Kinesiska investeringar i Sverige:
Från möjlighet till potentiellt säkerhetspolitiskt hot?
Chinese investments in Sweden:
From opportunity to a potential security threat?
Niklas Englund
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Statsvetenskap III
Kandidatuppsats 15 hp Handledare: Idris Ahmedi Examinator: Annika Fredén Juni 2020
Abstract
This thesis examined the phenomenon of Chinese investments in Sweden. Chinese investments have be- come a subject of security, where this thesis has applied the Securitization theory by the Copenhagen School to examine and explain how the phenomenon has changed character. From previously being re- garded as an opportunity, to now being considered as a potential security threat. This thesis utilized a discourse analysis method to process a policy document regarding China by the Swedish government and the 2019 annual yearbook from the Swedish Security Service. Thus, the purpose of this thesis was to give a theoretical explanation on why the phenomenon of Chinese investments today is considered a potential security threat. The results showed that both the Swedish government and the Swedish Security Service should be considered as securitizing actors who have a significant role in the discursive fabrication of Chinese investments as a potential security threat. The results also showed, with the Securitization theory in mind, that the securitization process has started and Chinese investments at the moment, should be considered a politicized matter, but could potentially change to a Securitized matter in the near future.
Keywords: Köpenhamnsskolan, Säkerhetiseringsteori, Säkerhetisering, Säkerhetspolitik, Kinesiska in- vesteringar, Diskursanalys
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Forskningsproblem ... 2
1.2 Syfte och frågeställning ... 3
1.3 Disposition ... 3
2. Teori och tidigare forskning ... 4
2.1 Tidigare forskning ... 4
2.2 Teoretisk utgångspunkt ... 5
2.2.1 Säkerhetiseringsteorin ... 5
2.2.2 Begrepp kopplat till säkerhetiseringsteorin ... 7
2.2.3 Säkerhetiseringsprocessen ... 8
2.2.4 Kritik av säkerhetiseringsteorin ... 8
3. Metod ... 10
3.1 Motivering av metod ... 10
3.2 Diskursanalytisk metod ... 10
3.3 Analytiska verktyg och begrepp ... 12
3.4 Forskarens roll inom diskursanalysen ... 12
3.5 Materialdiskussion ... 13
3.6 Operationalisering ... 14
3.7 Validitet och reliabilitet ... 14
4. Resultat och analys ... 16
4.1 Ekonomiska hotkonstruktionen i regeringens skrivelse ... 16
4.2 Politiska hotkonstruktionen i regeringens skrivelse ... 18
4.3 Militära hotkonstruktionen i regeringens skrivelse ... 19
4.4 Underrättelsehotskonstruktionen i Säkerhetspolisens årsbok ... 20
4.5 Sammanfattning av hotkonstruktionen ... 23
4.5.1 Säkerhetspolisen ... 23
4.5.2 Regeringen ... 24
4.6 Kinesiska investeringar och säkerhetiseringsprocessen ... 25
5. Avslutande diskussion ... 26
5.1 Förslag till vidare forskning ... 27
Referenslista ... 28
1. Inledning
I mars 2015 lanserade Kinas president Xi Jinping ”The Belt and Road Initiative” (BRI) vilket beskrivs som en uppdaterad version av den medeltida Sidenvägen (OECD 2018). The Belt and Road Initiative bygger på en strategi att sammankoppla Kina och Asien med Europa och Afrika. Många av de länder som ingår i denna strategiska plan som Kina upprättat upplever en underfinansiering av viktig infrastruktur (OECD 2018). Den bristande finansieringen är Kina nu beredda att möta och ser möjligheter att stärka sitt inflytande utanför sitt egna territorium. De preliminära summorna av dessa BRI- investeringar uppskattas till över 1 biljon amerikanska dollar, under en 10-års period. Projektet kommer huvudsakligen finansieras av den statliga investeringsfonden Silk Road Fund, samt kinesiska banker under statlig ägo och kontroll (OECD 2018).
The Belt and Road Initiative har väckt oro från flera håll. Kritiker menar att Kina kan komma att använda projektet till att utnyttja ekonomiskt svagare länder genom dyra lån som sätter länderna i beroendeställning till Kina, både politiskt och ekonomiskt (Kuo & Kommenda 2018). Det finns även rädsla för att Kina kan komma att använda sina utökade handelsrutter inte bara för varor utan även soldater. Djibouti på Afrikas östkust utgör ett sådant exempel, där Kina etablerade sin första utländska militärbas i landet efter många år av intensiv handelsrelation med Djibouti (Cheng 2018). Samtidigt väcks misstankar att fler länder med substantiella kinesiska investeringar inom infrastruktur i framtiden kan komma att operera i både kom- mersiella och militära syften (Kuo & Kommenda 2018).
Kinesiska investeringar i Europa har till antalet ökat dramatiskt de senaste åren, vilket skapat debatt och oro kring Kinas offensiv i regionen (Almén et al. 2019). Den 27 november 2019 överlämnade Totalför- svarets forskningsinstitut (FOI) en forskningsrapport till Utrikesdepartementet angående omfattningen av kinesiska bolagsförvärv i Sverige. Investeringarna i Sverige riktar in sig på̊ högteknologiska industrier och tjänster. Noterbara investeringar är förvärvet av Volvo Cars, elbilstillverkarna NEVS, Nordic Cinema Group och hotellföretaget Radisson (Almén et al. 2019).
I december månad 2017 rapporterade flera svenska mediehus att det Hongkong baserade företaget Sunbase International Holdings, tagit kontakt med Lysekil kommun för att undersöka möjligheterna att bygga vad som skulle bli Nordens största hamn (Olsson 2017). Efter avslöjandet kom starka reaktioner och kritik mot kommunen och framförallt kommunstyrelsens ordförande, Jan-Olof Johansson (S) som inte såg några risker i att låta företag kopplade till den kinesiska regimen investera i känslig infrastruktur (Olsson 2017).
I februari 2018 skulle Lysekil kommun lämna svar till Sunbase International Holdings. Företaget avbröt dessförinnan sina planer då projektet blivit negativ uppmärksammat i media och på sociala medier (Sund- ling 2018).
Efter Kinas lansering av The Belt and Road Initiative, tog den Europeiska Kommissionen fram en ny strategi för hur den Europeiska Unionen gemensamt skall hantera Kinas allt mer framträdande roll på den internationella arenan (European Commission 2016). Strategin framställer betydelsen av att förstärka EU:s roll som global aktör och att den utveckling som pågår i Kina erbjuder både utmaningar och möjligheter för den Europeiska Unionen. Ett allt starkare Kina ekonomiskt och politiskt måste mötas av ett starkt och enat EU (European Commission 2016). Under 2019 utgav även Sveriges regering en strategi för Sveriges särskilda relation med kina i Regeringens skrivelse om frågor som rör Kina (Regeringskansliet 2019). I den 20 sidor långa skrivelsen redogör statsminister Stefan Löfven och de 14 övriga statsråden för hur Sverige bör agera och arbeta inom ramen för svenska intressen relaterat till Kinas och dess allt starkare inflytande på den globala arenan. Skrivelsen innefattar bland annat regeringens förhållningsätt i arbetet kring frågor som rör säkerhets- och försvarspolitik, mänskliga rättigheter och handel och ekonomi (Rege- ringskansliet 2019).
1.1 Forskningsproblem
Från flera håll i Sverige har det väckts röster som varnar för Kinas aggressiva metoder för att uppnå landets ekonomiska och politiska mål (Nilsson 2019). Bland forskare, riksdagsledamöter, journalister, företagare och opinionsbildare har Kinas närvaro i landet problematiserats allt intensivare. Kinesiska investeringar benämndes tidigare som något positivt där investeringarna medförde tillskott till den svenska ekonomin och nya arbetstillfällen skapades (Bohman & Nymalm 2020). Diskursen har sedan några år tillbaka skiftat karaktär och de kinesiska investeringarna möts allt oftare med skepticism och larm om de säkerhetspoli- tiska hot de skapar. Regeringen har utöver EU:s strategiska arbete kring Kina, tagit fram ett eget policy- ramverk kring Sveriges relation med landet. Att regeringen finner det nödvändigt att ta fram en egen Ki- nastrategi skapar en förundran om vad som föranlett behovet av en sådan strategi. Utifrån dessa premisser kan det argumenteras att uppsatsen finner sin utomvetenskapliga förankring. Kina och kinesiska investe- ringar benämns ofta som ett potentiellt hot mot rikets säkerhet och får således en betydande samhällelig relevans. Den inomvetenskapliga förankringen till uppsatsen återfinns i de teoribildningar som finns på området gällande säkerhet och den teori som uppsatsen bygger på är Köpenhamnskolans säkerhetiserings- teori. Det är ofta enskilda händelser som lyfts fram för att beskriva Sveriges allt mer skeptiska inställning gentemot kinesiska investeringar. En teoretisk förklaring till varför fenomenet har lyfts fram som ett sä- kerhetshot saknas däremot och uppsatsen kan därmed bidra till att fylla den kunskapsluckan i forskningen.
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med uppsatsen är att identifiera de faktorer som givit upphov till att kinesiska investeringar i Sverige idag betraktats som ett potentiellt säkerhetspolitiskt hot. Syftet skall uppnås med hjälp av säkerhetiserings- teorin för att förklara varför fenomenet blivit säkerhetspolitiskt kategoriserat. För att besvara uppsatsens syfte har följande frågeställning tagits fram:
• Hur kan framställningen av kinesiska investeringar i Sverige som ett potentiellt säkerhetspolitiskt hot förklaras?
1.3 Disposition
Uppsatsens inledande kapitel presenterar fenomenet kinesiska investeringar och mynnar sedan ut i ett forskningsproblem med efterföljande syfte och frågeställning. Kapitlet som följer redogör för tidigare forskning avseende kinesiska investeringar och säkerhetsbegreppet. Kapitlet avhandlar också Köpen- hamnsskolans säkerhetiseringsteori som uppsatsen förhåller sig till. Uppsatsens tredje kapitel innehåller motivering av metod och redogörelse av den diskursanalytiska metod som uppsatsen använts sig av. Här presenteras även de analytiska verktyg som tagits fram och bygger på begrepp från säkerhetiseringsteorin och den diskursanalytiska metoden. Resterande del av metodkapitlet berör forskarrollen inom diskursana- lysen och en diskussion kring det material som analyserats. Kapitlet avslutas sedan med en redogörelse av operationalisering och diskussion om materialet utifrån ett validitets och reliabilitetsperspektiv. I kapitel fyra presenteras det empiriska materialet och den analys som genomförts. I det sista kapitlet i uppsatsen diskuteras resultatet och här redogörs för alternativa förklaringar och förhållningssätt samt förslag till vi- dare forskning.
2. Teori och tidigare forskning
2.1 Tidigare forskning
Det finns begränsad forskning angående specifikt kinesiska investeringar i Sverige, men det finns å andra sidan avsevärt mer internationell forskning om kinesiska investeringar. Därmed är det relevant att lyfta fram exempel från dessa studier för att ge insikt i vad kinesiska investeringar haft för påverkan på andra länder. Här presenteras även tidigare forskning inom säkerhetsbegreppet. Den kunskapslucka som uppsat- sen fyller är att ge en teoretisk förklaring till hur och varför kinesiska investeringar i Sverige blivit säker- hetspolitiskt aktuellt, vilket tidigare studier inte åstadkommit.
Den offentliga debatten kring kinesiska investeringar i Sverige har blivit allt mer kritisk sedan 2017. Detta efter några år av ökande direktinvesteringar från kinesiska företag (Bohman & Nymalm 2020). Tidigare rapporterades investeringarna i positiv bemärkelse för att på senare tid skifta till en mer kritisk tongång.
Från media, politiska partier, myndigheter och civil samhället har allt fler röster kritiserat fenomenet och påvisat investeringarnas potentiella säkerhetshot (Bohman & Nymalm 2020). Enligt artikeln har ett antal policyprocesser inletts till följd av EU:s förändrade förhållningssätt till regimen i Peking och dess företags investeringar. Författarna förutspår att svensk lagstiftning kan komma att skärpas till följd av EU:s nya policy och att framförallt kritisk infrastruktur behöver skyddas från kinesisk inblandning (Bohman & Ny- malm 2020).
Shiitu Adewole Raji och Adenike Ogunrinu undersöker den effekt kinesiska investeringar haft på Nigerias ekonomin. Kina utnyttjar den Nigerianska marknaden dels genom att utvinna olja och gas som behövs till produktionen av kinesiska exportvaror, dels genom att sälja kinesiska exportvaror till det folkrika Nigeria (Ogunrinu & Raji 2018). Det finns mer än 200 verksamma kinesiska företag i landet och under 2016 uppgick summan av kinesiska investeringar till 15 miljarder dollar, vilket gör Nigeria till det land i Afrika som Kina investerat mest i. Landet har blivit allt mer beroende av den kinesiska ekonomin och inhemska företag får allt svårare att etablera sig på marknaden, vilket gör den inhemska ekonomin svagare (Ogunrinu
& Raji 2018). Trenden i landet är tydlig. Tillskotten av kinesiska företag i landet tränger ut de inhemska företagen, vilket lett till omfattande arbetslöshet och en döende lokal marknad (Ogunrinu & Raji 2018).
Studien slår fast att flest investeringar görs inom olje-och gasproduktion, men investeringar görs även i infrastruktur, elproduktion och telekommunikation. Relationen mellan de två länderna har förvisso gynnat båda parter. Kina förblir dock den part som tydligt gynnats mest av relationen och Nigerias ekonomi har blivit allt mer instabil i och med beroendet av relationen med Kina (Ogunrinu & Raji 2018).
Baldwin (1997) diskuterar innebörden av begreppet säkerhet och hävdar att inom akademin har själva definitionen av begreppet tagits för givet och forskning inom säkerhetsfrågor har varit begränsade i sin förmåga att klargöra vad begreppet innefattar (Baldwin 1997). Säkerhet har använts för att rättfärdiga
bland annat krig, inskränkningar av medborgerliga fri-och rättigheter och prioritering av skattemedel. Be- greppet har däremot inte utsatts för liknande begreppsanalys som exempelvis makt, jämlikhet, frihet, rätt- visa (Baldwin 1997). Baldwin påvisar komplexiteten i begreppet och menar att konsensus kring begrepps- definitionen kan vara svårt att åstadkomma. Begreppet säkerhet bör ses som ett mål och medel i policy- processen och kan därmed inte kategoriseras likt övriga begrepp, eftersom säkerhet konkurrerar med andra värdeladdade begrepp i strid om begränsade resurser inom politiken (Baldwin 1997).
Miller (2001) jämför de två skolorna inom säkerhetsbegreppet som etablerats efter det Kalla kriget. Den traditionella realistinriktningen hävdar att internationell politik inte förändrats mycket sedan Kalla krigets slut och att en omdefiniering och utveckling av säkerhetsbegreppet är icke nödvändigt. Den andra skolan påpekar istället att ett utvecklande av begreppet är nödvändigt då världen är fundamentalt annorlunda efter kriget (Miller 2001). Miller hävdar dock att de båda inriktningarna är ofullständiga. Den traditionella re- alismen förbiser de icke-militära faktorer som påverkar synen på säkerhet och framförallt kopplingen mel- lan fred och säkerhet. De som argumenterar för ett utvidgande undervärderar i sin tur betydelsen av mili- tärkapacitet på den anarkiska internationella arenan. Samtidigt urvattnar de begreppets innebörd genom att göra en allt för bred avgränsning av begreppets definition. Miller (2001) argumenterar istället för att fortsatt fokus bör ligga på militära konflikter och kapacitet, men att även icke-militära aspekter är av lik- värdig betydelse.
2.2 Teoretisk utgångspunkt
Utifrån uppsatsens syfte att identifiera och förklara hur kinesiska investeringar blivit en säkerhetspolitisk fråga presenteras här det teoretiska ramverket uppsatsen förhåller sig till. Teorin bygger på den så kallade Köpenhamnsskolan och dess säkerhetiseringsteori. Teorin förklarar den process som sker när en hotbild konstrueras och kan hjälpa till att besvara hur en fråga kan bli av säkerhetspolitisk intresse.
Forskning kring säkerhet präglas ofta av realismens teoribildningar. Realismen fokuserar primärt på mili- tära hot och blir därmed ej behjälplig i att förklara hur investeringar kan betraktas som ett säkerhetspoli- tiskt hot. Uppsatsförfattaren har därför valt att inte använda sig av realismen i sitt teoretiska ramverk, utan utgår istället från säkerhetiseringsteorins mångfacetterade ramverk. Säkerhetiseringsteorin vilar på en socialkonstruktivistisk grund där säkerhetshot anses vara socialt konstruerade, teorin blir därmed kompa- tibel med den diskursanalytiska metoden som tillämpats i uppsatsen, som även den bygger på socialkon- struktivismen.
2.2.1 Säkerhetiseringsteorin
Barry Buzan, Ole Wæver och Jaap de Wilde är de främsta företrädarna för den säkerhetsteoretiska inrikt- ningen som växte fram under 1990-talet på Conflict and Peace Research Institute (COPRI) i Köpenhamn
och som senare kom att kallas för Köpenhamnsskolan (Emmers 2013; Buzan et al. 1998). Köpenhamns- skolan har bidragit till att utveckla och bredda innebörden av säkerhetsbegreppet och tagit fram ett analy- tiskt ramverk för att förstå hur särskilda frågor blir securitized eller desecuritized, på svenska säkerhetise- rat och avsäkerhetiserat (Emmers 2013). Köpenhamnsskolans främsta verk Security A New Framework for Analysis (1998) poängterar att säkerhet på den internationella arenan historiskt haft en snäv betydelse och uteslutande handlat om överlevnad för stater utifrån ett militärt perspektiv. Köpenhamnsskolan argu- menterar istället för ett utvidgat säkerhetsbegrepp och ur det har säkerhetiseringsteorin växt fram (Emmers 2013). Utöver rent militära aspekter, lyfts även betydelsen av miljö, ekonomi, samhälle och politik fram som viktiga områden (Emmers 2013). Enligt säkerhetiseringsteorin är både säkerhet och hot sociala kon- struktioner och hotkonstruktioner måste inte vara direkt kopplade till staten. Hotbilder kan konstrueras inom en mängd områden och vad som utgör ett hot skiljer sig mellan de olika områdena (Emmers 2013).
Centralt för teorin är den säkerhetiserande aktören och det referensobjekt som anses vara existentiellt ho- tat. Aktören är den som problematiserar en viss fråga och påvisar det hot som föreligger gentemot ett visst område. Aktörerna kan exempelvis utgöras av politiker, statliga tjänstemän, lobbyister och andra grupper som har inflytande i samhället. Referensobjektet utgörs i sin tur av det område som aktörerna utpekar som hotat och kan vara den nationella ekonomin, nationens självständighet, miljön och liknande (Emmers 2013). Enligt säkerhetiseringsteorin handlar säkerhet om överlevnad och överensstämmer därför med den traditionella uppfattningen att överlevnad är grunden inom säkerhetsbegreppet (Emmers 2013). Inom te- orin talas det även om funktionella aktörer som har inflytande inom diverse område men förespråkar inte säkerhetisering. Exempelvis kan ett företag med stora miljöskadliga utsläpp ha stort inflytande över mil- jödebatten och har således inget intresse i att miljöfrågor säkerhetiseras (Buzan et al. 1998).
Frågor kan utifrån ett statligt perspektiv för det första vara icke-politiserade, politiserade eller säkerheti- serade (Buzan et al. 1998). Frågor som är icke-politiserade är ej av större vikt för både staten och den politiska debatten och kräver ingen statlig inblandning. Frågorna kan i sin tur bli politiserade och av större betydelse för staten och politiken i allmänhet. De politiserade frågorna kräver statlig involvering och pro- blemen måste åtgärdas med statliga beslut och prioriteringar. Till sist kan en fråga säkerhetiseras. Säker- hetisering är enligt teorin en extremare version av politisering och när en fråga säkerhetiseras får den en överordnad och prioriterad status jämfört med övriga politiska frågor (Buzan et al. 1998). När en fråga inom ett område som faller inom statens angelägenheter säkerhetiseras, skapas samtidigt en acceptans för att särskilda resurser allokeras för att motverka det nya hotet. Det skapas således en politisk och samhäl- lelig acceptans att området och frågan prioriteras framför andra och att särskilda åtgärder tas i bruk för att motverka det existentiella hotet (Buzan et al. 1998).
Experter inom säkerhetsbegreppet har tidigare hävdat att säkerhet både har en objektiv och subjektiv di- mension. Objektiv i den mån att ett faktiskt hot förestår och subjektivt när ett hot är mentalt konstruerat (Buzan et al. 1998). Buzan m.fl. argumenterar istället för att säkerhetisering, likt politisering skall ses som en intersubjektiv process. Det måste därmed upprättas ett kollektivt samförstånd om vad som faktiskt utgör ett hot. Säkerhetisering av en fråga kan ej genomföras ensamt av en aktör utan att säkerhetiseringen ac- cepteras av den publik som blir mottagare av vad som benämns som talhandlingen (Buzan et al. 1998).
Det är talhandlingen som argumenterar för en frågas och referensobjekts säkerhetsbehov. För att frågan skall bli säkerhetiserad och ett referensobjekt anses vara existentiellt hotat måste publiken acceptera att det faktiskt föreligger ett sådant hot som aktören argumenterar för (Buzan et al. 1998). En stat måste till exempel övertyga sin befolkning att ett referensobjekt är hotat för att legitimera att särskilda resurser åläggs för att bekämpa säkerhetshotet.
När en fråga säkerhetiseras betyder det att extraordinära åtgärder bortom statens vanliga förfarande tillåts användas för att tackla det existentiella hotet (Buzan et al. 1998). Enligt Köpenhamnsskolan kan en fråga gå från att vara politiserad till att bli säkerhetiserad genom att en aktör i form av en regering, militären, politiskt parti eller liknande argumenterar för en redan politiserad fråga är existentiellt hotat (Emmers 2013). Exempelvis kan ett politiskt parti i form av aktör utlysa att referensobjektet ekonomin är hotat och att drastiska åtgärder bör vidtas för att skydda ekonomin.
2.2.2 Begrepp kopplat till säkerhetiseringsteorin
Säkerhetiserande aktör – Den säkerhetiserande aktören utgörs oftast av inflytelserika politiker, politiska partier, statliga aktörer i form av myndigheter, regeringsmakten etc.
Referensobjekt och existentiella hotet – Referensobjektet är oftast den samhällsfunktion/område inom de statliga angelägenheterna som anses vara existentiellt hotat. Det existentiella hotet är i sin tur det hot som påstås föreligga mot staten eller område kopplat till staten och kan exempelvis vara ett fenomen som hotar den nationella suveräniteten, den inhemska ekonomin, demokratin etc.
Talhandlingen och publiken – Talhandlingen är det som sker när den säkerhetiserande aktören uppmärk- sammar det existentiella hot som förestår gentemot referensobjektet. Talhandlingen riktas mot den publik som behöver övertygas om det existentiella hotet gentemot referensobjektet. Publiken kan utgöras av den allmänna opinionen, politiker och andra sammanslutningar som behöver övertygas för en legitim säker- hetisering.
Funktionella aktörer – Viktiga aktörer med stort inflytande över beslutsfattande inom respektive område när det kommer till säkerhet. De funktionella aktörerna har dock ingen direkt inblandning i säkerhetisering av specifika frågor.
2.2.3 Säkerhetiseringsprocessen
Det första steget i säkerhetiseringsprocessen inleds när en aktör argumenterar för ett förestående existen- tiellt hot gentemot ett referensobjekt (Buzan et al. 1998). Vid en lyckad talhandling övertygas den publik som talhandlingen riktats mot var vid publiken då erkänner det existentiella hotet mot referensobjektet.
När aktören och publiken enas i att det föreligger ett faktiskt hot skapas en intersubjektiv uppfattning om att referensobjektet är hotat och bör skyddas (Buzan et al. 1998). I och med den intersubjektiva uppfatt- ningen om hotet och referensobjektets skyddsbehov skapas samtidigt legitimitet för extraordinära medel kan tillsättas för att motverka referensobjektets förestående hotbild. Den fråga eller område som aktören framställt som hotat har därmed blivit säkerhetiserat (Buzan et al. 1998).
Det skall tilläggas att säkerhetiseringsprocessen är socialt konstruerad. Det måste därför inte finnas ett objektivt förestående hot i form av exempelvis väpnade styrkor vid landets gränser. Säkerhetisering är en social konstruktion och om det finns en intersubjektiv uppfattning där både aktörer och publik delar upp- fattningen om hotet mot referensobjektet har frågan/området då säkerhetiserats (Buzan et al. 1998). Sä- kerhetiseringen är även fullbordad trots att inga extraordinära åtgärder tillsätts för att möta säkerhetshotet.
Det är istället den intersubjektiva uppfattningen som legitimerar att dessa åtgärder används som indikerar att frågan har säkerhetiserats.
2.2.4 Kritik av säkerhetiseringsteorin
Köpenhamnsskolans säkerhetiseringsteori har likt andra teorier inte undkommit kritik. Stritzel (2007) kri- tiserar teorins vaga och otillräckliga teoretiska terminologi och för dess motsägelsefulla argument. Enligt författaren är idén om att en talhandling kan förklara den komplicerade processen som sker när en fråga säkerhetiseras allt för simpel. Säkerhetiseringen måste sättas i relation till den säkerhetiserande aktörens sociala ställning i samhället. En säkerhetiserande aktör måste därför ha en betydande och erkänd roll inom det område som säkerhetiseras, vilket teorin enligt Stritzel (2007) inte tydligt nog poängterar. Författaren föreslår istället en uppdatering av säkerhetiseringsteorin utifrån ett tredelat perspektiv där den performa- tiva kraften i ett artikulerat säkerhetshot är sammankopplat med den existerande diskursen och den makt- position de säkerhetiserande aktörerna besitter.
Teorin har också kritiserats av Balzacq (2005) som även ifrågasätter talhandlingens påverkan på säker- hetiseringen och att begreppet inte ger ett tillräckligt tillfredsställande verktyg för att undersöka hur sä- kerhetsfrågor behandlas i praktiken. Enligt författaren varierar de omständigheter som leder fram till en
säkerhetisering till den grad att de kriterium som fastställs av Köpenhamnsskolan inte ger en tillräcklig förklaring. Vidare framställer Balzacq (2005) ett smalare ramverk för att göra säkerhetisering mer spårbart där publikens villighet att övertygas är beroende av de säkerhetiserande aktörernas auktoritet i samman- hanget. McDonald (2008) delar kritiken och teorins brister i att utveckla innebörden av talhandlingen och publiken som kan variera utifrån olika historiska, politiska och sociala kontexter. Författaren kritiserar också den bristfälliga beskrivningen av processen av och hur en publik accepterar talhandlingen och vilka konsekvenser som följer. Vidare anser McDonald (2008) att Köpenhamnsskolans säkerhetiseringsteori är en bra förklaringsmodell för att förstå betydelsen av den säkerhetsdiskurs som legitimerar åtgärder mot säkerhetshotet. Den brister dock i sin förmåga att förklara varför dessa åtgärder skulle vara framgångsrika och här efterfrågar McDonald (2008) en bredare förståelse av vad åtgärderna innebär och den kontext de ingår i.
3. Metod
3.1 Motivering av metod
Uppsatsens metodologiska förfarande ligger inom den kvalitativa textanalysen ramverk. Forskningsdesig- nen för uppsatsen är en fallstudie, där analysenheten Sverige studeras utifrån säkerhetiseringsteorin. Det material som studerats utgörs av regeringens skrivelse i arbetet i frågor som rör Kina samt Säkerhetspoli- sens årsbok 2019, vilket gjorde det enligt uppsatsförfattaren fördelaktigt att tillämpa den diskursanalytiska metoden. Eftersom uppsatsens syfte är att identifiera de faktorer som givit upphov till att kinesiska inve- steringar i Sverige idag betraktas som ett potentiellt säkerhetspolitisk hot blir den diskursanalytiska meto- den användbar för att både klargöra vad som explicit sägs om fenomenet och identifiera eventuella mönster i diskursen.
Metoden är bra för att fånga in det centrala budskapet i texterna som analyseras och det är inte endast de ord som uttrycks i texten som är av betydelse, utan även det språkbruk som används och i det sammanhang det uttrycks (Esaiasson et al. 2012). Diskursanalysen är då passande för uppsatsens syfte och hjälper till att finna det centrala budskapet i texten som är av störst betydelse och som kan besvara uppsatsens fråge- ställning. Metoden erbjuder en mångsidighet där forskaren efter intensiv läsning av det empiriska material kan lyfta ut de viktiga delarna ur texten som sedan skall analyseras (Esaiasson et al. 2012). Det teoretiska ramverket bygger som tidigare nämnt på säkerhetiseringsteorin som framarbetats utav Buzan, Ole Wæver och Jaap de Wildes (1998). Säkerhetiseringsteorin vilar även på en socialkonstruktivistisk grund i och med dess argument att säkerhetshot är intersubjektivt och socialt konstruerat. Valet av diskursanalys som metodologiskt förfarande blir därmed än mer motiverat i och med dess kompabilitet med säkerhetiserings- teorin.
Ett alternativt förhållningssätt hade varit att göra en kvantifiering av i vilken frekvens uttryck och begrepp används inom textmaterialet. Metoden bedömdes dock vara otillräcklig för uppsatsens syfte. Syftet med studien är att göra en djupgående analys av hur kinesiska investeringar blivit en säkerhetspolitisk fråga.
Således bedöms ett en kvalitativ ansats vara det bäst lämpade alternativet för att besvara uppsatsens syfte och frågeställning. Uppsatsens empiriska material bygger på två statliga dokument och gör det enligt upp- satsförfattaren av mindre intresse att exempelvis räkna förekomsten av vissa uttryck i de utvalda texterna.
3.2 Diskursanalytisk metod
Diskursanalysen är idag en av de mest använda textanalytiska metoderna inom samhällsvetenskapen (Esa- iasson et al. 2012). Metoden bygger på en hermeneutisk grund där tolkningen av materialet spelar en central roll (Badersten & Gustavsson 2015). Metoden saknar entydig förklaring, men utgörs av olika
procedurer för att vetenskapligt studera och tolka texter. I diskursanalysen är språket centralt i konstrue- randet av verkligheten. Vår uppfattning om verkligheten baseras på de ord och begrepp vi använder och på de sätt vi talar om dem. För att förstå människors uppfattning om verkligheten måste vi först förstå den språkanvändning som används i beskrivningen av verkligheten (Badersten & Gustavsson 2015). Diskurs- analysen bygger således på den vetenskapsteoretiska uppfattningen att verkligheten är socialt konstruerad.
För att förstå vad exempelvis ett politiskt budskap försöker förmedla kan vi inte endast lyssna på de ord som uttrycks, utan det är även viktigt att förstå det sammanhang och den kontext som omger budskapet för att verkligen förstå vad ett tal eller en text försöker förmedla (Badersten & Gustavsson 2015).
Bergström och Boréus (2012) beskriver tre diskursanalytiska inriktningar. Här återfinns Michel Foucaults poststrukturalistiska lärosatser, Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursanalytiska inriktning med dess olika influenser och till sist den kritiska diskursanalysen där Norman Fairclough är en av inriktning- ens främsta företrädare (Bergström & Boréus 2012). Uppsatsen dyker inte djupare ner i någon specifik del av dessa inriktningar men använder sig av begreppet nodalpunkten som utformats av Laclau och Mouffe (Bergström & Boréus 2012). Metoden har såväl en styrka som svaghet i det faktum att det inte finns några strikta regler eller mallar att följa. Forskaren får istället möjligheten att utveckla egna analysverktyg för att ta sig an det material som skall bearbetas (Bergström & Boréus 2012). Emellertid poängterar författarna att diskursanalys inte är en vagt formulerad och universell metod. Den diskursanalytiska metoden förut- sätter att vi accepterar de ontologiska och epistemologiska filosofiska premisserna om språkets betydelse i den sociala konstruktionen av verkligheten (Winther Jørgensen & Phillips 2000). Inom diskursanalysen står ofta begreppet makt i centrum och undersökningar grundar sig ofta i en vilja att avslöja de rådande maktstrukturerna i samhället (Esaiasson et al. 2012). Uppsatsförfattaren har dock valt att inte försöka be- lysa några specifika maktstrukturer, såväl implicita som explicita, i det empiriska materialet som behand- lats, utan uppsatsens syfte är att identifiera de faktorer som givit upphov till säkerhetisering av kinesiska investeringar. Uppsatsen skiljer därmed från liknande forskning med diskursanalytisk metod som ofta sätter makt i fokus i sitt analytiska arbete. För att komma igång med själva analysen skall man ha en klar uppfattning om hur man tänker finna gränserna mellan olika diskurser. Forskaren skall inte endast redo- göra för vad som uttryckligen återfinns i det material som bearbetas, utan istället konstruera det man upp- fattar som diskurser i materialet (Winther Jørgensen & Phillips 2000). I undersökningen upprättar man då en diskursordning som kan mäta vilken diskurs som är dominerande i det aktuella området och samtidigt se var det råder stridigheter mellan olika diskurser eftersom diskurser kan löpa parallellt med varandra (Winther Jørgensen & Phillips 2000).
3.3 Analytiska verktyg och begrepp
Eftersom metoden erbjuder uppsatsförfattaren möjligheter att själv utveckla analytiska verktyg presenteras de verktyg som tagits fram för att besvara uppsatsens syfte och frågeställning. Enligt Esaiasson et al.
(2012) bör man formulera ett antal frågor som skall ställas till den text man analyserar. Frågorna bör formuleras utifrån uppsatsens problemformulering och svaret på frågorna skall även kunna besvara upp- satsens syfte och frågeställning (Esaiasson et al. 2012). De frågor som ställs till det empiriska materialet utgör därmed grunden i uppsatsens analytiska verktyg.
De följande frågorna kommer ställas till den text som analyseras:
• Vilka säkerhetiserande aktörer kan spåras i materialet?
• Vilka referensobjekt återfinns i materialet?
• Hur beskrivs referensobjektens existentiella hot?
• Vad är lösningen på referensobjektetens existentiella hot?
Frågorna skall inte uttryckligen besvaras i resultat och analysavsnittet, utan är redskap för det analytiska arbetet att identifiera diskursen i det textmaterial som studerats. I teorikapitlet redogjordes viktiga begrepp inom säkerhetiseringsteorin om de säkerhetiserande aktörerna, referensobjektet, det existentiella hotet, talhandlingen och publiken. Centralt för uppsatsens analys är att synliggöra hur dessa begrepp manifeste- ras i det utvalda materialet och kartlägga den säkerhetiserande diskursen. Utöver begreppen kopplade till säkerhetiseringsteorin hämtas ett analytiskt begrepp från Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursa- nalytiska inriktning i form av nodalpunkten. Det är kring nodalpunkten innebörden av diskursen konstrue- ras och övriga begrepp får sin betydelse. Nodalpunkten beskrivs som ett slags nav i diskursen, kring vilken övriga ord och tecken får sin betydelse och blir således den centrala punkt diskursen kretsar kring (Winther Jørgensen & Phillips 2000)
Sammanfattningsvis ska anlysen:
1. Synliggöra nodalpunkten i textmaterialets diskurs.
2. Identifiera de säkerhetiserande aktörerna och de existentiella hoten.
3. Identifiera de olika referensobjekten som av de säkerhetiserande aktörerna utpekas som hotade.
4. Identifiera talhandlingen och den publik som den riktas mot.
5. Klargöra hur långt i säkerhetiseringsprocessen fenomenet kinesiska investeringar kan antas vara.
3.4 Forskarens roll inom diskursanalysen
Winther Jørgensen & Phillips (2000) påpekar att diskursanalytikerns roll i forskningen är att arbeta med det som faktiskt sagts och läsa ut mönster i diskursen, inte försöka tolka implicita utsagor. Diskursanalysen förutsätter att det inte finns någon verklighet utanför diskursen och att diskursen i sig är vad som är föremål för analysen. Den undersökning som genomförs fokuserar därför inte primärt på att utreda vilka utsagor
som är sanna eller falska, man ska istället undersöka de mönster som finns i utsagorna och de konsekvenser som de diskursiva tolkningarna av verkligheten får genom att arbeta med det som sagts eller skrivits (Winther Jørgensen & Phillips 2000). Problem kan uppstå vid studerande av diskurser som rör en forsk- ningskultur forskaren själv är en del av och diskurser kan vara svåra att finna. Forskaren bör därför ställa sig främmande till det material som studeras och åsidosätta sin kunskap och tidigare övertygelser för att ställa sig öppen till materialet likt en antropolog som undersöker något nytt man inte tidigare stött på (Winther Jørgensen & Phillips 2000). Diskursanalysen är även socialkonstruktivistiskt grundad och för- utsätter en övertygelse att verkligheten är socialt konstruerad och sanningen är diskursivt producerad och därmed är det svårt att visa på att forskarens förhållningssätt till den sanning som produceras är att föredra framför andra representationer av sanningen. Forskaren har alltid en specifik utgångspunkt i förhållande till det område som undersöks vilket kommer påverka undersökningens resultat och det finns alltid andra utgångspunkter som skulle generera ett annorlunda resultat. En teori kan därför vara behjälplig för att ställa sig främmande inför materialet och förbise sina redan existerande övertygelser av studieobjektet (Winther Jørgensen & Phillips 2000).
3.5 Materialdiskussion
Det material som analyserats utgörs av primärkällor i form av regeringens skrivelse i frågor som rör Kina och Säkerhetspolisens årsbok 2019. Regeringens skrivelse fastslår Kinas framväxt som global aktör som en av de största globala förändringarna sedan Berlinmurens fall (Skr 2019/20:18). I regeringens skrivelse redovisas ett samlat svenskt förhållningssätt till Kina där det svenska samhällets nytta såväl som säkerhet tas i beaktning (Skr 2019/20:18). I Säkerhetspolisens årsbok redovisas hela 2019 års verksamhet och in- nehåller även stora delar som ej är relevant för uppsatsens syfte. Kina är trots det ett återkommande tema i texten och ger en god överblick över Säkerhetspolisens syn på Kinas inflytande i Sverige. Valet att endast fokusera på 2019 års rapport baseras på att det är först i denna upplaga som Kina nämnvärt berörs för att utgöra tillräckligt material för analys. Regeringens skrivelse motiveras med en vilja att analysera den högsta verkställande maktens förhållningssätt till Kina som både har säkerhetspolitiska intressen men även en viktig handelsrelation med Kina att beakta. Regeringens skrivelse bör därmed bidra till en balanserad och bred bild över Sveriges förhållningssätt då Säkerhetspolisen endast fokuserar på rikets säkerhet.
Avgränsningen av materialet baseras på både tid och kvalitet. Med tanke på den begränsade tidsramen för uppsatsskrivandet är det säkrare att göra ett snävt snarare än brett urval av material (Esaiasson et al. 2012).
Eftersom diskursanalysen förutsätter att forskaren noggrant läser igenom materialet flertalet gånger för att få en god uppfattning om texten, har valet på ett begränsat antal textmaterial tagits för att säkerställa en god kvalitet på den analys som gjorts av texterna (Esaiasson et al. 2012). En bredare datainsamling hade säkerligen kunnat genomföras för att få en bredare uppfattning om Sveriges förhållning till kinesiska in- vesteringar. Exempelvis hade material från media kunnat lyftas in i analysen för att få en tredjeparts
perspektiv på fenomenet och för att undersöka medias diskursiva framställning av kinesiska investeringar och dess komplikationer. Det skall dock understrykas att medias framställning av fenomenet säkerligen grundar sig i information de tagit del av från statliga aktörer eller av källor kopplade till statliga aktörer.
Därmed bör säkerhetspolisens årsbok och regeringens skrivelse ge ett mer sakligt och åsiktsfritt data- material att analysera då det endast rör sig om primärkällor.
3.6 Operationalisering
De textdokument som analyserats i form av regeringens skrivelse och Säkerhetspolisens årsbok har häm- tats från respektive myndighets hemsida. Materialet lästes igenom ett flertal gånger för att få en god över- blick av innehållet och de centrala budskapen i respektive textdokument. De analytiska verktyg som tagits fram användes sedan för att upprätta den diskurs som kan skönjas i materialet. Diskursen som urskildes i regeringens skrivelse är konstruerad utefter de olika områden som berörs i skrivelsen där en ekonomisk, politisk och militär hotkonstruktion spårades. Säkerhetspolisens årsbok berör i sin tur en rad säkerhetshot kopplade till Sverige som ej är relevant för uppsatsen. Utifrån uppsatsens syfte urskildes därför en under- rättelsekonstruktion om hotet från Kina som bygger på den säkerhetsretorik som framförs i materialet kopplat till Sveriges relation med Kina. Analysen av materialet genomfördes därefter med hjälp av de analytiska verktyg som bygger på begrepp kopplade till säkerhetiseringsteorin och den diskursanalytiska metoden. Avslutningsvis behandlar det femte kapitlet de slutsatser som dragits gällande kinesiska inve- steringars status i säkerhetiseringsprocessen och här diskuteras fenomenet i generella termer där alterna- tiva tolkningar och förslag på vidare forskning tas upp.
3.7 Validitet och reliabilitet
Reliabilitet rör frågor kring den genomförda studiens resultat och huruvida resultatet anses vara repeterbart (Bryman 2012). Reliabiliteten i uppsatsen har säkerställts genom att tydligt redogöra för de analytiska verktyg som använts i analysen och genom presentation av delar av empiriska materialet i sin obearbetade form. Detta för att säkerställa ett pålitligt och repeterbart forskningsresultat. Frågor gällande en studies validitet syftar i sin tur på att klargöra huruvida studien faktiskt undersöker det forskaren avser undersöka (Bryman 2012). Det material som studeras i analysen är primärkällor i form av Säkerhetspolisens årsbok 2019 och regeringens skrivelse i frågor som rör Kina. Materialet bör utgöra god grund för uppsatsens validitet och syfte att undersöka den säkerhetspolitiska framställningen av kinesiska investeringar då både regeringen och säkerhetspolisen har omfattande inflytande över den svenska säkerhetspolitiken.
Uppsatsförfattaren har inför denna uppsats i största möjliga utsträckning haft ett förhållningssätt att inte låta egna tankar och värderingar påverka studiens analys. En problematik med kvalitativa metoder är att det är forskaren som är analysinstrumentet, vilket kan komma att påverka studiens validitet och istället används begreppet trovärdighet i kvalitativa studier (Bryman 2012). Därtill begränsas också studien till
den tidpunkt som studien gjorts (LeComte & Goetz 1982). Således kan det vara svårt att replikera under- sökningen vid en senare tidpunkt. För att upprätthålla transparens gentemot det empiriska materialet kom- mer utdrag ur materialet presenteras i sin obearbetade form. Utdragen ger läsaren insikt i hur uppsatsför- fattaren identifierat de hotkonstruktioner som spårats i materialet.
4. Resultat och analys
I detta kapitel presenteras det empiriska materialet och den diskursanalys som genomförts av Säkerhets- polisens årsbok 2019 och regeringens skrivelse om frågor som rör Kina. För att skapa en tydlig struktur i resultatet och analysen presenteras först de hotkonstruktioner som spårats i regeringens skrivelse för att sedan gå vidare till Säkerhetspolisens årsbok. Avslutningsvis sammanställs de båda i en samlad analys där uppsatsens analytiska verktyg kopplas in. Regeringens skrivelse är uppdelad i ett fåtal kategorier, vilka har en ekonomisk, politisk och militär aspekt som kan betraktas som separata hotkonstruktioner. Katego- rierna är dock en del av den överhängande konstruktionen av hotet från Kina som ger en samlad bild av regeringens inställning till relationen med Kina.
4.1 Ekonomiska hotkonstruktionen i regeringens skrivelse
Kina är enligt regeringens skrivelse Sveriges största handelspartner i Asien och den åttonde största han- delsnationen till Sverige totalt sett. Handelsrelationen med Kina är viktig för många svenska företag och ungefär 10 000 svenska företag har ett aktivt handelsutbyte med Kina (Skr 2019/20:18). Relationen med Kina blir med tiden allt viktigare då mycket av svensk tillväxt och arbetstillfällen är kopplade till Kina genom export av varor och tjänster samt kinesiska investering i företag i Sverige (Skr 2019/20:18). Trots det uppenbara behovet av en god relation med Kina för att upprätthålla en stadig ekonomisk tillväxt åter- finns en tydlig skepticism i texten som påvisar en återhållsamhet och behov av en mer kontrollerad han- dels- och tjänsteutbyte med Kina. Uttryck för sådan skepticism kan tydligt skådas i texten:
Kinesiska investeringar kan bidra till att möte den globala efterfrågan på investeringar i in- frastruktur. Samtidigt finns det tydliga exempel på att Kina använder BRI som ett sätt att ex- portera sin industriella överkapacitet, samt på att lokala och andra länders alternativ konkur- reras ut med attraktiva finansieringslösningar som blandar bistånd och exportkrediter och ibland åtföljs av krav på politiska motprestationer från mottagarländerna. På senare tid har ett antal BRI-projekt uppmärksammats för att de drivit mottagarländerna in i ohållbara skuldförhållanden. (Skr 2019/20:18, s. 6)
Diskursen som omger den ekonomiska aspekten blir delvis motstridig då regeringen dels påpekar hur viktig handelsrelationen med Kina är, men samtidigt konstruerar en potentiell framtida hotbild mot den svenska ekonomin och den svenska suveräniteten. Citatet ovan berör en sådan potentiell hotbild. Eftersom många länder saknar de ekonomiska medel som krävs att investera i viktig infrastruktur, skapas möjlig- heter för Kina att utöka sin makt både politiskt och ekonomisk. Kina kan genom att försätta låntagande länder i ett skuldförhållande till Kina använda skulden som utpressningsverktyg för att uppnå sina politiska syften.
Enligt regeringens skrivelse föreligger det inga närliggande existentiella hot mot den svenska ekonomin, där den svenska ekonomin kan ses som ett referensobjekt som potentiellt kan komma att hotas i framtiden.
Eftersom inga drastiska åtgärder förespråkas kan det utifrån säkerhetiseringsteorin vara långsökt att hävda att referensobjektet anses vara existentiellt hotat. Frågan gällande kinesiska investeringar och den kine- siska närvaron i Sverige kan dock ses som politiserad. Regeringen meddelar att ett förstärkt arbete kring Kina är nödvändigt där näringsliv, civilsamhälle och myndigheter måste samverka i kunskapshöjande åt- gärder gällande Kina och att ett nationellt kunskapscentrum om Kina skall upprättas (Skr 2019/20:18).
Politiseringen är i säkerhetiseringsteorin ett steg i processen av en frågas säkerhetisering och kräver statlig översyn och reglering. En sådan politisering kan spåras i texten då regeringen hävdar att lagstiftning kan komma att implementeras utefter behov med Kinas utveckling. Regeringen nämner vid flertalet tillfällen vikten av ett gemensamt förhållningssätt till Kina inom EU. Sverige skall tillsammans med EU ställa krav på Kina gällande respekten för mänskliga rättigheter, rättsstatens principer, demokrati och det ekonomiska och handelsrättsliga regelverken inom WTO (World Trade Organisation) (Skr 2019/20:18). Regeringen lyfter ofta fram arbetet inom EU som det verktyg hotet från Kina ska bemötas med:
I takt med ett ökat kinesiskt globalt inflytande har diskussionen inom EU intensifierats. Det handlar om investeringar i känsliga teknologier liksom risker för det multilaterala samar- betet. Detta påverkar diskussionerna kring det europeiska näringslivets konkurrenskraft och vilka medel som bör väljas för att främja europeiska företagstillväxt. (Skr 2019/20:18, s. 12).
Diskursen präglas av en oro inför framtiden där Sverige vill arbeta gemensamt inom EU i frågor kopplade till Kina. Det svensk-kinesiska maktförhållandet är tydligt ojämnt fördelat vilket strävan efter ett fördjupat EU-samarbete indikerar. Regeringen vill bland annat ”Verka för ett mer kraftfullt EU-samarbete i frågor som rör Kina, särskilt vad gäller säkerhets- och försvarspolitik, handel, teknik, innovation och digitali- sering, klimat och miljö, multilateralt samarbete och mänskliga rättigheter” (Skr 2019/20:18 s. 13).
Regeringen förmedlar ett intryck av att frågan gällande Kina och kinesiska investeringar kräver ett överstatligt samarbete då Sverige på egen hand inte kan mäta sig med Kina vare sig ekonomiskt, politiskt eller militärt. Man kan även finna ytterligare oro inför en tilltagande kinesisk närvaro och inflytande i Sverige i följande del av texten:
Regeringen kommer att vara pådrivande för att EU bedriver ambitiösa förhandlingar om av- tal som underlättar handeln och säkrar svenska företags marknadstillträde och lika konkur- rensvillkor. Brister som immaterialrättsliga intrång, påtvingad teknologiöverföring, och WTO-oförenliga statliga subventioner behöver hanteras. (Skr 2019/20:18, s 14).
Diskursen blir således argumenterande i det avseende att den påvisar att åtgärder måste vidtas för att sä- kerställa de svenska företagens konkurrenskraft och i längden den svenska ekonomins fortsatta välstånd.
Referensobjektet, den svenska ekonomin, utmålas därmed som potentiellt hotat och regeringen
argumenterar för att särskilda åtgärder kan komma att behöva tillämpas för att skydda ekonomin. Enligt regeringens siffror fanns det vid 2018 års räkning 114 företag i Sverige med kinesiskt majoritetsägande och därutöver finns ett stort antal företag i Sverige med kinesiska huvudmän (Skr 2019/20:18). Den eko- nomiska hotbilden är sammanlänkad med den militära och politiska i och med den kinesiska underrättel- selagen, där kinesiska medborgare och företag enligt lag skall understödja Kina i dess underrättelseverk- samhet. Den ekonomiska hotkonstruktionen blir således en del av den överhängande konstruktionen av hotet från Kina som genomsyrar hela regeringens skrivelse, där den aggregerad hotbilden blir mer tydlig då hotet kommer i varierande former.
4.2 Politiska hotkonstruktionen i regeringens skrivelse
Ytterligare en aspekt och hotkonstruktion av diskursen i materialet som är värd att särskilja är den poli- tiska. De olika hotkonstruktionerna är som tidigare nämnt en del av en överhängande konstruktion av hotet från Kina, men det är samtidigt lämpligt att särskilja dem från varandra för att ge en mer detaljerad bild av de enskilda hotkonstruktionernas innehåll.
Den kinesiska utvecklingen de senaste decennierna utgör enligt regeringens skrivelse en av de största globala förändringarna sedan Berlinmurens fall (Skr 2019/20:18). Utvecklingen skapar både möjligheter och utmaningar för Sverige och flertalet av regeringens politikområden kan komma att påverkas. Relat- ionen med Kina och Kinas globala utveckling kommer oundvikligen påverka även Sverige i en rad olika avseenden. Klimatarbetet, ekonomi och handel, utrikespolitiken och säkerhets- och försvarspolitiken, kommer samtliga påverkas av Kinas allt mer framträdande roll.
Den politiska aspekten av diskursen ger en ytterst tydlig indikation på att Kina och Sverige står långt ifrån varandra när det gäller grundläggande värderingar som präglar den svenska självbilden, exempelvis vikten av ett demokratiskt samhälle och bejakande av de mänskliga rättigheterna. Regeringen slår fast att Sverige tillsammans med EU måste utgå ifrån våra egna värderingar och intressen när det kommer till relationen med Kina (Skr 2019/20:18). Skrivelsen ger tydligt uttryck för sådana skillnader:
Kina är i praktiken en enpartistat utan allmänna och fria val. Statsapparaten genomsyras av kommunistpartiet. Politisk opposition tillåts inte, och sedan kommunistpartiets ordförande Xi Jinping tillträdde 2012 har partiets makt och Xi Jinpings ställning stärkts betydligt. Rättsvä- sendet är inte oberoende och partiet utökar sin kontroll över alla delar av samhället. Mänsk- liga rättigheter som allmän åsikts, yttrande-, tryck-, förenings-, mötes-, demonstrations- och religionsfrihet är inskränkta. Media används för att kontrollera opinionen och utrymmet för det civila samhället har krympt. (Skr 2019/20:18, s. 4)
Det är inom den politiska aspekten av diskursen som retoriken är som mest kritisk gentemot Kina eftersom länderna står så långt ifrån varandra värderingsmässigt finns det få gemensamma mötespunkter där båda
parter kan enas. Konkreta konflikter har även uppstått där exempelvis den svenska medborgaren Gui Min- hai fängslats av kinesiska myndigheter. Trots påtryckningar från den svenska regeringen och brott mot internationella konsulära avtal, sitter Gui Minhai alltjämt ännu fängslad (Skr 2019/20:18). Regeringen hävdar att hela regeringens arbete ska utgå från egna värderingar och intressen i arbetet med Kina. Hur de svenska värderingarna och intressena skall komma att prägla relationen med Kina förblir i texten osagt och inga konkreta åtgärder utöver dialog och överstatligt samarbete föreslås.
Diskursen är inom det politiska området även motsägelsefullt. Det påtalas hur Kina i många avseenden utgör ett globalt hot, samtidigt som man poängterar hur viktigt samarbetet med Kina är och framförallt hur viktigt samarbetet är för att förverkliga Agenda 2030 och Parisavtalet. Diskursen förtäljer en förhopp- ning om att Kina skall förändras till det bättre utifrån ett svenskt perspektiv, men samtidigt är retoriken hårt kritiserande och flertalet framtida hot kopplade till Kina kan skönjas i texten:
Det förekommer att det kinesiska rättssystemet utnyttjas i konflikter med andra länder och att utländska medborgare utsätts för hot, olika former av påtryckningar och även gripanden i Kina. Det förekommer fall av framtvingade offentliga ’bekännelser’. Det finns också fall där kinesiska agenter gripit såväl kinesiska medborgare som icke-medborgare utomlands och olagligt fört dem till Kina. (Skr 2019:20:18, s. 4)
Kinas oförutsägbara beteende och de medel de är beredda att ta till för att få igenom sina mål bidrar till en tydlig oro i texten som berör den politiska aspekten av diskursen.
4.3 Militära hotkonstruktionen i regeringens skrivelse
Kinas inflytande över den globala säkerheten växer sig enligt regeringens skrivelse allt starkare. Landet är en ständig medlem av FN:s säkerhetsråd vilket ger dem möjligheter påverka policyutformningen av globala säkerhetsfrågor (Skr 2019/20:18). Kina är även efter USA det land som investerar mest i sin mi- litära kapacitet vilket gör Kina till en viktig aktör i FN:s säkerhetsarbete. Den hotframställning som kan skönjas i regeringens skrivelse är rent skriftligt övervägande riktat mot den ekonomiska och politiska sektorn. Skrivelsen lyfter dock fram det faktum att Kina etablerat en militärbas i Djibouti på Afrikas öst- kust. Kina har gjort stora investeringar på den afrikanska kontinenten och därav blir regionen samtidigt av stort intresse för Kina och de har flertalet gånger meddelat att de är beredda att militärt skydda sina inter- nationella intressen (Skr 2019/20:18). Det ges även i den militära aspekten av diskursen en skeptisk bild av Kina som global aktör där framställningen av Kina ger en känsla av att inte ens ett militärt angrepp helt kan uteslutas i framtiden. En ökning av kinesiska investeringar på den svenska marknaden skulle onekli- gen leda till en ökad benägenhet för Kina att försvara sina investeringar. Den militära diskursen är inte särskilt alarmerande och inga drastiska åtgärder kan skönjas i retoriken. Samtidigt återfinns en tydlig skepticism till ytterligare kinesiskt inflytande inom Sverige:
En viktig del i den kinesiska försvarsmaktens utveckling och stärkandet av dess förmåga är fusionen mellan civil och militär verksamhet. Den kinesiska staten vill skapa en sammanhål- len struktur med forskning, myndigheter och näringsliv nära knuten till försvarsmakten så att civila resurser kan användas i militärt syfte. En tydlig gränsdragning mellan militärt och ci- vilt går inte att göra. Detta gäller även det akademiska utbytet med utlandet, där den kine- siska staten placerar ut personer på universitet och högskolor i syfte att använda kunskaperna för militära ändamål. (Skr 2019/20:18, s. 9)
Kinas strategier för att uppnå sina politiska och ekonomiska mål blir även svåra att spåra eftersom de arbetar på en så pass bred front att det blir svårt att skilja på det civila från det säkerhetspolitiska. Detta blir än mer tydligt i och med den kinesiska underrättelselagen som gör det obligatoriskt för alla kinesiska medborgare och företag att delta i landets underrättelseverksamhet (Skr 2019/20:18). Kinas etablering som stormakt på den globala arenan har även lett till att relationen med USA blivit mer konfrontativ. En eskalerande konflikt mellan de båda stormakterna skulle få globala konsekvenser och även slå hårt mot Sverige och Europa. Regeringen nämner vid flertalet tillfällen hur viktigt det är att förbättra kunskapen kring Kina och att samhället och staten måste samarbeta i arbetet kring Kina. Utifrån ett rent militärt perspektiv är det överdrivet att hävda att frågan blivit säkerhetiserad, man skulle dock kunna argumentera för att den blivit politiserad och mer kontroll och reglering av kinesisk verksamhet kan komma att införas.
Vid det kinesiska kommunistpartiets 19:e partikongress år 2017 meddelade man att Kina år 2035 skall ha genomfört en modernisering av landets försvarsmakt och till 2049 skall försvarsmakten vara av världs- klass (Skr 2019/20:18). Vad som åsyftas med en försvarsmakt i världsklass förblir osagt, men i mening- arna efter nämner regeringen Kinas ökade benägenhet att skydda sina globala intressen. Utifrån diskursen blir det svårt att hävda att ett det finns ett förestående militärt hot från Kina i närtid. Diskursen ger däremot uttryck för en oro inför framtiden då Kina uppfattas vara kapabla att ta till alla möjliga medel för att uppnå sina politiska mål. Regeringen nämner även att Sveriges förhållningssätt till Kina kan komma att regel- bundet uppdateras och anpassas efter de förändrade förutsättningarna (Skr 2019/20:18).
4.4 Underrättelsehotskonstruktionen i Säkerhetspolisens årsbok
Säkerhetspolisen meddelar att den tekniska utvecklingen har bidragit till att en mängd nya angrepp riktats mot Sverige (Säkerhetspolisen 2019). Främmande makt använder sig av nya teknologiska metoder för att bland annat inhämta information som kränker och utmanar Sveriges ekonomiska välstånd och landets territoriella suveränitet. Enligt Säkerhetspolisen är Kina framstående när det kommer till sådan verksam- het, vilket Säkerhetspolisen tydligt belyser:
Kina bedriver avancerat cyberspionage för att främja sin egen ekonomiska utveckling och utveckla sin militära förmåga. Det sker genom omfattande underrättelseinhämtning och stöld av teknologi, forskning och utveckling. Därutöver har vi sett exempel på hur både Ryssland
och Kina angriper individer som verkar för demokrati och mänskliga rättigheter. (Säkerhets- polisen 2019, s. 6-7)
Enligt Säkerhetspolisen pågår en ständig inhämtning av känsliga uppgifter som syftar till att destabilisera Sverige. Teknologiska utvecklingar likt den pågående utbyggnaden av 5G-nätet kommer enligt Säkerhets- polisen att påverka Sveriges säkerhet för en lång tid framöver (Säkerhetspolisen 2019). Det utvidgade hotet mot Sverige som uppdagats i den teknologiska utvecklingen måste enligt Säkerhetspolisen bli en politisk prioritering framöver. Myndigheter, näringsliv och politiker måste alla delta i arbetet av att säker- ställa skyddet av svenska intressen. Den diskurs som återfinns i Säkerhetspolisen årsbok är betydligt mer direkt i sin retorik och Kina utmålas som ett direkt hot mot den svenska suveräniteten. Det är framförallt den teknologiska utvecklingen som framställs som ett påtagligt säkerhetshot. Under 2019 fick Sverige en ny säkerhetsskyddslag (2018:585) som enligt Säkerhetspolisen kommer vara ett bra verktyg för att minska det svenska samhällets sårbarhet och stärka skyddet mot främmande makt.
Den 2 april 2019 döms en man i Svea hovrätt till ett 1 år och 8 månaders fängelse för flyktingspionage.
Mannen misstänks att på uppdrag av Kina ha spionerat på personer kopplade till den tibetanska miljön och olovligen samlat in information om dessa. Flyktingspionage av den sorten kan enligt Säkerhetspolisen leda till att individer och grupper utsätts för våld och andra allvarliga kränkningar både i Sverige och Kina (Säkerhetspolisen 2019). Kinesiska företrädare har även under Säkerhetspolisen verksamhetsår arbetat för att hindra det svenska uppmärksammandet av personer som enligt Kina uppfattas som besvärliga. Exemp- len är två av många där Kina försöker påverka Sverige och personer boende i landet genom att kränka grundlagsfästa fri- och rättigheter. Främmande makt påverkansoperationer av dessa former kan enligt Sä- kerhetspolisen hota svenska medborgarens grundläggande individuella rättigheter och i längden hota det politiska oberoendet och den svenska suveräniteten.
De största hoten från främmande makt kommer enligt Säkerhetspolisen från Kina och Ryssland, där fram- förallt Kina blivit allt mer aggressiva i sina metoder. Detta synliggörs i Kinas intresse för personer i Sve- rige som riktat kritik mot den kinesiska regimen och personer kopplade till säkerhetskänslig verksamhet i Sverige (Säkerhetspolisen 2019). Icke-demokratiska länder försöker ständigt tänja den acceptabla gränsen för sin verksamhet i Sverige:
När underrättelseofficerare själva, eller med hjälp av agenter som de värvat, samlar in käns- liga och hemliga uppgifter eller kartlägger minoritetsgrupper begår de ett brott mot Sveriges säkerhet. Det kan till exempel handla om olovlig underrättelseverksamhet som spioneri eller flyktingspionage. (Säkerhetspolisen 2019, s. 24)
Säkerhetspolisen bör utifrån sitt syfte som myndighet att säkerställa rikets säkerhet te sig som en naturlig säkerhetiserande aktör. Utifrån diskursens retorik råder det heller inga tvivel på att Säkerhetspolisen skall
ses som en säkerhetiserande aktör i frågan. De argumenterar för hur underrättelseverksamheten som Kina bedriver i Sverige både är ett hot för den svenska suveräniteten och hur den kan hota den svenska ekono- min. Den information och kunskap som underrättelseofficerare samlar in är enligt Säkerhetspolisen av stort värde för Sverige och måste således skyddas (Säkerhetspolisen 2019). Vidare påvisar man att arbetet för att skydda Sverige från sådan verksamhet är kostsamt, men måste prioriteras eftersom alternativet är dyrare då värdet av informationen och kunskapen uppskattas vara i miljardklassen enligt Säkerhetspoli- sens beräkningar. Säkerhetspolisens roll som säkerhetiserande blir tydlig i och med problematiserandet av kinesisk närvaro:
I Kinas fall handlar de strategiska målen om att komma åt teknologi och kunskap som finns i Sverige, dels genom underrättelsetjänster, dels genom civila kinesiskägda företag, som måste dela med sig av teknologi och kunskap till den kinesiska militären, säger Kennet Alexanders- son. Kina har också utmärkt sig genom ett höjt tonläge gentemot Sverige och svenska företrä- dare det senaste året. Säkerhetspolisen ser hur Kina försöker påverka politiska beslutsfattare för att stärka sin ställning och försvara Kinas uppfattade hot mot den territoriella integriteten.
Det handlar också om att skydda den kommunistiska partiorganisationen och att etablera sin bild av verkligheten i och utanför landet. (Säkerhetspolisen 2019, s. 25)
Diskursen i Säkerhetspolisens årsbok ger ett tydligt intryck av att Kina och kinesiska investeringar utgör ett reellt hot mot Sveriges säkerhet. Kinas strategiska uppköp i viktig infrastruktur och teknikintensiva företag kan få långsiktiga konsekvenser för den svenska ekonomin och underminera den svenska suverä- niteten. Säkerhetspolisen lyfter fram offentliga upphandlingar som ett problem och som blivit ett verktyg för främmande makt att stärka sitt inflytande i Sverige (Säkerhetspolisen 2019). Säkerhetspolisen argu- menterar likt regeringen för att samarbete krävs för att stävja säkerhetshotet, där myndigheter bör samar- beta med företag som är av intresse för främmande makt:
För Sveriges del behöver vi möta den säkerhetshotande verksamhet som varje dag riktas mot Sverige tillsammans, som ett land. Det är inte enbart en uppgift för säkerhetstjänsten. Vi be- höver också i ännu högre grad bemöta det tillsammans med andra länder inom Norden och EU. (Säkerhetspolisen 2019, s. 26)
Komplexiteten i säkerhetshotet blir allt tydligare då det för den enskilda aktören kan vara svårt att avgöra vad som faktiskt kan utgöra ett hot i relationen med Kina. Många företag har täta samarbeten med kine- siska representanter och en mängd företag ägs direkt av kinesiska huvudmän. Det tonläge som Säkerhets- polisen för i texten ger därmed ett intryck av att mycket kan komma att behöva ändras framöver för att motverka en förvärrad situation där kinesiska aktörer får allt mer inflytande över det svenska näringslivet (Säkerhetspolisen 2019).
Hotet från främmande makt sägs komma genom både lagliga och olagliga former. Utöver brottslig verk- samhet som elektroniska angrepp, olaga hot och ekonomisk brottslighet och liknande angrepp, finns det
även lagliga påverkansoperation där strategiska uppköp och uppvaktning av politiska företrädare och andra makthavare inkluderas (Säkerhetspolisen 2019). Fenomenet blir enligt Säkerhetspolisen allt vanli- gare:
Säkerhetspolisen har sett hur det kinesiska underrättelsehotet har breddats och fördjupats och omfattar även cyberspionage, strategiska uppköp och påtryckningar eller hot mot bland annat svenska politiska beslutsfattare, forskare och offentliga personer. (Säkerhetspolisen 2019, s.
29)
Säkerhetspolisen nämner likt regeringen att den kinesiska lagen som tvingar kinesiska medborgare och företag att lämna ut information och kunskap till Kinas civila och militära underrättelsetjänster kan bli ett säkerhetsproblem för Sverige.
4.5 Sammanfattning av hotkonstruktionen 4.5.1 Säkerhetspolisen
Utifrån säkerhetiseringsteorin kretsar säkerhetiseringsprocessen mycket kring aktörernas förmåga att ar- gumentera för ett referensobjekts existentiella hot. Det empiriska materialet ger tydliga indikationer på att både Säkerhetspolisen och regeringen agerar utifrån en roll som säkerhetiserande aktörer. Säkerhetspoli- sen är den aktör som är mest direkt i sin retorik och framställer den kinesiska underrättelseverksamheten som ett existentiellt hot för den svenska ekonomin och den svenska suveräniteten. Således blir den svenska ekonomin och suveräniteten de referensobjekten som enligt Säkerhetspolisen måste skyddas. Ekonomin hotas enligt Säkerhetspolisen genom spionage och stöld av teknologi och forskning inom högteknologiska sektorer som är viktiga för svenska företags konkurrensmöjligheter. Även de strategiska uppköpen av svenska företag kan enligt Säkerhetspolisen få långsiktiga konsekvenser för den svenska ekonomin och viktiga svenska företag kan hamna under kinesiskt ägande (Säkerhetspolisen 2019).
Det andra referensobjektet, den svenska suveräniteten, anses vara hotat via den verksamhet som på upp- drag av Kina bedriver flyktingspionage och uppvaktning av politiska företrädare som förekommer i allt högre utsträckning (Säkerhetspolisen 2019). De argument som förs i Säkerhetspolisens årsbok gällande konsekvenser av kinesisk närvaro och dess påverkansoperationer kan ses som diskursens talhandling. Tal- handlingen blir således de hotkonstruktioner som Säkerhetspolisen upprättat och förklarar vara hot mot referensobjekteten, den svenska ekonomin och den svenska suveräniteten. Säkerhetspolisen föreslår inga drastiska åtgärder för att skydda den svenska ekonomin, men hotkonstruktionen som formuleras kan trots det ses som en säkerhetiserande handling, där Säkerhetspolisen argumenterar för att särskild kontroll och uppmärksamhet bör riktas mot kinesisk verksamhet i Sverige.
Det blir utifrån Säkerhetspolisens årsbok 2019 svårt att identifiera en särskild publik som talhandlingen riktas mot. Säkerhetspolisen anser att hotet från främmande makt skall mötas kollektivt där hela det
