• No results found

DEL 5: AVSLUTNING

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "DEL 5: AVSLUTNING"

Copied!
11
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)
(2)

DEL 5: AVSLUTNING

(3)

DEL 5: AVSLUTNING

(4)

DEL 5: AVSLUTNING

5. AVSLUTNING

5.1 Slutsatser av planförslag

Skillnaden mellan bedömningarna i de båda värderosorna är ytterst påtagliga. Planförslaget innebär en väsentlig höjning av kvaliteterna på alla fyra områdena, särskilt gällande de sociala as- pekterna. Detta beror främst på nytillskottet av bostäder och den allmänna upprustningen av den fysiska miljön i området. Minst skillnad mellan före och efter omvandlingen märks på delar av den tekniska biten, då där fanns höga värden inom tillgänglighet och närhet redan innan förnyelsen. Planförslagets värderos är inte lika spretig och oregelbunden som den tidigare, vilket tyder på att området erhållit en hög och jämn kvalitetsnivå. Resulta- tet från värderosen påvisar att syftet och målet med förnyelsen av Ängsgärdet har uppfyllts. Planförslaget innebär således en omvandling av Ängsgärdet till att bli väl fungerande, integre- rad, funktionsblandad och hållbar stadsdel i Västerås. Självklart grundas bedömningen i värderosen på vad som redovisats i plan- förslaget i kapitel 4.

Vidare bevisar resultaten att en praktisk tillämpning av översikt- splanens planeringsstrategier leder till det i förväg uppsatta målet om ett hållbart stadsbyggande. Det påvisas även att strategiernas roll som vägledning i planeringsarbetet fungerar mycket väl.

(5)

Urbanitet;

händelser, blandning, möten, rörelse

Funktions- integrering

Gröna ytor, grönstråk

Lokala kretslopp

Transport- arbete

“nära till mycket”

Kollektiv- trafik

tillgänglighet Trafik

(utformning, säkerhet,

buller) Miljö för

socialt engage-

mang

Ekonomisk generering

“Lätt att öppna butik”

Långsiktigt samhälls- ekonomiskt Attraktivitet för bostäder

och företag

tillgänglig-Bil- het

SOCIALA KVALITETER

O EK LO

KA ISG

KVA LIT

ETER EKO

NO MIVASKA K

ET LIT ER

NIS TEK KVA KA

TER ITE

VÄRDEROS: PLANFÖRSLAGET

G NI NT UL S VA :5 L E D

(6)

5.2 Sammanfattning

Västerås Stad har i översiktsplan för Västerås tätort formulerat fem planeringsstrategier som ska vara styrande vid all fysisk planering. Dessa planeringsstrategier syftar till att Västerås mål om en hållbar utveckling ska uppfyllas. Planeringsstrategierna är:

Bygg staden inåt

Blanda bostäder och verksamheter En ny syn på trafiken

Stärk grönskans och vattnets roll Utveckla försörjningssystemen

Ängsgärdet är beläget cirka en kilometer öster om Västerås cen- trum. Stadsdelen började bebyggas i slutet på 1800-talet. Fram till 1950-talet var stadsdelen ett trivsamt och lummigt småhu- sområde. Stadsdelen började efter detta långsamt att förfalla, bland annat eftersom kommunen hade planer på att ersätta bebyggelsen i området. Bostadsbebyggelsen började efterhand ersättas av verksamheter. Idag är Ängsgärdet ett utpräglat verk- samhetsområde. Endast ett av bostadshusen finns kvar idag.

Trafikapparaten i och kring Ängsgärdet är storskalig och främst anpassad för motoriserade tranporter. Stadsdelen omges i alla riktningar av väldimensionerade trafikleder. Detta medför prob- lem såsom barriäreffekter och otrygghet för oskyddade trafikant- er. Användningen i området består främst av fackhandel och kontor. Västmanlands Lokaltrafiks (VL) bussgarage är beläget i området. Denna verksamhet tar stor plats och medför stora skyddsavstånd på grund av riskerna den medför. Någon vege- tation med rekreativa egenskaper finns inte. Den grönska som finns i området består främst av otuktade buskar och sly i tomt-

DEL 5: AVSLUTNING

gränserna och utmed vägarna. Bebyggelsen i området är av vitt skild karaktär och skick. Vanligt är att byggnaderna är placerade mitt på tomten.

Planförslaget innebär en omvandling till en mänskligare trafik- miljö. Gatustrukturen ersätts av ett traditionellt rutnätssystem.

Användningen i området förändras till stor del, då de störande verksamheterna flyttas. Istället föreslås det ett nytillskott på cirka 900 bostäder. Dock kan de flesta av dagens verksamheter finnas kvar. Planförslaget innebär ett stort lyft för grönskan i området.

Flertalet gator trädplanteras och grönskan allmänhet styrs upp.

Grönområden med stora kvaliteter anläggs på innergårdarna.

Genomgående för bebyggelsen är att den placeras i gatulinjen, och ofta i form av storgårdskvarter.

Planförslaget följer de fem planeringsstrategierna. Resultatet är en hållbar stadsdel.

(7)

DEL 5: AVSLUTNING

KÄLLOR

Alla foton, kartor, planer, illustrationer och diagram är tagna/

gjorda av författaren om inget annat anges.

Anders Franzén Byggnadsvård AB. (2003) Konsums charkuteri- fabrik och bageri – Kulturhistorisk dokumentation och värder- ing, Anders Franzén Byggnadsvård AB, Uppsala

Andersson, A. BTH, intervju 2005-03-11

Björk, C. & Reppen, L. (2000) Så byggdes staden, AB Svensk Byggtjänst, Stockholm

Boverket. (1998) Brott, bebyggelse & planering, (red. Birgers- son, T.), Boverket, Karlskrona

Vägverket i samarbete med Boverket, Banverket och Svenska Kommunförbundet. (2004) Trafik för en attraktiv stad (TRAST) Handbok, Vägverket, Stockholm

Svenska Kommunförbundet. (2000) Lugna Gatan!, Svenska Kommunförbundet, Stockholm

Hallqvist, J. & Klint, F. (2003) Förenklad konsekvensutredning – Coop Konsum Pilgatan Västerås, NCM Profilator, Västerås Holmberg, B. et al. (1996) Trafiken i samhället, Studentlitteratur, Lund

Jansson, T. (1997) Historien om en stad, Vestmanlands Läns Tidning, Västerås

Jansson, T. (2002) Stad på ny mark, Vestmanlands Läns Tidning, Västerås

Legrell-Crona, I. arkitekt, Stadsbyggnadskontoret, Västerås Stad, intervju 2004-10-07

Länsstyrelsen i Södermanlands län et al. (2004) Det är möjligt!, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Nyköping

Nyström, L. (1999) “Mot ett nytt stadsbyggnadsparadigm.” I Stadsarkitektur – form, kultur, liv, Stadsmiljörådet, Karlskrona Persson, L, arkitekt, Stadsbyggnadskontoret, Västerås Stad, in- tervju 2004-10-07

Riskkonsulterna Mellansverige. (2003) Riskutredning – Etabler- ing av Coop Extra samt kontor, Riskkonsulterna Mellansverige, Västerås

Stadsmiljörådet. (1997) Framtidsstaden IV, (red. Nyström, L.), Stadsmiljörådet, Karlskrona

Thyr, M, utredare, Teknik & Idrott, Västerås Stad, intervju 2004- 10-08

Voigt, R, chefsarkitekt, Stadsbyggnadskontoret, Västerås Stad, intervju 2004-10-06

(8)

DEL 5: AVSLUTNING

Västerås Stad. (2001) Program för översiktsplan för utveckling av Västerås tätort, Västerås

Västerås Stad. (2003a) Översiktsplan för utveckling av Västerås tätort, Västerås

Västerås Stad. (2003b) Trafikplan för Västerås tätort, Västerås Västerås Stad. (2003c) Grönstrukturplan för Västerås tätort, Västerås

Västerås Stad. (2003d) Fördjupad översiktsplan för Centrala Mälarstranden, Västerås

Västerås Stad. (2005) Befolkningsstatistik, http://konsult-serv- ice.vasteras.se/online/statistik, 2005-04-27

(9)
(10)
(11)

ÅTERUPPLIVNING AV ÄNGSGÄRDET - STADSFÖRNYELSE I CENTRALA VÄSTERÅS

References

Related documents

Utredningen föreslår att Försäkringskassan bör få ett uppdrag, inom ramen för ansvaret enligt 30 kap SFB, att bistå försäkrade som är i behov av stöd i kontakter med

Vi vill tacka Mats Bladh för insiktsfulla kommentarer och för den historiska till- bakablicken.. Vi håller med om att det är viktigt att effektivisera elförbrukningen och att

It was interesting to examine brand image on the product level rather than store image what Orth and Green (2009) did with success. This research contributed to the aspect of

Utifrån vårt syfte, att undersöka en väl fungerande arbetsplats för att få fram talande exempel på vad som kan anses vara positivt och vad som kan utgöra positiva avvikelser, har

För att lyckas i arbetat med att göra området ännu mer attraktivt både för befolkningen men också för verksamhetsutövare kan kommunen anlägga en eller flera

Anledningen till att inte några breda gröna korridorer sparas i eller igenom området eller att en grön korridor sparas mot befintlig bebyggelse är att det inte

Syftet med examensarbetet är att genom en tillämpning av de strategier för ett hållbart stadsbyggande som slås fast i översikt- splanen för Västerås tätort identifiera

För det första handlar det om mekanismer som är klass-, status-, professions- och genusstyrda och som lett till att vissa hantverk inte har setts som tillräckligt