2011-05-16
Institutionen Folkhälso- och vårdvetenskap
Intensivvårdspersonals uppfattningar till att vårda patienter med fetma - en intervjustudie
Författare Handledare
Anna Douhán Camilla Fröjd
Examensarbete i Vårdvetenskap Examinator
Inriktning Lena Gunningberg
Avancerad nivå, 15 hp VT 2011
SAMMANFATTNING
Syfte
Studiens syfte var att undersöka intensivvårdspersonals uppfattningar till att vårda patienter med fetma.
Metod
Studien hade en empirisk design med kvalitativ ansats. Åtta intensivvårdspersonal, fyra sjuksköterskor och fyra undersköterskor intervjuades till studien, som genomfördes på ett universitetssjukhus i Mellansverige. Dataanalys gjordes enligt kvalitativ innehållsanalys.
Resultat
Informanternas uppfattningar till att vårda patienter med fetma resulterade i fem kategorier. I kategorin ”Resurser” beskriver informanterna olika faktorer som påverkade personalen.
”Praktisk omvårdnad” beskriver vad som ansågs viktigt att tänka på inom omvårdnaden av patienterna. Kategorin ”Bemötande” beskriver vikten av att visa patienterna hänsyn pga att det kunde finnas en skuldkänsla hos patienterna. ”Uppfattningar” beskriver en känsla av hjälplöshet hos informanterna. Kategorin ”Attityd” klargör olika uppfattningar/åsikter som informanterna hade i samband om patienter med fetma.
Slutsats
Resultatet visade att de intervjuade hade både negativa och positiva uppfattningar till patienter med fetma. De negativa uppfattningarna övervägde dock. De intervjuade upplevde att vid vården av patienter med fetma gick det åt mer personal för att kunna vårda patienterna.
Vården kring dessa patienter krävde mycket planering och hjälpmedel. Det var viktigt att poängtera att vid bemötandet visa hänsyn mot patienterna.
ABSTRACT Objective
The purpose of this study was to examine intensive care staff perception of patients with obesity.
Method
The study had an empiric design with a qualitative approach. Eight intensive care staff
members, four nurses and four assistant nurses were interviewed. The study was performed at a university hospital in central Sweden. Data was analyzed via qualitative content analysis.
Findings
The informants’ perceptions of caring for patients with obesity resulted in five categories. In
“Resourses” the informants describe different factors that affected the staff. “Practical nursing” describes what was considered important to think about in the care of patients. The category “Professional interaction” describes the need of showing consideration since patients might have a feeling of guilt. “Perceptions” describe a feeling of helplessness among the informants. The category “Attitude” clarifies different views/opinions of the informants around patients with obesity.
Conclusion
The informants had both positive and negative perceptions towards patients with obesity. The informants experienced that the care of patients with obesity needed more staff. Care of these patients needed much planning and appliances. It was very important to understand that at the treatment show consideration towards the patient.
Keywords
Attitudes, opinion, prejudices, overweight, obesity, medical staff, nursing staff
Innehållsförteckning
1.
Introduktion
12.
Bakgrund
22.1 Diagnosen fetma 2
2.2 Att leva med övervikt 2
2.3 Attityd/Fördomar 3
2.4 Stigmatisering, skuld, skam 4
2.5 Omvårdnadspersonalens attityder om övervikt/fetma 5
2.6 Omvårdnad av överviktiga 5
2.7 Problemformulering 6
2.8 Syfte 6
3. Metod
73.1 Design 7
3.2 Urval och undersökningsgrupp 7
3.5.1 Innehållsanalys 9
3.5.2 Analys 9
3.6 Förförståelse 10
3.7 Forskningsetiska överväganden 10
4. Resultat
114.1 Resurser 11
4.2 Praktiskomvårdnad 12
4.3 Bemötande 14
4.4 Uppfattningar 15
4.5 Attityd 15
5. Diskussion
185.1 Resultatdiskussion 18
5.1.1 Resursfaktorer 18
5.1.2 Praktisk omvårdnad 19
5.1.3 Bemötande 20
5.1.4 Uppfattningar 21
5.1.5 Attityd 21
5.2 Metoddiskussion 23
5.2.1 Datainsamlingsmetod 23
5.2.2 Procedur, analys och tillförlitlighet 24
5.2.3 Klinisk implikation 25
5.2.4 Slutsats 26
6. Referenser
277. Bilagor
1. Intervjuguide 32
2. Informationsbrev till avdelningschefen 34
3. Informationsbrev till personalen 35
4. Skriftligt samtycke 36
5. Ansökan om tillstånd 37
1. INLEDNING
Övervikt och fetma är ett problem som växer och blir allt större i världen och enligt
världshälsoorganisationen (1) betraktas det som en global epidemi, detta är även ett växande problem i Sverige. Det beräknas finnas 1,1 biljoner överviktiga människor i världen och av dem är 312 miljoner drabbade av fetma (2). Övervikt och fetma har kraftigt ökat under de senaste åren. Om man jämför hela befolkningen som en helhet så är fetma vanligare hos kvinnor än hos män. Från 1980 till 2005 har andelen människor med fetma fördubblats från 5 procent till 10 procent. Det var ca 700 000 människor i åldrarna 16-84 år som hade fetma i olika grad år 2004-05 (3). Den ökade kroppsvikten i Sverige beror till stor del på större matportioner, ökat intag av energitäta födoämnen och ändrade måltidsmönster (4). Detta har även medfört konsekvenser, att antalet överviktiga patienter inom vården har ökat, och inte bara på grund av att de blivit flera ute i samhället utan även då övervikt i sig fört med sig ett ökat behov av vård. Behandling av övervikt i form av medicinering, operationer och
samtalsterapi har ökat, likaså följdsjukdomar och komplikationer relaterade till övervikt vilket kräver sjukvård (5).
Den största dödsorsaken i världen är idag rökning, enligt studier tros fetma bli den största orsaken till dödsfall (2).
Patienter med övervikt och fetma upplever ett obehag när de blir tvungna att söka sjukvård vilket har en grund i en rädsla för sjukvårdspersonalens attityder gentemot övervikt.
Undersökningar visar att vårdpersonal har en negativ bild till överviktiga patienter.
Överviktiga patienter anses som lata, värdelösa, dålig självkontroll och att de hålls skyldiga för sin övervikt (6).
2. BAKGRUND
2.1 Diagnosen fetma
Övervikt och fetma definieras som onormal eller ovanlig stor ansamling av fett som kan försämra hälsan. Enligt världshälsoorganisationen benämns övervikt med ett bodymassindex (BMI) över 25 och fetma benämns med ett (BMI) över 30. BMI är det mest använda måttet på övervikt och fetma, det är dock samma för båda könen och för alla åldrar. Det får betraktas som en grov vägledning då det bland annat skiljer sig i muskelmassa mellan män och kvinnor.
Den grundläggande orsaken till fetma och övervikt i även unga år är en obalans mellan förbrukade och oförbrukade kalorier. Ett ökat intag av energirika livsmedel som innehåller mycket fett, salt och socker och har låga halter av vitaminer och mineraler är en orsak.
Förändrade matvanor och minskad fysisk aktivitet på grund av ett mera stillasittande arbete kan vara av betydande orsak till fetma. En förändrad livsstil kan också vara en bidragande faktor till att människor drabbas av fetma (1, 7, 8, 9,).
Tillståndet fetma ökar riskerna för att drabbas av bl.a. diabetes, högt blodtryck, hjärt- kärlsjukdomar då framförallt stroke, ökad risk att drabbas av infektionssjukdomar,
belastningsskador och även en ökad risk för vissa cancerformer (2, 6, 10, 11). Dock, är det största hälsoproblemet för den överviktige att lära sig hantera sin övervikt. Orsaken till övervikten kan variera allt från livsstil, mat, träning men även hur det ser ut inom familjen och släkten (6). Vad som är vida känt är att fetma är en stor medicinsk kostnad, vad som är mindre känt är hur stor kostanden är psykologiskt (12).
2.2 Att leva med övervikt
Människor med fetma stöter ofta på fördomar, diskriminering och attityder i det dagliga samhället (2). I allmänhet finns en förståelse att fetma är ett resultat av flera olika orsaker
Fetma kan medföra stora psykologiska problem såsom depression, dåligt självförtroende och en sämre självbild vilket kan resultera i att personen drar sig tillbaka i sociala sammanhang.
Rädslan för vad andra tycker och tänker kan göra att personen stänger in sig och får en ökad tendens att utveckla nedstämdhet och depression. (14, 15). Kvinnor löper större risk att drabbas av depression och oro över att inte finna en livspartner. Studier visar att män föredrar kvinnor med drogproblem eller fysiska handikapp framför kvinnor med fetma som sin
partner. Personer med fetma upplever att de har en försämrad livskvalité (2, 16, 17). Det kan vara lättare för en överviktig människa att hantera sin övervikt om den klassas som en
sjukdom. Det kan medföra att det känns lättare att bli accepterad av andra människor ute i samhället. Vad som kan vara svårt med fetma är att det inte går att dölja, den drabbade bär alltid omkring på sin stora kropp och är en utsatt måltavla för omvärldens blickar,
kommentarer och elaka ord. Det kan vara både ett psykiskt hinder likaväl som det kan vara ett fysiskt hinder för den överviktiga människan. Det fysiska hindret kan t ex vara inhandling av kläder som kan vara jobbigt för människan pga. svårigheter att röra sig. Detta kan medföra att människan ej kommer ut i samhället utan drar sig undan socialt umgänge (18).
2.3 Attityder/Fördomar
Attityder kan beskrivas som en allmän värdering av en persons positiva eller negativa känslor till ett föremål eller person. Attityder skapas och blir följden av människors övertygelser (13).
Det finns två olika former av attityder, implicita och explicita. Explicita betyder att människan är medveten om sina attityder och åsikter och med insikt om detta kan individen ändra sina attityder. Implicita är omedvetna attityder och inträffar per automatik i vårt undermedvetna.
Det finns viktiga anledningar till att misstänka till varför explicita attityder inte kan förklara varför diskriminering av överviktiga ökar så markant. Till viss del är det fortfarande
acceptabelt att särbehandla feta människor. Socialt önskvärda beteenden och
samhällsinformation kan vara faktorer som bidrar till att negativa attityder och diskriminering hittas till varför diskriminering fortsätter trots människors goda vilja (12). Det finns en stark, känslomässig motvilja riktad mot överviktiga, det är ett sätt att se på överviktiga människor i dagens samhälle. Förändra denna syn mot överviktiga så borde fördomar och attityder minska (19).
2.4 Stigmatisering, skuld och skam
Stigmatisering i sociologisk mening innebär något nedvärderande, en psykologisk
brännmärkning, ett ”vi mot dem”, ett förakt som enskilda personer eller grupper som avviker från det som klassas som normalt (20). Känsligheten uppstår främst från uppfattningen om fetma som ett stigmatiserat tillstånd av att samhället dömer individer negativt och från en medvetenhet om negativa psykologiska hälsorisker vid fetma (21).
Studier som har gjorts bland överviktiga där de fått beskriva vart de upplevt stigmatisering som mest vilket bland annat har visats sig vara bland vänner, föräldrar, andra
familjemedlemmar, sjukvårdspersonal och främmande människor (22). Det finns studier där vissa patienter upplevt att sjuksköterskorna förödmjukat dem, medans andra patienter upplevde en positiv upplevelse, att personalen hjälpte patienterna i deras behandling mot fetman (23). I en studie var den vanligaste förutfattade meningen människor hade om överviktiga, var att de hade lägre förväntningar av den överviktige än vad de hade av den normalviktige. De vanligaste platserna där stigmatisering förekom var i hemmet och därefter på allmänna platser (22). De vanligaste strategierna som användes av överviktiga människor vid stigmatisering var att ge tillbaka negativa kommentarer, tänka positiva tankar om sig själv, religion, böner och i de flesta fall var det att dämpa smärtan genom att äta mera mat (15).
I andra studier finns det beskrivet vad överviktiga människor vill att andra människor ska veta hur det är att vara överviktig. Känslan av att inte passa in, känslan av att veta om att det finns en stigmatisering mot dem, ett ”vi mot dem” förakt (22). Sjukvårdpersonal är enligt studier medvetna om att det förekommer stigmatisering bland överviktiga och att det kan vara smärtsamma känslor för dem. Patienterna hade ofta känslor av skuld och skam till sin
övervikt. En av personalens viktiga uppgifter var där att visa empati, förståelse och hänsyn för de överviktiga patienterna genom att försöka stärka deras självförtroende och hopp (24).
Stigmatisering kring övervikt har enligt studier kunnat bero på uppfattningen till övervikt, att det är personens eget fel att han/hon är överviktig. Den överviktige känner ett personligt ansvar till övervikten och känner därför en negativ upplevelse av sin övervikt (25, 26).
2.5 Omvårdnadspersonalens attityder om övervikt/fetma
Det finns en generell uppfattning där smala människor är vackra och har kontroll medan överviktiga människor är lata och har dålig viljestyrka. Denna uppfattning finns även inom sjukvården (12).
Studier har visat att negativa attityder hos sjukvårdspersonal är mer riktat mot personen än mot tillståndet fetma (12). Sjukvårdpersonal upplever människor med fetma som lata, oattraktiva, inaktiva, samt att de har sämre självdisciplin, sämre viljestyrka och att de har ett dåligt självförtroende. Sjukvårdspersonal tror även att de överviktiga inte är nöjda med sig själva på grund av övervikten och att de skäms över deras dåliga kondition (2, 27). I en studie visar det att studenter inom vården tror att övervikt beror på dålig självdisciplin och sämre viljestyrka (28). Vårdpersonal upplever att personer med fetma har en undertryckt ilska och att de är mindre framgångsrika än normalviktiga (12). I de fall sjukvårdspersonal har negativa attityder till patienter med fetma kommer eventuellt dessa attityder att påverka förtroendet mellan patient och sjukvårdspersonal. Studier visar att personal som dagligen jobbar med överviktiga patienter har en mera positiv inställning till överviktiga människor än den personal som inte dagligen kommer i kontakt med dem (29).
2.6 Omvårdnad av överviktiga
Omvårdnaden av kraftigt överviktiga patienter växer och detta medför en ökad belastning för sjukvårdspersonalen som får ta hand om dessa patienter. Deras stora kroppar gör att arbetet blir mera krävande. Enkla behandlingar och undersökningar gör att det behövs mer personal per patient, bättre utrustning som är anpassat efter patienternas kroppsvikt och framförallt för att underlätta arbetet för personalen och för att inte skada patienten.
Sjukvårdspersonalen upplever att omvårdnaden runt patienter med övervikt och fetma blir försvårat. Det är t ex viktigt att mobilisera patienterna men detta kräver mera personal och kan resultera i att patienterna blir liggande tills det finns mera personalresurser att tillgå, det krävs en viss planering gällande omvårdnaden kring patienterna med fetma. Vad personalen
upplever som ett problem är den specialanpassade utrustningen som dessa patienter kräver för att vården skulle kunna fungera, t ex extra stora blodtrycksmanschetter eller större sängar och
rullstolar. Sjukvårdspersonalen upplever att dessa hjälpmedel är bra att använda sig av men de tar väldigt mycket plats på salarna.
En del vårdpersonal upplever en ökad risk för att de själva ska drabbas av en skada t ex ryggsmärta på grund av de tunga lyft som blir vid överviktiga/fetma patienter. Andra uttrycker en känsla av tveksamhet till att hjälpa till, vilket skulle kunna skada dem själva på grund av att patientens vikt (30, 31).
2.7 Problemformulering
Det blir vanligt att vården får in kraftigt överviktiga patienter och ett fåtal av dessa hamnar på en intensivvårdsavdelning på grund av komplikationer. Dessa patienter kräver en ökad
kunskap och förståelse hos vårdpersonalen. Den överviktiga patienten påverkas starkt av omgivningens fördomar emot deras övervikt, men också av problem med vårdmiljö och utrustning som inte passar. Därför är det viktigt att vårdpersonalen blir uppmärksamma på de eventuella fördomar och attityder som medvetet och omedvetet finns mot överviktiga
patienter. Några referenser där det är studerat intensivvårdspersonals uppfattningar mot patienter med fetma har varit svårt att finna. Därför är fokus i detta arbete att ta reda på om det finns uppfattningar mot patienter med fetma.
2.8 SYFTE
Syftet med studien var att beskriva intensivvårdspersonalens uppfattningar till att vårda patienter med fetma.
3. METOD
En kvalitativ metod har använts och datainsamlingen har skett genom intervjuer. Fokus i studien har varit intensivvårdspersonals uppfattningar till att vårda patienter med fetma.
3.1 Design
Detta var en empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats.
3.2 Urval och undersökningsgrupp
Ett bekvämlighets urval har tillämpats för att få en variation i urvalet av informanter, från en intensivvårdsavdelning på ett universitetssjukhus i Mellansverige. Inklusionskriterierna var att personalen skulle ha erfarenhet av att vårda patienter med fetma. Undersökningsgruppen bestod av åtta personer från personalgruppen, fördelat på fyra intensivvårdssjuksköterskor och fyra intensivvårdsundersköterskor. Informanterna valde sedan om de ville delta i studien genom att fylla i intresseanmälan som lämnats ut under ett personalmöte. Yrkeserfarenheten bland personalen som deltog i studien varierade mellan 3 år till 25 år och samtliga informanter var kvinnor. För att pröva frågeguidens kvalitet utfördes en provintervju. Denna intervju ledde inte till några förändringar i frågeguiden och inkluderades därför i studien. Samtliga
informanter fick via rapporten information om vad patienten vägde.
3.3 Datainsamlingsmetod
Intervjuer användes för att samla in data och det skedde med hjälp av diktafon. Under intervjun användes en intervjuguide (bilaga 1) som innehöll semistrukturerade frågor som bestod av följande frågeområden; Beskriv ett arbetspass med en patient med fetma, hur uppfattar personalen patienter med fetma själva och hur de tror andra uppfattar dessa patienter, nämn något man borde tänka på inom vården med patienter med fetma, har uppfattningen förändrats efter att informanterna kommit i kontakt med patientgruppen inom vården. Intervjuguiden följdes under varje intervju och informanterna uppmanades att med egna ord beskriva sina uppfattningar. Författaren använde sig under samtliga intervjuer av följdfrågor som t ex. ”hur menar du”, detta för att nå ett djup i materialet.
3.4 Tillvägagångssätt
Till att börja med kontaktades intensivvårdschefen och verksamhetschefen på den aktuella kliniken per mail, för att fråga om tillstånd att utföra intervjuerna. Intensivvårdschefen och verksamhetschefen informerades om studien, syftet, frågeställningar, urval samt metod som var planerat att användas. Verksamhetschefen lämnade godkännande via mail till studiens genomförande. Därefter tog verksamhetschefen upp studiens syfte på ett avdelningsmöte för sjuksköterskor och undersköterskor och informerade utifrån den skriftliga projektplan som tidigare mailats till verksamhetschefen. Skriftlig information om studien, en intresseanmälan samt missivbrev (bilaga 2-4) delades ut i de anställdas postfack på avdelningen. I ett upp märkt fack fick personal lämna in intresseanmälningarna.
Därefter valdes de åtta som tidigast anmält sig och via telefon bestämdes tid och plats för när intervjun skulle äga rum. Intervjuerna genomfördes av författaren under tiden 2011-03-18 -2011-04-18. Intervjuerna utfördes i lugn miljö på informanternas arbetsplats. Författaren startade intervjuerna med att presentera sig själv, beskriva sin utbildning och sitt syfte med studien. Därefter gick författaren igenom missivbrevet tillsammans med informanten och intygade att svaren skulle behandlas konfidentiellt och att banden skulle förstöras efter att arbetet var klart och intervjuerna avidentifierades. Innan intervjun fick informanten tillfälle att ställa frågor till författaren om något var oklart.
För att komma åt informanternas uppfattningar med så lite påverkan som möjligt från intervjuaren har semistruktuerade intervjfrågor används med stöd av en frågeguiden (bilaga 1). Frågeguiden innehöll 6 huvudfrågor med underfrågor, de gav utrymme för intervjuaren att ställa följdfrågor och även vid behov upprepa frågorna. Tidsåtgången för varje intervju var ca 10-20minuter. Intervjuerna spelades in på band och skrevs ut ordagrant. Alla uppgifter behandlades konfidentiellt och med sekretess.
3.5 Dataanalys 3.5.1 Innehållsanalys
Innehållsanalys är en vetenskaplig metod som utvecklades för att kunna hantera stora mängder data. Metoden användes för att utvinna resultat om innehållet i olika slags kommunikation, t ex intervjuer och tidningsartiklar. Det finns två huvudinriktningar inom innehållsanalys och de är kvantitativ och kvalitativ (32).
3.5.2 Analys
Intervjuerna har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim (33).
Denna studie har genomförts utifrån manifest innehållsanalys och bearbetats i följande steg:
1. Materialet som bestod av åtta ordagrant beskrivna intervjuer har läst igenom ett flertal gånger för att få en känsla för helheten.
2. Efter det har meningar eller uttryck som varit relevanta för syftet tagits fram. Dessa meningar bestod av meningsbärande enheter.
3. De meningsbärande enheterna kondenserades med avsikt att korta ner texten och få behålla innehållet.
4. De kondenserade meningsenheterna kodades och delas in i kategorier som speglade det centrala budskapet i intervjuerna. Kategorierna utgjorde det manifesta innehållet, se tabell nedan.
Medan analysen pågick kontrollerades kondenserad text, koder, underkategorier och kategorier ständigt gentemot intervjuerna för att på så vis undvika misstag. De
innehållsrikaste citaten presenteras i resultatet (33). För en presentation av meningsbärande enheter, kondensering, subkategoirer och kategorier, se tabell 1.
Tabell 1. Exempel på av meningsbärande enheter, kondensering, subkategoirer och kategorier Meningsenhet Kondenserad
meningsenhet
Kod Underkategori Kategori
”Jaha, så suckar jag faktiskt först, ska jag erkänna, jag tänker att det blir tungt för det är tungt.”
Tänker att det kommer
bli tungt. Inställning till arbetet Förväntning Attityder
”Men likväl som vi har en patient med levercirros som är etyliker som får skylla sig själva, så kanske många tänker likadant om de överviktiga.”
Samtidigt som
alkoholister får skylla sig själva får även
överviktiga göra detsamma.
Patienten får skylla sig själv.
Förutfattad mening/åsikt
3.6 Förförståelse
Enligt Granskär (32) ses författarna som en medskapare av texten. Genom sitt deltagande i intervjuerna kan författaren ej ses som objektiv i sin roll. Studiens resultat kan därför ej ses som helt oberoende av författaren. Författarens förförståelse har stor betydelse i
tolkningsprocessen. Författaren studerar till specialistsjuksköterska med inriktning mot intensivvård vilket gör att insynen på hur förväntningar och fördomar var hos personalen.
Detta kan göra det svårt att bortse från egna reflektioner, tankar och förväntningar som ska undersökas i studien. Författaren har försökt att bortse från sina egna åsikter och tankar för att kunna ha en öppen inställning till studien.
3.7 Forskningsetiska överväganden
Konfidentialitet är viktigt och informanterna har fått information om detta via informationsbrevet (bilaga 3).
inte kunnat identifieras. Samtliga bandade intervjuer kommer att elimineras så snart studien är färdig. Tillstånd från etisk kommitté behövdes ej.
4. RESULTAT
Resultatet av intensivvårdspersonalens uppfattningar mot patienter med fetma utmynnande i fem kategorier uppfattningar, attityder, bemötande, resurs faktorer och omvårdnad samt elva subkategorier som verifieras med citat från intervjuerna, se tabell 2.
Tabell 2. Kategorier och subkategorier
Resurser Praktisk omvårdnad
Bemötande Uppfattninga r
Attityd
Resursfaktorer Planering Skuldkänsla hos patienten
Hjälplöshet hos personalen
Negativa tankar
Försvårat arbete Hjälpmedel Hänsynstagande hos personalen
Tyngre arbetsbelastning Positiva tankar Förutfattad mening/åsikt
4.1 Resurser
Informanterna upplevde att det gick åt mer personal vid vården av en patient med fetma, det blev en försvårad arbetssituation vilket kunde leda till att personalen fick vänta tills det fanns fler personalresurser att tillgå. Vid det tunga arbetet var det några av informanterna som såg till sig själva och var rädda att skada sig vid vården av patienterna med fetma, på grund av de tunga lyften som krävdes vilket kunde påverka arbetsmoralen. Vid det tunga arbetet var personalen beroende av varandra och att det var ett välfungerande teamwork.
Resursfaktorer
Informanterna beskrev arbetsbelastningen som ett tyngre arbete på grund av patientens vikt.
Personalen var tvungen att vara flera vid vården av patienten då de inte klarade av arbetet själva, personalen var beroende av att få hjälp av andra ur personalgruppen. Detta kunde vara ett problem då det kunde vara brist på personal eller att någon annan patient var i stort behov av personalen vilket kunde leda till att den överviktiga patienten fick vänta tills det fanns tillräckligt med personal som kunde hjälpa till.
”… det innebar att jag inte kunde vårda honom själv, utan var vi var tvungna att vara flera stycken”…(informant 1)
”… att det är tungt … att man ibland har för lite resurser för att vända å då står man där och försöker … med tanke på att det kan vara svårt att få loss personal …” (informant5)
”… bara man har ordentligt med personal, för det kräver mer personal… (informant8)
Försvårat arbete
Informanterna upplevde att det blev svårt att sköta de dagliga rutinerna hos patienterna med fetma, mycket på grund av deras stora kroppar. Det var svårt att sköta hygienen då det var svårt att komma åt överallt och det var också på grund av att det kunde vara svårt att vända patienterna då de var extremt stora. Det kunde även vara svårt att auskultera lungor och hjärtan då det kunde vara svårt att höra på grund av den stora kroppshyddan.
”… Ja det blir ju svårare att vända, överhuvudtaget att sköta hygien, bädda rent och att vända för lungornas skull ...” (informant 4)
”… Svårare att kanske göra vanliga rutiner, vändningar och att den kan vara svårare att lyssna på lungor, kan vara svårt att höra ...” (informant 6)
4.2 Praktisk omvårdnad
Omvårdnaden av patienter med fetma upplevde informanterna att det var viktigt att använda hjälpmedel för att underlätta både för personalen och för patienten själv. Innan någon form av aktivitet med patienten påbörjades var det viktigt att personalen i förväg gick igenom hur de skulle gå tillväga så att vården blev så bra som möjligt, att vården planerades tillsammans
Planering
Informanterna upplevde att det var av stor vikt att planera omvårdnaden kring patienter med fetma. Personalen kunde inte sköta omvårdanden själva utan var i behov av att andra ur personalgruppen kunde hjälpa till. Försök till att sammanstråla de ur personalgruppen som hade tid att hjälpa till och då var det viktigt att vården planerades så att alla visste vad de skulle göra när de gick in till patienten. På detta vis blir omvårdnaden både bra och effektiv både för personalen och för patienten.
”… om man nu bara ska hjälpa till… att man innan går igenom hur man på bästa sättet ska vända den här patienten… ”(informant 1)
”… man får fundera lite före innan man gör vissa saker, planera lite innan… ” (informant 3)
”… så det är jätteviktigt att man tänker på det innan, att man har en plan för patienten, vad som är bäst. På vilken sida man ska stå och vad jag ska göra… ” (informant 1)
Hjälpmedel
Det var många av informanterna som tyckte det var viktigt att ta hjälp av de olika hjälpmedel som fanns. Kunde personalen underlätta arbetet med hjälp av de hjälpmedlen som fanns så gjordes det, både för att skydda sin egen kropp och göra omvårdnaden för patienten så bra som möjligt. Med hjälpmedlen kunde personalen i vissa sammanhang inte behöva vara så många som hjälpte till, t ex om en lift användes.
”… man försöker tänka på alla möjliga hjälpmedel vi har…” (informant 2)
”… ja, ja framförallt att tänka på att använda hjälpmedel, för det är så lätt att man står där utan och sliter, å det är varken bra för mig eller för patienten… ” (informant 5)
4.3 Bemötande
Kategorin handlade om hur det kändes för patienten, att bli vårdad och bli bemött. En viss skuldkänsla kunde infinna sig hos patienten enligt informanternas egna uppfattningar när de var tvungna att vara flera ur arbetsgruppen för att klara av arbetet med patienten.
Informanterna ansåg att det bästa sättet var att gå igenom vad man skulle göra med patienten innan man gick in till patienten. På detta sätt behövde inget samtal ske över patientens huvud utan endast förklara för patienten vad man hade tänkt göra, detta gällde även om patienten var sövd. Detta lyfter hur man som personal bör uttrycka sig i patienters närvaro.
Skuldkänsla hos patienten
En del av informanterna hade en uppfattning att patienter med fetma kunde uppleva någon form av skuld och skam av sitt kroppsliga tillstånd. Att de skämdes över att personalen var tvungna att vara så många vid omvårdnaden av dem.
”Många patienter som vaknar upp här, de skäms ju, se ser ju hur många vi är, kan ju vara en 7-8 undersköterskor som hjälps åt för att vända.” (informant 1)
”… hur man kan tänka sig att dom känner sig… när det… att det är jobbigt att vakna upp här…” (informant 8)
Hänsynstagande hos personalen
Informanterna ansåg att vid hänsynstagande visade man respekt för patienten med att bland annat inte prata över huvudet på patienten, tänka på hur man som personal uttrycker sig i närvaro av patienten. Man gör igen skillnad på patienter utan man förhåller sig likadant till alla.
”… men vad som är viktigt att tänka på är att man måste förhålla sig till de feta människorna som man gör till alla andra…” (informant 1)
4.4 Uppfattningar
Informanterna upplevde att det fanns känslor av hjälplöshet vid omvårdnaden av patienter med fetma, en viss oro över hur vården ska kunna fungera på grund av patientens vikt. Om det skulle tillstöta något i patientens tillstånd var det inte säkert att åtgärderna skulle ha samma effekt som hos en patient som inte vägde lika mycket.
Hjälplöshet hos personalen
Informanterna upplevde en känsla av oro och hjälplöshet inför vissa patienter med fetma så det kunde kännas som vården för dem var begränsad. Om något allvarligt skulle tillstöta i patientens tillstånd var det inte säkert att personalen skulle klara av att hjälpa den patienten.
På grund av patientens kroppsstorlek kunde det även ge begränsningar för hur personalen skulle klara av att utföra omvårdnaden på ett bra sätt.
”Om den patienten hade fått ett hjärtstopp hade jag inte kunnat få i gång honom.” (informant 1)
”Å hur ska vi kunna vårda honom” (informant 1)
”Å herregud hur ska han få plats i sängen” (informant 1)
”… det blir mycket som just det med en sådan svår komplikation med hjärtstopp kan bli en väldigt svår situation…” (informant 8)
4.5 Attityd
Informanterna beskrev olika former av fördomar/attityder hos vårdpersonalen angående patienter med fetma, vissa var negativa medans andra var positiva. Det infann sig ett negativt tankesätt, en negativ inställning redan vid rapporten om att patienten var överviktig. Det fanns även positiva tankar om att personalen var positivt inställda till arbetet.
Negativa tankar
En del av informanterna upplevde en negativ förväntan redan vid rapporteringen, något som inte tilltalade personalen som fick patienten tilldelad sig. En känsla av att det kommer bli jobbigt och att arbetet kommer bli krävande. Något som en del av informanterna kunde se var att några ur personalen såg problemet framför sig innan de hade påbörjat arbetet med
patienten. Detta kunde resultera i att personalen såg att det skulle bli ett tyngre arbete vilket kunde resultera i att personalen sköt uppgiften på framtiden, förhalade arbetsuppgiften.
”Klart man tänker att det är lättare att jobba med en lättare patient, det måste man väl alltid tänka, å det är väl ett litet negativt tankesätt” (informant 2)
”… man ser liksom problemet framför sig istället för att ta tag i problemet …” (informant 3)
”Jaha, så suckar jag faktiskt först, ska jag erkänna, jag tänker att det blir tungt för det är tungt.” (informant 7)
”Jag tror att det är många som känner som jag att det är klart att det är tungt, det är jättetungt.”
(informant 1)
Tyngre arbetsbelastning
Informanterna upplevde att det skulle bli ett tyngre arbete till skillnad om patienten inte hade vägt så mycket. Den egna kroppen hos personalen upplevdes få en större påfrestning vid arbetet och informanterna upplevde en ökad risk att kroppen skulle ta skada av den tyngre omvårdanden.
”Ja, man får tänka på att det blir tyngre i arbetslaget.” (informant 7)
”Däremot ska man tänka på att man måste vara flera, man klarar inte av att göra saker och
Positiva tankar
Några av informanterna upplevde också att det fanns en positiv inställning till arbetet, att personalen hjälpte varandra och att det skulle gå bra, både för personalen och för patienten.
”Men jag tror de flesta försöker vara schysta och positiva till deras vård i alla fall.” (informant 2)
Förutfattad mening/åsikt
Några av informanterna upplevde sig ha förutfattad mening/åsikt angående patienter med fetma, något de kunde relatera till hur de uppfattade vissa människor ute i samhället.
”… men likväl som vi har en patient med levercirros som är etyliker som får skylla sig själva, så kanske många tänker likadant om de överviktiga… ” (informant 1)
”… jo men någon liten attityd har jag nog. Ja det är vad folk tycker om folk som sitter på bänken och dricker ute på stan, man ryggar tillbaka lite grann. Tycker lite som ”herregud” vad har du ställt till med…” (informant 3)
”… om dom säger något, jaha, vilken tur du har, fick du den där… ja och sånt. Dom menar egentligen att det är väldigt tråkigt att man drog en nitlott, den här stora tjocka personen… ” (informant 6)
”… vi hade en patient som vägde 170 kg som helt enkelt kom in hit av anledningen att han var för tjock. Han hade inge fel , han kunde inte andas. Han hade sådana apnéer … och kunde inte andas pga. det. Och då kan jag tycka att det känns för jäkligt att man ska uppbringa en intensivvårdsplats till en patient som inte kan gå ner i vikt…” (informant 7)
5. DISKUSSION
Att vårda patienter med fetma upplevdes vara resurskrävande. Det är svårt att vända patienten och sköta den dagliga hygienen. För att vården kring dessa patienter skulle fungera krävdes det en planering för hur arbetet skulle gå till och vilka hjälpmedel som skulle användas för att underlätta arbetet i bästa mån. Personalen kände ibland en känsla av hjälplöshet och oro då patienten var väldigt stor, vilket kunde resultera i att vården blev begränsad, vid t ex ett hjärtstopp. Det fanns olika attityder hos personalen angående patienter med fetma, negativa tankar som kom upp redan vid rapporteringen att t ex arbetet skulle bli tyngre, en högre arbetsbelastning. Det fanns också förutfattade meningar/åsikter gällande människor med övervikt/fetma i det dagliga samhället. Även positiva tankar om patienterna upplevdes att personalen. Några ur personalen beskrev också att de trodde många av dessa patienter kunde känna en viss skuldkänsla till deras övervikt varför bemötandet till dessa patienter är väldigt viktigt.
5.1 Resultatdiskussion 5.1.1 Resurser
Studiens resultat belyser att informanterna upplevde att det blev en tyngre arbetsbelastning pga. patientens vikt vilket kunde leda till att personalen blev beroende av varandra för att kunna hjälpas åt vid vården av dessa patienter. Enligt Drake´s (30) studie från en
akutmottagning, visar att det blir en utmaning för sjuksköterskorna när det kommer sjukligt feta människor till akutmottagningen. I den redan stressiga miljö kommer de människor som lider av sjuklig fetma och sätter sjukvården på hårda prov. Sjukligt feta människor på en akutmottagning kräver att det är mer än en personal som hjälper till för att vården ska kunna fungera.
kunna vårda denna patient grupp. Det kunde röra sig om uppgifter som i normala fall bara krävde en personal men som nu behövde utökas till många fler. Detta medförde att personalen som var ansvariga för patienten blev oerhört beroende av andra ur personalgruppen för att patienten skulle gå att vårda.
Informanterna upplevde att vården kring dessa patienter blev försvårat, bl.a. svårt att sköta den dagliga hygienen. Även här visade Drake (30) och Kam (31) studier samma som informanterna upplevde gällande att vården av dessa patienter blev försvårat. De dagliga rutinerna upplevde informanterna var svåra att följa på grund av t ex det fanns inte mera personal att tillgå just i den stunden utan man fick skjuta fram arbetet tills det fanns mera personal att tillgå. De dagliga rutinerna kunde också röra sig om att sköta den personliga hygienen på dem, vilket var svårt på grund av att man inte kom åt överallt eller att det var svårare att höra olika lung – eller hjärtljud vilket krävde erfarenhet av det.
5.1.2 Praktisk omvårdnad
Omvårdnaden kring denna patientgrupp upplevde informanterna att det var viktigt att planera vården innan de kom in till patienten. Planera vad alla i personalgruppen skulle göra med patienten så att planeringen var klar innan personalen kom in till patienten, att ha en struktur i arbetet och ett fungerande teamwork. Enligt Drakes (30) studie upplevde personalen att vården kring överviktiga krävde ett fungerande teamwork.
Vikten av att använda sig av olika hjälpmedel var av stor betydelse enligt informanterna, både för att underlätta för personalen men också för patienten. På detta sätt blev vården effektiv och bra, både för personalen och för patienten. Detta påvisas också i Drakes (30) studie att det var viktigt att personalen använde sig av hjälpmedel men där var det också påpekat att de specialanpassade hjälpmedlen som fanns tog mycket plats inne på salarna. Informanterna påpekade även i Drakes studie (30) att vårdnaden runt dessa patienter krävde att det fanns specialanpassad utrustning som passade patienter med övervikt/fetma, t ex att
blodtrycksmanschetterna var extra stora annars blev blodtrycket missvisade. Hur t ex
mobiliseringen skulle kunna vara möjlig att genomföra, det var oerhört viktigt att tänka på att ta hjälp av de hjälpmedel som fanns att tillgå.
5.1.3 Bemötande
Kategorin handlade om hur det kunde kännas för patienten själv att bli vårdad och bli bemött av personalen. Detta var något som vissa av informanterna upplevde som en viktig
påminnelse, hur viktigt det var att tänka på. Enligt Hanssons (24) studie fanns det personal som hade en förförståelse för hur det kunde vara att leva med sin övervikt, hur viktigt det kunde vara att som personal visa förståelse och empati inför dessa patienter. Dessa patienter behövde extra support av emotionell uppmuntran och visa att de blivit accepterade.
Informanterna upplevde att det var viktigt att tänka på hur bemötandet skulle ske på bästa sätt och hur de uttryckte sig i närvaron av patienten. Detta kunde några av informanterna sätta i relation med att patienterna upplevde eller kände någon form av skam eller skuld till deras kroppsliga tillstånd. Det kunde kännas emotionellt jobbigt för patienten att vara medveten om hur många ur personalgruppen som var med för att t ex orka med och flytta patienten. Enligt Hansson (24) studie så var känslor som skam och skuld hos patienterna vanligt, samtidigt som patienterna kunde känna en känsla av hopplöshet. Enligt Puhl (22) studie kunde en känsla hos den överviktige infinna sig som en känsla av att inte passa in, känslan av att veta om att det finns en stigmatisering mot dem, ett ”vi mot dem” förakt. Studie Hansson (24) var
sjukvårdpersonal medvetna om att det förekommer stigmatisering bland överviktiga och att det kunde vara smärtsamma känslor för dem.
Även i studier av bl.a. Chen (14), Puhl (15) är det beskrivet en rädsla hos människor med övervikt för vad andra tycker och tänker, vilket kan göra att personen stänger in sig och har en ökad tendens att utveckla nedstämdhet och depression.
5.1.4 Uppfattningar
Informanterna kunde uppleva en känsla av oro och hjälplöshet inom vården av dessa patienter. Tillståndet patienten var i kunde bli förvärrat och då kom frågorna upp hos informanterna hur det skulle ha möjlighet att kunna hjälpa patienten. Vilket kunde ge
begränsningar för hur personalen på ett bra sätt skulle hantera vården för denna patientgrupp.
Detta visades även i Drake (30) studie att personalen kunde känna en känsla av oro inför patientens säkerhet. På grund av patientens vikt gick det inte att sköta rutinerna på samma sätt som för en patient som vägde mindre.
5.1.5 Attityder
Det fanns olika former av attityder hos informanterna som även finns beskrivet i Rudavinas studie (13) om att det finns olika slags attityder, som kan beskrivas som en allmän värdering av en persons positiva eller negativa känslor till ett föremål eller person. Attityder skapas och blir följden av människors övertygelser. Det finns två olika former av attityder, implicita och explicita. Explicita betyder att människan är medveten om sina attityder och åsikter och med insikt om detta kan individen ändra sina attityder. Implicita är omedvetna attityder och inträffar per automatik i vårt undermedvetna. Människan blir påverkad av olika former av stimuli som kan leda till att negativa attityder uppstår. Dessa attityder kan skapas av föräldrar, media eller inom den arbetsgrupp personen tillhör. Författaren har kommit fram till att det finns negativa attityder och många av dem är delvis omedvetna. Vad personalen kanske inte är medvetna om är hur mycket deras omedvetna attityder påverkar deras omgivning och varandra.
Förväntningarna informanterna hade angående patienter med fetma var mera negativa än positiva. Dessa förväntningar verkar delvis vara skapta av informanternas egna tankar, men också av samhället och de fördomar och attityder som finns till överviktiga människor.
Samhället och till viss del vårdpersonal kan visa upp dessa attityder. Enligt Poons studie (2), (27,6,10) det finns en generell uppfattning där smala människor är vackra och har kontroll
medan överviktiga människor är lata och har dålig viljestyrka. Denna uppfattning finns även inom sjukvården. Det har visat att negativa attityder hos sjukvårdspersonal är mera riktat mot patienten än mot själva tillståndet fetma. Det finns beskrivet att sjukvårdspersonal upplever människor med fetma som inaktiva, sämre självdisciplin och en sämre viljestyrka. I O´Briens studie (28) finns det studerat att studenter inom sjukvården tror att övervikt beror på en dålig självdisciplin och en sämre viljestyrka.
Några av informanterna upplevde det som negativt att vårda patienter med fetma, denna känsla uppkom redan vid rapporten av patienten. Andra tänkte på att det skulle bli en tyngre arbetsbelastning vilket några av informanterna kunde uppfatta att vissa ur personalgruppen var tveksamma till att hjälpa till då risken var stor att de själva skulle skada sig vid de tunga lyften. Enligt Drakes (30) studie hittades det personal som ansåg att risken var för stor för att hjälpa till vid patienter med fetma att det hellre lät några andra göra det.
Några av informanterna upplevde någon form av positiv förväntan, att arbetet skulle gå bra så länge personalen hjälpte varandra. Enligt Schwartz (29) studie som visar att personal som dagligen jobbar med överviktiga patienter har en mera positiv inställning till överviktiga människor än den personal som inte dagligen kommer i kontakt med dem.
Vissa av informanterna upplevde att de hade en förutfattad mening/åsikt angående patienter med fetma, något som de kunde sätta i relation med hur de uppfattade människor ute i samhället. Några av informanterna kunde sätta fetma i relation med alkoholism och uppleva en känsla av att det är människans eget fel att de hamnat i en sådan situation. Enligt studier av Blaine (25), och Brown (26) har stigmatisering kring övervikt kunnat bero på uppfattningen till övervikt, att det är personens eget fel att han/hon är överviktig. Den överviktige känner ett personligt ansvar till övervikten och känner därför en negativ upplevelse av sin övervikt.
I Crandalls (19) studie är det beskrivet att det finns en stark, känslomässig motvilja riktad mot överviktiga, det är ett sätt att se på överviktiga människor i dagens samhälle. Förändra denna syn mot överviktiga så borde fördomar och attityder minska. Författaren upplevde att några av informanterna visade en motvilja/fördomsfullhet mot de överviktiga patienterna. Där menar författaren att det behövs mera kunskap om just tillståndet fetma hos dessa informanter. Se patienten med en helhetssyn istället för att bara se en patient med fetma. Författaren vill mena att det finns en politisk korrekthet i samhället som kan få konsekvenser att människor väljer att blunda för sina egna attityder. Därför finns det en möjlighet att sjukvårdspersonal har mer negativa attityder än vad studiens resultat visat. Kunskap om attityder och vilken betydelse de har bör träda fram redan i grundutbildningen för sjukvårdspersonal. Med andra etiska frågor skulle attityder kunna bearbetas ännu mera än vad det kan tänkas göra idag.
5.2 Metoddiskussion
Studiens syfte var att beskriva intensivvårdspersonals uppfattningar till att vårda patienter med fetma. För att nå detta mål krävdes en metod som kunde lyfta fram den enskildes
subjektiva upplevelser. Enligt Polit & Beck (34) anser de att en kvalitativ forskning syftar till att beskriva och förstå subjektiva erfarenheter och upplevelser.
5.2.1 Datainsamling
För att ge svar på arbetets syfte har författaren valt en kvalitativ ansats med beskrivande design och datainsamlingen har skett med hjälp av intervjuer. Arbetets fokus har varit
intensivvårdspersonalens uppfattningar till att vårda patienter med fetma. I denna studie valde författaren att använda sig av intervjuer, då svaren troligtvis inte hade blivit lika betydande om en enkätundersökning hade använts. Författaren kan förtydliga frågorna för informanten och på det vis kan missförstånd undvikas och eventuellt erhålls ett mera uttömmande svar, vilket anses som positivt av författaren. Vid intervjuerna får även författaren en chans att
studera informanternas kroppsspråk, mimik och gester, vilket är värdefullt i förståelsen av materialet. Författaren anser därför att metoden var lämplig för studien.
Intervjuerna ägde rum på en intensivvårdsavdelning och skedde i början eller vid ett avslutat arbetspass. Författaren kontaktade personalen via telefon för att boka in intervjutillfälle.
Författaren använde sig av en intervjuguide som följdes och följdfrågor ställdes vid behov.
Under intervjuerna märktes det en del svårigheter att få informanterna att berätta utifrån en del av de ställda frågorna, eventuellt på grund av att det är ett känsligt ämne att beröra. I frågorna uppkom ordet attityd vilket kan ge en negativ ”klang” och det hade möjligtvis varit lättare att prata om fördomar, förväntningar eller uppfattningar för informanterna. Attityd kan vara ett känsligt ämne att beröra och framförallt att prata om, vilket kan ses i resultatet.
Intervjuguiden var ett bra hjälpmedel under intervjuerna.
5.2.2 Procedur, analys och tillförlitlighet
Urvalet av personalen gjordes enligt ett bekvämlighets urval. Syftet med studien var att undersöka intensivvårdspersonalens uppfattningar till att vårda patienter med fetma.
I studien ingick åtta ur personalgruppen fördelat på fyra intensivvårdssjuksköterskor och fyra intensivvårdsundersköterskor, alla kvinnor, som jobbat från 3-25 år inom yrket. Den
tjänstgörande personalen var positiv till att hjälpa till, att göra studien möjlig genom att ställa upp i studien. Författaren ansåg att antalet intervjuer räckte för att få svar på syftet.
Bedömningen av materialets reliabilitet grupperades in i olika meningsbärande enheter och sedan delades in i kategorier och därefter lästes meningsenheterna av författarens handledare för att jämföra samstämmigheten. Detta i syfte att få viss konsensus. Konsensusförfarandet
Faktorer som kan påverka tillförlitligheten i studiens resultat kan bl.a. vara att författaren är ett forskningsverktyg, miljön där intervjuerna utfördes kan påverka reliabiliteten och även att det bara var kvinnor med i studien, variationen kanske hade blivit en annan om män varit med i studien. Variationen kan även ha ökat om författaren valt att göra intervjuerna med personal från olika intensivvårdsavdelningar där erfarenheten av patienter med fetma varit annorlunda.
Då detta är ett känsligt ämne att prata om kan detta resultera i att informanterna
medvetet/omedvetet uttrycker vad som förväntas vara det korrekta svaret. Under intervjuerna upplevde författaren att informanterna visade genom sina kroppsspråk, mimik och gester vad de upplevde/tyckte angående patienter med fetma, saker som inte framkom i det sagda ordet.
Författaren upplevde att informanterna föreföll vara bekväma med författaren, dock upplevde författaren att svaren ibland inte riktigt stämde överens med vad kroppsspråket visade. Svaren på frågorna upplevdes ”starkare” av författaren som såg gesterna och kunde koppla samman svaren och kroppsspråket. Dock svarar resultatet på syftet med studien och författaren anser att syftet är uppnått och resultatet är därmed trovärdigt.
5.2.3. Klinisk implikation
I resultatet har författaren kommit fram till att det behövs mera kunskap för att en förändring av en uppfattning mot patienter med fetma ska kunna ske. För att kunna förändra en
uppfattning måste man först se hur det ser ut med uppfattningar på arbetsplatsen idag. Denna studie visar att de negativa uppfattningarna till patienter med fetma överväger de positiva.
Uppfattningar kan påverkas socialt, vad andra säger och vad andra gör och till sist har vi vårt eget beteende. Det som är svårt att förändra är de stora uppfattningarna som människor har.
Författaren hoppas med detta arbete att arbetsplatsen blir medvetna om detta och att ett försök till förändring kan tänkas ske.
Författaren anser att detta ämne är viktigt att utveckla, speciellt inom vården där mötet med denna patientgrupp förmodligen kommer att växa allt efter som då antalet människor med fetma ökar i samhället. Det behövs mera forskning kring patienter med fetma och överviktigas upplevelser av attityder och fördomar i vårdsituationer. Ett arbete som i framtiden riktar in sig
på patienters upplevelser av förväntningar/fördomar/attityder av omvårdnadspersonal på en intensivvårdsavdelning, skulle vara av betydelse.
Slutsats
Resultatet visade att informanterna hade övervägande negativa uppfattningar till att vårda patienter med fetma. Vården av feta patienter kunde t.ex. resultera i ett ökat behov av personal, ökat krav på olika hjälpmedel och mera planering kring omvårdnaden var
nödvändigt. Arbetet upplevdes som tyngre vilket kunde påverka informanternas uppfattningar till att arbeta med denna patientgrupp. Informanterna ansåg att det var viktigt att poängtera att visa hänsyn mot dessa patienter samt att det var viktigt att tänka på att patienterna kunde ha en känsla av skuld och skam på grund av sin kroppsvikt.
5. REFERENSER
1. Världshälsoorganisationen. WHO: World Health Organization; Hämtad 28 april 2011 från:
http://who.int/mediacentre/factsheets/fs311/en/
2. Poon MY, Tarrant M. Obesity: attitudes of undergraduate student nurses and registered nurses. Journal of Clinical Nursing 2009; 18: 2355-2365
3. Statistiska centralbyrån. SCB. Stockholm; 2007. Hämtad 28 april 2011 från http://www.scb.se/statistik/_publicationer/BE0801_2007KOI_TI_05_A05ST0701.pdf
4. Groholt EK, Stigum H, Nordhagen R. Overweight and obesity among adolescents in Norway: cultural and socio-economic differences. Journal of Public Health 2008; Vol 30, No 3: 258-265
5. Statens beredning för medicinsk utvärdering. SBU: Förebyggande åtgärder mot fetma.
Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering; 2004. Hämtad 28 april 2011 från http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Gul/Forebyggande-atgarder-mot-fetma/
6. Brown I, Stride C, Psarou A, Brewins L, Thompson J. Management of obesity in primary care: nurses´practices, beliefs and attitudes. Journal of Advanced Nursing 2007;59 (4): 329- 341
7. Hoppé R, Ogden J. Practice nurses´beliefs about obesity and weight related interventions in primary care. International Journal of Obesity 1997; 21: 141-146
8. Hankey CR, Eley S, Leslie WS, Hunter CM, Lean MEJ. Eating habits, beliefs, attitudes and knowledge among helath professionals regarding the links between obesity, nutrition and health. Public Health Nutrition 2003; 7 (2): 337-343
9. Greenleaf C, Weiller K. Perceptions of youth obesity among physical educators. Social Psychology of Education 2005; 8: 407-423
10. Bocquier A, Verger P, Basdevant A, Andreotti G, Baretge J, Villani P, Paraponaris A.
Overweight and Obesity: Knowledge, Attitudes, and Practices of General Practitioners in France. Obesity Res 2005;Vol 13. No 4
11. Chang VW, Asch DA, Werner RM. Quality of Care Among Obese Patients. Obesity and Quality of Care 2010; 303(13): 1274-1281
12. Teachman BA, Brownell KD. Implicit anti-fat bias among health professionals: is anyone immune? International Journal of Obesity 2001; 25: 1525-1531
13. Rudavina P.B, Weidong L, Rowell MB. A service learning based intervention to change attitudes toward obese individuals in kinesiology pre-professionals. Social Psychology of Education 2008; 11:95-112
14. Chen Y, Jiang Y, Mao Y. Association between Obesity and Depression in Canadians.
Journal of Women’s Health 2009; Vol 18. No. 10
15. Puhl RM, Brownell KD. Confronting and coping with weight stigma: An investigation of overweight and obese adults. Obesity 2006; 14: 1802-1815
16. Onyike CU, Crum RM, Lee HB, Lyketsos CG, Eaton WW. Is obesity associated with
18. Agerberg M. Ormen i Paradiset – Om den globala fetmaepidemin. Stockholm: Prisma;
2007. p. 67-83
19. Crandall CS. Prejudice against fat people: Ideology and self-interest. Journal of Personality and Social Psychology 1994; Vol 66, No.5 882-894
20. Nationalencyclopedin. NE; 2011. Hämtad den 28 april 2011 från http://www.se/sok/stigmatisering?type=NE
21. Brown I, Thompson J. Primary care nurses´attitudes, beliefs and own body size in relation to obesity management. Journal of advanced Nursing 2007; 60 (5): 535-543
22. Puhl RM, Moss-Racusin CA, Schwartz MB, Brownell KD. Weight stigmatization and bias reduction: perspectives of overweight and obese adults. Health education research 2008;
Vol 23 No.2: 347-358
23. Thomas SL, Hyde J, Karunaratne A, Herbert D, Komesaroff PA. Being “fat” in todays´s world: a qualitative study of the lived experiences of people with obesity in Australia. Health Expectations 2008; 11: 321-330
24. Hansson LM, Rasmussen F, Ahlstrom GI. General practitioners´and district nurses
conceptions of the encounter with obese patients in primary health care. BMC Family Practice 2011; 12:7
25. Blaine B, Williams Z. Belief in the controllability of weight and attributions to prejudice among heavyweight women. Sex Roles 2004 Vol.51
26. Brown I, Thompson J, Tod A, Jones G. Primary care support for tackling obesity: a qualitative study of the perceptions of obese patients. British Journal of General Practice 2006; 56: 666-672
27. Harvey EL, Hill AJ. Health professional´s views of overweight people and smokers.
International Journal of Obesity 2001; 25: 1253-1261
28. O´Brian KS, Puhl RM, Latner JD, Mir AS, Hunter JA. Reducing anti-fat prejudice in preservice health students: A randomized trial. Obesity 2010; 18: 2138-2144
29. Schwartz MB, O´Neal Chambliss H, Brownell KD, Blair SN, Billington C. Weight Bias among Health Professionals Specializing in Obesity. Obes Res; 2003;11: 1033-1039
30. Drake D, Dutton K, Engelk, M, McAuliffe M, Rose AR. Challenges that nurses face in caring for morbidly obese patients in the acute care setting. Surgery for obesity and related diseases 2005; 462-466
31. Kam J, Taylor D. Obesity significantly increases the difficulty of patient management in the emergency department. Emergency Medicine Australasia 2010; 22: 316-323
32. Granskär, M, Nielsen BH. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso – och sjukvård.
Författarna och Studentlitteratur 2008; 159-171
33. Granehemim, UH, Lundman B. Qualitative content analysis in nursing researc:concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today 2004;24:105- 112
34. Polit DF., Beck CT. Nursing research. Generating and assessing evidence for nursing practice (8th ed).Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins; 2008. p. 228
Bilaga 1.
Intervjuguiden
o Titel Intensivvårdssjuksköterska Intensivvårdsundersköterska
o Kön Man
Kvinna
o Antal verksamma år inom intensivvård____________
o Beskriv ett arbetspass då du vårdat en patient med fetma?
o Hur fick du reda på att patienten hade fetma?
o Hur stor var patienten?
o Vad innebar det för dig?
o Hur tänkte du då, utveckla?
o Är det något särskilt inom vården man måste tänka på med patienter med fetma?
o Om ja, varför tror du det är så?
o Hur tror du vårdpersonalen på den här avdelningen uppfattar patienter med fetma?
o Varför tror du det är så?
o Vad kan det bero på?
o Hur uppfattar du patienter med fetma?
o Förklara, utveckla?
o Varför tror du det?
o Upplever du att din uppfattning till patienter med fetma har förändrats efter att du kommit i kontakt med dem i vårdsammanhang?
o Om ja, på vilket sätt?
o Varför tror du det är så?
o Är det något du vill tillägga?
Bilaga 2
Till Uppsala 2011-01-27
Avdelningschef Merja Nyholm Centralintensiven
Uppsala Akademiska sjukhuset
Mitt namn är Anna Douhán. Jag arbetar som sjuksköterska på kir 70A2 i Uppsala och studerar nu på specialistsjuksköterskeprogrammet på Institutionen för kirurgiska vetenskaper i
Uppsala. I utbildningen ingår det att skriva ett examensarbete på magisternivå omfattande 15 högskolepoäng varför jag nu skickar in en förfrågan om tillstånd att utföra en intervjustudie
med frivillig personal på centralintensiven. Mitt examensarbete kommer handla om vårdpersonalens attityder mot patienter med övervikt. Min handledare är Camilla Fröjd.
Vid eventuella frågor går det bra att kontakta mig på telefon 0704-688835 eller via min e-mail douhain@hotmail.com
Med vänliga hälsningar
Anna Douhán Mogavägen 6 74010 Almunge
Bilaga 3
2011-01-27 Institutionen för kirurgiska vetenskaper
Informationsbrev till personalen
Genom din verksamhetschef har jag beviljats tillstånd att tillfråga dig om du har möjlighet att
Fetma är en sjukdom som ställer till stora folkhälsoproblem i samhället och för individen som drabbas av det. Det blir allt vanligare att vården får in kraftigt överviktiga patienter. Dessa patienter kräver en ökad kunskap och förståelse hos vårdpersonal. Syftet med studien är att beskriva intensivvårdspersonalens uppfattningar om att vårda patienter med fetma.
Studien genomförs som en intervjustudie och kommer att ske avskilt på din arbetsplats eller på annat ställe om du så önskar. Intervjun beräknas ta ca 30-60 min. Hela intervjun spelas in på band, innehållet transkriberas och därefter raderas bandet. Allt som kommer upp under intervjun kommer att behandlas konfidentiellt och resultatet presenteras på ett sådant sätt att individer ej kan identifieras.
Medverkan är helt frivillig och du kan när som helst avbryta din medverkan i studien.
Med vänliga hälsningar
Anna Douhán Tel: 0704-688835
Mail: douhain@hotmail.com Handledare: Camilla Fröjd
Bilaga 4 Skriftligt samtycke till att delta i intervju angående vårdpersonalens attityder gentemot överviktiga patienter.
Jag har tagit del av den muntliga och skriftliga informationen angående studien som syftar till att beskriva attityder gentemot överviktiga patienter. Jag ger mitt samtycke till att delta i en intervju där resultatet från undersökningen kommer att presenteras i en uppsats på
magisternivå vid Institutionen för kirurgiska vetenskaper vid Uppsala universitet. Jag ger också mitt samtycke till att detta samtal spelas in på band. Jag är medveten om att mitt deltagande i studien är frivilligt och att jag när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande.
Datum:
Intervjupersonens namn:
Intervjupersonens namnunderskrift:
