PDF Underlag för lektionsplanering - Att vara same åk 1-3

(1)

Musik, svenska, bild, historia

| jojk/same 1-3

Underlag för lektonsplanering - At vara same åk 1-3

Ämne/arbetsområde _{Musik, svenska, bild och historia -jojk/same}

Årskurs _1-3

Lärarinstrukton: Deta lektonsupplägg är anpassat för årskurs 1-3 och kan kopplas tll ämnena musik, svenska och historia samt de övergripande mål och riktlinjer som fnns för grundskolan i läroplanen (Lgr11) angående urfolket samerna. Skolans mål är at ansvara för at varje elev efer genomgången grundskola har fåt;

● kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fåt grundläggande kunskaper om de nordiska språken,

● kunskaper om de natonella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefnnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia

Eleverna får kunskap om var Sápmi ligger geografskt, lära sig om det samiska språket, om jojken och lite om hur det är at vara same, at ha en samisk identtet. Eleverna kommer i lektonsupplägget få lyssna tll intervjuer samt lyssna tll jojk som beskriver olika personer. Eleverna kommer också at få refektera via frågor och diskussion och rita sina intryck. Förberedelser/förkunskaper: Innan lektonen kan läraren ha besökt sidan “Fata Sápmi” och exempelvis ttat på Samisk närvaro i läroplanen, fnns det? (17 min) se länken: htp://samer.se/4767 . Förbereda sig med at se flmen Sapmi/sameland (4 min) (htp://www.samer.se/4391).

Koppling tll centralt innehåll i historia (samhällsorienterade ämnen, musik, bild och svenska åk 1-3

Rubrik för centralt innehåll i aktuell kursplan

Citerat ur centralt innehåll Kan kopplas konkret tll det aktuella ämnesområdet genom:

At leva tllsammans (SO)

“Skildringar av livet förr och nu i barnliteratur, sånger och flmer.

“At fyta inom et land och mellan länder”.

Genom t.ex. faktaflmer och berätelser om sagor och sägner från den samiska kulturen får eleverna kunskap om samernas tdigare levnadssät som nomader. Eleverna får kunskap om Sápmi och samerna, et folk i fyra länder. Eleverna ökar därmed sin kunskap och förståelse för samer som urfolk och minoritet.

(2)

At leva i närområdet (SO)

”Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan beräta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.”

At prata om Sápmis geograf, samiska språket och uppmärksamma hur samerna levde förr och hur man lever nu. Genom tex ta del av bilder/

flmer/intervjuer/ faktatexter får eleverna refektera över hur samer levde förr och nu.

At leva i världen (SO)

“Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk. “

Eleverna får kunskap om den samiska kulturen utvecklats, från et samhälle baserat på jakt tll dagens samhälle.

Musicerande och musikskapande (MU)

“Sång och spel i olika former”

Eleverna får lyssna på olika jojkar och refekterar över vad jojk är och vad jojken berätar.

Bildframställning (BL)

“Framställning av berätande bilder”

Eleverna får rita sina intryck och framställa bilder i ämnet samisk identtet.

Tala lyssna och samtala (SV)

“at lyssna och återberäta i olika samtalssituatoner” “berätande i olika kulturer”

Eleverna får lyssna tll intervjuer, jojk samt sagor och sägner från den samiska kulturen och får möjlighet at

återberäta/diskutera/refek ter om de som eleverna hört.

Berätande texter och sakprosatexter (SV) “Beskrivande och förklarande texter, tll exempel faktatexter för barn”

“Berätande texter och poetska texter för barn från olika tder och skilda delar av världen”

Eleverna får lära sig om samer och Sápmi genom at se på flm och lyssna tll fakta i ämnet. Eleverna får lyssna tll jojk och poetska texter samt lyssna tll berätande texter samt sagor och sägner kopplat tll samernas liv förr i världen. Eleverna får en ökad

förståelse för andra folk och kulturer.

(3)

Koppling tll kunskapskrav

Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i ämnena historia, musik, bild och svenska i slutet på årskurs 3

SO.Eleven kan utfrån närområdet beskriva hur naturen och miljön kan påverka var

människor bor och arbetar. Eleven kan ge orsaker tll at människor fytar från en plats tll en annan och ge exempel på vad en fyt kan innebära för barn och familjer.

SO.Eleven kan undersöka hemortens historia och ger då exempel på människors

levnadsvillkor under olika perioder. Eleven gör då enkla jämförelser mellan livet förr och nu utfrån människors berätelser och olika skildringar.

SO.Dessutom beskriver eleven hur man kan iakta spår av forntden i naturen och i språkliga utryck.

SO.Eleven kan också beskriva delar av människans tdiga historia genom at ge exempel på människors levnadsvillkor och några viktga händelser.

SO.Eleven kan ta del av informaton från olika medier och samtala om elevnära samhällsfrågor genom at framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor.

SV.Eleven kan söka informaton ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar och informaton i enkla former av faktatexter.

BL. Eleven kan framställa några olika typer av berätande och informatva bilder som kommunicerar erfarenheter åsikter och upplevelser med et enkelt bildspråk och delvis genomarbetade utrycksformer så at budskapet framgår. (Kunskapskrav åk 6)

MU.Eleven kan föra et enkla resonemang om eget och andras musicerande. (Kunskapsskrav åk6)

(4)

Förslag på undervisningsupplägg - At vara same åk 1-3

Start, hur börjar lektonen? Presentera ämnet för eleverna.

-Same, vad betyder det at vara same?

Introduktonsflm: Se flmen

Sápmi-Sameland. 4 min

Elev- och läraraktviteter. Läs högt och visa bild:

Läs högt och visa bilden för eleverna 2 intervjuer av samiska barn (tecknade bilder). Alexander och Elina.

Frågor at diskutera i klassen eferåt:

Var bodde de här två barnen? Vad hete de och hur gamla var de? Hur verkar det vara at vara same? Vad äter samer?

Vad har samiska barn för intressen? Kunde de tala samiska?

Hade de renar?

Vad vill de bli när de blir stora? Vad var annorlunda mot er vardag?

Tita på flmen intro tll jojk: 1 minut.

Se kortnfo flm tllsammans i klassen om jojken.

Hur beskrev han at det var at jojka? Var det svårt at förstå det han berätade? Hur tyckte ni at det lät när han jojkade?

Se 3 jojkklipp:

Se tre klipp från samiska artster som jojkar traditonellt men med moderna instrument, artsterna jojkar alla en person var. Melodin

i jojken och några få ord i jojken beskriver personens personlighet.

1. -Randi,

Fråga: Hur tycker ni at Randi verkar vara

som person om man tänker at jojken beskriver hennes personlighet?

2.-Daniel, bästa vännen.

Fråga: Vad berätar artsten Jon-Henrik om

sig själv? Vad får ni för känsla när ni lyssnar

Musik, svenska, bild, historia

| jojk/same 1-3

(5)

på Daniels jojk? Har ni set hans bidrag i Talang eller Eurovision?

Vad hade hänt Daniel? Hur hade jojken hjälpt Jon Henrik?

3. -Irene,

Samer benämner ofast farfar och pappas namn och sit eget när man presenterar sig. Den här tjejen i jojken heter Ante Nils

Duomma BerAnte Irene.

Hon kommer från Sárivuoma, en sameby i norra Sverige. I jojken så hör man hennes namn och platsen hon kommer ifrån. Hur

tycker ni at hon verkar vara i sin

personlighet om man lyssnar på melodin? Tänk om du skulle ha en egen jojk som beskriver dig, vilka ord tror du at du hade haf med i jojken, ge exempel på tre ord som beskriver dig?

Avslut Rita:

Eleverna får rita en same på et A4 blad och sedan måla med färgpennor. Eleverna kan måla den känsla och de intryck de har fåt via intervjuerna och via jojken. Skriv 3 ord som beskriver den personen på bilden. Extrauppgif Lyssna på samiska sagor vid t.ex

fruktstunden.

Frågor efer at ha lyssnat:

Vad handlar berätelsen om? Vem var huvudperson? Vad hände?

Hur slutade berätelsen?

Lek:Rävhagen

Arbete utanför lektonstd Läxa kan vara: Har du set et samiskt barnprogram? Tita på Hejolojla. Lek:Rävhagen

Material Introduktonsflm:

htps://youtu.be/jm13U5rJCMk

Läs för eleverna intervju med två samiska barn:

1. Nils Alexander 7 år:

Musik, svenska, bild, historia

| jojk/same 1-3

(6)

htp://www.samer.se/4861

2. Elina 15 år:

Informatonsflm om jojken.

Samiska artster som jojkar: 1.Ára med jojken Randi:

2.Jon Henrik Fjällgren med Daniels jojk:

3.Sofa Jannok med jojken:

Irenehtp://www.samer.se/4401

Till lektonen behövs även A4 ritark samt färgpennor tll eleverna.

Extramaterial Hejolojla. Samiskt barnprogram svt.play htps://www.svt.se/barnkanalen/barnplay/ hejolojla

Samisk saga at lyssna tll: Bortbytngen

htp://sverigesradio.se/sida/avsnit/636677 ?programid=3129

Saga i 5 delar at lyssna på (10 min/avsnit).

Elsa i sajvokungens rike.

htp://sverigesradio.se/magiskaskrinetsagor franminoritetsspraken

Lek Rävhagen:

Uppföljning och dokumentaton Hur kan innehållet/upplägget för lektonen förbätras? Finns det möjlighet tll

återkoppling?

Länk tll kursplaner: htps://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan

Ansvarig för denna lektonsplanering: samer.se i samarbete med Marit Sikku Trägårdh,

grundskolelärare/förstelärare i samiska, Sameskolstyrelsen.