Verksamheten i sammandrag .

(1)

POTE

(2)

Innehåll

Omslagsbilden

Sida

Verksamheten i sammandrag .

. . . .

. .

.

. . . .

.

. .

.

. . . .

.

. .

.

. .

.

. . . .

. . . . . . .

.

. . . .

. . .

2 VD kommenterar . . . . . . . . . . . . .

.

. .

. . .

.

. . .

.

. . . .

.

. .

.

. . . . . . . . . . . . . .

.

. . . . . . . . . . .

. ..

4 Läkemedelsdistributionen i Sverige ...

...

... ...

.. ··-·

6 Koncernen . . . . . . . . . .

. .

. . .

.

. .

.

. . . . . .

.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

.

. . . . . . .

.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Sortimentet . . . .

.

. . .

.

. . .

.

. . .

.

. . . . . . .

.

. . . . . . . . . . . . . . . . .

.

. 8

Personalen . . . . . . .

.

. . . . . . . .

.

. . . . . . . . . . . .

.

. . . . . . .

.

. . . . . . .

.

. .

.

. .

.

. .

8 Apoteken ... .... ... ....

...

... 9

Apoteken som informationskälla . . . . . . . . . .

.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . ..

10 Expediering av läkemedel på recept . . . . . . . . . . . . . . . .

.

. . . . 11

Apotekens roll i egenvården

...

.. ... ... ... ... .. ... 12

Andra insatser .. . ... . ...

.

... . ... .... ... . .... .... ... ... . .. . ... .... .... . ... . . .. 14

Apoteksbolagets Nämnd för Rationell Läkemedelsanvändning . . . 16

Läkemedelstillverkning

.

. . . . . . . . . . .

.

. . .

.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

.

. .

.

. .

.

. . .

.

. . . 17

Laboratorieverksamhet

. . .

.

. . . . .

.

. . .

. . . .

.

. .

. . .

.

. . . .

.

. . .

17 FÖRVALTNINGSBERÄ TIELSE

Apoteksbolaget

Försäljning .. ...

...

... ... ... ... ... 18

Resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. .

.

. .

. . . 19

Investeringar . . . . . . . . . . . . . . .

. . .

.

. . . . . . . . . . . . .

.

. . . . . . .

.

. . . . . . . . . 21

Personal . . . . . . . . .

.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

.

. .

.

. .

.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

.

. . . . . 22

Dotterbolagen

ADAAB ...

.

.... ... ... 23

Övriga dotterbolag . . . .

.

. . . . . . . . . .

.

. . . . . . .

.

. . . . . . . . . . .

.

. . . . . . .

.

. .

.

. 24

Koncernens resultaträkning .

.

. .

.

. .

.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

.

. . .

fS Koncernens balansräkning ... ... ... ... ...

...

26 Koncernens finansieringsanalys .

.

. . . .

.

. . . . .

.

. . . . . . . . . .

.

. .

.

. . . . . . . . .

.

. . . .

.

. . . . . . 28

Moderbolagets resultaträkning

. .

.

. . .

. .

.

. .

.

. .

.

. .

. . . . . . . . . .

.

. . . .

29 Moderbolagets balansräkning

.. ..

.. . . .. . .. .. .. . ..

.

.. .

.

.. . .. . . .. . .. ..

.

.. .. . .

. . . .

30 Mode rbolagets finansieringsanalys . . . .

. .

. . . . . . .

.

. . . . .

.

. .

.

. . . .

.

. . . . . . . . .

.

. . . . . . . . . . 32

Noter och kommentarer . . . . . . . . .

.

. . .

. .

.

. . . .

.

. .

. . . .

.

. . . . . . .

.

. .

.

. . .

.

. . . .

. . . 33

Utsikter för 1987 .... . ... .. . .. .. ... .. .

.. .. .. .. .. .. ..

.. .. .. .. .. .. . .. .. .. .. .. .. ..

.

37 Förslag till vinstdisposition

. . .

.

. . . .

.

. . . . . . . . .

.

. .

.

. .

.

. . .

. .

.

. .

37 Revisionsberättelse

...

.

38 Antal anställda i koncernen fördelade på kommuner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

.

. . 39

Apoteksbolaget och ADA under fem år ...

.

... ... 40

Apoteksbolaget har ca 12 000 anställda, varav 93% är kvinnor. Omslagsbilden är häm-

tad från apoteket Vasen i Göteborg. Grafisk formgivning, repro och tryck: Tryckindustri AB Solna 1987

Foto: BjörnEnström '

(3)

Apoteksbolaget Aktiebolag Arsredovisning 1986 o

Apoteksbolagets styrelse

Bertil Danielsson, bankdirektör, ordförande Monica Andersson, statssekr.

)Kerstin Beckman-Danielsson, apotekstekniker Arne Gadd, revisionsdirektör

Barbro Hammarström, apotekschef Jan O Karlsson, statssekr.

Ingemar Lindberg, enhetschef Walter Slunge, förbundsdirektör Jan-Erik Ögren, apotekschef

Suppleanter

Anita Bråkenhielm, överläkare Ulla Fredriksson, apotekstekniker Lars Hultstrand, departementsråd Stina Jacobsson, apotekare

Anne-Marie Wohlin, förbundssekr.

Revisorer

Doris Håvik, riksdagsledamot Birger Sonesson, aukt revisor

Revisorssuppleanter

Ingvar Eriksson, riksdagsledamot Karl-Gustav Giertz, aukt revisor

Direktion

Åke Hallman, VD Dag Johannesson Mats-Olof Ljungkvist J Lars G Nilsson Jan Nordenstam Hans Sarv Sven Ström Sven Wahlgren Barbro Westerholm

l

(4)

Verksamheten i sammandrag

Apoteksbolaget

Omsättnine

mkr 1986 1985 Forandnng%

Lakemedel root recept

4690

4 287 + 9,4

Forsalmmg. sluten vård

1257

1212 +

3,7

lakemedel utan recept

574 511

+12,3

F na handelsvaror

587 516

+13,8

Kostnadsfna forbruknmgsarttklar

och spec1aldcstmerade livsmedel 434

367

+18,3

Ovngt 113 131

-13,7

Summa 7655

7

024 ... 9,0

Resultat mkr 1986

1985

Roretsen 42,2

1, 0

Fastlghetsfor\'altrnngen 27,4 12,3

Fmans1e~la intakter och kostnader 27,5 57,9

ExtraordJI"ara kostnader

-108,9

Resurtat före bokslutsdispositioner

och skatt

- 11.8 71,2

Peraon•lochlöner

1986

1985

Antal anstalida 31/12

11978 12 031

Medelantal anstailda år:;arbetare

9731

9 635

LoMr

och andra ersattnmgar (m:u-)

till styrelse c~h verkstallande direktor 1,1

1,4

till ovnga anstalida 1168,2 l 061.9

lnvesterinpr

mkr 1986 1985

Ma~kmor och 1nventaner 77,7 94.5

Lokah11redm~

232

16,0

Byggnader

105,3

203,7

Mark 6,2

lnvestenngarfmanslerade v1a leasing 33,5

2

(5)

ADAAB

1986 1985

Omslttnin& mkr

4262

3949

- - - -

--~"""--·--·

Resultat mkr

Hesultat fore ursp?ssttoner och

skatt 33.7 45,8 Personal och löner

Medelantal anstalida årsarbetare

615 607

LonH

och andra ersattningar (mkr)

ttll styt el!:e och verkstallande drrektor

0,6

0,5

ttll O\r'rtga anstalida

64.7 58.1

Investeringar

mkr

lr.\·::~1errngar 82,4

13.8 Koncernen

1986 1985

Omsättnin1mkr

7652. 0 7 014,3

Resuttat mkr

RP.su!tat f'Xe bokslutsdtspositJoner

och ^sKatt

17.0 113,0

Personal

Mcdelanta! an:rtallda årsarbetare

10346 10 242

3

(6)

VD kommenterar

4 En målsättning för Apoteksbolagets verksamhet, som bl a kommer till uttryck i avtalet med staten är att i samverkan med hälso- och sjukvår- den medverka till en rationellläke- medelsanvändning och en rationell egenvård.

Det centrala för Apoteksbolagets arbete inom läkemedelsområdet är att arbeta för en god läkemedelsför- sörjning, följa upp läkemedelsan- vändningen och medverka i en kun- skapsförmedlning till olika mål- grupper om hur läkemedel bör an- vändas samt svara för en skälig pris- sättning.

statistik över läkemedelsanvänd-

ningen har under 1986 i ökande om-

fattning återförts till läkemedels- kommitteer, förskrivare och enskil- da forskare som använt den som ut- gångspunkt för urval av läkemedel, erfarenhetsutbyte och fortbildning

s-

aktiviteter. Med fullt utbyggd dato- risering av apoteken kommer bola- get att kunna ställa ett alltmer kom-.

plett material tillläkarnas förfogan- de.

Särskilda insatser har tillsam- mans med socialstyrelsen, lands- tingsförbundet och läkarkåren

gjorts för att öka distriktsläkarnas

kunskaper om läkemedel. Informa-:-:

tionen till allmänheten har vidare- utvecklats och som exempel kan nämnas att informationsbladet "In- formation om Din medicin", som

kompletterar den muntliga infor-

mationen vid receptexpeditionen, i

full skala har införts på apoteken i hela landet under 1986.

Under 1986 sjönk

försäljningen av läkemedel till såväl öppen som sluten vård, uttryckt i antal recipen

respekt

ive antal expeditioner.

Recipevolymen

i öppen vård har

även tidigare långsiktigt varit fallan-

de, medan däremot försäljningen till den slutna vården varit relativt

konst

ant eller något ökande.

Årets nedgång av försäljningsvo-

lymen i sluten vård kan delvi

s för- :

klaras av strejkerna inom sjukvår-

den, men också av ett alltmer ut-

brett och effektivt läkemedelskom-

mittearbete och en generellt sett

(7)

ökad medvetenhet hos läkarkåren om betydelsen av en rationellläke- medelsanvändning.

Fortsatt nedgång av antalet läke-

medelsexpeditioner kan väntas även för den närmaste perioden.

Dessutom kan en ökad tillgång på den svenska läkemedelsmarknaden av icke-original preparat ytterligare förändra bilden, då priserna för dessa normalt ligger avsevärt lägre än de för ursprungspreparaten. Un- der den närmaste 5-10-årsperioden kommer patenttiden för ett flertal

~läkemedel

med stor användning att

-

'löpa ut.

Det är viktigt att priser och kost- nader för läkemedel inte betraktas enbart utifrån ett företagsekono-

~

miskt perspektiv utan också ses i ett

-'samhällsekonomiskt sammanhang.

Förbättring av läkemedelsterapier och hantering av läkemedel kan av- sevärt minska kostnaderna inom vården och förkorta sjukskrivnings-

tiden. Sedan början av 1970-talet har den totala läkemedelskostna-

den ställd i relation till den samlade kostnaden för all hälso- och sjuk- vård, minskatfrån ca 11 till ca 8 pro- cent.

Under 1986lades grunden för en egenvårdssatsning som inleds under hösten 1987 i samverkan med den lokala hälso- och sjukvården. Den är att se som ett av Apoteksbolagets

i

--

bidrag till det förebyggande arbetet

·

- 'inom hälso- och sjukvården.

Under 1986 avslutades i huvud- sak uppförandet av de byggnader m m som ingått i de senaste årens

·j

omfattande investeringsprogram.

-

Apoteksbolagskoncernen har här- igenom fått nya och ändamålsenliga laboratorier och produktionsan- läggningar för läkemedel samt mo- derna distribunaler för partihan- delsverksamheten inom dotterbola- get AD A.

Nya laboratorier samt anlägg- ningar för läkemedelsproduktion har under året invigts i Malmö, Gö- teborg och Stockholm. I Malmö har även invigts nya lokaler för den par- tihandelsdistribunal som förser apoteken i södra Sverige med läke- medel. Detta investeringsprogram avslutas under 1987, då nya distri-

butionsanläggningar tas i bruk i Gö-

teborg och Stockholm.

Med de nya anläggningarna står bolaget väl rustat att ta sig an gamla och nya uppgifter inom läkemedels- försö

rjningens område. Inte minst

kommer en utbyggd hemsjukvård att kräva patientanpassad läkeme- delsservice och nya distributionsin- satser. Här, liksom i fråga om distri- butionen av t ex handikapphjälp- medel, kan bolaget bygga vidare på det transportkunnande m m som byggts upp kring hemdistributionen av bl a hjälpmedel vid inkontinens.

Under 1986 fortsatte det rationa- liseringsarbete som siktar till att un- der en femårsperiod öka produk- tiviteten i apoteksdriften med ca 7,5 procent. Den produktivitetsökning som kunnat uppnås under 1986 har i huvudsak tagits i anspråk för utbild- ning av all personal i datakunskap.

Apoteksbolagets pensionsstiftel- se kom genom riksdagsbeslutet i de- cember 1986 att omfattas av den s k engångsskatten på pensionsmedel.

skattekostnaden på 109 mkr be- lastar bolaget och redovisas i resul- taträkningen för 1986 som extraor- dinär kostnad. Före denna extraor- dinära kostnad uppgick resultatet i moderbolaget till 97 mkr.

5

(8)

Läkemedelsdistributionen i Sverige

6

Apoteks- ombud

Leverantör

ADA

(lakemedel) (Ovnga varor)

,. - 1,

l

-·- - --

.AIImänh.et Oppen vard

Leverantör

KO (Lakemedel)

Sjukhus

INDUSTRI

PARTIDISTRIBUTION

APOTEKSBOLAGET DETAUDISTRIBUTION

KUNDER

De läkemedel som säljs på den svenska marknaden är till 45%, räknat i varavärde, tillverkade av svensk läkemedelsindustri medan 55% kommer från utländska tillver- kare.

Läkemedlen distribueras via två partidistributionsföretag i Sveri-

ge, ADA och Kronans Droghandel

(KD). ADA som är dotterbolag till., Apoteksbolaget svarar för ca 78% J~

av distribuerat varuvärde. KD, som ägs av ett antal utländska läkeme- delsföretag, svarar för övriga ca 22%.

Apoteksbolaget har ensamrätt att driva apotek i öppen vård.

Fr o m juli 1987 driver Apoteksbo- laget på entreprenad samtliga sjukhusapotek i landet. Vid de flesta sjukhusen finns även expedition till allmänheten. De ca 800 apoteken kompletteras i glesbygdskommuner och på mindre orter, där underlag för en komplett apoteksservice sak-~~

nas, med ca l 200 apoteksombud. ""·

(9)

Koncernen

Apoteksbolaget AB

Apoteksbolaget AB ansvarar med ensamrätt för detaljhandel med lä- kemedel i Sverige. Bolagets uppgift är att ge läkemedelsservice, dvs att tillhandahålla läkemedel och kunskap om läkemedel samt att tillgo- dose kundernas behov av kompiet- terande varor och tjänster inom sjukvårds-, hälsovårds- och kropps- vårdsområdet.

Apoteksbolaget drivs i form av ett aktiebolag där 2/3 av aktierna ägs av staten och 1/3 av Apoteksbo- lagets Pensionsstiftelse.

ADAAB

Apoteksbolagets helägda dotterbolag ADA svarar för i varuvärde räk- nat ca 78% av den totala partilager- hållningen och distributionen av apoteksvaror

till

apoteken. ADA har distribunaler i Göteborg, Mal-

Apoteket Vasen i Göteborg, är ett av de apo- tek som under året varit föremål för en stor och omfattande ombyggnad. Under om·

byggnadstiden placerades sju kabiner på stålbalkar över Norra hamnkanalen, i närhe- ten av apoteks/oka/en. Apoteket flyttade in i

Apoteksbolaget äger och driver landets ca 800 apotek. Huvudkon- tor med centrala lednings- och servicefunktioner ligger i Stock- holm. Produktionsanläggningar och laboratorier finns i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. Vid produktionsanläggningarna tillverkas sådana förskrivna läkemedel som inte kan tillhandahållas i form av farmacevtiska specialiteter.

mö, Stockholm och Umeå. Läke- medel distribueras regionalt från dessa fyra orter. De kompletterande varorna distribueras från Stock- holm och förbrukningsartiklarna från Göteborg.

dessa under ca 5 månader och kunde på så sätt upprätthålla en god läkemedelsservice till sina kunder även under ombyggnadsti- den. Det ombyggda apoteket invigdes i de- cember 1986.

7

(10)

Sortimentet Läkemedel

På den svenska marknaden finns ca

2

700 s k farmacevtiska specialite-

t

er registrerade av socialstyrelsen.

Omkring 700 av dessa får säljas utan recept medan övriga är recept- belagda.

Kompletterande varor

Apoteksbolagets riktlinjer för val

av produkter inom området komp-

letterande varor är följande:

Personalen

Antalet anställda var i slutet av 1986 11 978 (12 031). 93%

är

kvinnor och andelen deltidsanställda är 70%.

Sammanlagt finns cirka 700 apo-

tekare, 3 000 receptarier och 6 200

apotekstekniker. Av de 781 st apo-

Apoteksinredning är föremål för ständigt ut- vecklingsarbete. Den s k snurran, här på apoteket Lärkan i Uppsala, innehåller de

mest frekventa läkemedlen lätt tillgängliga för att underlätta expeditionen.

Krav på inredningen till apotekens själv- valsdel är bl a att varorna skall kunna expo- neras på ett överskådligt och informativt sätt, som här på apoteket Gripen i Nyköping.

8 Produkterna skall ha

• naturlig apoteksanknytning

• kontrollerad och god kvalitet

• dokumenterad påstådd effekt

• klarlagda eventuella risker

• öppen innehållsdeklaration

• skäligt pris

Kostnadsfria förbruk- ningsartiklar

Kostnadsfria förbrukningsartiklar (hjälpmedel vid stomi eller urinin- kontinens samt diabetikernas tekni-

tekscheferna är 405 apotekare och 376 receptarier.

På grund av de förändrade krav som ställs i apoteksarbetet genom- gick receptarieutbildningen en över- syn i början av 80-talet. Som ett re- sultat av denna översyn kom det att etableras två vägar att erhålla recep- tarieexamen, dels en variant för dem som kommer direkt från gym- nasieskolan, dels en variant för vux- enstuderande. Skälet till den senare

är

att de som tidigare har apoteks- teknikerutbildning skall kunna kombinera högskolestudier med ar- bete: Utbildningens innehåll är

ska hjälpmedel) tillhandahålls av ApoteksbolageL På många apotek finns demonstrationsrum med sär- skilt utbildad personal för att ge kunderna råd och information kring dessa produkter. Inkontinensar-

tiklar, som ofta är stora och skrym-

mande, distribueras på kundens ön- skan direkt hem till kunden från ADA:s lager i Göteborg.

densamma oavsett utbildningsväg. r

Både apatekarutbildningen och

den kortare receptarieutbildningen sker vid Farmacevtiska

fakulteten i

Uppsala. Apotekare och receptari- er har rätt att expediera recept på eget ansvar.

Under 1986 skrevs avtal med de fackliga organisationerna om ut- nyttjande av förnyelsefondsmedlen.

Medlen tas i anspråk för bl a kurser i farmakologi samt stöd till formell apoteksteknikerkompetens, som underlag för fortsatta studier till re-

ceptarie.

--~~---

(11)

Apoteken

Landets ca 800 apotek är f

n organi-

serade i 54 apoteksgrupper. Beslut

har fattats att mjnska apoteksgrup-

pernas antal till ~3: A~oteksgrup

pens chef, som ttlhka ar ch e.~ på et~

av gruppens apotek, har ett overgn- pande ansvar för apoteksverksam- heten inom gruppen

. Gruppchefen

ansvarar bl a för effektiv samord-

ning av gruppens pe~sonal. I

övrigt samordnas t

ex den mterna och ex- terna

service- utbildnings-och re- dovisningsverksamheten.

Apoteksbolagets lokalisering av apotek

styrs mot bakgrund av avta- let mellan staten och Apoteksbola-

get genom styrelse

ns riktlinjer till

företagsledning~n · . . .

Två huvudlinJer tlokahsenngen

av apotek finns: ~po~ek l~ka~iseras

i

nära ansfuming tzll forsknvnmg av recept respektive till pl~tse~ dä:, all- mänheten gör sina dagltga mkop.

De senare apote

ken har förutom ex-

pedition av receptläkemedel en starkare

inriktning på

egenvård, dvs tillhandahållande av receptfria lä- kemedel och kompletterande varor.

Antalet apotek lokaliserade i an-

slutning till sjukhus ?ch vårdce~tra

ler där

recepten sknvs ut, har okat under senare år. Idag finns ca 290

sådana apotek. Verksam

heten vid

dessa apotek omfattar huvudsakli-

gen expedition av receptläkemedeL Genom nära samarbete med läkare och övrig sjukvårdspersonal anpassas apotekets öppethållande, sortiment, informationsgivning och service till det lokala behovet så att en god och effektiv apoteksservice uppnås.

Sedan bolaget bildades för ca 15 år sedan har antalet apotek ökat med ca 25%

. Under 1986 har bola-

get ägnat apotekens öppethållande-

tider särskild uppmärksamhet. Bl a har ett flertal tidigare lunchstängda

apotek

ökat sitt öppethållande.

Detta har kunnat ske inom tidigare givna ramar. Även övriga föränd- ringar

i apotekens öppethållande har medfört en ökad anpassning till

kundernas önskemål.

Samtliga sjukvårdshuvudmän bar

överlåtit driftansvaret för sjukhusapoteken till ApoteksbolageL Det sista landstinget som överlåter driftansvaret är

Stockholms läns lands- ting vars sjukhusapotek fr o m den

l

juli 1987 kommer att drivas av bo- laget. Apoteksbolaget har således

en bred kontaktyta gentemot den slutna vården. Detta har i hög grad bidragit till att servicen till allmän- heten, hemgående patienter m m, kunnat förbättras, eftersom expedi- tionsenheter med försäl j ni ng till all-

mänbeten har kunnat kombineras med sjukhusapotek vid de flesta sjukhusen runtom i landet.

På orter där Apoteksbolagets etableringskri·

ferier vad gäller storlek och avstånd till när·

maste apotek ej kan uppfyllas, prövas olika former av apoteksservice. Apoteket i Knä- red, som delar lokal med vårdcentralens re·

ception, är ett exempel, där man på en liten yta med begränsat sortiment och öppethal·

/ande anpassat apoteksservicen till vårdcen·

traJens behov.

Den rullande Apoteksbussen är ett exempel på hur apoteksservicen flexibelt kan anpas- sas efter behov. Bussen, som kommer att prövas i olika sammanhang, har bl a fungerat som ersättningsapotek vid ombyggnad.

Samtliga sjukhusapotek drivs efter den l juli 1987 av Apoteksbolaget

(12)

Apoteken som informationskälla

Av Apoteksbolagets verksamhets- ide framgår att företaget förutom att tillhandahålla läkemedel även skall utveckla och förmedla läkeme- delskunnande. Apoteken har med sina mer än 60 milj kundkontakter per år en bredare kontaktyta med allmänheten än hälso- och sjukvår- den. Apoteken utgör således en re- surs när det gäller att ge råd och information i syfte att förebygga ohäl- sa och förbättra allmänhetens förut- sättningar för en god läkemedelsan- vändning och egenvård.

Det ombyggda apoteket Nordstjärnan i Gö- teborg är ett exempel på hur miljö och inred- ning anpassats s~ att kunderna så ostört som möjligt skall kunna få råd av apoteks·

personalen.

lO

Förutsättningar

Förutsättningarna för apotekens informations- och kunskapsförmed- lande roll baseras på:

att man har peroonal. som genom

~in utbildmng fått kunskaper mom framfOr allt de kemi&lw och farmacevttska delarna av lå- kemedelsområdet

att man enligt avtalet med ~taten

tillhandabåller ana på marknaden tillgångliga takemedel. var- igenom man erhåller en samlad o'\'erblick over sortimentet samt har tillgång till ett samlat och systematiskt faktamaterial om alla läkemedel

att man inom sitt sjukvårdMJrnråde har en nåra kontakt med samttig vårdpersonal

att man genom direktkontakt med merparten av lakemedelsförbru- karna har mojlighet till individuellt anpas~ad information.

Grundregler

Grundreglerna för den information som apoteken ger kan sammanfat- tas på följande sätt:

• Informationen skall kånneteck- nas av saklighet och vederbaftig- het. Den ~kall följa de regler och överensstammel!ter på området, 80m myndigheter och sjukvårds~

huvudmån

står

bakom, och skall

vara

i overensståmmelse med vedertagna uppfattningar på de farmacevtiska och medicinska områdena.

Informationsverk:;amheten

på

det enl>kilda apoteket skall sedan inom denna ram kunna anpassas tilllokala forhållanden och där- vid i så stor utsträckning som möjligt utforrna!S t samförstånd med låkemedelskommitte eller liknande och berörda läkare.

• Informationen

slall vara

obun- den av producentintressen och får inte vara ogrundat kom.um- tionsökande.

• Apotekspersonalen är underkas- tad tystnadsplikt och

fär

obehö- rigen inte uppge vad den erfar om den enskildes personliga för- hållanden.

(13)

Expediering av läkemedel på recept

Apoteken har årligen ca 25 milj

kunder med recept till vilka totalt nära 40 mil j recipen expedieras. I stora och medelstora apotek inrät- tas numera med en avskild recept- expeditionsdel, som utformas så att kunderna så ostört som möjligt skall kunna få rådgöra med apo- tekspersonalen.

När

patienten kommer från läka- ren med sitt recept är det flera mo- ment som måse utföras på apoteket innan läkemedlet är klart för utläm-

·ning.

Läkemedlet skall bl a prisberäk- nas, förses med etikett med patien- tens och läkarens namn samt dose- ring. Bl a för detta ändamål och för att öka säkerheten vid expeditionen utnyttjas modern datateknik. Un- der 1986 försågs ytterligare 215 apo- tek med datorer och vid utgången av 1986 hade 565 apotek utrustning för datoriserad recepthantering.

Resterande apotek skall under 1987/88 förses med sådan utrust-

ning.

Datorerna används endast som

ett hjälpmedel på apoteken i re-

ceptexpedieringen i syfte att under- lätta kundservicen. Apotekens da- torer används inte till att lagra in- dividrelaterade data.

Den information som ges till kun- den i samband med expedieringen av receptläkemedlet är så avpassad att kunden inte skall oroas eller mis-

ta förtroendet för den av läkaren angivna behandlingen. Vid en re- ceptexpedition skall personalen vi- dare utifrån sin kompetens

-

ge praktiska anvisningar så att

kunden kan använda läkemedlet/

produkten på rätt sätt

-

lämna allmänna upplysningar om läkemedlet/produkten samt

-

informera om läkemedelseffekter

och biverkningar

Praxis utformas i första hand lo- kalt och i samförstånd med förskri- vare och läkemedelskommitteer så att medicinsk och farmacevtisk in- formation blir samstämmig.

De muntliga råd och anvisningar

om hur läkemedlet skall användas, som kunden får vid utlämnaodet från apoteket, kompletteras med ett informationsblad "Information om

Din medicin". Totalt 67 olika blad

täcker 90% av de läkemedel som lämnas ut på recept. Varje informa- tionsblad

ger en allmän information

om en grupp likartade läkemedel.

Svar finns på frågor som "Hur ver-

kar medicinen?", "Hur ska man ta medicinen?", "Vilka biverkningar

kan man få?". Informationsbladet är ett komplement till och ger en re- petition av muntliga råd till patien- ten som givits av läkaren och på

apoteket. Apoteksbolaget har utar-

betat bladen

i

sarnarbete med läke- medelsindustrin och kliniska spe- cialister.

Vid receptexpediering skall apoteken bl a förse läkemedlet med etikett med föreskriv·

na doseringsanvisningar. För detta ändamål och för prisberäkning utnyttjas datateknik.

1987188 skall samtliga landets apotek vara försedda med datorer för recepthantering.

Datorerna används inte till att lagra individ·

relaterade data.

r

11

(14)

Apotekens roll i egenvården

Landstingen har det övergripande ansvaret för hälso- och sjukvården med primärvården som basresurs.

Apoteken spelar här en viktig roll när det gäller att i samarbete med hälso- och sjukvården arbeta för en rationellläkemedelsanvändning.

Apoteken har därutöver en viktig roll när det gäller att höja allmänhe- tens kunskaper om egenvård.

Egenvård

I den svenska hälso- och sjukvårds- lagen betonas den enskildes ansvar för sin egen hälsa och för att före- bygga ohälsa.

Egenvårdshäften har utarbetats lokalt i sam- arbete mellan apotekspersonal och sjuk- vårdspersonal och delas ut gratis till allmän- heten. På självvalshyllorna för egenvård på apoteket i Kramfors finns i anslutning till re- spektive läkemedelsgrupp särtryck ur egen- vårdsbroschyren . Härigenom förstärks apo- tekets information och r!Jdgivning ytterliga-

12

Delmition a' egen,årdsans,aret Den ent.kilde individen skall:

• forsoka leva så att rf.Siam for ska- dor och sjukdomar minskar

• fara seg ktinna tgm symtom pil lmdriga sjukdomar

• tara szg behandla lindriga sJUk- domar rått

• veta når och vart man vander s1g

i

sJukvården vid olzka typer av dkommor

• fiJlja den behandling, inkllake- medelsanvändning, som ordme-

ras

Egenvård kräver kunskap

Ett ökat individuellt ansvar förut- sätter att den enskilde har kunskaper om sambandet mellan kropp och hälsa, om sjukdomar och sjuk- domsorsaker, om behandlingsmöj- ligheter och om sjukvårdens organi- sation.

I en av SIFO under hösten 1986 redovisad undersökning av allmän- hetens värderingar och attityder framgår att det finns ett allmänt ökat intresse för hälsofrågor och vidare en ökad betoning av det indivi- duella och större misstro mot auk- toriteter och teknik.

Allmänhetens intresse för läke- medel och möjligheter till egenvård är enligt SIFO-undersökningen stort, men det framgår också att kunskapsluckorna är stora. Man känner t ex inte till vilka läkemedel som finns att tillgå utan recept, man är osäker om vilken behandling som är bäst och man anser sig veta för li- tet om behandlingseffekter och eventuella bieffekter. När man kommer till apoteket och vill ha hjälp mot en lindrig åkomma, vill man också ha information om när man ska behöva söka läkarhjälp. Man vill även veta vilka åtgärder man eventuellt kan vidta för att slip- pa få besvären tillbaka.

Hur tillgodoser apoteken informationsbehovet?

Enligt de riktlinjer förrådgivning och information på egenvårdsområ- det som gäller inom Apoteksbola- get skall apotekspersonalen utifrån sin kompetens:

- hjälpa kunderna att hitta lämplig behandling vid lindriga akuta sjukdomstillstånd. Misstänks att allvarliga tillstånd kan dölja sig bakom redovisade symtom måste kunden hänvisas till läkare,

(15)

-

genom individanpassad informa- tion ge underlag för kundens val av behandling samt hos kunden skapa förtroende för rekommen- derat preparat.

Vad som skiljer rådgivning om egenvårdssortimentet från det re- ceptförskrivna sortimentet är att kunden förutom information om

hur läkemedlet

skall användas även skall kunna få hjälp med att välja rätt preparat, eller att inte välja nå-

~

got preparat alls. I informationen

.; om

det receptfria sortimentet är det

viktigt att avråda från egenvård i de fall patienten ska söka läkare.

Det är vidare viktigt att informa- tion och råd om egenvård överens-

'"' istäromer mellan apotek och sjuk-

vården. Allmänheten skall här få samma råd oberoende av om frågan riktas till t ex distriktsläkare, dist- riktssköterska eller till apoteksper- sonalen. Detta tillgodoses genom det nära samarbete som lokalt finns mellan apotekspersonal och sjuk- vårdspersonal. Samarbetet har bl a resulterat i utarbetandet av egen- vårdshäften.

Patienter som lämnar den slutna vården för att under längre perioder rehabiliteras/vårdas i hemmet, har ofta ett särskilt behov av kunskaper om bl a egenvårdens möjligheter

Figl. DE STÖRSTA PRODUKTOMRÅDENA l EGENVÅRDsSORTIMENTET

(% av försäljningen mätt i antalet förpackn.)

och begränsningar. Inom Apoteks- bolaget pågår f n vissa försö. k i an- slutning till hemsjukvård som syftar till att dels utnyttja koncernens dist- ributionskunnande, dels höja kun- skapsnivån om läkemedelsbehand- ling m m. Genom utbildningsinsat- ser riktade till vårdbiträden i öppen vård

111 fl som verkar i hemsjukvår-

den bidrar Apoteksbolaget till att öka förutsättningarna för en hem- sjukvård av hög kvalitet. En fortsatt utveckling i riktning mot ett fördju- pat samarbete mellan apoteken och socialtjänsten har förutsättningar att ytterligare medverka till en god vård i hemmet.

Egenvårdshäften

I skellefteåområdet började 1979 apoteken i samarbete med den lo- kala sjukvården att ge ut en folder med egenvårdsråd. Erfarenheterna

var

så positiva att man beslutade att för hela sjukvårdsdistriktet ge ut en- hetliga råd vid lindriga

sjukdoms-

tillstånd. Denna satsning på egen- vård har nu spritt sig till övriga lan- det. Inom varje landsting har såle-

des apoteken i samarbete med

sjukvården arbetat fram råd och preparatrekommendationer för lindriga åkommor, oftas i form av

Vark. f_,ber 24%

Tand.

tandpro~es

11\

Sår,r!ird, forl)and Kostt!lbfi. 6%

C.VJt:mun 51

tryckta häften

, som delas ut gratis

till allmänheten via apotek och sjukvårdsinrättningar

.

Apoteket ger råd

Foldrar ur serien "Apoteket ger råd"

ger fördjupad information inom vis- sa områden, och är ytterligare hjälpmedel för att öka kunskapen hos allmänheten.

Tidningen "Apoteket"

Apotekskundernas tidning "Apote-

ket" utges med

fem nr/år i en halv miljon exemplar. Tidningen, som finns att hämta gratis på apoteken, avses bidra till att öka kunskaperna och sprida information om läkeme- del och läkemedelshantering samt om de områden som har anknytning till apotekens verksamhet: egen- vård, friskvård, hygien och kropps- vård, folksjukdomar, hälsorisker m m. " Apoteket" används dess- utom som informations- och utbild- ningsmaterial t ex inom vårdskolor, i patientföreningar, pensionärsföre- ningar etc.

13

(16)

l ;

l l _i

Andra insatser Allmän strategi

Enligt de riktlinjer som gäller för Apoteksbolagets interna arbete och resursutnyttjande skall bolaget och dess anställda i samarbete med förskrivare, sjukvårdshuvudmän och statliga myndigheter initiera och medverka i aktiviteter som syftar till en rationell förskrivning och hantering av läkemedel.

Apoteken skalllokalt

• medverka i lakemedclskommit- tearbete eller motsvarande för att utarbeta rekommendationer for en rationell förskrivning och an- vandning av lakemedel inom så- val sluten som oppen vård

• verka för att den ruediemska och farmacevtiska informationen på lämpligt sått samordnas

• medverka till och stalla sina kun- s.kaper till forfogande for fortbildning kring läkemedel

• vet ka for att värdpersonal får lämplig information och utbildning kring läkemedel och läke- medelshantering

• förse vårdpersonal med sådan information kring sortimentet av handelwaror att man rationellt kan vål ja eller till vårdtagare re- kommendera inkop av produk-

ter.

Fig2. LÄKEMEDELSFÖRSÄUNINGEN

milj. st. DDD

o

¹⁰⁰ ²⁰⁰

Medel vid sjukdomar i andningsapparaten Hjärt· kärlmedel Allergimedel Mag· tarmmedel

•

Medel vid blodsjukdomar

och tumörer -

Medel vid infektioner Vitaminer m m

-

Inre sekretion ämnesomsättning Medel vid psykiska rubbningar m m Smärtstillande medel·

Medel inom gynekologi och obstetrik Medel vid sjukdomar i

öron, näsa, hals

-

Glaukommedel Dermatologiska medel

-

Övriga

^o -

¹⁰⁰ ²⁰⁰

14

300

I det följande ges exempel på om- råden där Apoteksbolaget och apo- teken medverkar till att nå ett ratio- nellt och effektivt läkemedelsbete- ende och till att förebygga ohälsa och förbättra allmänhetens förut- sättningar för en god egenvård.

Läkemedelskommitteer

Apoteksbolaget verkar aktivt för att utveckla och förstärka läkeme- delskommitteernas arbete inom den slutna vården. Då

2/3

av läkeme- delsförsäljningen förskrivs inom den öppna vården, är det emellertid viktigt att finna former för en ratio- nellare förskrivning även här. Arbe- tet i läkemedelskommitteerna har också i allt större utsträckning kom- mit att inriktas på den öppna vår- den. För närvarande pågår i olika sammanhang och med aktivt delta- gande från Apoteksbolagets sida diskussioner kring hur läkemedels- kommitteernas arbete ytterligare kan förbättras och kompletteras med avseende på den öppna vår- den.

Grunden för läkemedelskommit- teernas arbete och för en rationell läkemedelsanvändning är tillgång till en väl utvecklad läkemedelssta- tistik. En nödvändig förutsättning för att starta en diskussion kring be- handling och läkemedelsval vid oli-

Fig3.

400 500 600 700 ^st.

1200

ka sjukdomstillstånd är att data om läkemedelsförbrukningen finns till- gängliga.

Försäljningsstatistik

Apoteksbolaget producerar och of- fentliggör fortlöpande statistik över läkemedelsförbrukningens art och omfattning.

Genom sin roll i läkemedelsdist- ributionen har Apoteksbolaget uni- ka möjligheter att följa den totala volymen av alla läkemedel, som apoteken levererar till olika kund- kategorier. Man kan även följa för- säljningen av varje enskilt läkeme- del per förpackningsstorlek.

I

Apoteksbolagets publikation

"Svensk läkemedelsstati.5tik", som

ges ut årligen, publiceras försälj- ningstal på riks- och länsnivå. För-

säljningsuppgifter för t ex ett en-

skilt sjukvårdsdistrikt, kommun el- ler apotek kan ställas till den lokala

sjukvårdens

förfogande. Efterfrå- gan på sådana bearbetningar har ökat.

ODD (definierad dYiflsdos) ODD, definierad dygnsdos, är en teknisk mitenhet som

ut-

trycker läkemedelsvolym

i

an·

tal behandlinesdygn.

LÄKEMEDELSFÖRSÄUNINGEN

1100 Forsa~Jntng lotalt

l 000

- ^...

900 800

700

....

^ForsatJ^m^{ng m}^{ot recept}

600 198'i 500

400

1986 forsalJnmg utan recept

300 200

100 Forsal}h)ng till SJUkh~s

400 500 600 700

o

1976 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86

Den totala iöfsäljningen av läkemedel sjunker något (2,5%) mehan år 1985 od'11986. Nedgårtgen beror hwud·

s.aktigen llå en minskad försäljning av lritamin C. nom EMiga läkemede5grupper hilr i anmänhet t'f1 \'iss Okning skett

m

(17)

c

. . ...

U n derlag för terapevtisk självrannsakan hos

förskrivarna

Apoteksbolaget kan svara för en

återföring av läkemedelsförskriv- ningen till t ex den enskilde förskri-

varen eller till en vårdcentral, med

syfte att nå s k terapevtisk själv-

rannsakan och därigenom underlät-

ta en så rationell och effektiv läke-

medelsförskrivning som möjligt.

Sådan återföring prövas f n i ett par

sjukvårdsområden.

Läkemedelsboken (LB)

Apoteksbolagets terapihandbok Läkemedelsboken (LB), som ut- kommer vartannat år, utarbetas un- der medverkan av ledande specia- lister i landet och är främst avsedd för primärvårdsläkarna och läkare under utbildning. Boken, som är en problemorienterad läkemedels- handbok, går kostnadsfritt ut till lä- kare

, sjukhus och institutioner i en

upplaga på ca 100 000 exemplar.

Läkemedelsfortbildning för distriktsläkare

Riktlinjer tillläkemedelsutbildning

för distriktsläkare har utarbetats av

Apoteksbolaget i samarbete med Landstingsförbundet, Socialstyrel-

sen, Svenska distriktsläkarföre- ningen, Svensk förening för klinisk

farmakologi och de allmänmedicin- ska institutionerna.

Målet är att främja en rationell användning av läkemedel genom att

höja distriktsläkarnas kunskapsnivå

.

Utbildningen syftar till att lära ut rationell användning av läkemedel och att redovisa icke-farmakologi- ska terapevtiska alternativ.

Äldreomsorgen

Genom ett nära samarbete med

såväl hemsjukvårds-som hem-

tjänstpersonal, som ofta hjälper äldre med medicineringen, medver-

kar apotekspersonalen, till att öka

förutsättningarna för en god bern-

sjukvård och äldreomsorg. Apo-

tekspersonal har sedan länge enga- gerats i utbildningen av hemtjänst- personal i läkemedelsanvändning och -hantering. Under

1986 har

Apoteksbolaget i samarbete med Kommunförbundet och Socialsty- relsen producerat ett

studiecirkel-

material, "Läkemedel till vardags", för vårdbiträden i hemtjänst.

Apoteksbolaget har tagit initiativ

till att bredda och effektivisera den

hjälp i läkemedelshanteringen för

främst äldre där varje patients för- skrivna läkemedel delas i avsedda

doser för varje medicineringstillfäl-

le. Hjälpen inriktas mot personer som av läkare bedöms ha svårighe- ter att på egen hand klara sin medi-

cinering. Under

1987 kommer olika tekniska hjälpmedel för detta ända- mål att testas.

Skolan

Apoteksbolaget har utarbetat läro-

medel om läkemedel och i läkeme- delslära för grundskolans alla tre stadier.

Apotekspersonal deltar aktivt i

skolorna i information om hälsofrå- gor och läkemedel i årskurs 9. In- formationsmaterial för lågstadie- elever har funnits sedan något år tillbaka och under 1986 utgavs ett

läromedel för mellanstadiet, "Al- lergi". Läromedlen har utgivits av Apoteksbolaget i samverkan med Läkemedelsinformationsrådet och skolöverstyrelsen.

Till de personer. främst äldre, som bedöms ha svårigheter att klara av sin medicinering själva, kan läkare förskriva läkemedlet i dosexpedition På apoteket görs medicin- brickor i ordning, där patientens förskrivna läkemedel avdelats i doser för varje medici- neringstillfäl/e. Detta hjälpmedel underlättar avsevärt läkemedelshanteringen för den en- skilde. Följsamheten enligt föreskriven ordi- nation ökar och därmed förbättras också te·

rapiresultatet .

15

(18)

Apoteksbolagets Nämnd för Rationell Läkemedelsanvändning

Apoteksbolagets Nämnd för Infor- mation och Statistik (ANIS) har fr o m 1987 fått tillgång till medel av betydligt större omfattning än ti- digare för sin verksamhet.

Mot denna bakgrund har Apo- teksbolaget gått igenom och tagit

ställning till nämndens framtida

verksamhetsinriktning, verksam-

hetsformer och uppbyggnad.

För att bättre motsvara de krav som uttalats om verksamhetens in- riktning har ANIS omvandlats till

en NÄMND FÖR RATIONELL LÄKEMEDELSANVÄNDNING,

dvs en nämnd som skall behandla

frågor som rör en adekvat, säker

och kostnadseffektiv läkemedelste- rapi. Verksamheten faller inom om- rådena läkemedelsepidemiologi och läkemedelsinformation.

Läkemedelsepidemiologi (studier

över befolkningens läkemedelsan- vändning och dess konsekvenser) omfattar forskning rörande läkeme- delsanvändning samt härför erfor- derlig metodutveckling och syftar till att belysa exempelvis faktorer som styr läkemedelsförskrivningen och betydelsen av läkemedelstera- pin med hänsyn till såväl befolk- ningens medicinska behov som ur ett hälsoekonomiskt perspektiv.

Genom exempelvis longitudinella studier kan eventuella negativa ef- fekter av olika läkemedel klarläg-

gas.

Läkemedelsinformationen kom-

mer inom nämndens ansvarsområ- de att inriktas på forsknings- och ut-

vecklingsarbete med syfte att ge bästa möjliga utformning av läke-

medelsinformationen och att skapa effektiva metoder för värdering av informationsaktiviteter på läkeme- delsområdet samt verka för att all- mänheten får en allsidig och balan- serad syn på läkemedlens roll i sam- hället.

Nämnden skall ta initiativ till kartläggning av områden som är an- gelägna att studera. Nämnden kan för sådana syften initiera projekt, arrangera arbetsmöten och sympo-

sier samt utdela stipendier.

Receptförskrivna beredningar avsedda för enskild patient, s k extem- poreläkemedel, förekommer numera i begränsad omfattning ca 3% av den totala receptförsäljningen Apotekens extemporetillverkning har i stor utsträckning centraliserats till produktionsenheter i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. Produktionsenheterna har samlokalise- rats med ADA:s distribunaler för att medge snabb leverans.

På ACL kontrolleras bl a dambindor ur apotekens kompletterande va- rusortiment.

16

(19)

Läkemedelstillverkning

De flesta läkemedel som förskrivs är tillverkade av läkemedelsindu- strin och är av socialstyrelsen registrerade farmacevtiska specialiteter.

För vissa små patientgrupper finns dock inga lämpliga sådana tillgäng- liga. Apoteksbolaget har då i upp- drag att tillverka dessa preparat.

Mer ovanliga kompositioner tillverkas unikt för den enskilde patienten, s k extemporepreparat, medan vanligare beredningar serietillver- kas.

Extemporetillverkningen på apoteken har minskat de senaste åren.

Numera utrustas bara ett fåtal apotek med tillverkningslokaler. De mindre apoteken har enbart utrustning för enklare beredningar, t ex penicillinspädning. Extempore-

L aboratorieverksamhet

Huvuduppgiften för Apoteksbola- gets laboratorieverksamhet är att ge laboratorieservice till bolagets läke- medelstillverkning och övriga verk- samheter.

Den laboratorieverksamhet som är lokaliserad i anslutning

till

de fyra produktionsenheterna har som främsta uppgift att vara kontrolla- boratorium för respektive enhet.

tillverkningen är numera i stor ut- sträckning centraliserad till Apo- teksbolagets produktionsenheter i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. Undantag från detta är läke- medel med begränsad hållbarhet, t ex vissa cancerläkemedel som be- reds på sjukhusapoteken.

Tillverkningen av de vanligare beredningarna sker i relativt små satser och de flesta produkterna har en liten omsättning. Av de cirka l 000 artikelnummer av Apoteks- bolagets tillverkning som lagerhölls i slutet av 1986 hade cirka 400 en försäljning av mindre än 100 enheter under året.

Det omfattande investeringspro- grammet i nya lokaler för produktionsenheterna i Malmö, Göteborg

Apoteksbolagets Centrallabora- torium, ACL, deltar i utveckling, sortimentsbedömning och kontroll av apotekens kompletterande varor.

ACL har även flera andra uppgifter, t ex produktutveckling samt lä-

kemedelsforskning i samarbete med de större sjukhusapoteken.

ACL, liksom laboratorierna i Göteborg och Malmö, flyttade un-

och Stockholm, som inleddes 1984, har under 1986 slutförts. Samtliga produktionsenheter är nu samloka- liserade med AD A: s distribunaler vilket är en förutsättning för att åstadkomma en snabb service av ex- temporeläkemedel.

De olika produktionsenheterna har specialiserat sig på olika typer av beredningar. I Göteborg hante- ras framför allt läkemedelsråvaror och där tillverkas odontologiska beredningar. I Malmö tillverkas salvor och andra dermatologiska beredningar samt reagens för kliniskt-kemiska laboratorier. Enheten i Umeå är specialiserad på tillverkning av sterila läkemedel, t ex ögondroppar och infusionslösningar, främst för sjukhusbruk.

der året in i nybyggda lokaler i anslutning till produktionsenheterna.

Inom ACL finns en WHO-enhet för kemiska referenssubstanser för läkemedel. ACL är även riksprovplats för mekaniska preventiv- medel.

17

(20)

Förvaltningsberättelse

Apoteksbolaget AB Försäljning

Apoteksbolagets försäljning 1986, 7 655 mkr, utgjordes till61

% av försäljmng till allmånheten mot re-

cept. Försaljningen av lakemedel utan recept svatade för 8% , hygien- och förbandsartiklar m m för 8%

samt s k kofttnadsfria forbruknings- artiklar mot h j alpmedelskort och pnsnedsatta livsmedel för 6% . Le- veranrsema tlll sjukhus utgJorde 16% av försaljmng

en. Resterande

l% utgjorde forftåljnmg av tjänster mm.

Öppen vård

Under första halften av 1970-talet

ökade antalet expedierade recipen.

Utvecklingen var densamma som under 1950- och 1960-talen. Recipe-

antalet nådde sttt maximum 1975-

42,1 miljoner. Utvecklingen har darefter varit oregelbunden mellan åren men totalt sett nedåtgående.

Recipeantalet 1986 uppgick till 39 074 tst (39 522), vilket år 1% låg- re an 1985 (fig. 4).

Inkopsprisema for farmacevtiska specialiteter var under 1986 i genom- snitt 3,5% högre an under 1985. In- dex för inköpspri&ema steg 3,0%

från december 1985 till december 1986 (fig. 6).

Försäljningen av farmacevtiska specialiteter till allmanbeten upp- gick 1986 till4 690 mkr ( 4 287)

, dvs

en okmng med 403 mkr eller 9,4% . Sluten

vård

Vatdet av 1986 års forsåljning till enheter mom d

en slutna värden var

netto l 257 mkr (l 212)

, vilket in-

nebär en okning med 3, 7% . Antalet expeditioner minskade till4 971 tst (5 077), dvs med 2,1

%.

Läkemedel utan recept

Porrsäljmogen av lakemedel utan re- cept ökade från 511 mkr 1985 till 574 mkr 1986. Det år en okmng med 12.3% . Antalet förpackningar upp- gick ttll36 100 tst vilket mot&varar antalet 8ålda förp

ackmngar 1985.

PrishojDingarna uppgick till3,0%

och förskjutning av forsatjoingen mot dyrare lakemedel till 6,6%.

Fria bandelsvaror

ForsälJningen av konsumentförpac- kade fria handelsvaror uppgick 1986 ttll ca 587 mkr (516) exklusive mervärdeskatt, en ökning med 13,8%. Harav utgjorde leveranta- remas prishöjmngar ca 6,6% och volymökningar, matt i antalet för- packningar

, ca 6,5%.

Kostnadsfria forbrukningsartiklar och specialdestinerade Uvsmedel Distributtonen av kostnadsfria för- brukningsartiklar (hjälpmedel vid stomi eller inkontinens samt diabe- tikers tekmska hjälpmedel) ökade aven 1986 kraftigt 1 volym

. Antalet

livsmedelsanvisningar för special- de8 tinerade livsmedel fort8atter ock8å att öka. Antalet varuposter uppgick 1986 till l 949 tst

(l 818)

och omsättningen till434 mkr

(367). Okningen av antalet poster

va1 således 7,2% och den varde- måssiga okningen 18,3% .

Recipe

En receptblankett kan omfatta ett eller flera olika läkemedel.

Varje sådan läkemedelspQst benämns recipe.

Fig 4. ANTAL REGIPEN (milj. st) Fig 5. DE STÖRSTA VARUGRUPPERNA

18

. . Vid receptförsäljning öppen vård milJ. st.

50

~ ---~~~--- -

30

20

10

o

1977 78 79 80 81 82 83 84' 85 86

mkr 70

60

50

40

30

20

10

o

l SORTIMENTET FRIA HANDELSVAROR

Hudkräm/

lotion

Forsalfnma mkr

Marknadsandel !l'lltt ' varde ~

Tvål Dambindor/

trosskydd Tand-

b<mtar Akne·

preparat

% 70

60

50

40

30

20

10

o

• • •

v

(21)

Resultat

Rörelsen

Forsä/jningen ökade från 7 024 mkr

1985 till 7 655 mkr 1986 dvs med 9,0%.

For~åljrungsokningen under

den senaste femårspenoden uppgår

till i genomsrutt 9,6% per år. För-

saljningsokningen består av volym- massig utveckling, höjda forsålj- mngspriser och forskjutning av for-

~aljmngen mot

varor med hogre pri- ser (se not 1). Prisökmngarna har under

den senare delen a,· femårs-

perioden a"tagit.

Vantkostnaderna uppgick till 5 493 mkr (5 078), vilket utgår en

ökning med 8,2%.

Motsvarande

ökning under den aktuella femårs- perioden

uppgår

till

i genomsnitt

11

,5% per år.

Bruttoöverskottet uppgick till 2 162 mkr (l 946), vtlket motsvarar 28,2% av försäljningen (27 ,7). Ök- ningen i bruttomarginalen beror

bl a på

den marginalhöjning som

genomfördes

i december

1985.

Ovriga rörelsekostnader (inkl av- sknvningar enligt plan) okade från

l 945 mkr 1985 till 2 120 mkr 1986 eller med 9,0%

. vilket ar lika med

forsaljningsokmngen. Utveckling- en av olika kostnadsposter framgår av flg. 8.

Fig 6. PRISINDEX FÖR LÄKEMEDEL

350

Konsumentpnsmdex

300 _ Prisindex fet llllemedel(mkiiOOITIS).

wl f01'S11!n bli a'llllll an SJUir]lus {AUP) - inkopspn511ld~ for farm spec (AtP) 250

200

150

100

Fig 8. ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER (mkr) Förändring

1986 Personalkostnader l 596

Hyror 156

Övriga kostnader 299

2 051 Avskrivningar enl plan 69 2120

Personalkostnaderna ökade under året med 8,3%. I okmngen ingår ökade lönekostnader med 10.1%

Lagstadgade arbetsgivaravgifter

steg med

l O, l%. Bolagets kostna-

der för kompletteringspension har under senare är varit låg genom

att

avkastningen inom pensionsstiftel-

1985-1986

1985 %

l 474 + 8,3

147 + 6,1 264 +13,3 1885 + 8,8 60 +15,0 l 945 + 9,0

sen okat samtidigt som inflations-

takten SJUnkit. Under 1985 belasta-

des rörelsen med en nettopensions-

kostnad på

12 mkr.

Under 1986 over-

steg avkastningen i pen'>ionsstiftel-

~en

bruttopensiom;km;tnaden med 13

mkr, vilket framgår av fig.

9.

Fig 9. PENSIONSKOSTNADER UTÖVER FOLKPENSION OCH ATP (mkr)

1986 1985

Utbetalda pensioner 76 68

SPP·avgifter 6 6

Totala pensionsskuldens förändring 95 135

Pensionskostnad brutto 177 209

Avgår:

Avkastning inom pensionsstiftelsen -190 -197

Pensionskostnad netto - 13 12

Fig 7 BRUTTOMARGINAL 1977-1986

35 34 33 32 31 30 29 28 27 26

dec. 1972 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 25

1977 78 79 80 81 82 83 84 85 86

19

(22)

' .i

:!

-~ .

H)'reskostnaderna ökade under 1986 med 9 mkr, vilket innebär 6.1% i kostnadsstegring. Övriga kostnader i rörelsen ökade med 13,3%.

Av!.krivningarna på maskiner, in- ventarier och lokalinredningar har beraknats på en antagen genom- snittlig livslängd av 8 år. Avskriv- ningarna uppgår 1986 till69 mkr (60).

Sammanfattningsvis kan det no- teras att rörelsens resultat ökade från

l

mkr 1985 till42 mkr 1986.

Detta förklaras av marginalhöj- ningen i december 1985 samtidigt som driftkostnaderna utvecklat8 i samma takt som försäljningen. Ut- vecklingen av bruttomarginal

och

driftkostnadsandel framgår av fig.

10.

Fastighetsförvaltningen

Fastighetsförvaltningens resultatut- veckhng illustreras i tig. 12.

Hyresintäkterna uppgick 1986 till 54,9 mkr (52,3), varav interna hyror 16,9 mkt (15 ,8). Kostnaderna upp- gick 1986 till50,2 mkr ( 40,0). Inves- teringarna i fastigheter

i

Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund slut- fördes under året. Fastighetsför- valtningens intakter och kostnader kommer att vaxa kraftigt under de kommande åren. Under året har

fastigheter sålts med en samman-

lagd reahsationsvinst på 22.7 mkr.

Finansiella kostnader och intäkter Utvecklingen av finansresultatet framgår av fig. 13.

Likviditeten har under året varit lägre än under tidigare år beroende

på omfattande betalningar med an- ledning av byggnadsinvesteringar- na. Ränteintäkterna sjönk därför 1986 ti1136,5 mkr jämfört med 61,6 mkr 1985

. Rantekostnaderna upp-

gick till9,0 mkr (3,7).

Resultat före boksluts- dispositioner

Resultatutvecklingen totalt för Apoteksbolaget framgår av fig. 14.

En resultatförstarkning skedde fram till1982. Under 1983 och 1984 genomfördes direkta marginahsånk- f . . ,

ningar. Tillsammans med den auto-

_

matiska sänkningen av marginalen på grund av fasta krontalspålägg har rörelsens resultat sjunkit frän 178 mkr 1983 till l mkr 1985. I de- cember 1985 genomfördes en mar-

• '

gmalhöjning, vilken fått full effekt under 1986, då rörelseresultatet

Fig 10. BRUTTOMARGINAL OCH DRIFTKOSTNADSANDEL

steg till42 mkr Fastighetsförvalt- ningens löpande resultat sjönk, (%

av försäljningen)

1982 1983

Bruttomarginal 32,9 29,6

Driftkostnadsan d el 29,6 26,7 Rörelsens vinstmarginal 3,3 2,9

Fig 11. RÖRELSENS RESULTAT

mkr 9 000

Rcreiseresu!tat 8 000

7000 6000 5 000 4000 3000 2000

l 000

o

1982 1983 1984 1985 1986

20

1984 28,3 27,7 0,6

1985 27,7 27,7 0,0

1986 28,2 27,7 0,5

men fa8tighet8forsäljningar innebär totalt sett en resultatforbättring i fastighetsförvaltningen.

På grund av engångsskatten på 109 mkr i pensJonsstiftelsen redovi-

sar bolaget en motsvarande extraor-

dinar kostnad. Det leder samman- taget till att en forlust på 12 mkr re- dovisas för 1986.

Fig 12. RESULTAT, FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN

mkr 80

70 60

50 40

30 20

10

o

1982

ReallsatiOflSVIIlSt Resultat exkl r~~aV~nst

Kos !n adel'

1983 1984 1985 1986

(23)

~

.~ '

l i

Fig 14. RESULTATTOTALT FÖR APOTEKSBOLAGET (mkr)

1982 1983 1984 1985 1986

Rörelsen 176,6 178,4 34,6 1,0 42,2

Fastighetsförvaltningen 6,5 19,5 11,6 12,3 27,4 Finansiella kostnader

och intäkter 98,8 42,4 88,4 57,9 27,5

Extraordinära kostnader -108,9

Resultat före boksluts-

dispositioner 281,9 240,3 134,6 71,2 - 11,8

Bokslutsdispositioner

Fore bokslutsdispositioner och skatt redovisas ett resultat på -11,8 mkr (71,2).

Den redovisade vinsten fore skatt utgör 2,7 mkr (28,6) och efter skatt 0,0 mkr (14,4).

Moderbolaget har mottagit ett koncernbidrag från ADA på 18,0 mkr. Bokslutsdispositioner har i öv- rigt skett enligt fig. 15.

Fig 15. FÖRÄNDRINGAR l OBESKATIADE RESERVER (mkr)

Varulagerreserv Resultatutjämningsfond

Ackumulerade överavskrivningar Allmän investeringsfond

Särskild investeringsfond Förnyelsefond

Fig 13. FINANSIELLT RESULTAT

mkr 200

180 160 140

120 100 80 60

40 20

o

1982 1983 1984

1986-01-01 136,7 212,7 111,3 299,8 66,4 3,2 830,1

1985

1986-12-31

1986

108,7 234,2 473,8 13,8 0,0 3,1 833,6

Förändring - 28,0 + 21,5 +362,5 -286,0

66,4

0,1

+

3,5

Investeringar

Under året har mvesteringar i ma-

skiner och inventarier uppgått till 77,7 mkr (94,5).

Bolagets anskaff- ning av datorutrustning fmansreras

fr o

m mars 1986 via leasingavtaL Anskaffningen av datorutrustning,

som sålunda ej ingår

i den redovisade investeringen ovan, uppgick under 1986 till 33,5 mkr.

Investeringar i lokalinredrung uppgick ti1123,2 mkr ( 16,0). Under 1986 fardigstalldes fyra anläggning- ar inom det byggnadsprogram som

pågått sedan 1984. Investeringarna i

byggnader uppgick under året till 105,3 mkr (203,7). I samband med färdigstallandet har investerings- fonder på sammanlagt 352,4 mkr tagits i anspråk.

1 augusti 1986 mv1gdes de nya lokalerna for Apoteksbolagets Centrallaboratonum v1d Kungens Kurva 1 Huddmge kommun.

21

(24)

r f

_b!

if '

, ., '

Personal

Antalet anställda i slutet av året uppg1ck tillll

978 (12 031) .

Det totala antalet arbetade hmmar ökade under året med 1,5% till14 723 tst

(14 502

tst). Pen.onalomsättningen, dvs antalet avgångar i förhållande till antalet tillsvidareanställda, uppgick till2,8% (3,2).

LÖNER OCH ANDRA ERSÄTININGAR (mkr)

22

till styrelse och verkställande direktör till övriga anställda

DE ANSTÄLLDAS FÖRDELNING PÅ KATEGORIER OCH KÖN

Kvinnor Män

Antal

%

^Antal

%

Antal

Apotekschefer

560 72 221 28 781

Apotekare

280 69 125 31 405

Receptarier

3 010 99 38

l

3048

Apotekstekniker

5 508 97 175 3 5 683

städpersonal

1071 100 5 o l 076

Övriga

725 74 260 26 985

Totalt

11154 93 824 7 11 978

DE ANSTÄLLDAS FÖRDELNING PÅ ÅLDERSGRUPPER

Kvinnor Män

Åldersgrupp Antal % Antal

%

- 30 781 7 74 9

31 -40 3 569 32 190 23

41- 50 3 680 33 280 34

51-60 2 566 23 198 24

61- 558 5 82 10

Totalt

11154 100 824 100

FRÅNVARO J PROCENT AV ANMÄLD TID

1986 1985 1984 1983 1982

Semester

10,4 10,4 10,3 10,0 10,0

Vårdledighet

3,7 4,0 3,6 5,0 5,4

Sjukdom

5,4 5,4 4,9 4,8 4,5

Övrigt

2,9 3,0 4,1 2,9 3,0

Totalt

22,4 22,8 22,9 22,7 22,9

AVGÅNG AV APOTEKSPERSONAL MED TILLSVIDAREANsTÄLLNING Antal personer

1986 1985 1984 1983 1982

Ålderspension

122 140 110 112 104

Förtidspension

41 60 43 24 18

Dödsfall

14 20 14 18 18

Andra orsaker

142 141 122 162 119

Totalt

319 361 289 316 259

(2,8% ) (3,2%) .(2,5%) ( 2,9%) (2,5% )

Totalt

% 7 3 25 48 9 8 100

1986 1.1 l 168,2

1985 1,4 l 061,9

.-.

(25)

Dotterbolagen

ADAAB

Försäljning och produktion

ADA:s försäljmng 1986 uppgick till 4 262 mkr järnfort med 3 949 mkr 1985, dvs en ökning med 7 ,9%. Ok- ningen beror till knappt 4%-enheter på prishöJningar och till ca 4%- enheter på volymokning samt en forskjutning av forsalJningen mot produkter med högre prirs. ADA le- vererade 14 562 (14 358) tst order- rader 1986 till apotek och andra kunder, vilket mnebär e u ökning med 1,4% (5,6).

ADA:s andel av den totala partl- distributionen till apotek i landet utgjorde 78% (79) råknat efter va- ruvarde.

Nybyggnader

Under året har byggnadsarbetena i Kungens Kurva bhvit klara och ADA har successivt tagit lokalerna

1 anrspråk. Flyttningen av verksamheten från Upplands Bro har genomförts under året och verksamheten i det automatiska höglag- ret har startat. Under 1987 flyttas

ve.rkrsamheterna från Vastberga och

Årstadal till Kungens Kurva.

Vid AD A-anläggningen i Göte- borg har nybyggnader och investeringar genomforts enligt planerna.

Flyttningen av lager för inkontinens-

LÖNER OCH ANDRA ERSÄTININGAR (Mkr)

till styrelse och verkställande direktör till övriga anställda

artiklar m m genomfördes under hosten 1986. Det helautomatiska höglagret och den nya godsmottag- ningen togs i bruk vid årsskiftet 1986/87.

VidADA-anlaggningen i Malmö har ett nytt pallager i direkt anslutning till nuvarande lokaler tagits i bruk under våren 1986.

Investeringar i maskiner och inventarier

Under året investerade ADA 82,4 mkr (13,8) i maskiner och inventarier. Ur investeringsfonderna har 11,3 mkr (12,1) tag1ts i anspråk.

Personal

Medelantalet anställda, uttryckt i heltidsarbetande, var 615 (603). Av de anstålida hade 21% (24) deltids- arbete).

1986 0,6 64,7

1985 0,6 58,1

Per!ionalomsattningen, dvs antalet avgångar i förhållande till medelantalet anstallda, uppgick till 9.5% (6,1).

Resultat

Före bokslutsdispositioner och skatt redovisas ett overskott på 33,7 mkr (45,8). Till moderbolaget har överförts koncernbidrag med 18,0 mkr. Ovriga bokslutsdispositioner uppgick till13,8 mkr. v!lket innebar att 1,9 mkr (36,1) redovisas i resultat fore skatt.

Efter skatt redovisas ett överskott på 1,9 mkr (14,6).

ADA:s nya anlaggnmg v1d Kungens Kurva 1

Huddmge kommun, med avancerad tekntsk utrustnmg, har under året fardtgstallts och successtvt tagtts 1 bruk.