Mia Tiderman WSP Astrid Fernström
WSP A C Malmberg WSP 2010-08-23
Handläggare (beställare)
Per Gustafsson
Granskad (beställare)
Leif Axelsson
Godkänd (beställare)
Gunnar Hammar
Senaste revidering / datum
-
NYNÄSHAMN – (VÄSTERHANINGE)
NYNÄSBANAN
Nynäsgård Mötesspår Bandel 477 GI
JÄRNVÄGSPLAN
KAP 1 PLANBESKRIVNING
Sammanfattning ... 5
1. Planbeskrivning ... 8
1.1. Projektbeskrivning ...8
1.1.1. Bakgrund, syfte och mål med projektet...8
1.1.2. Planens omfattning samt avgränsningar ...9
1.1.3. Tidigare utredningar och beslut ...9
1.1.4. Kommunala planer och annan reglering av markanvändningen... 11
1.1.5. Nuvarande anläggning och trafikering... 12
1.1.6. Påverkan på riksintressen... 13
1.1.7. Samhällsekonomi... 13
1.2. Planprocessen ... 13
1.2.1. Lagstiftning... 13
1.2.2. Planeringsprocess enligt lagen om byggande av järnväg... 14
1.3. Planerad järnvägsutbyggnad ... 15
1.3.1. Planerad anläggning ... 16
1.3.2. Miljöåtgärder... 20
1.3.3. Markanspråk med motiv... 23
1.4. Effekter av den föreslagna järnvägsanläggningen... 24
1.4.1. Järnvägsspecifika effekter ... 24
1.4.2. Restid och resandekomfort ... 24
1.4.3. Spårkapacitet... 24
1.4.4. Fler resenärer ... 24
1.4.5. Trafiksäkerhet ... 24
1.4.6. Effekter på fastigheter ... 24
1.5. Underlagsmaterial... 24
Medverkande
Leif Axelsson, delprojektledare Per Gustafsson, delprojektledare Tommy Bågling, projekteringsledare
WSP
Ann-Catrin Malmberg, uppdragsledare Stefan Andersson, ansvarig järnvägsplan
Astrid Fernström, biträdande ansvarig järnvägsplan Tony Andersson, handläggare ritningar
Nils Risberg, handläggare ritningar och datasamordnare Bengt Eriksson, ansvarig miljökonsekvensbeskrivning
Mia Tiderman, handläggare järnvägsplan/ granskare miljökonsekvensbeskrivning Eva Åberg, ansvarig gestaltningsprogram
Daniel Larsson, Illustratör Lina Sofia Engström, Illustratör Sofia Dahlbäck, Illustratör
Utställning
Utställningsplats
Järnvägsplanen är utställd 30 augusti - 20 september 2010. Information om mötesspårsutbyggnaden i Nynäsgård finns under utställningsperioden vid:
Nynäshamns Bibliotek, Stadshusplatsen 3, Nynäshamn
Trafikverkets kontor i Sundbyberg, Landsvägen 50 A, Sundbyberg Kommunhuset i Nynäshamns kommun, Stadshusplatsen 1, Nynäshamn
Där kommer det bl.a. att finnas blädderexemplar av planbeskrivningen, miljökonsekvensbeskrivningen, gestaltningsprogrammet och ritningar.
De går också att läsa på eller ladda ner från www.trafikverket.se/nynasbanan
Frågor och synpunkter
Om du har några frågor eller synpunkter är du välkommen att vända dig till:
Per Gustafsson, delprojektledare Trafikverket, 08-762 29 39, 070-230 50 12 Tommy Bågling, projekteringsledare Trafikverket, 08-762 54 17, 070-256 36 82
Synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen och järnvägsplanen skall ha lämnats senast 22 september 2010. Synpunkterna märks med ”Utställning Järnvägsplan Nynäsgård, Diarienr ”TRV 2010/49445” och sänds till:
Trafikverket Registratorn 172 90 Sundbyberg
Sammanfattning
Projektet
Denna järnvägsplan avser en ny mötesspårsutbyggnad vid Nynäsgård station i Nynäshamns kommun.
Nynäsbanan sträcker sig från Älvsjö i norr till Nynäshamn i söder. Nynäsbanan är utbyggd till dubbelspår mellan Älvsjö och Västerhaninge. Sträckan Västerhaninge – Nynäshamn är däremot enkelspårig och tågmöten sker i dagsläget endast vid mötesstationer i Ösmo, Segersäng, Hemfosa och Tungelsta samt vid slutstationen Nynäshamn.
Mötesspårsutbyggnaden i Nynäsgård ökar mötesmöjligheterna för tågen längs Nynäsbanan söder om Ösmo.
På så sätt kan kapaciteten öka och störningskänsligheten minska. Ombyggnaden innebär att station Nynäsgård utformas med två spår för pendeltågen och två sidoplattformar.
Två nya plankorsningar för gång- och cykeltrafik anläggs, en vid plattformens södra ände och en vid plattformens norra ände, båda plankorsningarna förses med skyddsbom. Från gång- och cykelvägsbron, parallellt med Nynäsvägen norr om stationen, planeras två gång- och cykelvägar som ansluter var sin plattform.
Inga nya planskilda korsningar byggs på sträckan. Den befintliga planskilda korsningen norr om plattformen, som utgörs av en vägbro för riksväg 73 kommer fortsättningsvis att vara kvar.
Bullerskydd kommer att anläggas i enlighet med vad som redovisas i plankartan där även utbredning och höjd över RÖK (räls överkant) redovisas. Bullerskärmarna planeras utföras på östra sidan om spåret norr om stationen längs med Villagatan. Lokala bullerskyddsskärmar kommer att erbjudas tre fastighetsägare.
Nuvarande parkeringsyta som ligger inom området för plattformen kommer att delvis rivas. Nynäshamns kommun planerar att förlänga parkeringsytan söderut och bygga ut den till att motsvara nuvarande antal parkeringsplatser.
Miljöpåverkan
Till järnvägsplanen ingår en av länsstyrelsen godkänd miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samtliga åtgärder som anges i MKB:n är planerade att genomföras. Nedan listas åtgärderna i korthet. För utförligare beskrivning se MKB:n tillhörande järnvägsplanen, pärm 1, flik 04. Genomförandet ska garanteras genom att åtgärderna inarbetas i Trafikverkets miljörapport och i entreprenörers miljöplaner.
Projektet kommer inte att påverka något kulturvärde negativt. Järnvägsmuseets kulturhistoriskt värdefulla lokstall kommer att förbli intakt. Det ändrade läget för plattformarna vid stationen Nynäsgård medför en ny spårinfart för museets spåranläggning. Anläggandet av mötesspår innebär en återgång till ett stationsområde vid Nynäsgård med fler än ett spår. Stationen blir också mer accentuerad i omgivningen.
Inga riksintressen för naturmiljön, Natura 2000-områden eller naturreservat berörs av projektet. Inte heller några nyckelbiotoper eller naturvärden som är utpekade av skogsvårdsstyrelsen . Projektet berör inte några naturvärden som är utpekade i kommunens översiktsplan. Projektet kommer inte att ta någon värdefull naturmiljö i anspråk. Den växtlighet som riskerar att påverkas eller som kommer att påverkas är trivial och hyser inga naturvärden. Inventering är utförd 2010.
Efter att bullerskyddsåtgärder vidtagits beräknas samtliga bebyggda fastigheter utefter den aktuella sträckan få bullernivåer som ligger under gällande riktvärden. Efter projektets genomförande ska kontrollmätningar genomföras vid de fastigheter som kan befaras bli utsatta för bullernivåer nära eller över gällande riktvärden.
Godstrafik ska inte trafikera spårsträckan utan endast pendeltåg. Sträckan är inte särskilt känslig för vibrationer, då marken består av friktionsjord innehållande sand. Sanden är oftast grusig eller siltig och mäktigheten varierar längs med sträckan.
Vid passagen av den närmast liggande byggnaden, ICA Kvantum, kompletteras strömförsörjningen med s.k.
sugtransformatorer och återledare som läggs nära kontaktledningarna. Strömmarnas magnetfält tar ut varandra och det elektromagnetiska fältet reduceras. Inga ytterligare åtgärder bedöms vara nödvändiga.
Miljöåtgärder under byggtiden
Åtgärder mot miljöpåverkan under byggskedet, t.ex. drivmedelsspill kommer att finnas i beställarens miljöprogram. Om idag okända markföroreningar skulle påträffas, t ex vid schaktning, kommer tillsynsmyndigheten (miljöförvaltningen) att informeras och nödvändiga åtgärder att vidtas. Projektet beräknas därmed inte leda till någon försämring av mark- och vattenförhållanden.
Träd som står för nära järnvägen kan falla och skada kontaktledningen och/eller blockera spåret. För att säkerställa att inga träd faller över järnvägsanläggningen avser Trafikverket att avverka ett fåtal träd som står nära järnvägen. Inom detaljplanelagt område och vid hävdad tomtmark utanför detaljplan bildas inga servitut för trädsäkring. Trafikverket diskuterar i dessa fall lämpliga åtgärder med berörda fastighetsägare
Provisoriska arbetsvägar och mark för tillfälligt nyttjande kommer i mindre omfattning att anläggas i anslutning till den befintliga hållplatsen i Nynäsgård för transporter och byggande. Så långt möjligt bör in- och uttransporter av massor till byggarbetsplatsen samordnas så att antalet transportrörelser minimeras.
Möjligheten att använda järnvägen för transporter av material, ballast, tyngre arbetsfordon m.m. bör beaktas.
Gällande riktlinjer för byggbuller ska innehållas. Markförhållandena är gynnsamma och det är inte aktuellt att använda starkt bulleralstrande byggmetoder, som t.ex. spontning och pålning. Några problem med vibrationsstörningar från järnvägen är inte kända. Med hjälp av försiktighetsmått och skyddsåtgärder bör störningarna kunna hållas på en acceptabel nivå, som t.ex. att utföra anläggningsarbeten som är bullriga under arbetstid, utbildning till all personal samt att kontrollprogram tas fram för kontrollmätningar under byggtiden. Som komplement till de miljökrav som gäller generellt för byggentreprenader bör, i samråd med tillsynsmyndigheten, projektspecifika miljökrav att tas fram för byggverksamheten. Bullerkrav på
entreprenörens maskinpark och byggmetoder ska ställas vid upphandling. Vid särskilt bullrande arbete informeras de kringboende i förväg av Trafikverket.
Genomförande och tidplan
Projektering genomförs 2009 och 2010 och byggstart kan ske tidigast våren 2011. Vissa smärre förarbeten innan byggstart omfattar förberedande järnvägsarbeten såsom signal, kontaktledningsarbeten och
kabelomläggningar. Anläggningsarbetena kommer att påbörjas med byggande av sidoplattform öster om befintligt spår, bullerskärmar längs Villagatan samt stödmurar.
Samtliga trafikpåverkande arbeten kommer att utföras i en samlad etapp.
Järnvägen stängs av under tolv veckor hösten 2011.
Figur 1 Nynäsbanan: delsträcka Västerhaninge – Nynäshamn.
Svart spår: befintlig järnväg, rött spår: planerade eller genomförda järnvägsutbyggnader.
1. Planbeskrivning 1.1. Projektbeskrivning
1.1.1. Bakgrund, syfte och mål med projektet
Bakgrund
Nynäsbanan är elektrifierad och utbyggd till dubbelspår mellan Älvsjö och Västerhaninge. Sträckan
Västerhaninge-Nynäshamn är däremot enkelspårig och tågmöten sker i dagsläget endast vid mötesstationer i Ösmo, Segersäng, Hemfosa och Tungelsta samt vid slutstationen Nynäshamn.
Att bygga ett mötesspår vid Nynäsgård är en av flera åtgärder som bedömts vara nödvändiga för att komma till rätta med de kapacitetsbrister som finns på Nynäsbanan. Banans brister och behovet av kapacitetsökning har behandlats i en förstudie1 som färdigställdes år 2004.
I den samlade kapacitetsförstärkning för Nynäsbanan ingår, utöver byggande av mötesspår, en partiell utbyggnad till dubbelspår på sträckan Tungelsta-Västerhaninge, plattformsförlängningar på samtliga stationer söder om Västerhaninge samt sammanslagningar respektive flyttningar av vissa stationer inom Nynäshamns stad.
Av dessa åtgärder har följande redan genomförts:
Samtliga plattformar har förlängts till 240 meter Mötesspår har byggts i Hemfosa och Segersäng
Nynäshamns station och stationen vid Nynäshamns färjeterminal har slagits ihop till en station, belägen vid småbåtshamnen, och heter Nynäshamns station.
Stationen vid Nynäs havsbad har flyttats norrut till området Estö/Gröndal och heter nu Gröndalsviken.
En järnvägsplan är dessutom upprättad för utbyggnad av dubbelspår på sträckan Tungelsta - Västerhaninge.
Projektering pågår och byggandet av en av två planerade planskilda vägkorsningar på sträckan beräknas påbörjas juli 2010.
De redan genomförda åtgärderna har minskat risken för störningar och köbildning och ger möjlighet till tätare trafik. Sedan augusti 2008 kan Nynäsbanans hela sträckning trafikeras med långa pendeltåg, men på grund av risk för störningar till hela pendeltågvägnätet trafikeras sträckan idag med s.k. kortpendeln med byte i Västerhaninge. Antalet resenärer på Nynäsbanan mellan Älvsjö och Nynäshamn har ökat kraftigt under senare år. Ett nytt mötesspår i Nynäsgård är ytterligare ett steg i den samlade kapacitetsförstärkningen av banan; Det är en viktig åtgärd för att ytterligare minska risken för trafikstörningar, öka punktligheten, och i en framtid kunna öka trafiken.
Lokaliseringen av Nynäsbanans olika mötesspår har studerats i en kapacitetsanalys2 som genomfördes av Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) år 2005 på uppdrag av Banverket. För sträckan mellan Ösmo och Nynäshamn har tre platser varit föremål för överväganden. Utöver Nynäsgård har även spårsträckor vid Björsta och Älgviken ingått i studien.
1Förstudie Nynäsbanan, Kapacitetsförstärkning, plattformsförlängning och mötesspår, Slutrapport oktober 2004, BRÖT PM 25/2004
2 Kapacitetsanalys av Nynäsbanan sträckan Nynäshamn - Västerhaninge, 2005-06-14, KTH
Av flera skäl har Nynäsgård befunnits vara den mest lämpliga lokaliseringen. Nynäsgård har, beaktat tågens faktiska gångtider, ett fördelaktigt läge med avseende på möjligheten att uppnå tidsvinster och att
upprätthålla en god tidshållning. Det är vidare fördelaktigt ur resenärssynpunkt om mötesspår kan förläggas vid station. Att invänta mötande tåg på någon plats utefter linjen kan upplevas mer besvärande än vid en station och om tåget står vid plattform finns möjlighet att låta passagerare stiga av tågen.
Syfte
Syftet med järnvägsplanen är att reglera detaljlokalisering och utformning av järnvägsanläggningen med de skyddsåtgärder som behövs med hänsyn till järnvägens omgivningspåverkan samt underlätta markåtkomst för järnvägsändamålet.
Syftet med järnvägsplanen för mötesspår i Nynäsgård är att förstärka kapaciteten på banan, minska störningar, öka punktligheten och i en framtid kunna öka trafiken.
1.1.2. Planens omfattning samt avgränsningar
Järnvägsplanen täcker en ca 1,2 km lång järnvägssträcka. I söder går järnvägsplanegränsen strax söder om järnvägsmuseet (km-tal 2+800) och slutar i norr ungefär i höjd med Smedens väg (km-tal 4+000).
Karta: Översikt över utredningsområdet.
1.1.3. Tidigare utredningar och beslut
Nedan följer en lista över några av de utredningar som tagits fram med anledning av projketet:
Nynäsbanan delen Nynäshamn – Västerhaninge, fördjupad idéstudie, SL 2002 Nynäsbanan, 30-minuters trafik till Nynäshamn, SL 2002
Buller- och vibrationsutredning Nynäsbanan söder om Västerhaninge inom Haninge kommun, Banverket Östra Banregionen 2001
Buller- och vibrationsutredning Nynäsbanan söder om Västerhaninge inom Nynäshamns kommun, Banverket Östra Banregionen 2001
Idéstudie utökad kapacitet på Nynäsbanan Västerhaninge – Nynäshamn, BRÖT PM Banverket Östra Banregionen 2000
Nynäsbanan i framtiden, Nynäsbanans roll i det framtida järnvägsnätet i Mälardalen, TRANSEK på uppdrag av Nynäshamns kommun 1995
Förstudie Nynäsbanan, kapacitetsförstärkning på sträckan Nynäshamn - Västerhaninge, Slutrapport oktober 2004, Banverket Östra Banregionen.
Kapacitetsanalys av Nynäsbanan sträckan Nynäshamn – Västerhaninge, Slutrapport oktober 2004, Banverket Östra Banregionen.
Kapacitetsanalys av Nynäsbanan sträckan Nynäshamn – Västerhaninge, 2005-06-14, KTH PM Plattformsförlängning Västerhaninge – Nynäshamn.
Spårteknisk förstudie plattformsförlängningar Nynäshamn – Västerhaninge, 2006-03-31, WSP, på uppdrag av Banverket
1.1.4. Kommunala planer och annan reglering av markanvändningen
Järnvägsanläggningen och översiktsplanen
För kommunen i sin helhet gäller ”Översiktsplan för Nynäshamns kommun” från 1991. Ombyggnaden av Nynäsgårds station har stöd i kommunens översiktsplan. Enligt översiktsplanen bör områdena kring stationerna ges en högre status genom bl.a. ny bebyggelse och även genom upprustning och förbättring av stationerna.
Av översiktplanen framgår att området öster om stationen som idag mestadels hyser garage och
förrådsbyggnader är avsatta för framtida bebyggelseförtätning. Området är enligt översiktsplanen tänkt att få blandad bebyggelse. Översiktsplanen anger också att en större del av området kring Nynäsgårds lokstallar bör avsättas för järnvägsmuseets verksamhet. Ett reservat för en framtida buss och gång- och cykelbro över järnvägen finns i höjd med de nya plattformarnas södra ändar.
Järnvägsanläggningen och detaljplaner
Järnvägen ligger inom detaljplan (stadsplan från 1954) från ca 100 m söder om Nynäsvägen till ca 50 m norr därom. Banans fortsatta sträckning norrut omfattas också av en äldre plan (stadsplan från 1948). I båda dessa planer är marken avsatt för järnvägsändamål. I övrigt är det berörda järnvägsområdet inte detaljplanelagt.
Marken utanför järnvägsområdet är däremot till största delen detaljplanelagd. Området närmast öster om stationsområdet är idag planlagt för garageändamål (stadsplan från 1959).
Förändringarna av spårlägen och tillkommande plattformar ryms i huvudsak väl inom de områden som är avsatta för järnvägsändamål i de detaljplaner som gäller för stationsområdet och norrut. Avståndet från plangräns till järnväg för detaljplaner utanför det nuvarande järnvägsområdet är så stort att planerna inte berörs av de planerade spår- och plattformsförskjutningarna.
Järnvägsanläggningen och områdesbestämmelser Det finns inga områdesbestämmelser inom området.
Skyddsföreskrifter
Det finns inga skyddsföreskrifter inom området.
1.1.5. Nuvarande anläggning och trafikering
Anläggning
Station Nynäsgård består idag av ett enkelspår med en sidoplattform på spårets västra sida. Stationshus saknas. Väderskydd finns placerade på plattformen. Strax söder om stationens södra plattformsände finns en spåranslutning till en museijärnväg vid Nynäsgårds lokstallar.
Korsande och parallella vägar
En gång- och cykelpassage över spåret finns i plattformens södra ända. Passagen är försedd med bommar. I anslutning till stationen finns en mindre bilparkering samt uppställningsytor för cykel. Närmsta
busshållplatser ligger på cirka 100 m avstånd vid Backluravägen respektive vid Kullstaplan utefter Nynäsvägen, norr om Nynäsgårds station. I norra ändan av plattformen går riksväg 73 Nynäsvägen på bro över spåret. Parallellt med bron ligger en gång- och cykelbro.
Geotekniska förutsättningar
Enligt provtagningar längs med den planerade plattformen så utgörs området huvudsakligen av friktionsjord innehållande sand. Sanden är ofta grusig eller siltig och vars mäktighet varierar längs med sträckan.
Kompletterande undersökningar behövs i nästa skede för föreslagen stödmur, t.ex. gabionmur, mellan sektion km 2+980 – 3+170 och för bullerskärmen mellan sektion km 3+515 – 4+000.
Trafikering
Enkelspåret mellan Västerhaninge och Nynäshamn trafikeras idag av 74 persontåg (pendeltåg) per dygn.
Mötesspåret kommer inte att medföra ökad trafik på kort sikt. Allteftersom fler kapacitetshöjande åtgärder genomförs, som till exempel utbyggnad av partiellt dubbelspår, kan dock trafiken förväntas öka. Det går inga godståg idag. Framtida planer för Norvik kommer inte att leda till godstrafik förbi Nynäsgård.
I dagsläget har SL en trafikering med 30-minuterstrafik hela dagen, med ett till två extra snabbpendeltåg i rusningstrafik.
Miljöstörningar
Samtliga bostadshus utefter järnvägen norr om Nynäsvägen samt en handfull fastigheter söder om sträckan är idag utsatta för maximala bullernivåer som överstiger eller tangerar 70 dB(A).
Marken där mötesspårsutbyggnaden är planerad är sannolikt inte förorenad. Historiska utsläpp till mark och vatten från järnvägen bör ha varit begränsat till spill av t.ex. smörjoljor från lok och vagnar samt föroreningar från impregnerade träslipers.
1.1.6. Påverkan på riksintressen
Nynäsbanan är ett område av riksintresse för kommunikationer enligt 3 kap. 8 § miljöbalken. Inga andra områden av riksintresse är berörda av projektet. Projektet förväntas leda till att de funktioner som utgör grund för riksintresseutpekandet vidmakthålls och förstärks.
1.1.7. Samhällsekonomi
Utställning
I Förstudie Nynäsbanan har bl.a. den samhällsekonomiska bedömningen av elva olika utredningsalternativ utretts. Utredningsalternativ 10 (UA10) innehåller nya mötesstationer i Nynäsgård, Björsta, Segersäng och Hemfosa.
Följande nominella och samhällsekonomiska anläggningskostnader (korrigerade med skattefaktorer) samt samhällsekonomiska effekter har beräknats. Om de samlade samhällsekonomiska effekterna (under 60 år) överstiger de samhällsekonomiska kostnaderna gör samhället en vinst. De beräknade effekterna är
tidtabellsberoende och kan påverka utredningsalternativens lönsamhet.
UA 10 uppnår ett resultat där nyttorna täcker 91 % av den samhällsekonomiska byggkostnaden, medan inget av de övriga alternativen har nyttor som motiverar mer än 39 % av kostnaden. I de beräkningsbara effekterna ingår dock ej de nyttor som följs av att banan bättre kan hantera störningar samt att banan medger möjlighet till godstrafik.
1.2. Planprocessen
1.2.1. Lagstiftning
Lagen om byggande av järnväg
Planering av järnväg följer en process som regleras i Lagen om byggande av järnväg (SFS 1995:1649).
Processen drivs av Trafikverket men både allmänheten, intresseföreningar, länsstyrelser och kommuner m fl har möjlighet att påverka. Syftet med planeringsprocessen är att den ska ge Trafikverket ett bra underlag, garantera samordning med andra aktörers planering och ge goda möjligheter till insyn och påverkan för dem som berörs.
Planeringsprocessen inom Lagen om byggande av järnväg redovisas mer utförligt i kapitel
”Planeringsprocess enligt Lagen om byggande av järnväg”.
Miljöbalken
Den centrala miljölagstiftningen är samlad i Miljöbalken (SFS 1998:808). Den ska tillämpas så att:
människors hälsa och miljön skyddas mot skador och oegentligheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan,
värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, den biologiska mångfalden bevaras,
mark, vatten och fysik miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt god hushållning tryggas, och
återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.
Plan och bygglagen
Plan- och bygglagen (SFS 1987:10) reglerar bland annat detaljplaneläggning som blir aktuellt vid byggande av järnväg. En järnväg får inte byggas i strid mot gällande detaljplan. Detaljplaner ansvarar berörd kommun för.
Väglagen
Väglagen gäller för planering och byggnation av det statliga vägnätet. Lagen behöver tillämpas om allmänna vägar ska byggas i samband med förändringar av järnvägen.
1.2.2. Planeringsprocess enligt lagen om byggande av järnväg
Planeringsprocessen består av några väldefinierade skeden, där arbetet successivt fördjupas från översiktliga studier till detaljprojektering och där resultaten från ett skede ger utgångspunkterna för nästa.
Förstudie
Under förstudien inventeras förutsättningar kring aktuell bana. Tänkbara lösningar studeras för att bedöma vilka som är genomförbara med rimliga konsekvenser för funktion, miljöpåverkan, ekonomi, teknik m.m.
och därför intressanta att studera vidare.
Trafikverket samråder med berörd allmänhet, organisationer och myndigheter. Efter samrådet ska länsstyrelsen bedöma om projektet kan antas få en betydande miljöpåverkan. Därefter fattar Trafikverket beslut om den fortsatta planeringen.
Länsstyrelsen i Stockholms län har med anledning av förstudien 2003-07-10 beslutat att projektet – kapacitetsförstärkning på Nynäsbanan Nynäshamn – Västerhaninge, kan antas medföra betydande
miljöpåverkan. Länsstyrelsens beslut, motivering och rekommendation till fortsatt arbete redovisas i bilaga pärm 1, flik 8.
De berörda kan närhelst under planeringsprocessen yttra sig om Trafikverkets pågående arbeten. Eventuella överklaganden av Trafikverkets beslut i förstudien kan ske först i samband med fastställelse av
järnvägsplanen.
Järnvägsutredning
I arbetet med en järnvägsutredning prövas, analyseras och utvärderas åtgärder som identifierats i förstudien.
Syftet med utredningen är att ta fram ett underlag för beslut om vilken åtgärd som är den mest lämpliga och ska studeras vidare i järnvägsplan. I järnvägsutredningen ingår en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som ska godkännas av länsstyrelsen.
För järnvägsanläggningar som är mer än fem kilometer långa och som ska trafikeras av fjärrtrafik föreskriver Miljöbalken 17 kap att regeringen ska pröva tillåtligheten. Järnvägsutredningen ligger till grund för denna prövning. Om regeringen ger tillåtlighet till en spårutbyggnad kan utbyggnaden inte hindras utan bara modifieras genom andra myndighets- eller domstolsbeslut.
Järnvägsutredning kan uteslutas om alternativa lösningar saknas och då efterföljs förstudien direkt av järnvägsplanen istället. Så är fallet med Nynäsgård. Ingen järnvägsutredning har tagits fram för Nynäsgårds mötesstation. Det behövs inte heller någon särskild tillåtlighetsprövning av regeringen.
Järnvägsplan
Det pågående arbetet med att ta fram en järnvägsplan inleddes år 2010, och är det sista skedet i den lagreglerade planeringsprocessen. I järnvägsplanen bearbetas och utformas den valda lösningen i detalj. I planen preciseras bland annat hur mycket mark som behövs till anläggningen och hur det är tänkt att genomföra projektet. Med stöd av järnvägsplanen löses frågor om hur marken ska göras tillgänglig och hur eventuella intrång regleras. Även järnvägsplanen ska innehålla en MKB.
I järnvägsplaneprocessen har de berörda möjlighet att påverka. Det sker framför allt i samband med
samrådsskedet och utställningen då synpunkter på järnvägens förändringar kan lämnas. Järnvägsplanen ställs ut tillsammans med miljökonskvensbeskrivningen (MKB).
Parallellt med järnvägsplanen tar Trafikverket fram en systemhandling för järnvägsanläggningen.
Systemhandlingen är den tekniska redovisningen av järnvägsutbyggnaden där syftet är att beskriva alla väsentliga funktionella, tekniska, ekonomiska, miljötekniska, gestaltnings- och organisatoriska lösningar för investerings- och reinvesteringsobjekts fortsatta projektering och byggande. Dessa lösningar ska
överensstämma med de beslutade funktionskraven i tidigare utredningar.
Järnvägsplanen kommer att fastställas av Trafikverket. Fastställelsen kungörs i tidningar och delges berörda per brev.
Efter fastställelsen finns möjlighet att överklaga beslutet till regeringen. Överklagan ska ske inom tre veckor från det att den klagande fick beslutet. Rätt att överklaga beslutet har ”den som beslutet angår”, dvs. de som är upptagna i fastighetsägarförteckningen och kommun, trafikhuvudmän och regionplaneorgan. Överklagan sker hos Trafikverket som sedan lämnar över detta till regeringen. Även regeringsbeslutet kan överklagas.
Om inga överklaganden kommer in vinner järnvägsplanen laga kraft.
Bygghandling
Efter järnvägsplaneskedet tas bygghandlingar fram, vilket innebär en ytterligare detaljering av anläggningens utformning och arbetets utförande. Samtidigt löper en process med eventuella miljöprövningar, t.ex. tillstånd för vattenverksamhet eller hantering av förorenade massor.
1.3. Planerad järnvägsutbyggnad
1.3.1. Planerad anläggning
Nuvarande sidoplattform byts mot två 240 m långa sidoplattformar vilka placeras cirka 50 m söderut i förhållande till dagens plattformsläge. De nya sidoplattformarna erbjuder resenärerna bättre tillgänglighet till plattformarna genom att anslutningsvägar byggs fram till plattformarna i bägge ändar. Gång- och cykelvägar över spåren anordnas i vardera ändar av plattformarna varifrån de båda plattformarna kan nås; Korsningarna förses med bommar. Som följd av det ändrade läget för plattformarna byggs en ny anslutning till
museijärnvägens spåranläggning.
I samband med projektets genomförande kommer möjligheten att anlägga bullerskydd för den spårnära bostadsbebyggelsen vid Villagatan att föreslås.
Det har studerats översiktligt hur stationen kan utformas om hela Nynäsbanan byggs ut till dubbelspår. Vid en sådan framtida utbyggnad har antagits att sträckan Nynäshamn – Nynäsgård förblir enkelspårig och att utbyggnaden norrut görs genom att ett nytt spår läggs väster om befintligt spår. Den nu aktuella
ombyggnaden genomförs så att spårgeometrin är förberedd för framtida dubbelspår norrut.
Det befintliga spåret flyttas en aning i sidled på vissa delar av sträckan för att ge plats för det tillkommande spåret. För järnvägsanläggningen byggs också ny kontaktledning och nödvändiga signalanordningar. Den nuvarande sidoplattformen rivs och ersätts. De nya plattformarna utrustas med plattformstak, bänkar, belysning m.m.
De tillkommande spåren dimensioneras för en största axellast (STAX) på 22,5 ton, eftersom godstrafik inte kommer att bli aktuellt3.
Ingen förändring av banans största tillåtna hastighet (STH) är planerad.
Spår och växlar
Utbyggnaden norrut görs genom att ett nytt spår läggs väster om befintligt spår. Den nu aktuella ombyggnaden genomförs så att spårgeometrin är förberedd för framtida dubbelspår norrut.
3 Övergripande beskrivning, dokumentnummer 2745-00-010, datum 2009-10-22
Båda spåren
Mötesspåren ska utgöras av skarvfritt spår med ny räl. Spåren byggs på betongsliprar och dimensioneras för 22,5 tons axellast4.
Museijärnvägen, västra spåret
Demonterat material från det västra spåret återanvänds.
Växlar
Fyra nya växlar krävs varav två ansluter till järnvägsmuseets spår.
Geotekniska åtgärder
Terrasseringsarbeten för grundläggning av plattformselement kommer till stor del att bedrivas inom befintligt spårområde och befintligt ballastlager5.
Grundvattenförhållanden
Vid km 3+460, har en grundvattenyta uppmätts (datum 2006-03-10) på nivån +18 vilket är ca 3 m under markytan.
Markförhållanden
Nya spår och spåröverbyggnad anläggs inom delsträckan. Nya spår kommer att ligga i jordschakt och inom vissa delavsnitt erfordras murar för att ta upp nivåskillnaden mellan bandel och anslutande mark.
Enligt provtagningar längs med den planerade plattformen så utgörs området huvudsakligen av friktionsjord innehållande sand. Sanden är ofta grusig eller siltig och vars mäktighet varierar längs med sträckan.
Kompletterande undersökningar behövs i nästa skede för gabionmuren mellan sektion km 2+980 – 3+170 och för bullerskärmen mellan sektion km 3+515 – 4+000.
Karta med föreslagna åtgärder
Ledningar
Befintlig kontaktledningsanläggning inklusive stolpar för befintligt spår rivs. Efter rivning av
kontaktledningsstolpar och tillhörande fundament skall mark återställas. Ny kontaktledning med fundament och stag byggs för de nya spåren.
Ledningar byts ut alternativt läggs om på vänstra sidan av spåret vid km 1+635 – 2+554 och förläggs på den högra sidan mellan km 2+554 – 3+190, km 3+482 – 6+056 och km 3+482 – 3+626.
Tvärkanalisationer förläggs vid km 3+061, 3+165, 3+188, 3+482, och 3+758. Under befintligt spår vid km 3+946, 2+554, 4+518, 4+874, 4+947 och 6+056. Tvärgående kanalisation för anslutning från SL:s
teknikbyggnad till de bägge plattformarna vid km 3+278.
Ledningsarbeten förutsätts kunna genomföras under tågfri tid utan temporära förstärkningsåtgärder.
Vägar, plankorsningar och planskilda korsningar
Två nya plankorsningar för gång- och cykeltrafik anläggs, en vid plattformens södra ände vid km 3+195 (vid den södra änden av plattformen) och en vid plattformens norra ände vid km 3+470 (vid den norra änden av plattformen), båda plankorsningar förses med skyddsbom. Den skyddsbom som finns vid km 3+267 rivs.
Anslutande vägar har maxlutning 5 %.
Från gång- och cykelvägbron parallellt med Nynäsvägen norr om stationen planeras två gång- och cykelvägar som ansluter var sin plattform. Båda gång- och cykelvägarna har trappor.
Befintlig planskild korsning vid km 3+508 som utgörs av en vägbro för Rv 73 blir kvar.
Inga nya planskilda korsningar byggs på sträckan. Den befintliga planskilda korsningen vid km 3+508 som utgörs av en vägbro för riksväg 73 kommer fortsättningsvis att vara kvar.
Nuvarande parkeringsyta som ligger inom området för plattformen kommer att delvis rivas. Parkeringsytan förlängs söderut och byggs ut till att motsvara nuvarande antal parkeringsplatser.
Gång- och cykelbanor
Inga gång- och cykelbroar planeras att byggas på sträckan.
Vägbroar
Inga vägbroar planeras att byggas på sträckan.
Järnvägsbroar
Inga järnvägsbroar planeras att byggas på sträckan.
Omläggning av allmänna vägar
Inga omläggningar av allmänna vägar är aktuella för projektet.
Omläggning av större vattendrag och ledningar
Inga omläggningar av större vattendrag eller ledningar är aktuella för projektet.
Utformningsalternativ
Möjligheten att bygga den nya mötesstationen i Nynäsgård med en mittplattform istället för med två sidoplattformar har studerats. Denna lösning har emellertid inte valts eftersom tillgängligt utrymme under vägbron för Nynäsvägen och den parallella gångbron inte tillåter ett tillräckligt spåravstånd. För att plattformen ska få en normenlig bredd i dess norra del skulle det krävas att båda broarna byggdes om. På grund av dessa fysiska begränsningar, utformas den nya mötesstationen med sidoplattformar, trots att sådana är något sämre än mittplattform ur resande- och tågdriftssynpunkt.
1.3.2. Miljöåtgärder
I järnvägsplanen ingår en av länsstyrelsen godkänd miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samtliga åtgärder som anges i MKB:n är planerade att genomföras. Nedan listas åtgärderna i korthet. För utförligare
beskrivning se MKB:n tillhörande järnvägsplanens, pärm 1, flik 04. Genomförandet ska garanteras genom att åtgärderna inarbetas i Trafikverkets miljörapport och i entreprenörers miljöplaner.
Stadsbild och landskapsbild
Järnvägsanläggningen ska utföras i enlighet med järnvägsplanens gestaltningsprogram, se pärm 1, flik 2.
Kulturmiljö
Som följd av det ändrade läget för plattformarna byggs en ny spårinfart till museijärnvägens spåranläggning.
Detta inverkar dock inte på det kulturhistoriskt värdefulla lokstallet. Järnvägens sträckning förbi lokstallarna förblir intakt.
Anläggandet av mötesspår innebär en återgång till ett stationsområde vid Nynäsgård med fler än ett spår.
Stationen blir också mer accentuerad i omgivningen.
Sannolikheten för att hittills okända fornlämningar skulle finnas inom området är låg.
Naturmiljö
Inga riksintressen för naturmiljön, Natura 2000-områden eller naturreservat berörs av projektet. Inte heller några nyckelbiotoper eller naturvärden som är utpekade av skogsvårdsstyrelsen . Projektet berör inte några naturvärden som är utpekade i kommunens översiktsplan.
Projektet kommer inte att ta någon värdefull naturmiljö i anspråk. Den växtlighet som riskerar att påverkas eller som kommer att påverkas är trivial och hyser inga naturvärden.
Rekreation och friluftsliv
Inga åtgärder kommer att vidtas då inga särskilda värden berörs.
Buller
Bullerskydd kommer att anläggas i enlighet med vad som redovisas i plankartan. Lokala
bullerskyddsskärmar kommer att erbjudas en fastighetsägare vid Centralgatan, en fastighetsägare vid Nickstabadsvägen samt en fastighetsägare vid Sandtorpsvägen. Efter projektets genomförande ska
kontrollmätningar genomföras vid de fastigheter som kan befaras bli utsatta för bullernivåer nära eller över gällande riktvärden. Lokala bullerskärmar kan behöva kompletteras efter uppföljande bullermätningar.
Bullerskärmarnas utbredning och höjd över RÖK (räls överkant) planeras utföras på den östra sidan av spåret norr om stationen enligt nedan:
Km 3+515 – 3+820 2,5 m ca 300 m.
Km 3+820 – 3+880 2,0 m ca 60 m
Km 3+880 – 3+940 1,5 m ca 60 m
Km 3+ 940 – 4+000 1,0 m ca 60 m
Se även översiktskarta, illustrationsritningar och profilritningar.
För det ännu inte utbyggda bostadsområdet Nickstadalen II, söder om Nynäsgårds station på den västra sidan av spåret, har kommunen valt att tillåta högre bullernivåer än gällande riktvärden. Det blir därför inte aktuellt för Trafikverket att vidta några bullerskyddsåtgärder för denna tillkommande bebyggelse
Vibrationer
Godstrafik ska inte trafikeras på spårsträckan utan endast pendeltåg. Sträckan är inte särskilt känslig för vibrationer, då marken består av friktionsjord innehållande sand. Sanden är oftast grusig eller siltig och mäktigheten varierar längs med sträckan.
Elektromagnetiska fält
Vid passagen av den närmast liggande byggnaden, ICA Kvantum, kompletteras strömförsörjningen med sugtransformatorer och återledare som läggs nära kontaktledningarna. Strömmarnas magnetfält tar ut varandra och det elektromagnetiska fältet reduceras. Inga ytterligare åtgärder bedöms inte vara nödvändiga.
Ljusstörningar
Inga åtgärder kommer att vidtas utöver att bullerskydd byggs utefter banan.
Farligt gods
Ingen godstrafik ska trafikera sträckan och därmed behöver inga åtgärder vidtas.
Skredrisk
De föreligger ingen risk för skred.
Rasrisk
På den östra sidan av spåret söder om stationen och söderut vid ca km 2+980 till 3+170 anläggs en 190 meter
Vattenresurser
Inga vattentäkter berörs av projektet.
Masshantrering
Se avsnitt ”Miljöåtgärder under byggtiden”, delkapitel ”Masshantering”.
Miljöåtgärder under byggtiden
Vatten
Åtgärder mot miljöpåverkan under byggskedet, t.ex. drivmedelsspill kommer att finnas i beställarens miljöprogram. Om idag okända markföroreningar skulle påträffas, t ex vid schaktning, kommer tillsynsmyndigheten (miljöförvaltningen) att informeras och nödvändiga åtgärder att vidtas. Projektet beräknas därmed inte leda till någon försämring av mark- och vattenförhållanden.
Naturmiljö
Träd som står för nära järnvägen kan falla och skada kontaktledningen och/eller blockera spåret. För att säkerställa att inga träd faller över järnvägsanläggningen avser Trafikverket att avverka ett fåtal träd som står nära järnvägen. Inom detaljplanelagt område och vid hävdad tomtmark utanför detaljplan bildas inga servitut för trädsäkring. Trafikverket diskuterar i dessa fall lämpliga åtgärder med berörda fastighetsägare
Barriärer och friluftsliv Inga åtgärder kommer att vidtas.
Buller
Gällande riktlinjer för byggbuller ska innehållas. Markförhållandena är gynnsamma och det är inte aktuellt att använda starkt bulleralstrande byggmetoder, som t.ex. spontning och pålning.
Med hjälp av försiktighetsmått och skyddsåtgärder bör störningarna kunna hållas på en acceptabel nivå, som t.ex. att utföra arbetsuppgifter som är bullriga under arbetstid, sätta ut lokala skärmar som skydd för boende, utbildning till all personal samt att kontrollprogram tas fram för kontrollmätningar under byggtiden. Som komplement till de miljökrav som gäller generellt för byggentreprenader bör, i samråd med
tillsynsmyndigheten, projektspecifika miljökrav att tas fram för byggverksamheten. Bullerkrav på entreprenörens maskinpark och byggmetoder ska ställas vid upphandling.
Vibrationer
Markförhållanden är gynnsamma. Trafikverket behöver inte använda sig av byggmetoder som kan ge upphov till vibrationer.
Masshantering
Provisoriska arbetsvägar och mark för tillfälligt nyttjande kommer i mindre omfattning att anläggas i anslutning till den befintliga hållplatsen i Nynäsgård för transporter och byggande.
Val av transportvägar och tidsmässiga begränsningar ska regleras i entreprenörens miljöplan.
Så långt möjligt bör in- och uttransporter av massor till byggarbetsplatsen samordnas så att antalet
transportrörelser minimeras. Möjligheten att använda järnvägen för transporter av material, ballast, tyngre arbetsfordon m.m. bör beaktas.
1.3.3. Markanspråk med motiv
Utförandet av den nya järnvägsanläggningen medför bland annat att mark utanför befintligt järnvägsområde måste tas i anspråk för framtiden som permanent järnvägsmark eller tillfälligt nyttjande under byggtiden.
Markanspråken redovisas på plankartorna samt i fastighetsförteckningen.
Den mark som för framtiden avses utgöra permanent järnvägsmark (järnvägsfastigheten) överensstämmer till största del av omfattning och gränser med befintlig järnvägsfastighet. Några mindre justeringar av
järnvägsfastighetens gräns föreslås. Se plankarta i pärm 2, flik 4. Den mark som kommer att tillkomma järnvägsfastigheten ägs idag av kommunen. I gengäld får kommunen en del av infartsparkeringen i utbyte.
De områden som tas i anspråk som tillfälligt nyttjande under byggtiden avses inte bli järnvägsmark utan återgår efter byggtiden till nuvarande markanvändning.
I genomförandebeskrivningen finns mer information om fastighetsrättsliga frågor.
Permanent utnyttjande – äganderätt
Den mark som enligt järnvägsplanen ska tas i anspråk med äganderätt behövs för järnvägsanläggningen. Ett teknikhus, södra delen av den ena stödmuren och ett väderskydd på västra plattformen står på mark som idag tillhör kommunen.
I byte kommer kommunen att få den del av mark för kommunens planerade infartsparkering som idag tillhör Trafikverket. Totalt tas 289 m² i anspråk med äganderätt, fördelat på två kommunägda fastigheter.
Områdenas läge och omfattning framgår närmare av planritningarna. Fastigheter som berörs framgår av fastighetsförteckningen.
Permanent utnyttjande – servitutsrätt
Norr om Nynäshamns bageri väster om spåren behöver Trafikverket kunna köra med fordon fram till ett teknikhus invid järnvägen av drift- och underhållsskäl. Ett servitut tillskapas som ger Trafikverket rätt att ta väg över fastigheten Mejseln 26 och fram till teknikbyggnad. Servitutet är olokaliserat, dvs. fastighetsägaren kan anvisa en lämplig körväg inom fastigheten.
Omfattningen framgår närmare av plankartorna. Fastigheten som berörs framgår av fastighetsförteckningen.
Tillfällig nyttjanderätt
Vissa markområden kommer att behöva nyttjas tillfälligt under byggtiden. Utrymmen för anläggningsarbeten krävs. Etableringsområden behövs för uppställning av arbetsbodar och fordon respektive tillfälliga upplag av material och massor. Det finns behov av byggvägar för transporter och materiel fram till
järnvägsanläggningen. Vilka ytor som tillfälligt kommer att tas i anspråk redovisas i plankartorna.
Fastigheterna som berörs framgår av fastighetsförteckningen.
Totalt tas 11 469 m² i anspråk för tillfällig nyttjanderätt, fördelat på 4 fastigheter.
Inverkan på rättigheter i fastigheter
Rättigheter för ledningar inom järnvägsfastigheten framgår av fastighetsförteckningen.
Avyttring av järnvägsmark
1.4. Effekter av den föreslagna järnvägsanläggningen
1.4.1. Järnvägsspecifika effekter
Utbyggnad av ny mötesstation i Nynäsgård sker genom att ett nytt spår byggs bredvid det befintliga spåret på sträckan. Tåg som lämnar enkelspåret får högst tillåten hastighet (100 km/h), medan tåg som kör in på enkelspåret får en lägre tillåten hastighet (80 km/h).
1.4.2. Restid och resandekomfort
Byggandet av det nya mötesspåret i Nynäsgård kommer inte att medföra en kortare restid lokalt. Däremot kan det i kombination med andra åtgärder längs sträckan Västerhaninge – Nynäshamn bidra till att förkorta restiden.
1.4.3. Spårkapacitet
Att bygga ett mötesspår vid Nynäsgård är en av flera åtgärder som bedömts vara nödvändiga för att komma till rätta med de kapacitetsbrister som finns på Nynäsbanan. Banans brister och behovet av kapacitetsökning har behandlats i en förstudie1 som färdigställdes år 2004.
Byggandet av det nya mötesspåret kommer att medföra att punktligheten kommer att öka på sträckan Västerhaninge – Nynäshamn.
1.4.4. Fler resenärer
Bättre punktlighet för pendeltågen kommer att generera fler resenärer. En del av dessa resenärer antas ha använt sig av biltransporter. Överflyttningen av persontransporter från väg till tåg innebär mindre utsläpp av luftföroreningar och koldioxid samt färre bilolyckor.
1.4.5. Trafiksäkerhet
Två nya plankorsningar byggs med skyddsbom, en vid km 3+195 (vid den södra änden av plattformen) och en vid km 3+470 (vid den norra änden av plattformen). En trappväg planeras till den norra delen av
plattformen och från intilliggande gång- och cykelvägbro vid den norra änden av plattformen. Den skyddsbom som finns vid den södra änden av stationen vid km 3+267 ska rivas. Inga nya planskilda korsningar byggs på sträckan. Den befintliga planskilda korsningen norr om stationen vid km 3+508 som utgörs av en vägbro för riksväg 73 kommer fortsättningsvis att vara kvar.
1.4.6. Effekter på fastigheter
Järnvägsplanen innebär ett mindre markintrång på ett antal fastigheter. De flesta fastigheter som berörs ägs av kommunen, se avsnitt 1.3.4.
1.5. Underlagsmaterial
Följande underlagsmaterial finns tillgängligt på Trafikverket Investering Öst Stockholm Bana, 172 90 Sundbyberg.
Förstudie Nynäsbanan slutrapport, BRÖ 02-1868/SA20. (Finns även i pärm 1, flik 07.
Systemhandling Kapacitetsförstärkning, Nynäsbanan Nynäsgård Mötesspår Bandel 477 GI F09-14080/IN60.
I systemhandlingen ingår bl.a. följande tekniska beskrivningar:
Miljökonsekvensbeskrivning
Miljöutredning Gestaltningsprogram
Bullerutredning, ÅF Ingemansson 2010-08-23 Teknisk beskrivning Mark
Teknisk beskrivning Geoteknik Teknisk beskrivning Konstbyggnader Teknisk beskrivning Spåranläggningar Teknisk beskrivning Elkraftanläggningar
Teknisk beskrivning Kontaktledningsanläggningar Teknisk beskrivning Signalanläggningar
Teknisk beskrivning Teleanläggningar Teknisk beskrivning Kabelkanalisation
