperspektiv efter} flyktingkrisen 2015?

Socialdemokraternas probleminramning efter flyktingkrisen 2015 sätter alla människors lika värde i skymundan och fäster desto större vikt på en ekonomisk inramning. En implicit ekonomisk värdebedömning av varje flykting och prissättning på flyktingen har gjorts, där en indirekt kostnadskalkyl påvisar att det kostar lite för mycket för staten att rädda människor som har flytt från väpnade konflikter. Denna ekonomisk kalkylerande inramning bortser från att människor är lika mycket värda oavsett hur mycket de producerar. Istället sätts värdet på en person på villkor av hur mycket de kan producera och bidra tillbaka till samhället. Således frångår probleminramningen grundtanken med att alla människor är lika mycket värda enbart på basis av att vara en människa.

(29)

C-uppsats

5.2 Socialdemokraternas aktörsinramning efter flyktingkrisen 2015

Med vilka karaktärsdrag, motiv och handlingskapaciteter representerar Socialdemokraterna flyktingarna efter flyktingkrisen 2015?

Socialdemokraterna ramar in flyktingarnas karaktärsdrag, motiv och handlingskapaciteter med följande ord:

“Parallellt med en fantastisk utveckling ser vi väpnade konflikter som blir brutalare med fler civila dödsoffer, sexuellt våld som vapen i krig och fler människor på flykt än någonsin tidigare i modern tid.” 94

Socialdemokraterna börjar aktörsinramningen med att beskriva flyktingar som offer från brutal våld i konflikthärjade områden. I denna inramning beskrivs flyktingarna som sköra offer som inte har något annat val än att fly från konflikterna för att kunna överleva.

Flyktingarna skuldbeläggs således inte för att ha flytt, utan Socialdemokraterna visar sympati för skälen till att de flyr.

“Mångfalden berikar Sverige ekonomiskt, socialt och kulturellt”. 95

Aktörsinramningen förflyttas därefter mot en mer kalkylerande inramning av flyktingarna när Socialdemokraterna påpekar att ‘mångfalden berikar Sverige, socialt och ekonomiskt’. Denna inramning har en tonvikt på ordet ‘berikande’, vilket beskriver att flyktingarna för med sig ett positivt värde till mottagarlandet. Socialdemokraterna ramar således in flyktingarna som värdefulla och har potential till att öka värdet hos mottagarlandet. Detta värde kan beräknas ekonomiskt, men det finns även värden som inte kan beräknas och mätas ekonomiskt såsom sociala värden.

(30)

C-uppsats

“Utbildningsnivån och arbetslivserfarenheter är individuella”. 96

Socialdemokraterna fortsätter sin beräknande inramning genom att påpeka att flyktingarnas ‘utbildningsnivå och arbetslivserfarenheter är individuella’ . Det kan uppfattas som generöst 97

av Socialdemokraterna att inte dra alla flyktingar över en kam. Dock frångår inramningen inte att inramningen av flyktingarna sveps in i ekonomiska termer med fokus på

arbetsmarknad. Det underförstådda budskapet i citatet är den tänkbara konkurrenskraften och attraktiviteten flyktingarna har på arbetsmarknaden för att kunna få ett jobb.

“Idag är sysselsättningen i socialt utsatta områden betydligt lägre än i riket som helhet, särskilt låg är den bland utrikesfödda kvinnor”. “En del utrikes födda har för kort 98

utbildning i en arbetsmarknad med högre krav, bristande kunskaper i det svenska språket, för dålig matchning på arbetsmarknaden eller validering av kunskaperna”. “Den nuvarande 99

integrationspolitiken har nått vägs ände. Det dröjer alltför länge tills människor som kommer till Sverige är självförsörjande och blir en del av samhället. Idén att bedriva en

integrationspolitik som är skild från jobbpolitik och välfärdspolitik är föråldrad.” 100

Fokuset på arbetsmarknaden i inramningen av flyktingarna är tydligt när Socialdemokraterna påpekar att en del utrikes födda som grupp ‘har för kort utbildning i en arbetsmarknad med högre krav’ och ‘bristande kunskaper i det svenska språket’ . Denna inramning lägger 101 102

skulden på att utrikesfödda inte gör mer och anstränger sig mer för att lära sig svenska samt för att vidareutbilda sig. Inramningen visar på att problemet är inte att det inte finns jobb, utan att framförallt utrikesfödda kvinnor har för bristande kunskaper för att anställas. Inramningen är såldes utpekande på flyktingar som en besvärlig grupp för samhället att hantera. Det finns inget medlidande i inramningen, och inget uppmärksamhet riktas mot att de utrikesfödda kvinnorna kanske har för kort utbildning från länderna de har flytt från för att

96_{Ibid, 9.} 97_{Ibid, 9.} 98_{Ibid, 11.} 99_{Ibid, 9.}

100_{Socialdemokraterna framtidspartiet, Framtidskontraktet politiska prioriteringar (2017) 5.} 101_{Ibid, 9.}

(31)

C-uppsats

de växte upp och levde i ett system som inte tillät kvinnor utbilda sig. Den tidigare

inramningen av flyktingen som ett skört offer är i princip bortglömd, vilket är desto tydligare när termen för att beteckna dem är ‘utrikesfödd’ och inte civil som lever under våld. För som utrikesfödd så har man ett ansvar över sin situation, men som civil som lever under brutal våld är man mycket mer sårbar. I inramningen finns en implicit konfliktlinje och klyfta mellan bland annat inrikesfödda och utrikesfödda kvinnor, där utrikesfödda kvinnor pekas ut som en grupp som lever på kanten av samhället och inte lyckas vara självförsörjande. Istället beskrivs de utrikesfödda kvinnorna som en enskild grupp som är en börda för välfärden och inte bidrar ekonomiskt tillbaka. Inramningen hävdar underförstått att de borde börja ge mer än de tar, eller åtminstone balansera ut bidragen de lagligt men omoraliskt tar från samhällets statskassa. Inramningen av flyktingar har således förflyttats från att de var oskyldiga offer i krig till att de är lata utnyttjare av det svenska välfärdssystemet. Återigen finns tonvikten på en ekonomisk beräknande inramning.

(32)

C-uppsats

5.2.1. _{Hur ramar Socialdemokraterna in aktörerna sett ur ett jämlikhetsperspektiv efter} flyktingkrisen 2015?

Som det har beskrivits tidigare har det skett skiftningar i Socialdemokraternas

aktörsinramningar från ett mer humanitärt till ett mer ekonomisk inramning. Denna skiftning på inramningens fokus påverkar även synen på jämlikhet. Det ställs allt högre krav på att flyktingar ger mer än de tar från samhället som ger dem skydd. Inramningen av flyktingar har även blivit mer negativ eftersom de ramas in som en ekonomisk börda för samhället. Notera även att val av ord för att benämna denna grupp personer har förflyttats från ‘civila offer’ det vill säga flyktingar till ‘utrikesfödda’. Det finns en implicit humanitär värdegrund i ordet ‘civila offer’, men en mer segregerad värdegrund i ordet ‘utrikesfödd’. Med detta menar jag att genom att använda benämningen ‘civila offer’ så finns det en underliggande betoning på att alla människor är lika mycket värda på basis av att de är människor. Men benämningen ‘utrikesfödd’ är ett sätt att särskilja ett ‘vi inrikesfödda’ från ‘de utrikesfödda’. Det finns en inbyggd implicit hierarki i orden, där inrikesfödda bedöms vara mer värda än utrikesfödda. Tonvikten på alla människors lika värde har därmed tonats ned och skillnaden mellan människors olika värde har till och med förstärkts. Samtidigt som den samhällsekonomiska aspekten väger allt tyngre i aktörsinramningen efter flyktingkrisen 2015.

5.3 Socialdemokraternas orsaksinramning efter flyktingkrisen 2015

Hur ramar Socialdemokraterna in orsaken till problemet efter flyktingkrisen 2015? Representeras flyktingarna själva som bärare av skulden, det vill säga finns orsaken hos flyktingarna själva (på individnivå) eller ligger orsaken utanför dem själva (på

systemnivå)?

(33)

C-uppsats

felriktad politik”. “Oppositionspartiernas skattesänkningar, sänkta löner, nedskärningar 103

och utpekande av syndabockar gör att problemet kvarstår”. 104

Oppositionspartiernas felriktade politik skuldbeläggs som orsaken till problemet med den bristande integrationen. Oppositionspartierna skuldbeläggs för att ha orsakat problemet med en felriktad politik med ‘skattesänkningar, sänkta löner, nedskärningar och utpekande av syndabockar’ 105_{samt ‘för dålig matchning på arbetsmarknaden eller validering av}

kunskaperna’ . Således ramas orsaken in som en felriktad politik som skapar ett system som 106

sätter orimliga hinder för utrikesfödda från att komma in på arbetsmarknaden. Orsaken finns såldes på både system- och individnivå. Oppositionspartierna består av individer som har utformat politiska riktlinjer, därmed finns orsaken på individnivå. Men samtidigt så drabbas flyktingarna av de politiska riktlinjerna som finns på systemnivå, således finns orsaken också ett system av felriktad politik. När orsaken finns i ett system så betraktas de drabbade, vilket i detta fallet är utrikesfödda, inte som skuldbärare till sin situation. Därmed kan

Socialdemokraterna med hjälp av denna sortens orsaksinrmaning peka på att det är

oppositionspartierna som bär det primära ansvaret och skulden till den låga sysselsättningen bland utrikesfödda.

“En del utrikes födda har för kort utbildning i en arbetsmarknad med högre krav, bristande kunskaper i det svenska språket, för dålig matchning på arbetsmarknaden eller validering av kunskaperna”. 107

Socialdemokraternas orsaksinrmaning avstannade dock inte med enbart det tidigare citatet kring oppositionspartiernas felriktade politik, utan de lägger till ett nytt konstaterande. I detta konstaterande skuldbelägger Socialdemokraterna de utrikesfödda själva som bärare till orsaken med problemet kring den bristande integrationen. De utrikesfödda anklagas för att har för kort utbildning i en arbetsmarknad med högre krav’ och ‘bristande kunskaper i det

103_{Socialdemokraternas politiska riktlinjer, kongressen 2017, 5.}

104_{Socialdemokraternas politiska riktlinjer, kongressen 2017. 3 och 10.} 105_Ibid.

106_Ibid.