ÅRSREDOV I SNING 1995
INNEHÅLL
Ordförandens kommentar 3 Koncernchefens kommentar 4 6 Koncernöversikt
STORA-aktien . Koncernekonomi Basprodukter
. .. - .... - .. 9
Kraft . . . . ..
Skog . . . . .. .
12 21 22 23
Massa . . . 24
Grafiskt papper 25
Tryckpapper 26
Finpapper . . . . . . . • . . . . . . . 29 Grossiströrelse . . . . . . 30 Kartong och förpackn.papper 3'1 STORAs varumärken- papper ock kartong . . . . . . . . . . . . . 34 Byggprodukter ... .. , . 35 Finansrörelse . . . 3 7 Produktutveckling i fokus 40 Personal- och kompetens-
utveckling . . . 42 Förvaltningsberättelse 43 Koncernen
Resultaträkning . . • 44 Balansräkning . . . . 46 Finansieringsanalys . . . 48 Moderbolaget
Resultaträkning 49
Balansräkning . . . . 50 Finansieringsanalys 52 Redovisningsprinciper 53 Kommentarer till boksluten . . . 55 Förslag till vinstdisposition . . . . 62 Revisionsberättelse . . . 62 Ledande befattningshavare 63 Styrelse och revisorer 64
STORA på kartan 66
Förklaringar . . • . • . . . . . 68
DIAGRAM OCH TABELLER
Total avkastning till aktieägarna 3 Slörsta tillverkare av popper och kartong 6 Extern fakturering per marknad 6 STORAs huvudprodukt-,
produkt-och offörsområden 7
Finansiella mål 8
Konverteringslån 9
Börskurs per aktie 9
Utdelning per aktie 9
Justerat eget kapital per aktie
jämfört med börskurs per aktie 9 Kursrelaterade aktiedata l
O
Nyckeltal per aktie 1
O
Justerade nyckeltal per aktie l
O
Förändring av aktiekapital 11Fördelning av aktier 11
Aktieägorkategorier l l
Aktieägorstatistik l l
Slörsta ägare 11
Aktiekursen 11
Aktieomsättning 11
Kursutveckling, Slackholms fondbörs 11 Omsättning, Slackholms fondbörs 11 Resultaträkning, sammandrag 12 Förändring • rörelseresultat 12
EKONOMISK INFORMATION
Efterfrågetillvöxt i Västeuropa 13 Fakturering, rörelseresultat och
räntobilitet per produktområde 13 Förändring i rörelseresultat per
produktområde 13
Könslighetsanalys 14
Fakturerad försäljning och kostnader
per valuta 14
Analys av finansnetto 15
Resultaträkningen i procent fördelat på större intäkt$- och kostnadsposter 15 Sysselsol1 kapital per land 15 Balansräkning, sammandrog 16 Syss~lsott kapital och dess linansiering 16
Nettoskuldsförändring l 7
Skogstillgångor (Sverige) l 7
Vattenkrafttillgångar 17
Investeringar 18
Investeringar per region 18
Prisutveckling, Optionsovtal Kopporkraft 19 Prisutveckling, leveransavtal mellan Kopporkraft och Stora Kraft 1 9
Tio år i sammandrag 20
Ålder$- och utbildningsstruktur 42
STORA publicerar följande ekonomiska rapporter:
• 5okslutskommunike i februari
• Arsredovisning i mars
• Delårsrapport Uanuari-mars) i april
• Halvårsrapport Uanuari-juni) i augusti
• Delårsrapport Uanuari-september) i oktober
All ekonomis k information finns på svenska och engels ka och kan beställas från STORA,
Koncernfunktion Information, 791 80 FALUN.
Tel 023-78 00 00. Telefax 023-2,?3 29
Pressreleaser och ekonomiska rapporter kan också beställas
~enom STORA s Direktfaxservice, tel 023-127 69
L förutsätter tonvals telefon och tillgång till fax).
STO RAs ekonomiska rapport er finns också på Internet
http:/ /www . fti.se/storal
995
ÅRET l SAMMANDRAG 1995 1994
Fakturerad försäljning, MSEK 57.106 48.894
Resultat efter finansiella intäkter och kostnader, MSEK 8.020 3 .217
Nettoresultat, MSEK 5.367 2 .038
Resultat per aktie, SEK 16,70 6, 35
Föreslagen/faktisk utdelning, SEK 3,75 2,00
Investeringar, MSEK 5.455 3.249
Antal anställda 25.619 26 .858
Värdeskapande för aktieägaren
TOTAL AVKASTNING TILL AI(JIEÄGARNA, fr o m januari 1986111121 ÅRLIG A'II(ASTNING, ~;131
25 --~~~~~----o-o-~~~~o---~~~---:utd.1nin9~eff~kt, l~kol ~oluta
I l
'Kunoffeki. lo~al valuto:7,--~~~~~~-~-+---,~~.~t~~-,~'17~~~-~~.~.~~~~
.•
~.•
=.~~~~~.w~s~:-: C211.,...,;~,.,;,.. "~"ror f&e~ van ~kli• ~nie ._...,_~...-.,~1 __:_ ___;..._ -:- . -: -- - - :--'---'-: ...;h;;cor.!"'""'7""''l;'""'f'"""'~hofo~·~e~·';"'"""~".!!'tr.:.~.,',l· ~~,.·~· ''1""•••
20
A K T I E Ä G A R N A S
primära intresse är att
bli delaktiga i bolagets värdetillväxt i formav börskurs och utdelning. styrelsens främ- sta uppgift är därför att organisera, leda och övervaka verksamheten, för största möjliga
långsiktiga och uthålliga värdetillväxt.Ansvarsfördelningen mellan olika organ i företaget har i detta sammaohang diskute-
rats allt mer. Olikheter i dessa forhållaoden harnämhgen visat sig ha betydelse för före- tagets utveckling. I vissa länder har debatten resulterat i ändrad lagstiftning och
i Sverigepågår en översyn av aktiebolagslagstiftning- en.
Balaosen i inflytaode mellan aktieägare,
styrelse, företagsledning och revisorer regle-
ras i aktiebolagslagen och bör ej förändrasbeträffaode de grundläggande principerna. I
takt med att företagen blivit större och mer komplexa, har det emellertid blivit allt svå- rare och tidskrävande for t exen styrelse att hålla sig informerad. Härigenom har makt-
balansen förskjutits på styrelsens och aktie- ägamas bekostnad, och nu pågående diskus-sioner syftar till att stärka styrelsens roll.
Mindre styrelser, med mer allsidig sam- maosättning är tydliga trender i denna rikt-
ning mot återställd balans. Ordförandens rollförändras också, dock
under strikt iakttagan- de av den viktiga principen att VD har an-svar for löpande förvaltning och att ordför- aodens engagemang avser övergripande, strategiska och principiella frågor. Ordföran- den har också övriga styrelsemedlemmars
uppdrag att mer i detalj följa bolagets verk-samhet.
I STORA har styrelsens roll stärkts ge-
nom ett effektivare styrelsearbete och ge- nom att antalet bolagsstämmavalda ledamö- ter minskats från som mest 14 ledamöter till för närvarande 10. Samtidigt har antalet ar- betstagarledamöter minskat från 7 till för
närvaraode 6. Styrelsenkan mer verknings- fullt följa verksamheten, med ökat utrymme
för konstruktiva diskussioner och ökat enga-gemang för enskilda ledamöter.
Det är inte uteslutet att styrelsen fram- över kan
behöva minskas ytterligare. Dettabör
i så fall gälla såväl stämmavalda ledamö-ter som arbetstagarrepresentaoter.
UTDELNING OCH KURSUTVECKUNG
Styrelsens huvuduppgift är att fatta beslut
i viktiga, övergripande frågor avseende bola-gets strategi och inriktning. styrelsen skall också se tiJl att verksamheten bedrivs på ett affårsmässigt optimalt och lönsamt sätt. Re- sultatet mäts i utdelningstillväxt och kursut- veckling.
Av ovanstående diagram framgår att vär- detiJlväxten i STORA, jämfört med ett antal europeiska skogsindustriföretag, stått sig väl under den senaste l 0-årsperioden. Betraktar
viemellertid såväl inflation som alternativa
placeringari andra aktier eller riskfria obliga-
tioner, är slutsatsen att målet måste sättashögre inför framtiden.
STORAs utdelningspolitik innebär att
utdelningen, sett som ett genomsnitt över enKälla:
År.,edovisningar, sammanställningen gjord av extern konsul l.
15
10
konjunkturcykel, skall motsvara ca en tred-
jedel av resultatet efter skatt. Med värdetill-växt för aktieäga..--na
ifokus vore en höjning av denna ambitionsnivå önskvärd. Under enstaka år kan dock utdelningen avvika från detta, såväl uppåt
som nedåt. Då vi vill und-vika sänkning av utdelning, strävar
vi efteratt i sämre tider om möjligt bibehålla nivån.
Årets forslag till utdelning, 3:75 SEK/aktie, är enligt styrelsens bedömningar väl anpas- sad till de nämnda förhållandena.
STORA-aktiens kursutveckling har de senaste 10 åren i allt väsentligt följt såväl skogsindex som generalindex. De avvikelser som förekommit har markerat STORA-akti- ens och övriga skogsaktiers cyklicitet, med
kraftiga kurssvängningar uppåt och nedåt.Detta leder tilllägre värdering, varför det är i aktieägarnas intresse att den kan dämpas.
AKTIEMARKNADENs REAKTION
Kursutvecklingen diskuteras ständigt av STORAs styrelse vid beslut om nyinveste- ringar. Aktiemarknaden är av tradition vak- sam mot kapacitetsutbyggnad och när nyin- vesteringar aviseras, reagerar marknaden ofta negativt.
skogsindustrins cyklicitet beror mindre
på svängningar i efterfrågan (papperskon- surntionen) än på förändringar av utbudet.
Kraftiga kapacitetsökningar som leder
till
utbudsöverskott försämrar lönsamheten,vilket aktiemarknaden väl känner till.
Samma marknad brukar dock kritisera svensk skogsindustri för att
ha mindre mo- derna fabriker och en större andel ointegre-rad massa än t
ex den finska skogsindustrin.Således efterlyser man investeringar i mo-
; (31 JOkll ~~niAQ lilkl utdehlftQseff.t~ ·
;
~·:f~~~-=-.J;~~~::;'~ina ~rP!rioden
derna maskiner - samtidigt som reaktioner- na på dylika beslut, om än på delvis andra grunder, ofta blir kursfall. Den slutsats STORAs styrelse dragit härav är att lönsam-
hetskraven på investeringar och förvärv mås- te höjas dithän att marknadens krav tiJlgodo-
ses.STORAs MARKNADSANDELAR
Jämfört med högkonjunkturen i slutet av 80-talet, är nu planerade kapacitetsutbygg- nader mindre, endast ca tre fjärdedelar jäm- fört med då. STORA.s styrelse har under 1995 tagit ett antal strategiska investerings- beslut, omfattande totalt lO
miljarder kro- nor. Det gäller en ny kartongmaskin i skog- hall,Sverige, en ny pappersmaskin i Nova Scotia, Kanada, samt betydande kvalitets- och miljöförbättrande investeringar i övriga
verksamheter. Trots dessa investeringar be- räknas STORAs marknadsandelar i Västeu- ropa, STORA.s huvudmarknad, minska från 8,4% år 1990 till7,5% år 1997. Förklaringar kan vara att STORA h
ar högre avkastnings-krav än flertalet konkurrenter, eller att dessa har mer gynnsamma förutsättningar. Detta är marknadens sak att avgöra.
STORAs styrelse har visat en återhåll- samhet med nyinvesteringar som måste prägla hela branschen om ett uthålligt vär- deskapande skall ske, och branschen därmed på kort och lång sikt tillgodose aktieägamas
krav.Styrelsen är övertygad om att nu
besluta-de investeringar är nödvändiga för att STORA
skall befåsta sin position som envärldsledande tillverkare inom prioriterade produktområden utan att det leder till ut- budsöverskott. Dänned torde investeringar- na också vara till gagn för d
et långsiktiga värdeskapaodet för aktieägarna,som är väg-
ledande för styrelsens agerande.Avslutningsvis vill jag framhålla att när STORA denna gång möter en svagare kon- junktur är det
i välrustat skick. Detta gälleralltifrån finansiell ställning och en redig in- dustristruktur till de enskilda enheternas .
konkurrenskraft. Bakom detta ligger ettlångsiktigt, målmedvetet arbete av ledning och alla anställda. A alla aktieägares vägnar
vill jag tacka alla anställda i sTORA- koncernen för deras insatser.Styrdscru; ordförande
3
l
..
~
'•
SammanfaHning - STORAs strategi
R
Es
U L T A T M Ä S S I G Tblev 1995 ett av STORA- koncernens bästa år någonsin - kanske det bästa - med ett resultat efter finansnetto på 8.020 MSEK, jämfört med 3.217 året dessförinnan.
Bakom resultatförbättringen låg ett flertal faktorer, där framför allt förbättrade priser för massa- och pappersprodukter var huvudförklaringen. Även valutasituationen, med en svag krona, bidrog. De senaste årens rationaliseringar slog också igenom med full kraft, då vi under 1995 kunde producera höga volymer med ca 10.000 fårre anställda än tidigare.
Den goda resultatutvecklingen medförde att STORAs finan- siella ställning ytterhgare stärktes. skuldbördan minskade och schditeten ökade. Samtidigt skapade resultatförbättringen ut- rymme för höjd ambitionsnivå vad beträffar de närmaste årens offensiva satsningar.
STORAs UTVECKLING
Sedan början av 1980-talet har STORA-koncernen genomgått en omfattande förändringsprocess. Expansionsfasen, som sträck- te sig från 1984 tilll990, innebar förvärv av Billerud, Papyrus, Swedish Match och Feldmuhle Nobel. Konsolideringsfasen, som följde därefter och syftade till att stärka STORAs finansiella ställning samt koncentrera verksamheten till skogsindustripro- dukter, inleddes 1990 med avyttringen av de konsumentvaru- inriktade delarna av Swedish Match och avslutades med försälj- ningarna av T arkett samt Åkerlund & Rausing.
Efter dessa åtgärder är STORA
ettstarkt och konkurrens- kraftigt företag, som inom flera produktområden tillhör världens ledande tillverkare. STORA är också en homogen skogsindustri- koncern, där ca 90% av omsättningen utgörs av skogsindustri- produkter och drygt 95 % av kapitalet kan hänföras till de skogs- industriella verksamheterna.
STORA måste dock hela tiden vidareutvecklas och ytterliga- re stärka sina positioner. En industrikoncern som STORA blir aldrig fårdigutvecklad, utan måste kontinuerligt anpassas till nya situationer och förutsättningar. Vi får aldrig slå oss till ro och tro att allt är bra som det är.
FÖR MÅNGA PRODUKTOMRÅDEN
Ett resultat av STORAs snabba och omf attande expansion, som till mer än 90 % skett genom förvärv, är att antalet produktom- råden ökat väsentligt. På det skogsindustriella området är vi för närvarande verksamma inom ett 15-tal produktområden, helt eller delvis ohka.
Det är för många, eftersom all skogsindustriell verksamhet är mycket kapitalkrävande och utsatt för internationell konkurrens på en starkt globaliserad marknad. Knappast något företag mäk- tar i längden med de stora investeringar som krävs för att hgga i världstopp inom alltf ör många produktområden. Fokusering och specialisering är därför ett viktigt medel för att stärka den lång- siktiga konkurrenskraften.
Slutsatsen för STORAs del är att vi ytterhgare måste höja ambitionsnivån inom vissa utvalda produktområden och dit koncentrera offensiva satsningar. Framtida förvärv, investeringar samt forskning och utveckling kommer därför att ske med fokus på utvalda produktområden. På
såsätt kan vi befåsta - och helst forstärka- våra positioner.
4
MÅL
De övergripande målen med den framtidsstrategi som här fort- sättningsvis skisseras är att inom utvalda segment utveckla STORAs position som ett utav de ledande skogsindustriföreta- gen samt att förbättra möjligheten att tillförsäkra STORAs aktieägare en långsiktigt konkurrenskraftig avkastning på satsat kapital.
Våra finansiella mål är att vidmakthålla en soliditet på minst 40 % samt en avkastning på eget kapital på i genomsnitt 12-13% och på sysselsatt kapital på 13-14 o/o.
STORAs FRAMTID
Den framtidsanalys som gjorts inom STORA har grundats på en bedömning av såväl externa som interna faktorer. Vi har t ex grundligt övervägt hur STORA kan påverkas av den framtida eft erfrågan på papper och kartong, förändrad industristruktur inom branschen, tillgången på vedråvara samt utvecklingen av annonser och multimediaprodukter. Vi har vidare analyserat vår egen försörjningsbalans av vedråvara, effektiviteten i våra pro- duktionsanläggningar, marknadsandelar och koncernens teknis- ka know-how. Med dessa bedömningar som underlag har vi pe- netrerat vilka produktområden STORA bör prioritera.
PRODUKTINRIKTNING
De områden
vikommer att satsa p å är grafiska papper, framför- allt journalpapper samt högkvalitativ kartong för förpacknings- ändamål. Dessa områden bedörns ha en fortsatt god tillväxt och är båda huvudsakligen baserade på långflber. Kraft, skog och trä samt pappersmassa är nyckelresurser för i första hand internle- veranser till våra industrier.
Journalpapper och kartong
Journalpapper, som används till bl a tidskrifter, kataloger och reklamtryck, är redan
idag ett område där STORA har en världsledande position. Med en t otal produktionskapacitet på ca 1,4 miljoner ton journalpapper är vi trea på bestruket journal·
papper (L WC) och fyra på abestruket (SC).
Även på kartongområdet tillhör vi de främsta med en pro- duktionskapacitet på l ,O miljoner ton. Det gör oss till en ledan- de tillverkare i Europa och en av de tio största i världen.
STORAs högkvalitativa kartongprodukter används främst till att förpacka livsmedel, mejeriprodukter, juicer, farmaceutiska pro- dukter och cigaretter. Verksamhetsområdet förpackningspapper ser vi som ett viktigt komplement till kartongverksamheten.
Tillverkningen av journalpapper och högkvalitativ kartong baseras huvudsakligen på långa fibrer och förväntas även i fram- tiden bli begränsad till barrvedsregioner, medan marknaderna förbhr globala. Norden och Nordamerika, där STORA är verk- samt, hör sannolikt till de regioner där produktionen av barr- vedsråvara kan förbli hög. Mot b akgrund av vår marknadsposi- tion, vår geografiska lokalisering och STORAs starka industri- struktur inom dessa produktområden, bör vi därför ha goda möjligheter att långsiktigt försvara en position som en av de ledande tillverkarna inom dessa områden.
Det är mot denna bakgrund man skall se våra nyinvesteringar
ien kartongmaskin i skoghall och en journalpappersmaskin i Nova Scotia
iKanada.
. e
Tidningspapper och finpapper
Produktområdena tidningspapper och fln- papper förblir viktiga för STORA, men med en annan ambitionsnivå.
För tidningspapper, där STORA med en total kapacitet på l ,6 miljoner ton är den femte största tillverkaren, påverkas bedöm- ningen av den förväntade utvecklingen av elektroniska media och multimediaproduk- ter. Denna utveckling kan komma att få till effekt en minskad tillväxt inom tidnings- pappersområdet en bit in på 2000-talet.
Som en följd härav prioriterar vi ej nyin- vesteringar inom detta område.
Inom finpapper, som främst används inom kontorssektorn och den grafiska indu- strin, är STORA en av Europas största till- verkare. I en framtid kommer troligen en större andel av den globala produktionen av finpapper att ske i regioner med god till- gång tilllövvedsråvara, t ex i Brasilien och
Indonesien. STORA är framför allt verksamt inom det s k gros- sistsortimentet, vilket i huvudsak innebär arkat papper. Här är orderstockarna små, leveranstiderna korta och produktionen sker i nära anslutning till marknaden. H ärav foljer att STORAs strategi på finpappersområdet blir att koncentrera verksamheten till Europa. Under året har därför vårt flnpappersbruk i Newton Falls, USA, sålts.
ANDRA VIKTIGA FAKTORER
Långvariga egna erfarenheter och internationella jämf örelser har lärt oss att inom de volymproduktområden vi prioriterar- gra- fiska papper och förpackningskartong - är produktiva, effektiva och moderna produktionsanläggningar en av nyckelfaktorerna till framgång. D etta upplevde vi in te minst under den senaste lågkonjunkturen 1991-93 . Investeringar for att bibehålla effekti- viteten och tekniknivån
iredan effektiva anläggningar, liksom investeringar for att lösa effektivitets- och strukturproblem i mindre effektiva anläggningar, har därför hög prioritet.
Av vår totala försäljning går i dag 89 % till Europa, där Tysk- land är den enskilt största marknaden. I Nordamerika, som sva- rar for ungefär en tredjedel av världskonsumtionen av papper och kartong, är
vismå. Dit går endast 4
%av vår omsättning.
Även i Asien, den världsdel där konsumtionen ökar snabbast, är vi små med 4 %. Men p g a den pågående fokuseringen med allt smalare produktutbud är det viktigt att geografiskt bredda för- säljningen för att därigenom minska konjunkturberoendet. In- vesteringarna i Skoghall och Nova Scotia kommer också att
innebära geografisk breddning av vår för- säljning.
Vi eftersträvar vidare ett nära samarbe- te med krävande kunder, var de än finns i världen. Härigenom nyttjar vi bäst STORAs styrka och resurser inom områ- dena forskning, produktion och miljö - till fö rdel för såväl våra kunder som för oss.
Vår ambition är att fortsätta att växa.
Detta kan ske dels genom förvärv och dels genom organisk tillväxt från nyinveste- ringar. Nyinvesteringar är nödvändiga för att bibehålla och öka lönsamheten, efter- som de - som ovan berördes - vid sidan av ökad volym också ger möjlighet att öka effektiviteten eller lösa strukturproblem i redan befintliga anläggningar.
För att stärka STORAs position krävs vidare en kommersiellt inriktad forsk- nings- och utvecklingsverksamhet. Forsk- ning om råvaror och processer måste
kombineras med utveckling av nya produkter och produkt- förbättringar.
Vidare behövs väl utbildade och motiverade medarbetare.
Kompetensutveckling och möjligheter att pröva olika typer av befattningar är viktiga hjälpmedel i STORAs personalutveck- lingsarbete. Utbildade och självständiga medarbetare innebär ökade krav på öppenhet, information och dialog, varfor även detta är prioriterade arbetsororMen inom koncernen.
DET KOMMANDE ÅRET
Vi räknar med att BNP-tillväxten mattas av under 1996 i såväl Europa som Nordamerika. Som en följd härav räknar vi med en avmattning i tillväxten för papper och kartong. D et är dock vik- tigt att påpeka att vi räknar med fortsatt tillväxt för helåret
1996, även om för sta kvartalets orderingång beräknas bli svag på grund av fortsatt lageravveckling.
Inom Europa och Nordamerika har kapacitetsutbyggnaden varit mindre omfattande än under motsvarande period
islutet av 80-talet . Som en följd härav ser marknadsbalansen i Europa för de flesta större produktområdena bättre ut än i början av 90- talet.
Den svenska kronans forstärkning påverkar de svenska enhe- ternas intjäningsförmåga negativt. Våra valutasäkringar täcker 3- 4 månaders valutaflöde. Vår finansiella position är stark med
ettlägre flnansnetto som följd. De kostnadsnerdragningar och andra åtgärder som vi genomfort under de senaste åren innebär ökad effektivitet. Sammantaget: vi möter avmattningen med st ärkt konkurrenskraft.
r
alun i februari 1996~r.c.~~
VD och koncomchef-
5
l~
Koncernöversikt
VÄRLDSLEDANDE TILLVERKARE
STO RA, ett av världens äldsta företag, är också ett av värl- dens största skogsindustriföretag.
Omsättningen 1995 uppgick til157.l06 MSEK och STORAs totala produktionskapacitet for papper och kar- tong uppgår till ca 6 miljoner ton per år. Ett fåtal företag - främst amerikanska- är större.
Inom flera produktområden har STORA starka positio- ner bland världens ledande tillverkare; trea på bestruket jolU11alpapper , femma på tidningspapper, fyra på abestruk- na journalpapper samt bland de tio största vad avser kartong och finpapper.
UTVECKLINGEN l KORTHET
I början av 1980-talet hade STORA en omsättning på knappt 5 miljarder SEK.
1980-talets förvärv av Billerud, Papyrus och Swedish Match, följt av Feldmiihle Nobel-förvärvet i början av 1990-talet, förvandlade i rask takt STORA till en av värl- dens största skogsindustrikoncemer.
De senaste årens konsolidering, då icke skogsindustriella verksamheter avyttrats, har gjort STORA till en h omogen skogsindustrikoncem.
EUROPA ÄR HUVUDMARKNAD
STORAs huvudmarknad är Europa. Dit går ca 89 % av koncernens leveranser. Där finns även ca 95 % av såväl antalet anställda som produktionsanläggningar.
Sverige och Tyskland dominerar vad beträffar anställda och produktionskapacitet. STORA har också betydande produktionskapacitet i Frankrike och Kanada.
Tyskland är STO RAs enskilt största försäljningsmark- nad, tätt följt av Sverige. Betydande försäljning sker också i Storbritannien, Frankrike, Benelux-länderna samt Dan- mark och Norge. Drygt Il % av försäljningen avser länder utanför Europa.
HUWD.,RODUKTOMRÅDEN Huvudproduktområdena är
• Basprodukter
• Granskt papper
• Kartong och forpackningspapper
• Byggprodukter
• Finansrörelse
STORA är organiserat i affärsområden. Eftersom samma produkter i en del fall tillverkas inom flera affarsområden, redovisas verksamheten per produktområde - detta for att forbättra möjligh eterna till analys.
6
VÄRLDENS STÖRSTA TILLVERKARE AV PAPPER OCH KARTONG, JANUARI 1996
000 ton K6llo: Jookl~:> Pöyry oeh STORA
-
9000 8000 7000
6000 ~
~r--
l :
~
...--.
5000 4000 3000 2000
1000
:u u 2.A u
ilt.tu
t,lu ,,
1,1Extern fakturering per marknad
ANDElAV
MSEK 1995 TOTAL% 1994
Tyskland 11.998 21 10.424
Sverige 9.120 16 8.017
Storbritonnien 6.612 11 5.564
Frankrike 5.416 9 4.469
Donmark 3.035
s
2.502Nederländerna 2.722
s
2.422Italien 2.599 5 2.100
Bel[;lien 2.574
s
1.759Norge 1.920 3 1.614
Övri~a Europa 4.991 9 4.021
Summa Euro~ 50.987 89 42.892
USA och Kanada 2.325 4 2.378
Övri~o marknoder 3.794 7 3.182
57.106 100 48.452
Avyrtrode eraduktområden 442
Talalt 57.106 48894
%ov toto l värld•·
kopocilef
ANDEL AV TOTAL%
22 17 11
9 5 5 4 4 3 8 88 5 7 100
Sambandet mellan affårsområden och produkt- och huvudproduktområden framgår av vidstående schema.
Härutöver finns verksamheter som Stora Corporate Re- search, Stora Purchasing and Transport, STORA Houses (gemensamma försäljningsbolag) samt koncerngemensam- m a funktioner.
e
BASPRODUKTER
Inom detta huvudproduktområde finns kraft, skog, sågade trävaror samt massa. Områdets omsättning uppgick 1995 till 14.156 MSEK, motsvarande 22 % av koncernens totala omsättning.
STORA är en av Sveriges största kraftleverantörer, med hel- och delägda vattenkraftverk samt andelar i kärnkraft- verk och andra värmekraftverk. STORA svarar för ca 5%
av landets totala elleveranser. Förbrukningen av inköpt el vid koncernens industrienheter uppgår till 7,6 TWh varav 5, l TWh i Sverige.
skogstillgångarna uppgår till2,3 miljoner hektar och finns i Sverige, Portugal och Kanada. Koncernen har också fyra sågverk i Sverige, vars produktion till ca 80 o/o exporte- ras, främst till Nederländerna, Storbritannien och Frankri- ke. Med en produktionskapacitet om 700.000 m
3är STORA ett av Sveriges ledande sågverksföretag. Koncer- nens totala förbrukning av vedråvara uppgår tilll8,5 miljo- ner m
3varav 12,7 miljoner m
3i Sverige.
Koncernens totala produktionskapacitet för avsalumassa uppgår till l ,4 miljoner ton, fördelad med knappt l, l mil- joner ton pappersmassa för pappers- och kartongtillverk- ning samt 0,3 miljoner ton fluffmassa for hygienprodukter.
Större delen av tillverkningen sker vid Stora Cells anlägg- ningar i Sverige och Portugal. Viss tillverkning av pappers- massa sker också inom Stora Feldmiihle, Stora Billerud och Stora Papyrus. STORAs årliga behov av avsalumassa för pappersproduktion uppgår till drygt l, l miljoner ton.
Marknaden för pappersmassa var stark under huvud- delen av 1995, men mattades mot slutet av året. Globalt
minskade leveranserna under året med 3 %. Marknads- andelen i Europa uppgick till 7 %.
Efterfrågan på fluffmassa var h ög och STORAs mark- nadsandel i Europa var drygt 20 %.
GRAFISKT PAPPER
Huvudproduktområdet Grafiskt papper är brett och om- fattar papper for skriv och tryck såsom tidningspapper, abestruket och bestruket journalpapper, finpapper, teknis- ka kontorspapper. D essutom ingår pappersgrossiströrelsen.
Huvuddelen av STORAs omsättning och produktionskapa- citet hör till detta område.
Tillverkningen av tidningspapper och journalpapper sker vid Stora Feldmiihle s anläggningar i Sverige, Tyskland, Frankrike, Belgien och Kanada, medan finpapper tillverkas främst vid Stora Papyrus bruk i Sverige, Danmark och Tyskland.
Produktionskapaciteten för tidningspapper uppgår till 1,6 miljoner ton. De totala leveranserna av tidnings papper till Västeuropa ökade under 1995 med 2% till8,9 miljoner ton. STORAs marknadsandel var 13 %.
STORAs produktionskapacitet för journalpapper är drygt 1,4 miljoner ton, fordelad på ungefår en tredjedel abestruket (SC) och två tredjedelar bestruket (L WC). Den beslutade investeringen i Nova Scotia, Kanada, kommer från 1998 att höja produktionskapaciteten för abestruket journalpapper med 350.000 ton. Leveranserna av journal- papper i Västeuropa steg kraftigt under 1995 och ökade med lO o/o för SC- och 5 o/o för L WC-papper. STORÅ.s marknadsandelar var 15 % resp 14 o/o .
STORAs huvudproduktområden, produktområden och affärsområden
HUVUDPRODUKTOMRÅDEN
PRODUKTOMRÅDEN AFFÄRSOMRÅDEN
• lo101 titolr
STORA Houses (gem.
fO!Wij.bol.)
Koncernkontur7
..
... ..
Tekniska kontorspapper omfattar självkopierande pap- per och termopapper. STORAs produktionskapaåtet inom området är 185.000 ton. Tillverkningen sker i Tyskland.
Inom området finpapper är produktionskapacitet en 1,2 miljoner ton. Leveranserna i Västeuropa av o bestruket fin- papper ökade starkt under forsta halvåret 1995, men avtog därefter. För bestruket finpapper noterades under året minskade leveranser med 4 o/o.
Grossiströrelsen marknadsför och distribuerar ett hel- täckande papperssortiment till den grafiska industrin. Till ca 45 o/o utgörs detta av STORA-produkter, främst finpap- per. Härutöver marknadsförs ett brett sortiment av kon- tors-, serverings- och hygienprodukter samt emballage- artiklar till industri, kontor och offentlig förvaltning.
STORAs grossiströrelse, med verksamhet i Skandina- vien, Belgien, Nederländerna, Frankrike och Storbritan- nien, är den ijärde största pappersgrossiströrelsen i Europa.
KARTONG OCH FÖRPACKNINGSPAPPER
Huvudproduktområdet Kartong och förpackningspapper omsatte 10.494 MSEK under 1995, vilket motsvarade 17% av STORAs totala omsättning.
Tillverkningen, som huvudsakligen är färskfiberbaserad sker vid STORAs anläggningar i Sverige, Tyskland, Frank- rike och Storbritannien. Den totala produktionskapaciteten uppgår till 1,6 miljoner ton, fordelad på l miljon ton kar- tong och 0,6 miljoner ton förpackningspapper. När den nya kartongmaskinen i skoghall tas i drift 1997 ökar pro- duktionskapaciteten på kartongområdet till drygt 1,3 mil- joner ton per år.
STORAs kartongprodukter används främst till att för- packa livsmedel, mejeriprodukter, juicer, farmaceutiska produkter och cigaretter. Området förpackningspapper består av weilråvaror och kraftpapper.
Leveranserna av kartongprodukter i Västeuropa ökade under första halvåret 1995, men mattades därefter. Undan- taget var vätskekartong, där utvecklingen var stabil under året.
Leveransutvecklingen för förpackningspapper var ge- nomgående god, men även här noterades en tillbakagån g mot årets slut.
BYGGPRODUKTER
STORA tillverkar och marknadsför dörrar, fönster och inredningar till kök och b adrum. Under 1995 omsatte verksamheten 3.988 MSEK, vilket motsvarade 6 o/o av koncernens totala omsättning.
Tillverkningen sker i 12 fabriker i Sverige, Norge, Dan- mark, Finland och Tyskland. Huvudmarknader är Norden, med ca 75 % av försäljningen, samt St orbritannien och Tyskland.
8
Under 1995 ökade försäljningen med ca 7%, främst på marknader utanför Sverige. l Tyskland ökade försäljningen med 17 o/o, dock med viss avmattning mot slutet av året.
Ä ven i Danmark utvecklades marknaden positivt. Den norska marknaden var stabil på en hög nivå, medan mark- naderna i Sverige och Finland var fortsatt svaga.
FINANSRÖRELSE
Med huvudproduktområde Finansrörelse avses den affärs- rörelse som bedrivs inom Stora Finanstjänster med externa parter och separat från internbanken . Affårsrörelsen identi- fierar och hanterar finansiella instrument inom ett speciellt riskmandat. Detta riskmandat innebär en maximal påver- kan på STORAs resultat efter skatt med 150 MSEK, vilket motsvarar 0,5 % av koncernens egna kapital.
A.ffårsrörelsen bedrivs från Stora Finanstjänsters kontor i Belgien, Singapore, Sverige och Tyskland.
FINANSIELLA MÅL
I en cyklisk bransch med hög kapitalintensitet krävs finan- siell styrka. Den finansiella styrkan kan mätas i soliditet och STORAs målsättning är att den skall överstiga 40 o/o.
STORAs lönsamhetskrav är att avkastningen i genom- snitt över en konjunkturcykel skall uppgå tilll2- 13 % på eget kapital och 13- 14 % på sysselsatt kapital.
Finansiella mål GENOMSNITT
KONCERN· SENASTE SENASTE
..
1991 1992 1993 1994 1995 MÅL5AA
lOMSoliditet 25 31 33 41 48 >40 36 34
Avkastning på
eget kapital 3
-6
3 B 20 12-13 6 11Avkastning på
sysselson kaeitai'l B 3 5 10 22 13-14 10 13
11 Exkl. skollesku1d.
MI UÖ
STORA arbetar aktivt med miljöfrågorna. Arbetet är inrik- tat på att ligga före samhällets regler och lagstiftning.
Koncernens miljöpolicy innebär att tillvarata och bevara d e miljökvaliteter som förnyelsebar vedråvara inn ebär. Pro- duktionsanläggningar och produkter skall utvecklas så att miljöintressen och ekonomiska forutsättningar på bästa sätt kan tillfredsställa samhällets och ägamas förväntningar .
En fördjupad och breddad beskrivning av koncernens
miljöarbete framgår av separat miljöredovisning som kan
beställas från STORA.
STORA-aktien
STORA-aktien är noterad på Stockholms Fondbörs sedan 1901. För att öka den internationella spridningen av STORA-aktien är aktien noterad i Frankfurt och London sedan 1989.
STORA-aktiens börskurs minskade under 1995 med 13 % från 90 SEK vid årets ingång till 78 SEK vid årets utgång.
Börsindex, vid Stockholrns fondbörs, ökade under sam- ma period med 18 % medan skogsindex minskade med 13%.
Den genomsnittliga omsättningen per dag vid stock- holmsbörsen var för STORA 777.000 aktier järnfort med 700.000 aktier föregående år. Motsvarande siffror vid Londonbörsen var 727.000 resp 385.000 aktier.
Den 31 december 1995 var koncernens börsvärde 25.167 MSEK (27.856), vilket motsvarar 2,2% (3,1) av det totala börsvärdet på Stockholms fondbörs och 33 % ( 40) av skogsindustrins motsvarande värde.
AKTIEFAKTA
Vid årets ingång fanns konvertibla förlagslån om 448 MSEK av vilka 44 7 MSEK under året har konverterats till aktier varvid aktiekapitalet tillförts 56 MSEK.
Enligt beslut vid bolagstämman den 9 maj 1995 delades varje gammal aktie i fem nya aktier. Härefter uppgick STORAs aktiekapital den 31 december 1995 tilll.608 MSEK fördelat på 321.503.725 aktier, var och en på nomi- nellt 5 SEK. Börsposten uppgår till200 aktier.
Efter en i maj 1988 genomförd fondemission finns STO RAs aktier i två serier - serie A (en röst) och serie B
(en tiondels röst). Antalet aktieägare uppgick i december 1995 enligt VPC till ca 53.000.
KONVERTIBLA FÖRLAGSLÅN
STO RAs samtliga konvertibla förlagslån har löpt u t. Vid fem tillfållen har konvertibla förlagslån emitterats. Det första lånet konverterades i sin helhet till aktier i samband med en under 1984 riktad n yemission till AB Volvo. Två av förlagslånen emitterades i samb and med förvärven av Billerud 1984 och Papyrus 1986. Lånen löpte med en årlig ränta om 8,5 % och förföll till betalning den 15 februari
1995.
Det i samband med förvärvet av Billerud emitterade lånet om ursprungligen 1.290 MSEK nedsattes under 1987 med 853 MSEK motsvarande forlagsbevis som STORA förvärvat till ett genomsnittspris av 99,1 %.
Under 1987 emitterades ett k onvertib elt förla gs lån till STORA-koncernens ans tällda i Sverige. Lånet löpte ut den 21 april 1993 och återbetalades i sin helh et.
I början av 1989 emitterades ett konvertibelt forlagslån till de anställda i det d åvarande Swedish Match. Lånet löp- te med en årlig ränt a om l O % och har i sin helhet förutom 2,5 MSEK konverterats till aktier u nder fe bruari 1994.
Konverteringslån
1983 Riktad emission till AB Volvo
1985/95 Apportemission vid förvärv ov Billerud AB 1987/9 5 Apportemission vid förvärv av AB Papyrus 1987/93 Konvertibelt förlagslån till de anställda 1989/94 Konvertibelt förlagslån till de anställda
NOMINELLT BELOPP VID EMISSION [MSEKI 495 1.290 257 331 427
BÖRSKURS PER AKTIE 31/12 UTDELNING PER AKTIE
JUSTERAT EGET KAP1TAL PER AKTIE JÄMFÖRT MED BÖRSKURS PER AKTIE, KR/AKTIE
Kronor - - - -Nominell börskurs 90
----~--~
. .~~Re~a~lb~ör~sk~ur~•--
i - -80 i - -
70 60 - 50 - 40 30 20
10
l
86 87 88 89 90 91 92 93 94 95
Kronor - - - -Nominell utdelning 4•
5 ___________ .::: . . :::::_R_e_al_utd_e_ln.:::in~g- 4,0
3,5 3,0
f r
2,5 2,0 1,5
i [
- .~
~
1,0
l
0,5
I i
86 87 88 89 90 91 92 93 94 95
78
9
Kursrelaterade aktiedato 1991 1992 Börskurs'! vid Orets slut, SEK/ aktie 48
56
Direktavkastnin~. %
5.4 2,3
Börskurs
Il/
egal kapital, % Bl77
Börskursil/justerat B§let kaJ::ifal, %
47
63P /E·tal, ggr
27,9
negHögsta börskurs2l under Oret
80 66
Lö~sta börskurs2l under Oret
45 29
11 Börsfurs vid 6ret> >lut. A fria, Stod:.holms fondbors.
~A fria. SEK/aklie, Stockholm• fondbörs.
Nyckeltol per aktie 1991 1992 Fakturerad försäljning, SEK/ o kl i e
235 1 59
Resultat, SEK/ aktie
1,70 - 3,75
Operativt kassaflöde, '' SEK/ akr1e
16,70 2,90
Sysselsatt kapital, SEK/ aktie
197 1 68
Räntebärande neHoskuld, SEK/aktie
107 74
Eget kapital, SEK/aktie 59
73
Utdelning, SEK/aktie
2,60 1 ,30
Utdelnin§l/resultal per aktie,%
15 1
neg Utdelning/Elilet kapital, %4.4 1 ,8
11 Exkl effel<1 av sl<irre företog•f~älV och mry1tnngar.
Justerade nlckeltol per aktie
Redovisat egal kapital, SEK/oktie
Beräknad dold reserv i skogstillgångar, SEK/aktie Beräknad dold reserv i vaHenkralttillgångar, SEK/aktie justerat eget kapital, SEK/ aktie
DEFINITIONER
RÖRELSERESULTAT
Resultat efter avskrivningar enligt plan.
EGET KAPITAL
Redavisot eget kapital enligt balansräkning.
JUSTERAT EGET KAPITAL
Eget kapital med tillägg för dolda reserver i skogs- och kralttillgdngar.
SYSSELSA TT KAPITAl
Balansomslutning med avdrag för icke räntebä- rande skulder exklusive skatteskulder och räntebärande tillgångar.
Enligt rekommendation fån Näringslivets Börs- kommille skall skatteskulder behandlas som rörelseskulder. Denna definition är dock ej möjlig att tillämpa för somtliga organisatariska enheter.
För att underlätta jämförelse mellan koncernen och de operativa enheterna har vi valt att, för koncernen, redovisa sysselsatt kapital både före och efter avdrag för skalteskulder.
10
1993 1994 199, NYCKELTAL
79 90
78Tabellen- Kursrelaterade aktiedata-visar nyckeltal som är 1 ,6 2,2
4,8direkt relaterade till STORA-aktiens börskurs vid respekti- 108 120
86ve års utgång.
82 83
62Tabellen under denna visar nyckeltal per aktie, beräknat 36,2 1 4,2
4,7på antalet aktier vid respektive års utgång, som är relatera-
81 95
111de till koncernens resultat- och balansräkning. Använda 50 70
67definitioner framgår av sammanställning nedan. Tidigare år
är omräknade med hänsyn till den under året genomförda aktieuppdelningen (split 5: l).
JUSTERADE NYCKELTAL
1993 1994 1995
Utöver det synliga egna kapitalet finns dolda (ej redovisa- 1 69 152
178de) reserver i skogs- och vattenkrafttillgångar. De dolda 2,20 6,35
16,70reserverna framkommer som skillnaden mellan uppskatta- 2.40 11 ,00
21,101 73 1 54
152de marknadsvärden och de redovisade värdena på STORAs
Bl
50
33skogs- och vattenkrafttillgångar. I beräkningarna har an- 73 75
91vänts ett genomsnittligt värde av 8. 700 SEK per ha för den 1,30
2,00 3,75produktiva skogsmarken samt 2:60 SEK per årskWh för
60 32
22vattenkrafttillgångarna och 0:80 SEK per årskWh för kärn-
l,B
2,7
4,1kraft. Se vidare Justerat eget kapital sidan 17.
Betonas bör att de justerade uppgifterna med nödvän- dighet är baserade på uppskattade värden.
UTDELNINGSPOLITIK
1995 1994
Avsikten är att en tredjedel av intjänade nettoresultat,
9175 under en konjunkturcykel, skall utdelas. Årets utdelning
2828 motsvarar 22 % av nettoresultatet.
6
6
125 109
RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD
Rönteböronde skulder enligt balansrökningen reducerade med röntebäronde tillgängor enligt balansrökningen.
SKULDSÄ TTNINGSGRAD
Röntebärande nettoskuld i förhållonde till eget kapital inklusive minoritetsintressen.
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL OPERATIVT KASSAFLÖDE
Rörelseresultat med justering för förändring 1 sysselsatt kapital.
Finansiella nyckeltol
RESULTAT PER AKTIE
Redovisat nettoresultat enligt resultaträkningen, dividerat med ontalet aktier vid årets utgang.
SOLIDITET
Summan av eget kapital och minoritetsintresse • procent av bolonsomslutning.
RÄNTET ÄC KN l NGSGRAD
Rörelseresultat i förhållande till finansnetto.
Redavisat nettoresultot, i procenl av genomsnittet av eget kapital vid årets in- respektive utgång.
AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL Rörelseresultat i procent av genomsnittet av syssel- satt kapital vid årets in-respektive utgång.
Kursreloterode nyckeltol
DIREKTAVKAsTNING
Utdelning i förhOIIande till börskursen vid slutet av respektive år. För
1995
används föreslagen utdelning.P/E-TAL (PRICE/EARNINGS)
Börskurs vid slutet av respektive år i förhållande till resultat per aktie.
o
l
o
ÖKNING AV TOTALT AKTIEKAPITAL AKTIEKAPITAL
Förändring av aktiekapital IMSEK] IMSEKJ ANTAL AKTIER
1983 730 7.302.750
1984 Konvertering av förlagslån 90 820 8.202.750
1984 Split4:l 820 32811000
1986 Konvertering av förlagslån 820 32.811 .378 1987 Apportemission vid förvoN
av AB P a pyr u s 374 1.194 47.762.903
1987 Konvertering av förlagslån 1.194 47.763.458
1988 Fondemission l :4 299 1.493 59.704.783
1988 Konvertering av förlagslån 1.493 59.707.939 1989 Konvertering av förlagslån 1.493 59.709.988 1990 Konverterin~ av förlagslån 1.493 59.714.462 1991 Konvertering av förlagslån 1.493 59.733.906 1992 Konvertering av förlagslån 1.493 59.735.856 1993 Konvertering av förlagslån 1.493 59.738.124 1994 Konvertering av förlagslån 59 1.552 62.065.69B 1995 Konvertering av förlagslån 56 1.608 64.300.745
1995 Split 5:1 1.608 321 503.725
Fördelning av aktier SERIE A SERIE B SUNI!v\A Per 31 december 1995 261 .797.1 00 59.706.625 321.503.725
Aktieägerkategorier ENLIGT VPC
Svenska - Institutioner
-Aktiespor- och allemansfonder - Privatpersoner
Utländska ägare
Kr 100
KURsUTVECKLING STOCKHOLMS FONDBÖRS
DECEf.~BER 1995 ANDELAV
ANTALET AKTIER%
52 B 12 28
ANDEL AV ANTALET RÖSTER%
59 8 12 21
f, ~ l ~ A
.J . f' ...
.~-...
80
DECEMBER 1994 ANDEL AV
ANTAlET AKTIER%
53 9 11 27
ANDEL AV ANTALET RÖSTER%
60 9 11 20
A-aktien- skogsindex - Generalindex -
"'
j
1\ ,Jf;JJtr K.~ V ? r ~~'\
/i
~-rf fl' I V '1\"
!P r
60
40
~
Aktieägerstatistik ENLIGT VPC 1995
ANTAL AKTIER l STORLEKSKLASSER l - 1.000
1.001 -5.000 5.001 - 10.000
l 0.001 - 50.000 50.001 - l 00.000
100 001 - Summa
Största ägare ENLIGT VPC DECEMBER 1995
Investor-koncernen
ANTAL ANTAL %-ANDEL AKTIEÄGARE AKTIER AV AKTIER
42.863 12.039 083 3,7
8.2B6 18.268.102 5,7
885 6.393.275 2,0
715 15.222.771 4,7
l l l 8.207.871 2,6
244 261.372 623 Bl ,3 53.104 321.503.725 100,0
ANDEL AV
ANTALET AKTIER [%1 ANDEl AV ANTALET RÖSTER 1%1
16,6 19,9
2 Allmänna Pensionsfonden fjärde fondstyrelsen 3,6 4,3
3 SPP 3,8 4,2
4 Nordbankens aktie-,
aktiespar-och allemansfonder 4,1 3,8
5 skandia-koncernen 3,7 3,6
6 Folksam-koncernen 2, l 2,5
7 T rygg-Hansa-koncernen 2,0 2,4
B Arbetsmarknadsförsalringar l ,8 2,2
9 Förvaltnings AB Ratos 1,7 2,0
lO s-E-Bankens akli~.
aktiespar-och allemansfonder 1,5 l ,8
Summa l O största ägare
Aktiekursen ANTAL Serie A 261 .797. 1 00 Serie B 59.706.625 Totalt 321.503.725
Aktie·
omsättning STOCKHOLM
40,9 46,7
KURS BORSVARDE HOGSTA KURS LAGSTA KURS 31 DEC IMSEK] UNDER ,',RET UNDER ÅRET 78,00 20.420
79,50 4.747 25.167
ANTAL OMSATIA AKTIER LONDON FRANKFURT
110,50 112,00
67,00 67,00
%AV TOTAlT ANTAL TOTALT AKTIER Serie A 130.113.552 98.247 056 228.360.608 B7,2 Serie B 64.828.205 84 354.995 436.214 149.619.414 250,6 Totalt 194941.757182602051 436214 377980022 117,6
Kr 110 100
90
80
70
60
OMSÄTINING
STOCKHOLMS FONDBÖRs
1 1
1h•••• I l 1 11.1 ·1.1
•r!l
"1 . . .
Il
l-
. • III
Il~(l ~
A fria, 8 fria l Om son antal o ktier 1000-tal
(inkl efteronm)
~~b 1 1 •
1 ' 1 11
~l
»H I l.
l l fl
l
•
:~9000 6000 3 000
20 50
l !1111 1 1
l· r~Il~· , ,,
" l u 1 1t 1111
11985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 Jan95 Feb Mar Apr Mat Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jon96 Feb
Källa: f"indckl Källa: findala
11
Koncernekonomi
FÖRÄNDRINGAR INOM KONCERNEN
Som en följd av beslutet att investera drygt 3 miljarder SEK i en ny kartongmaskin i Skoghall, avyttrades under första kvartalet 1995 säcktillverkarna Pacsac och Robert Fleming till AssiDomän. Samtidigt träffades en överens- kommelse om att AssiDomän successivt övertar försälj- ningen av oblekt säckpapper från skoghall fram till halvårs- skiftet 1996, då säckpappersmaskinen PM 5 läggs ned.
I juni 1995 avyttrades finpappersbruket Newton Falls i USA till Arjo Wiggins Appleton. Utvecklingsmöjlig- heterna för enheten b edömdes långsiktigt passa bättre inom den produktionsstruktur som köparen erbjöd. För- säljningspriset uppgick till ca 435 MSEK samt del av årets vinst i företaget . STO RAs realisationsvinst uppgick till 164 MSEK.
Under året såldes också STORAs 40-procentiga andel i det tyska förpackningsföretaget Bischof+Klein till dess huvudägare. Försäljningen innebar en realisationsvinst på 136 MSEK.
Den belgiska kuverttillverkaren Enveltec avyttrades under året till Bongs Fabriker AB.
Celbi, med en produktionskapacitet av kortfibrig avsalu- massa på 250.000 ton, blev under året helägt dotterbolag.
STORAs tidigare ägarandel uppgick till 71 %. Resterande 29 % av aktierna förvärvades från det statliga portugisiska bolaget IPE för 555 MSEK. Som en följd av förvärvet är Celbi från den l april1995 konsoliderat som helägt dotter- bolag.
Tillsammans med lokala intressenter har STORA förvär- vat avverkningsrätter i Ryssland och där, samt i Estland, etablerat virkesrangstföretag. Målsättningen med etable- ringarna är att långsiktigt säkerställa leveranser av virke till STORAs svenska industrier.
FAKTURERING OCH RESULTAT
Koncernens totala fakturering 1995 uppgick till57.106 MSEK (48.894), vilket efter justering för avyttrade enheter innebär en ökning med 9.122 MSEK eller 19%.
Huvuddelen av faktureringen, 84 o/o, avsåg marknader utanför Sverige. Tyskland svarade för 21 o/o av fakturering- en och var därmed STORAs enskilt största marknad.
Sverige var den näst största marknaden m ed 16 o/o av faktu- reringen.
Rörelseresultatet förbättrades till 8 .9 7 4 MSEK ( 4 .367).
I resultatet ingår strukturkostnader och realisationsresultat på 301 MSEK ( 498), främst avseende försäljningarna av Newton Falls samt Bischof+Klein. Den kraftiga resultat- uppgången förklaras av högre priser, samt effekten av sena- re års rationaliseringar.
12
Resultaträkning (MSEKI 1995 1994
Fakturerad försäljning 57.106 48.894
Rörelsens kostnader -44.785 -41.490
Strukturkostnader och realisationsresultat 301 498
Resultatandelar i intressebolag 31
Avskrivningar enligt plan -3.648 -3.566
Rörelseresultat 8.974 4.367
Finansnetto -954 -1.150
Resultat efter finansnetto 8.020 3.217
Skatt -2.605 -1.126
Minoritetens andel -48 -53
Nettoresultat 5.367 2.038
Förändring i rärelseresultat JMSEK)
Rörelseresultat 1994 4.367
Volymförändring -1.200
Prisförändring i Iokola valutor 10.000 Kostnodsökning insatsvaror od. -3.000
Övriga förändringar -1.193 4.607
Rörelseresultat 1995 8.974
Resultatet efter finansnetto uppgick till 8 .020 (3.217).
En lägre nettolåneskuld b idrog till att finansnettot förbätt- radestill-954 MSEK (-1.150).
Nettoresultatet, efter minoritetsandelar och skatt, blev 5.367 MSEK (2.038). D en på årets resultat belöpande skatten uppgick ti112.645 MSEK (978), varav 794 kan hänforas till förändring av latenta skatteskulder. Vid skatte- beräkningen har förlustavdrag från tidigare år i vissa länder av försiktighetsskäl inte inkluderats.
FAKTURERING OCH RESULTAT PER PRODUKTOMRÅDE
De flesta produktområden ökade faktureringen och för- bättrade rörelseresult aten 1995.
Basprodukter uppvisade en fakturering på 14.156 MSEK (11.360), vilket innebar en ökning med 25 % . Rörelseresultatet m er än fördubblades till2.838 MSEK (1.377).
Det största huvudproduktornrådet, grafiskt papper, noterade en fakturering på 34.371 MSEK (27.879), en ökning med 23 %. Grafiskt papper svarade därmed för en betydande del av konce rnens t otala fakturering. Rörelse- resultatet forbättrades kraftigt, främst till följd av högre priser, med 3.211 MSEK till4 . 932 MSEK (1.721) .
Av omsättningen för grafiskt papper svarad e grossist- rörelse n för 7.166 MSEK (6.351) respektive 202 MSEK (90) av resultatet. Ca 4 5 o/o av grossiströrelsens fakturering är STORA-produkter.
•
o
Faktureringen för kartong och förpackningspapper blev 10.494 MSEK (9.354), en uppgång med 12 %. Rörelsere- sultatet ökade med 36 % till1.658 MSEK (1.223).
Byggprodukter ökade faktureringen marginellt till3.988 MSEK (3.721). Rörelseresultatet är fortsatt otillfredsstäl- lande och uppgick till-135 MSEK (-83).
Fakturering, rörelseresultat och lönsamhet per produktområde
FAKTURERING RÖRELSERESULTAT
MSEK 1995 1994 1995 1994
1.521 1.574 82
Kraft -28
6.576 5.176 797
Skog 673
1.740 1.735 -49
Sågade lräva ror l 56
7.137 5.129 2.008
Massa 576
Eliminering Basprodukter Tryckpapper Tekniska kontorspapper Finpapper
Grossister Eliminering Grafiskt papper Kartong &
förpackn. papper Byggprodukter Finansrörelse Större engångsposter Avskrivningar på övervärden Övrigt latalt
-2.818 -2.254
14.156 11.360 2.838 1.377 17.401 13.058 3.324 857 2.268 2. 146 -52 -29 9.507 8.232 1.458 803 7.166 6.351 202 90 -2.271 -1.908
34.071 27.879 4.932 1.721
10.494 9.354 1.658 1.223 3.988 3.721 -135 -83 239 381 301 498
-403 -391 -5.603 -3.420 -456 -359 57.106 48.894 8.974 4 367 Efter avdrag för skatteskulder
AVKASTNING PÅ SYSSElSATI KAPITAL%
199~ 1994
13 -5 31 28
-6 22
37 11
29 15
25 7
-3 -2 26 15
14 6
22 8
23 18 -12 -7
19 9
22 10
FÖRÄNDRING l RÖRELSERESULTAT PER PRODUKTOMRÅDE
8000---
6000
124
2000
~ c
~ IYY4
2461
.:.23---
c
.,_
"2
~ 'o
<l. c ~
.!! .,
<l. -"'
:~
o v
~ a <l. ö
5:- •O
.Q &
.!!
1>.a; c o i; ~ !i •O go
o
g>
0..
....
a; ~ o "C !! O)
0.. ~ a. o :~ c: ·o;
o a.
"'
0.."
>0..
8.
·;;;.9
!' ~-"' ~ -"' ·o; ~ c:
e o "'
~ c c ~<
1- u: 0
" "'
u: (/)Finansrörelsens resultat 239 MSEK (381) var lägre än föregående år.
MARKNADSUTVECKLING
För STORA-koncemen som helhet karaktäriserades första halvåret 1995 av en stark efterfrågan på m assa, papper och kartong. Detta gällde såväl i Europa som i Nordamerika och Sydostasien. Koncernens tot ala leveranser ökade under första halvåret med 4 o/o.
Därefter normaliserades efterfrågan och låg under hös- ten på en lägre nivå än motsvarande period föregående år.
Avmattningen märktes tidigast för finpapper och förpack- ningskartong, men påverkade senare även övriga områden.
Sammantaget ledde detta till att STO RAs totala leve- ranser under året minskade med 4 o/o. För tryckpapper blev det en uppgång medan leveranserna minskade för finpap- per och kartong och förpackningspapper.
Mot slutet av året begränsades därför produktionen vid vissa enheter, främst avseende massa, finpapper och kar- tong.
Efterfrågeutvecklingen på skogsindustriprodukter brukar traditionellt följa BNP-utvecklingen. Tabellen visar att ef- terfrågetillväxten var hög under slutet av 1980-talet, åter- gick till en mera normal nivå i början av 1990-talet och se- dan tog ny fart 1994.
Den höga efterfrågan på skogsindustriprodukter under inledningen av 1995 medförde att priserna kunde höjas.
För STO RAs produkter noterades en sammantagen ge- nomsnittlig prisökning med ca 25 o/o under året.
Efterfrågetillväxt i Västeuropa 1985-1995
ÅRLIG FÖRÄNDRING l% 1985-90 1991 1992 1993 1994 1995
Fluffmassa 2 2 2
o o
-lTidningspapper 6
o
34
6 2se
iobestruket journalpapper) 4-4
-3 -6 10 10 LWC !bestruket journalpapper) 104
10 3 10 5Vätskekartong 5 3 3 3 5 3
Falskartong 3 2 -1 -5 12
Säckpapper -2 -3 -4
-4
2o
Kraftpapper 3 5 5 3 6 2
Bestruket finpapper 12 7 10 6 16 -4
Obestruket finpapper 5 4 5 3 12 -8
13
l
REsULTATPÅVERKANDE FAKTORER
Volym- och prisförändringar påverkar i olika grad STORAs resultat. I tabellen visas hur respektive produktområde och STORAs samlade resultat påverkas av en 5-procentig for- ändring av försäljningspriser respektive volym. Som synes har prisforändringar drygt dubbel effekt på resultatet jäm- fört med volymförändringar, varfor STORA i en vikande marknad prioriterar bibehållen prisnivå framför oförändrad produktionsvolym.
+l-5 :t FÖRÄNDRING
Känslighetsonalls IMSEKI PRIS VOLYM
Fluffmassa
60 30
Tidningsf:Of:~r
330 160
se
(obeslruket journal~t:~rl120 50
LWC (beslrukel journal~pper)
320 160
Vätskekartong
90 40
Övrig kartong
220 100
Förpacknlngspaf:per
170 90
Finpapper
430 150
Övriga kvaliteter
100 50
-otalt
1.840 830
14
Eftersom STORA är globalt verksam får valutakursför- ändringar resultatpåverkan. T abellen visar olika valutors relativa tyngd när det gäller koncernens intäkter respektive kostnader. I t ex DEM är valutabalansen god; 19 o/o av för- säljningen sker i DEM, samtidigt som 17 o/o av kostnaderna är i DEM. I SEK är balansen sämre; 19 o/o av forsäljningen, men 43 % av kostnaderna. Även i USD/CAD råder en viss obalans; 15 o/o av försäljningen och l O o/o av kostnaderna.
Valutabalansen i USD/CAD kommer att förändras av den beslutade investeringen i Nova Scotia i Kanada.
För att överbrygga del av den tid det tar att anpassa sig till forändrade valutakurser täcks vissa delar av valutaflöde- na (transaktionsrisk). Vid årsskiftet m otsvarade STORAs täckning 3-4 månaders nettoflöden (försäljning minus in- köp) till svenska enheter.
Fakturerad försäljning och kostnader per valuta
VALUTA %AV FAKTURERAD FÖRSÄUNING %AV KOSTNADER
SEK
1 9
43DEM
1 9 17
FRF
9
8PTE
o
2GBP
1 0
2DKK
5 5
NLG
3
lITL
3 o
BEF
5 4
NOK 3 2
ESP 2
o
ECU
7
6USD
15
7CAD
o 3
100 100
Förändringar i olika kostnadskomponenters prisutveck- ling påverkar resultatet. N edanstående sanunanställning visar de olika huvudkostnadskomponenterna och hur stor andel av den fakturerade försäljningen dessa motsvarar.
Som framgår av uppställningen säljer STORA externt ett antal produktslag som också förbrukas internt, t ex avsalu- massa. Om den interna förbrukningen elimineras mot för- säljningen, framkommer koncernens nettoexponering av respektive produkt/kostnad.
Resultaträkningen i procent fördelat på större intäkts- och kostnodsposter
Ved/timmer Avso l u mossa Energi
Förmedlade produkter11 Egna slutförödlade produkter
FAKTURERING
Frakter Ved/timmer Returfiber Avsalu massa Energi
Förmedlade produkter Il ÖVriga rörliga kostnader Summa rörliga kostnader
Personal Engångsposter ÖVrigt
Avskrivningar, övervärden Avskrivningar
Summa fasta kostnader RÖRELSERESULTAT
1995
%AV FAKT
2 8 2 lO 78 100 8 8
7 5 9 9 47
16 -1 15
6 37 16
''Med förmedlade produkter menas produkte< som STORA säljer men inte tillverkar, exempelvis delar av sortimentet inom pappersgros!:lsterna
FINANSNETTO
Koncernens finansnetto var -954 MSEK ( -1.150). Detta motsvarar en finansieringskostnad om 6,5 % ( 6, l) på den genomsnittliga räntebärande nettoskulden under året.
Anolys ov finonsnetto 1"\SEKI 1995 1994
RonteneHo -1.147 -1.421
Röntedifferens omräkningsexponering 193 271
finansnerta -954 -1.150
Koncernens tillgångar utanför Sverige är finansierade i respektive lands valuta. Detta sker genom att respektive bolags upplåning sker i lokal valuta samt att STORA för det egna kapitalet skapar en motsvarande position i den aktuella valutan. Detta får till följd att koncernens egna kapital är opåverkat men att låneskulder och tillgångar för- ändras vid valutafluktuationer ( omräkningsrisk J. Det inne-
bär också att STORA får en upplåningskostnad for syssel- satt kapital per land som motsvarar räntenivån i landet.
Av diagrammet framgår hur koncernens sysselsatta kapital är fördelat per land. Huvuddelen av det sysselsatta kapitalet finns i Sverige men betydande delar flnns även i Tyskland och Frankrike. I Sverige är det finansierat med eget kapital medan det för övriga länder är lånefinansierat i lokala valutor enligt ovan beskriven modell. Detta innebär bl a att förändringar i den tyska räntan har störst betydelse för STORAs räntekostnad.
SYSSELSATT KAPITAL PER LAND
MdrSEK - - - ·
25
---t---
20
15
---
10
5
rnr---,_
15
FINANSIELL STÄLLNING
Koncernens balansräkning den 31 december framgår av vidstående sammanställning.
Det egna kapitalet uppgick till29.097 MSEK (24.131), motsvarande 91 SEK (7 5) per aktie.
Det sysselsatta kapitalet uppgick till48.886 MSEK (47. 744) och efter justering för skatteskulder till40.108 MSEK (41.155).
STO RAs räntebärande nettoskuld minskade under året och uppgick vid årsskiftet tilll0.755 MSEK (16.199).
soliditeten ökade till4 7,6 % ( 41, l). Koncernens mål är att soliditeten skall överstiga 40 %.
I diagrammet nedan beskrivs hur det sysselsatta kapita- let- 48.886 MSEK- är finansierat och hur olika finansiel- la nyckeltal påverkas om riskkapitalet ställs mot sysselsatt kapital istället för mot totala tillgångar. soliditeten foränd- ras då från 4 7,6 o/o till60 o/o.
KASSAFLÖDE/FÖRÄNDRING RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD
Av tabell framgår hur det operativa kassaflödet respektive den räntebärande nettoskulden påverkades under 1995 och hur förändringen kan delas i flera komponenter - den löpande verksamheten, 3. 788 MSEK, avyttradelförvärvade enheter, 445 MSEK, konvertering av skuldebrev 44 7 MSEK, samt den effekt som valutakurser har vid omräk- ning av utländska dotterbolags balansräkningar, 764 MSEK
SYSSELSATT KAPITAL
OCH DESS FINANSIERING, MOR SEK
16
Rörelsekapital
Anläggnings·
kapital 1,7
- - - -.._...;,48;.:., 9;...._
22% 10,1 Räntebärande nettoskuld
Skaneskulder Minoritets·
intressen
Eget kapital
Balansräkning
MSEK 1995·12·31 1994-12-31
Tillgångar
Röntebärande kartiristiga lordringar 3.208 3.805
Övriga omsättningstillgångar 17.262 16.004
Räntebärande långfrisliga tillgångar 484 460
Övriga tillgångar 40.649 40.440
Summa tillgångar 61.603 60.709
skulder och eget kapital
Rörelseskulder 8.540 8.138
Skatleskulder 3.039 1.539
Räntebärande kortfristiga skulder 1.572 2.753
Långfristiga skulder 485 562
Latent skotteskuld 5.739 5.050
Räntebärande langfristiga skulder 12.875 17.711
Minoritetsintressen 256 825
Eget kapila l 29.097 24.131
Summa skulder och egel kapital 61.603 60.709
Sysselsan kapital 48.886 47.744
Räntebärande nettoskuld 10.755 16.199
SkuldsäHningsgrad 0,37 0,65
soliditet,% 47,6 41,1
RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD
