• No results found

08-684 206 20 info@sparbankerna.se www.sparbankerna.se

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "08-684 206 20 info@sparbankerna.se www.sparbankerna.se "

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Box 16249 103 24 Stockholm Vasagatan 11, 10 tr.

VÄXEL

08-684 206 20 info@sparbankerna.se www.sparbankerna.se

Finansdepartementet Fi2019/04232/B

Finansmarknadsavdelningen, Bankenheten Fi.registrator@regeringskansliet.se

REMISSYTTRANDE

Sparbankernas Riksförbund, Förbundet, har beretts möjlighet att lämna synpunkter på betänkandet ”Sverige och Bankunionen (SOU 2019:52) och lämnar härmed följande svar.

I remissen framgår att regeringen önskar synpunkter på om bedömningarna som är gjorda i betänkandet är tillfyllest eller om något behöver utredas ytterligare. Det är den frågeställningen Förbundet har som utgångspunkt i detta svar.

Förbundet vill framhålla att utredningen inte syftade till att avge ett ställningstagande för eller emot ett deltagande i Bankunionen. Förbundet redovisar därför i detta remissvar inte någon ståndpunkt i den frågan.

Förbundet anser att utredningen i stort på ett mycket bra och tydligt sätt belyser de

frågeställningar som aktualiseras i samband med ett eventuellt beslut för eller emot ett

deltagande i Bankunionen. Dock vill Förbundet peka på några delar som kan behöva

utredas särskilt.

(2)

Box 16249 103 24 Stockholm Vasagatan 11, 10 tr.

VÄXEL

08-684 206 20 info@sparbankerna.se www.sparbankerna.se

Tillsynsmekanismen

Sverige har en finansiell sektor som består av dels de större bankerna, dels av ett stort antal mindre betydande finansiella institut. Vid ett medlemskap i Bankunionen skulle ECB utföra den direkta tillsynen över de större bankerna och Finansinspektionen utföra motsvarande tillsyn över de mindre instituten. Tillsynen över båda kategorierna ska utgå från i grunden samma regelverk.

Förbundet anser att det kan finnas stora risker med att tillsynen inom landet utförs av olika myndigheter som delvis lyder under olika regelverk och olika rättstraditioner.

Förbundet önskar mot denna bakgrund en mer djupgående analys av riskerna med att tillsynen över den finansiella sektorn inom ett och samma land skulle skötas av olika tillsynsmyndigheter.

Eftersom Sverige inte har euron som valuta kommer Sverige inte att delta i det högsta beslutande organet för ett tillsynsärende, ECB-rådet. Att inte delta i rådet anser

Förbundet inte utgöra en betydande risk, men Förbundet anser ändå att risken med och eventuella konsekvenser av att inte delta bör utredas ytterligare.

Det framgår i utredningen att ”det är troligt” att ECB-rådet kommer bjuda in en företrädare för svensk myndighet då det gäller tillsynsärenden. Detta behöver förtydligas och belysas tydligare. Vad kan det i så fall få för konsekvenser?

Resolutionsmekanismen

Vid ett deltagande i Bankunionen skulle de nationella resolutionsmyndigheternas uppgifter i stort övergå till Resolutionsnämnden för de större finansiella instituten. För det fall att Sverige deltar i Bankunionen, vilket i så fall kommer ske genom ett s k nära samarbete, kommer Sveriges större institut ha samma tillgång till Resolutionsfonden och säkerhetsmekanismen som övriga medlemsstaters större institut.

Det nära samarbetet i ett resolutionshänseende innebär att Sverige ska betala in ett så

stort belopp till Resolutionsfonden, som om Sverige hade deltagit från det att fonden

sattes upp. Detta belopp kommer i sådant fall att överföras från den svenska fonden

för samma ändamål, utan att särskild avgift åläggs berörda institut att betala.

(3)

Box 16249 103 24 Stockholm Vasagatan 11, 10 tr.

VÄXEL

08-684 206 20 info@sparbankerna.se www.sparbankerna.se

Eftersom dessa institut står för en stor del av den svenska fondens finansiering, menar Förbundet att en reduktion av fonden motsvarande dessa instituts andel, kan innebära att den kvarvarande fondens dimensionering behöver utredas vidare.

Den minskade riskdifferentiering som fonden behöver hantera, riskerar medföra behov av ökat utgiftsuttag till fonden för kvarvarande institut. Det behöver således tydliggöras huruvida det kommer bli en ytterligare kostnad för de mindre instituten eller ej.

Sammanfattningsvis vill Sparbankernas Riksförbund framhålla att utredningen belyser för och nackdelar med Sveriges eventuella medlemskap i Bankunionen på ett bra sätt men understryka vikten av att olika affärsmodeller även fortsättningsvis ska vara möjliga.

Förbundet är positivt till en harmonisering av regelverken i ett europeiskt perspektiv.

Undantag måste emellertid även fortsättningsvis kunna fastställas av nationella myndigheter, inte minst ur ett proportionalitetsperspektiv. Detta bör ligga med i den politiska bedömningen av ett eventuellt deltagande eller ej.

Utifrån vad som framkommer i promemorian får det anses att risken för att bli marginaliserad är överhängande för de länder som står utanför Bankunionen och därmed de beslutande organen inom densamma. Den risken bör utredas ytterligare för att slutligt läggas till grund för den politiska bedömningen.

Stockholm den 23 april 2020

SPARBANKERNAS RIKSFÖRBUND

Ewa Andersen Bengt Nordström

Verkställande Direktör

References

Related documents

I rapporten redovisas även könsfördelning i olika tjänstekategorier över tid, från den för- sta jämställdhetskartläggningen fram till den... I mitten av 90-talet var 94 procent av

Det visade sig att det var ungefär lika hög andel av de insända artiklarna som blev accepterade för publice- ring, för såväl män som kvinnor.. Refuserings- graden var lika hög

Låt varje grupp välja en låt av Eric Saade och ladda ner den på telefon, Ipad eller dator för att kunna analysera text och musik.. Skriv upp följande punkter på tavlan och be sedan

Att antalet granskade brevsvar reducerats så kraftigt mel- lan 1977 och 1978 beror väsentligen dels på att antalet svars- tillfällen i kurserna för förtroendevalda (de

KFs försäljning av specialvaror ökade under 1987 med 10,5 procent, jämfört med 1986, till 5,3 miljar- der kronor, vilket innebär en volymökning med 5, 7

Den totala omsättningen ökade med drygt 10 pro- cent och resultatet före bokslutsdispositioner och skatt ökade kraftigt; från 16,5 miljoner kronor 1987 till27,4

KF-koncernens försäljning uppgick till 57,8 miljarder kronor, en ökning med 25 procent. För jämförbara enheter var ökningen 7 procent. O Koncernens resultat efter finansnetto

Konsumentkooperationen har under 199o-talet genomgått de mest genomgripande förändringarna sedan genombrottsåren. KF s verksamhet har koncen- trerats till detaljhandel