• No results found

Automatisk plastdragare till Plannjas takpannelinje Regola

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Automatisk plastdragare till Plannjas takpannelinje Regola"

Copied!
48
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kjell Englund, Dick Fagerlund, Kalevi Pyykölä, Bror Sammelin

Automatisk plastdragare till Plannjas takpannelinje Regola

2000:18

EXAMENSARBETE

Yrkestekniska utbildningar Vekstadsteknik Institutionen för Yrkesteknisk högskola Avdelningen för Verkstadsteknik - Luleå

(2)

Automatisk plastdragare till Plannjas takpannelinje Regola

Kjell Englund Dick Fagerlund

Kalevi Pyykölä Bror Sammelin

(3)

Förord

Detta är vårt examensarbete för Yrkesteknisk högskoleexamen i industriell teknik med inriktning mot verkstadsteknik vid Luleå Tekniska Universitet. Utbildningen är på 60 poäng och består av olika kurser som t.ex. bearbetningsteknik, konstruktionsteknik, materiallära, kvalitetsteknik och produktionsteknik. Målet med genomgången utbildning är att vi får en helhetsbild av processerna inom verkstadsindustrin.

Vi vill här passa på att rikta ett särskilt tack till följande personer som på olika sätt bidragit till projektet:

Roger Åström Plannja Bygg AB

Torsten Nilsson Luleå Tekniska Universitet Mats Gårdestam A Karlson Industriteknik Kjell Lindfors Luleå Tekniska Universitet

Vi som arbetat med detta examensprojekt är:

Kjell Englund Ford Motor Co. 69 –75 och SSAB 82-92, reparatör.

Dick Fagerlund Plåtslagare i byggnadsindustrin 88-95 och sedan 95 Linjeoperatör hos Plannja Bygg AB.

Kalevi Pyykölä Volvo personvagnar i Göteborg 86- 90, gruppombud/montör Plannja Bygg AB, linjeoperatör 90-93.

Bror Sammelin LKAB i Kiruna sedan –69, reparatör.

Luleå den 17 november 2000

Kjell Englund Dick Fagerlund

Kalevi Pyykölä Bror Sammelin

(4)

Sammanfattning

Med nuvarande metod vid Regolalinjen på Plannja Bygg AB arbetar som regel två operatörer. Den ena operatören emballerar och förbereder nytt paket. Samtidigt drar operatör två skyddsplast mellan plåtarna. Vanligtvis roterar personerna mellan de två arbetsuppgifterna för att uppnå variation i det monotona arbetet.

Vi har konstruerat en plastdragare som gör att endast en av operatörerna blir kvar vid Regolalinjen. Den person som tidigare hade som uppgift att dra skyddsplast mellan plåtarna får andra arbetsuppgifter och därmed reduceras riskerna för arbetsskador i form av kläm- och skärskador. Dessa risker har belysts i ett tidigare utfört arbetsmiljöprojekt.

Den slutliga utformningen av konstruktionen kom vi fram till genom observationer, mätningar och diskussioner med konstruktören på Plannja.

Konstruktionens utformning tar hänsyn till det trånga utrymmet och ingreppet på omgivningen minimeras. Lösningen är en konstruktion som förflyttas i sidled på en transportskena och har en i höjdled tryckluftmanövrerad rullaxel som sörjer för höjning och sänkning av plastrullen.

Den höj- och sänkbara rullaxeln kan sänkas ned direkt bakom plåtpaketet för att undvika kollision med stapelarmarna.

Vi har valt att bygga upp konstruktionen av färdiga moduler som finns på marknaden.

Därmed underlättas monteringen och behovet av svetsning och annan bearbetning försvinner, vilket reducerar tillverkningskostnaderna.

I och med införandet av en plastmaskin minskar behovet av två operatörer.

Investeringskostnaderna är ca:119 700 kr.

Om man ställer den kalkylerade investeringskostnaden mot lönekostnaden ser vi att

(5)

Innehållsförteckning sid

1. Inledning………4

2. Projektets avgränsningar………... 5

3. Metod/Resultat/Analys……….6

3.1 Gränslägesbrytare………...6

3.2 Kritiska faktorer………..7

3.3 Rullaxel/Luftcylinder……….8

3.4 Drivning/Stödlager………8

3.5 Arbetszonen………....9

3.6 Övrigt……….9

4. Belastningsberäkningar……….10

4.1 Hjälpskiss till belastningsberäkningar………10

4.2 Formelbeteckningar………..11

4.3 Belastningsberäkningar rullaxeln………...12

4.4 Belastningsberäkningar stödlager horisontella………...13

4.5 Belastningsberäkningar stödlager vertikala…………....14

4.6 Belastningsberäkningar transportbalk………....14

4.7 Belastningsberäkningar övrigt………...15

4.8 Belastningsberäkningar skruvförband………....16

4.9 Belastningsberäkningar svetsförband……….17

5. Kostnadsberäkningar……….18

5.1 Materialkostnader A. Karlson AB……….18

5.2 Materialkostnader övriga leverantörer………..19

5.3 Arbetskostnader………19

6. Monteringsanvisning……….20

7. Diskussion och slutsatser………22

8. Litteraturförteckning………. 24

9. Bilage- och ritningsförteckning………..25

(6)

1. Inledning

Plannja Bygg AB är ett företag som tillverkar kompletta lösningar inom området vattenavrinningar, beslag, tak- och väggbeklädnader i tunnplåt av stål och aluminium.

Plannja har många olika takprofiler och den profil som vi kommer att inrikta oss på är takpanna Regola.

Regola staplas två och två i den mängd som kunderna beställer, och redan när antalet överstiger två, måste man lägga en skyddsplast mellan plåtarna för att förhindra avnötning av färg under transport till kund.

Dagens metod för att få skyddsplasten på plats är att en person går fram och tillbaka och manuellt drar plast. Arbetet är enformigt och risk för skador och ohälsa föreligger, då personen hamnar väldigt nära vassa kantskydd och de mekaniska lyftarmarna som lyfter plåten från transportbordet till lyftbordet. Problemet kan jämföras med det vid en annan linje hos Plannja där automatiseringen av plastdragningen gått bra. Frågorna kring dessa problem har aktualiserats i och med ett arbetsmiljöprojekt på Plannja. Nu ställs krav för att skapa en bättre arbetsmiljö vid Regolalinjen.

Lösningen med en maskin som kan ersätta den person som drar ut plasten idag måste vara lika driftsäker som den manuella och kunna arbeta med olika plåtlängder. Trots att många olika förslag inkommit, har alla fallit på att inget har tagit hänsyn till alla problem med plastdragningen.

Vår uppgift var att övervinna dessa problem och konstruera en plastdragare som fungerar. Vi går närmare in på detta i avsnittet metod / resultat / analys.

(7)

2. Projektets avgränsningar

Det färdiga förslaget ska vara ett underlag för tillverkning och montering vid

Regolalinjen och ska inte tillverkas eller utprovas av oss i projektet. Vi har valt att inte heller beröra elektriska och pneumatiska scheman i vårt uppdrag. Komponenter nödvändiga för den kompletta konstruktionen ingår i underlaget vi tagit fram.

Däremot överlåter vi val av kablage samt ljusridå och lägesgivare till Plannja.

Konstruktionen är, med enklare modifiering, tänkt att sedan kunna användas även i någon av de andra produktionslinjerna hos Plannja.

(8)

3. Metod / resultat / analys

För att få lite idéer och klarhet i hur vår konstruktion skulle se ut gjorde vi studiebesök på Plannja Bygg. Där studerades en befintlig plastdragare som dock skiljer sig från den vi tagit fram. Den befintliga har automatisk frammatning av plast samt en broms mot plastrullen. Den är ej höj- och sänkbar. Vårt förslag diskuterades även med

konstruktören på plats ( Roger Åström). Därefter kartlades olika problem, t.ex. fasta och rörliga hinder, vilka vår konstruktion skulle anpassas efter. Vi fotograferade och utförde mätningar på plats för att få underlag till ritningsarbete och materialval. Efter att vi fått fram de erforderliga måtten gjordes belastningsberäkningar för att kunna dimensionera vår konstruktion. Beräkningarna är gjorda för en 1200mm bred plastrulle (används vid vissa linjer) med diametern 360mm (oanvänd) som väger ca 70kg. Vid Regolalinjen används idag 600mm: s rulle. Med vår automatiska plastdragare skall bredden 400mm användas. Detta för rullen skall rymmas på bredden mellan lyftarmens två nedhängande ”stödstänger”

(ritning 2). Vikten på en ny rulle blir då ca 22kg.

Efter att vi från början i huvudsak tänkt oss en till stor del svetsad konstruktion, övergick vi till att använda oss av färdiga aluminiumprofiler med lagerenheter och drivning. Dessa fann vi i kataloger beställda från A Karlson Industriteknik AB.

Komponenterna (s. 28-42) valdes för att tåla de belastningar som vi räknat fram. När vi gjort våra beräkningar har vi antagit maximal höjd på plastrullens placering (värsta fallet) samt en acceleration på 1m/s2 i sidled. Samma acceleration har använts i

beräkningarna för påkänningarna vid rörelse i höjdled (vid cylinderns lyft av rullaxeln).

Gjorda beräkningar presenteras under avsnittet belastningsberäkningar (s.12-17).

3.1 Gränslägesbrytare

För att lyftarmen ej skall krocka och ev. bryta sönder konstruktionen har vi en gränslägesbrytare som rullaxeln måste passera på nedvägen. Först därefter tillåts

lyftarmen att lyfta över plåten från rullbanan till lyftbordet. En brytare sätts även på den

(9)

sidledsförflyttning av plastdragaren tillåts. Därmed kan kollision med plåtpaket/lyftbord undvikas (ritning 2). En brytare vid lyftarmen skall ge klarsignal innan rullaxeln går upp inför sidoförflyttningen.

3.2 Kritiska faktorer

Vid körning av nytt paket skall plastdragaren alltid utgå från ”startläget”, då lyftbordet sänks efter första plåten. Avståndet mellan stödstängerna i lyftarmen och lyftbordet ökar från 160mm till 260mm. Detta möjliggör att en oanvänd plastrulle får plats i det begränsade utrymmet mellan lyftbord och lyftarmens stödstänger (ritning 2). Avståndet som krävs är rullens radie med tillägg för axelns radie ca: 195mm (plastrullen skall gå fri från lyftbordet samtidigt som rullaxeln skall gå fri från stödstängerna).

En enkelverkande pneumatisk cylinder lyfter rullaxeln med plastrullen till högsta läget innan sidledsrörelsen av plastdragaren från startläget påbörjas. När rullaxeln kommit fram till rätt förprogrammerad ”tillåten zon” (s. 26-27) med avseende på paketlängd går rullaxeln ned till lägsta läget. En enkelverkande cylinder har valts för att ej bryta i konstruktionen i det fall att plastdragaren inte skulle passera paketet utan sänka ned plastrullen på paketet. Detta kan inträffa om rätt arbetslängd/zon ej programmerats vid körning av nytt paket med ändrad plåtlängd. Med enkelverkande cylinder och

gränslägesbrytarna minskas också risken för klämskador.

Plastrullen skall, när den går ned bakom paketet mot lyftbordet, undgå att kollidera med lyftarmens sugkoppar som lyfter plåten. Därför är endast utmätta specificerade zoner mellan sugkoppar tillåtna (s. 26-27). Rullens bredd måste minskas från nuvarande 600mm till 400mm för att gå fri från ”stödstängerna” på lyftarmen. Av samma orsak skall plastrullens placering på rullaxeln fixeras med hjälp av två koniska (axeldiametern är 32mm, rullens innerdiameter är 76mm) justerbara mothåll. Denna minskning av rullbredden är möjlig eftersom skyddsplasten bara behöver täcka en bredd på ca 250 mm.

(10)

Fördelen med att plastrullen kan ”gömma” sig i närheten av paketet är att behovet av löpmeter plast som måste dras ut minskar samtidigt som risken för ”plasttrassel”

minskar. Härigenom försvinner också behovet av en separat anordning för in- och utmatning av plast. ”Mjukt” start och stopp i sidled bör programmeras. Detta,

tillsammans med plastens friktion mot utdragning/vidhäftning bör resultera i att rullens rotation avstannar vilket undviker plasttrassel.

3.3 Rullaxel/Cylinder

Rullaxeln, där plastrullen placeras, är lagrad i två lagerhus fastsatta på en åkvagn (ritning 5-6). Åkvagnen drivs i höjdled med hjälp av en pneumatisk cylinder (s.43-45;

ritning 3) utmed huvudbalken. En lagrad axel väljs för att minska friktionen då plasten rullas ut. I annat fall finns risk för produktionsstörningar. De första plåtarna i paketet kan, pga. sin ringa tyngd, relativt lätt dras med i sidled och plåtarna kan då staplas fel.

Lagren mellan åkvagn och transportbalk samt huvudbalk är av glidlagertyp.

3.4 Drivning/Stödlager

Rörelsen i sidled sker med en tandrem kopplad till remfästet (ritning 8) som monterats på huvudbalken/sidobalkarna. Denna tandrem drivs av en elmotor (s. 40-42) placerad i ena änden av transportbalken (s. 28,30; ritning 1-2). Vid start/stopp i sidled tas momentkrafterna upp av en på huvudbalken monterad bottenbalk med vertikalt placerade kullager i ändarna (ritning 2-4; 7). För att motverka de vrid- och

momentkrafter som beror av bl.a. plastrulle/rullaxel och rörelser av dessa placeras två kullager horisontellt på bottenbalken. Dessa fyra kullager, som har en justermån på ca 20 mm i höjdled och sidled, löper i/mot den kallvalsade stödbalken U50x100x50x5- profil (ritning1-2). Denna svetsas fast i linjens befintliga nedre stående U-balk.

3.5 Arbetszonen

Fotoceller/ljusridå används för att sidledsförflyttningen skall stoppas om någon person kommer i riskzonen (plastdragarens arbetsområde). Ljusridån skall vara aktiv endast då

(11)

sidledsförflyttningen. Under övrig tid kan syning av plåt göras i riskzonen utan att linjen stoppas. När nytt paket påbörjas måste operatören hålla i skyddsplasten då den dras ut mellan de två första plåtarna. Därefter hålls plasten fast av plåtens egentyngd.

Operatören kan kliva in förbi ljusridån före start och ut då rullaxeln går ned bakom paketet. Alternativt kan istället för ljusridå ett par nödstopp av typen fjäderbelastade plexiglasskivor monteras på vardera sidan om huvudbalken. En ”stoppkant” av plattjärn bör svetsas fast på gångbordet (se s. 26-27) närmast linjen. Detta skall förhindra att man av misstag trampar ned i mellanrummet som uppstår där konstruktionen löper fram och tillbaka.

3.6 Övrigt

I och med att vi valt att bygga upp vår konstruktion av färdiga moduler och

fästelement underlättas monteringsarbetet, då behovet av svetsning och bearbetning minskar. Samtidigt med detta underlättas framtida service och eventuella justeringar.

Plattjärn skall målas efter bearbetning före hopsättandet mot aluminiumdetaljer.

Förzinkade skruvar används.

(12)

4. Belastningsberäkningar

3

(13)

4.2 Formelbeteckningar

) / (

) (

) ( 90

90 , ,

, :

) (

) (

) (

) (

) ( ,

) , (

) (tan

) , ( ) (

) / ( mod

) (

) / (

) / ( .

ker

) / ( /

10

max /

1

2 4 3

3 2 2

2 2

2 2

mm N ng vridspänni

mm nedböjning

kg balk x

cylinder åkvagn

lager massa m

kg ssa rullaxelma m

kg massa plastrulle m

mm ment tröghetsmo I

mm nd vridmotstå W

mm d böjmotstån W

W

Nm Nmm moment M

huvudbalk drem

längd plattjärns L

m mm längd momentarms L

N belastning F

mm N ul ts elasticite E

mm ameter rullaxeldi d

mm N g böjspännin

mm N ning normalspän tillåten

hetsfaktor

n

mm N s sträckgrän

ration jordaccele s

m g

on accelerati s

m a

v ö r p v

b p b till s

s

=

=

=

=

=

=

=

=

=

=

=

=

=

=

=

=

=

=

=

=

=

=

τ

δ

σ

σ

σ

(14)

4.3 Belastningsberäkningar Rullaxeln ∅32 SS1672 ∅ ∅

kg mp =22

4 4

3 3

2 2 2 2 2

64 32

/ 210000

/ 100 3

/ 300 700 32

/ 10

/ 1

8

d mm I

d mm W

mm N E

mm N n

mm N mm L

mm d

s m g

s m a

kg m

till s

s r

= ⋅

= ⋅

=

=

=

=

=

=

=

=

=

π π σ σ

Belastningen på rullaxeln vid lyft (värsta fallet):

N N

g a m m

F =( p + r)( + )=(22+8)(1+10) =330

Detta medför att vi utefter huvudbalken får ett moment:

Nm Nm

L F

M = ⋅ =330⋅0,7 =231

Maximal böjspänning i rullaxeln:

2 3

3

3

72 /

32 32 10 231

32 N mm

d L F W M

b

=

= ⋅

= ⋅

= π π

σ

Dvs.

σ

b

σ

till =100N/mm2

(OK!)

Nedböjningen 700mm ut på axeln blir:

mm I mm

E L

F 3 , 5

32 210000 3

64 700 330

3

4

3 3

1

=

= ⋅

= ⋅ δ π

Nedböjning pga. huvudbalkens vinkeländring :

mm I mm E

L L M L

tot

v

4 , 4

9 , 3020000 0 70000

1235 231000 700

tan

2 1 2

= +

=

⋅ =

⋅ ⋅

⋅ =

⋅ ⋅

=

=

δ δ δ

θ δ

Plastrullen får tillräcklig frigång över plåtpaketet (ca: 200mm). Dessutom skall rullen fixeras med två koniska mothåll så att den ej kan ”glida av” rullaxeln.

3

(15)

4.4 Stödlager 2horisontella

På bottenbalken finns 2 horisontella stödlager (ritning3) som motverkar de momentkrafter (vridning kring transportbalken, punkt A s. 10) som uppstår.

Belastningen på stödlager vid vertikalt lyft av plastrullen enligt:

N N

F L

F

M 312

370 2 231000 0

2 1 1 1 =

= ⋅

= ⇒

− (på vartdera stödlager).

Kraften mot transportbalken blir 2 F1=614N

(Glidlagret tål 6000 N horisontellt samt 16000 N vertikalt).

Kraftpåverkan på ena horisontella lagret vid sidledsrörelse pga.

accelerationen (vridning i huvudbalken):

( ) ( ) N N

L

L a m m L

L

F F

ma p r

54

390 700 1 8 22

2 2

2

+ ⋅ ⋅ = + ⋅ ⋅ =

⋅ =

=

Vid start i sidled när rullen är i högsta läget får vi största kraftpåverkan på ett hotisontellt stödlager samt stödbalken enligt:

N L F

gL m F m

F

F

h mg p r

54 337

370 2

700 10 30 2

) (

2 1

2

+ =

= ⋅

⋅ +

= + +

=

(Jfr: F1=312N ).

3

(16)

4.5 Stödlager 2vertikala

De vertikala momentkrafter som uppstår, strävar att vrida kring transportbalken (punkt B s.10) vid start i sidled motverkas av ett vertikalt spårkullager med kraften Fv enligt:

N N F

L F L

Fma v v v 81

460 1235 1 0 30

3 = ⇒ = ⋅ ⋅ =

4.6 Transportbalken 90x90L (s.30, 36)

Elasticitetsmodul för transportbalken:E=70 000 N/mm2 Tröghetsmoment enligt produktkatalog: I=2 100 000 mm4 mö=massan av huvudbalk+bottenbalk+lager m.m.=70kg.

Konstruktionens tyngd

F

R:

(

m m m

)

g

( )

N N

g m

FR = tot ⋅ = p + r + ö = 22+8+7010 =1000

Konstruktionen bäres upp av transportbalken i aluminium. Denna belastas som mest vid plastrullens rörelse uppåt med kraften R enligt:

N N

g m F

R = +

ö

⋅ = 330 + 70 ⋅ 10 = 1030

LT=centrumavståndet mellan infästningsbultar för transportbalken.

Nedböjning på transportbalk enligt:

mm I mm

E L R

T

T

0 , 15

2100000 70000

48

1000 1030 48

3 3

⋅ =

= ⋅

= ⋅

δ

Nedböjningen av transportbalken är således försumbar.

(17)

4.7 Övrigt

W b=67000mm3 (90x90 aluminiumbalk enligt produktkatalogen, se bilaga s. 36) W b=46400 mm3 (90x90L)

W v är inte angivet men vi uppskattar

W

v

= 5 1 , ⋅ W

b

2 max 1m/s a =

2 2

/ 23 3

/ 70

mm N n

mm N

till s

salu

=

=

= σ σ

Vridspänning:

τ

V på huvudbalk(90x90):

2

2 0,2 /

67000 / 5

, 1

700 1

30 N mm N mm

W L a m W

L F W M

V V

V ma V

V

V ⇒ =

= ⋅

= ⋅

= ⋅

=

τ

τ

Böjspänning på huvudbalk:

3 2

67000 / 10

231 N mm

W M

b b

= ⋅

σ =

σ

b =3,5N/mm2

2 2

2 3 v 3,6N/mm

j =

σ

b +

τ

=

σ

( von Mises hypotes )

/

2

23 N mm

till

j

≤≤ σ =

σ

Böjspänning på (2)plattjärn för tandremsinfästning

σσσσ

p:

2

2 2 /

10 40 2

6 85 1 100

6

2 2 N mm

h b

L a m W

L F W

M tot p

p p p p

p

P ⋅ ⋅

= ⋅

= ⋅

= ⋅

σ

=

⇒ σ

p

6 N / mm

2

) 3 ( /

73

2

=

=

<<

till s

p

σ N mm n

σ

Böjspänning på stödbalk 50x100x50x5 enligt:

W

b för balken är 6300 mm3

σ

b = b

b

W M =

6300 L3

Fv⋅ = 6 / 2 6300

460

81⋅ = N mm

σ

b<<

σ

till =73N/mm2(ns=3)

Böjspänningen blir låg och profilen håller med god marginal.

(18)

4.8 Beräkning av skruvförband med avseende på hålkanttryck och skjuvning på transportbalkens montering, se (ritning 1-2 s. 47-48).

Skruv hållfasthetklass 8.8 där

σ

b

=

800 N/mm2 / 2

80 ,

0 N mm

b

s =

σ

σ σ

s =8000,80=640N/mm2

säkerhetsfaktor

n

s

=

3

σ

till

=

214 / 2

3

640 N mm

ns

s = =

σ

Tillåten skjuvspänning på skruvförband:

till =

τ σ

till

0 . 60

N/mm2

τ

till =2140.60=129N/mm2

Beräknat hålkanttryck med 2 skruvar per cc=1000 mm:

Ph =

4 8 6

1030

= ⋅

⋅ nd t

R = 6 N/mm2

Beräknad diameter på skruvförband med hänsyn till skjuvspänning:

π τ ⋅

= ⋅ n

d R 4

π

= ⋅

129 2

4

d 1030

= 2,25mm

Vi väljer skruvförband från A Karlzon AB sortiment med d = 8 mm som är avpassade för denna aluminiumprofil. Två skruvförband monteras med 1000mm centrumavstånd och momentdrages med 25 Nm.

Transportbalken skall monteras parallellt med stödbalken U 50×100×50×5. För att uppnå detta tillverkas fem stycken distanser av plattjärn 311,0×50,0×5,0 som svetsas fast mot linjens stående U-balk, lodrätt upp mot transportbalken, enligt (ritning 9 s.

55).

Distanserna skall vid monteringen placeras mellan svetsfogarna på stödbalken. Dessa distanser upptar hålkanttrycket om skruvförbandens förspänning minskar med tiden t.ex. på grund av vibrationer.

(19)

4.9 Beräkning av svetsförband med avseende på drag, tryck och skjuvning på stödbalken enligt (ritning 1-2 s. 47-48).

Vi väljer svetsens a-mått till 3 mm och svetslängden till 50 mm per löpmeter c-c=1000 mm, på ovan och undersidan av stödbalken vilket ger:

Kallvalsad balk där

σ

s = 235 N/mm2 säkerhetsfaktor, ns väljs till 3,

σ

till = s

s

n

σ

= 79 / 2

3

235 = N mm ,

Vid drag, tryck för kälsvets är

σ

s =

σ

till⋅0,8=63N/mm2, Vid skjuvning är

τ

s =

σ

till⋅0,6=48N/mm2; Q = 8 kg/m

Beräknad skjuvspänning:

τ

s =

L a

g Q Fv

+ =

50 3

80 81

+ = 1,1 N/mm2

Beräknad drag, tryckspänning:

σ

s =

⋅2

⋅ L a

Fh

= 3 50 2 337

⋅ = 1,1 N/mm2

Jämförelsespänning

: σ

j =

σ

2

+ 3 ⋅ τ

2 = 1,12 +31,12 = 2,2 N/mm2

till

j

σ

σ

σ

j<<

σ

till =79N/mm2

dvs. svetspåkänningen är försumbar och svetsarna håller med stor marginal för drag, tryck och skjuvning.

Beräkning av böjspänning stödbalk:.(

W

b för balken är 6300 mm3)

σ

b = b

b

W M

=

6300 L3

Fv⋅ = 6300

81⋅460 = 6 N/mm2

Böjspänningen i stödbalken blir låg och vald balkprofil håller med god marginal för påfrestningarna.

(20)

5. Kostnadsberäkningar

5.1 Materialkostnader A Karlson Industriteknik

Beskrivning Artnr Pris(kr) Antal Totalt(kr)

Profil 90*90L 3842992415 660,00 8 m 5280 Profil 90*90 3842990500 925,00 5,6 m 5180 Rälsprofil LF20 3842992439 1145,00 9 m 10305 Rundstång LF20 3842994649 342,00 18 m 6156 Lagerenhet LF20 3842511747 2256,00 4 st (2) 9024 Vinkel 90*90 3842523578 187,00 7 st 1309 Spännhus LF12S 3842512654 1262,0 1 st 1262 Motorhus LF12S 3842512650 4495,00 1 st 4495 Tandrem 32 LF12S 3842994661 564,00 18 m 10152 Gavel LF12 S 3842512662 1422,00 1 st (2) 1422

Innervinkel 3842523217 28,00 4 st 112

Hammarb.med mutter3842146884 155,00 1 st (10) 155 3842518390 1495,00 1 st (100) 1495 Fästelement till rälsprofil

Skruv ML C668*45 7,00 160 st 1120

Mutter 3842315113 93,00 16 st (10) 1488

Kil T10 3842501292 347,00 4 st (50) 1388

Art Artnr. Beskrivning Pris

Motor MSMZ042A1A Motor A 400W utan broms 3398 Positionsförs.MSS043A1XP Servodriver pos 400W 6816 Programvara DVOP 1910 Program till Positionsförs. 1557

Summa: 72114kr

(21)

5.2 Materialkostnader övriga leverantörer:

Beskrivning Artnr Leverantör Pris(kr)

Profilrörscylinder Serie 168 1680540000 R.Mecman 1135,00 Fotfäste till cylinder 5232000502 R.Mecman 82,50 Extra mutter till cylinder 3670305000 R.Mecman 14,00

Stödlager 4 st SY 12 TF SKF 595,00 Lagerhus 2 st SY 30 TF SKF 686,00

U-Profil 50*100*50*5,0*9000 mm 28131 Tibnor 54,00 Rundstång

φ

32 *1400mm 28989 Tibnor 83,00 (Bredd,tjocklek,längd)

Plattstång 50*20*160 5477 Tibnor 8,50 Plattstång 90*5*270 65538 Tibnor 6,50 Plattstång 60*12*1000 79736 Tibnor 36,50 Plattstång 300*8*440 44824 Tibnor 67,00 Plattstång 50*8*310 99693 Tibnor 6,50

Summa: 2775kr

5.3 Övriga kostnader (uppskattade värden)

Bearbetning 20h ( svets, borr, gäng, svarv och målning) 8 000

Montering 64h 19 200

El- / Pneumatisk arbete 24h 9 600

Programmering / Intrimning 16h 8 000

Summa: 44800kr

Total kostnad: 72114+2775+44800=119 689kr

(22)

6. Monteringsanvisning

1: Stödbalkens högra ände, ska monteras 1750 mm från det fasta lyftbordets högra kant mot emballeringen, (se ritning 1). Balken monteras parallellt med linjens undre U160- balk. Avståndet skall vara 43,0 mm från underkant U160 till underkant stödbalk, för att få plats att svetsa undersidan. Måttet från stödbalkens undersida till översidan av U 160 blir således 117mm (se ritning 2).

2: De fem distanserna av plattjärn (se ritning 9) punktsvetsas kant i kant mot stödbalken, lodrätt mot övre linjens U 160 balk. Distans ett placeras 600 mm från stödbalkens ände och övriga med 1900 mm avstånd (se ritning 1-2 pos 15).

3: Transportbalkens rälsprofiler monteras och transportbalkens högra ände placeras 1350 mm från lyftbordets högra kant mot emballeringen, (se ritning 1) på distanserna och fixeras. c-c-linjen för transportbalkens bulthål avsätts på U 160 balken, (undre måttlinje är 23,0 mm mätt från distanserna) därefter borras 2 hål parvis cc 44,0 mm per 1000 mm balk (se ritning 1-2). En mall kan tillverkas av plattjärn, 2100x80x8 som underlättar borrandet, så att cc blir exakt. Transportbalken monteras med

skruvförbanden och momentdrages med 25 Nm.

4: Huvudbalken monteras ihop med 2 st. sidobalkar samt 2 st. bottenbalkar och vinkeljärnen (se ritning 2-4, 7) och förstärkningsplåt (se ritning 10, 1 pos 16) skruvförbanden momentdrages med 25 Nm.

5: Stödlager på bottenbalken och lagerenheterna på huvudbalken monteras (se ritning 3-4, 7) och grovjusteras. Därefter sätts konstruktionen på plats på transport-

stödbalken och provskjutes efter banan och lagerenheterna finjusteras, alla skruvförband momentdrages 25 Nm.

6: Tandrem, motorhus, spännarhus och remfästet monteras, (se ritning 1-3, 8) därefter

(23)

7: Luftcylinder med nedre fästet monteras på sidobalken (se ritning 1, 3). Därefter monteras rullaxelns åkvagn ihop med stålplåt (se ritning 5-6). Därefter provskjutes åkvagnen efter banan och lagerenheterna finjusteras och fastdrages med luftcylinder.

Rullaxel med lagerhus monteras, (se ritning 5) Med en distans av trä 440 mm, som lägges på banans kedja och mot rullaxeln, finjusteras fästena på luftcylindern, för rätt utgångsläge med hänsyn taget till lyftarmarnas stödstänger samt lyftbordet.

8: Lägesgivare monteras på huvudbalk (se ritning 2) och finjusteras på platsen.

9: Val av kabelmattans, styrenhetens och elmotorns placering görs av Plannja med hänsyn till befintlig utrustning.

(24)

7. Diskussion och slutsatser

Vid ett tidigare utfört arbetsmiljöprojekt på Plannja framkom ett behov av att ersätta det manuella plastdragandet. Ett tidigare principförslag på lösning var en konstruktion av i huvudsak stål som skulle kräva en hel del bearbetning. Man lade då ej så stor vikt vid lösningens utseende i detalj. Vid det laget visste man inte heller att det fanns en hel del färdiga komponenter som konstruktionen kunde uppbyggas av. Senare har det visat sig att uppgiften inte blev enkel trots detta.

Idag erbjuder marknaden konstruktioner av aluminiumprofiler som är bättre och framför allt lättare än den ursprungligen tänkta stålkonstruktionen.

Det går att köpa paketlösningar där drivning och reglering ingår. Det gäller att lösa varje enskilt fall med passande komponenter. Vår konstruktion blev i slutänden ett hopplock av komponenter från ett fåtal leverantör.

Användandet av färdiga moduler sänker givetvis tillverkningskostnaderna. Samtidigt är det valda materialet dyrare. En nackdel för oss kan möjligtvis vara att endast liten erfarenhet av tillverkning tillförs. Å andra sidan har vi upptäckt att konstruktionsarbetet kan lösas på olika sätt vilket berikat oss vad gäller val av metoder.

Det innebär ett gediget arbete att få fram ritningar för sammansatta detaljer både i hela vyer av plastdragaren och också detaljritningar på varje del. Det tänkta

ritningsunderlaget ritat i 3D på Auto Cad fick vi överge. Den knappa tiden tillät oss inte att först lära oss programmet och sedan utföra ritningsarbetet.

Trots att vi anser oss ha en bra grundstomme för konstruktionen finns några detaljer kvar att lösa. Till detta kan nämnas val och placering av ljusridå, val av lägesgivare för rullaxeln samt val av kabelmatta/kedja.

Transportbalken/modulen monteras horisontellt, parallellt med linjens U-balk och vår stödbalk. Valet grundar sig på att golvet är ojämnt och ej parallellt med linjen.

(25)

traditionella infästningen av tandremmen var nu ej längre möjlig att använda. Vi valde därför en egen lösning för infästningen med hjälp av plattjärn. Avvikelserna från det ursprungliga på vår transportmodul LF12S är att vi till denna valt: Lagerenhet LF20 samt Rälsprofil LF20. Dessutom löper den synliga delen av kuggremmen ej i rälsprofilen utan ovanpå aluminiumprofilen 90x90L (s.27-30).

I syfte att förhindra att någon trampar ned i den lucka som uppstår bör en kant svetsas fast vertikalt närmast profillinjen på gångbordet. Kabelmattan kan fästas i änden av bottenbalken hellre än utanför. Detta för att behålla ”hålet” mellan gångbordet och profillinjen minimalt.

Plastdragaren är tänkt att kunna användas även på andra linjer efter smärre modifieringar. Omdimensionering för att klara belastningen, med bibehållen

säkerhetsfaktor, är nödvändig om hela plastrullar (1200mm) ska användas. Integrering / justering av styrsystemen, det befintliga med det nya, utförs vid slutmonteringen på plats.

Produktionsbortfallet samt behovet av operatörer minskar i och med användandet av plastdragaren. Operatören hinner ensam att emballera producerat paket samt förbereda nästa paket under tiden ett paket produceras. Konstruktionen kan sägas komma att betala sig själv. Ur kvalitetssynpunkt ser vi att syningen kan göras noggrannare, då operatören nu får mer tid över.

Det har varit en del helomvändningar och omarbetningar under arbetets gång. Många gånger har det varit svårt och tidskrävande att få klara och entydiga svar på frågor ställda till olika leverantörer. Det har varit lärorikt att göra detta examensarbete.

Förhoppningsvis står vi nu väl rustade inför dylika framtida projekt.

(26)

8. Litteraturförteckning

1. Formelsamling, Teknologi och Konstruktion M (1988), StureLönnelid,RuneNorberg

2. Rapportskrivning, en introduktion (1996) Luleå Tekniska Universitet, Torbjörn Löfqvist.

3. Basic Mechanic Elements, MGE 8.0 Bosch GmbH Stuttgart 4. Huvudkatalog lager 4000s.(1992) SKF Sverige

5. Rexroth&Mecman AB Svenska (1999) Stockholm Bassortiment.pneumatik2000

6. Arvid Nilsson gruppen (1992) Katalog Bult, Bulten Industri, Kungälv 7. Rexroth&Mecman AB (1999) Know how inom pneumatik

8. Kallformade profiler Tibnor (1999) katalog 9. Bosch Automation Technology version 1.0 10. Lagersortiment (2000), nr 106, Tibnor, Luleå

Referenser

11. Roger Åström, Plannja Bygg AB, Luleå

12. Mats Gårdestam, A Karlson Industriteknik AB, Skärholmen, Stockholm

(27)

9. Bilage- och ritningsförteckning sid

Bild tillåtna zoner för plastrulle………...26 Transportmodul LF 12 S (ursprunglig )………..28 Rälsprofil LF 20………..29 Aluminiumprofiler 90x90, 90x90L……….30 Lagerenhet LF 20……… 31 Gavel LF 12……… 32 Motorhus LF 12……….. 33 Spännarhus LF 12………... 34 Vinkel 90/90………...35 Teknisk data alu-profil……… 36 Teknisk data alu-profil……… 37 Teknisk data alu-profil……… 38 Teknisk data linjär styrning……….39 Servomotor 400 W……….40 Servoförstärkare……….. 41 Servoförstärkare teknisk data………...42 Pneumatisk cylinder………43 Pneumatisk cylinder tillbehör………. 44 Pneumatisk cylinder beräkningsresultat………. 45 Ritningar

Stycklista till ritning 1……… 46 1. Sammanställningsritning plastdragare………... 47 2. Plastdragare vy C-C……… 48 3. Huvudbalk ( monterad )………. 49 4. Bottenbalk………...50 5. Rullaxel med åkvagn………...51 6. Rullaxeldetaljer………....52 7. Stödlager………..53 8. Tandremsfäste………..54 9. Distans……….…55

(28)

Sugkoppar

Gångbord

(29)

Gångbord

(30)
(31)
(32)
(33)
(34)
(35)
(36)
(37)
(38)
(39)
(40)
(41)
(42)
(43)
(44)
(45)
(46)
(47)

Beräkningsresultat

Katalogsystemet rekommenderar cylinderdiameter 63 [Euromec]. Du har förspecificerat en cylinderdiameter som eventuellt inte matchar

rekommenderade diametrar. Baserat på Din förspecificerade cylinderdiameter hittades dock följande cylindrar (och ventiler) för Din applikation:

Artikelnummer Typ Diameter

168-054-000-0 Euromec 50

Lägg till i varukorg

Beräkningsdetaljer (Euromec)

Insvängd hastighet v [m/s]: 0.28

Flödeskapacitet (inloppssida) Cin [l/s/bar]: 1.0 Flödeskapacitet (utloppssida) Cout [l/s/bar]: 0.56 Ventilens flödeskapacitet Cvalve [l/s/bar]: 1.2 Ventilens flödeskapacitet Qn [Nl/min]: 300.0 Rörets flödeskapacitet Ctube [l/s/bar]: 1.2

Rördiameter [mm]: 6.0

En stötdämpare är Krävs ej.

Beräkningsparametrar

Cylindertyp: Euromec

Cylinderns riktning: Uppåt,

tryckande

Påmonterad massa m [kg]: 80.0

Matningstryck Ps [bar]: 7.0

Cylinderns slaglängd [mm]: 400.0

Tid för ett slag t [s]: 4.0

Tryckminskning P [bar]: 1.0

Rörlängd L [m]: 10.0

Förspecificerad cylinderdiameter D

[mm]: 50

Utskrift av diagrammen kan endast genomföras i Netscape.

(48)

Stycklista

Till ritning nr 1

Pos. Benämning Ant. Detaljnr. Dimension Sid.nr.

1 Stödbalk U-profil 1 Tibnor 28131 50x100x50x5x9000 2 Transportbalk 90x90L 1 Bosch 38429905000/8000 30 3 Rälsprofil LF20 S 1 " 3842992439/8000 29 4 Rundstång LF20 2 " 3842994649/8000 29 5 Mutter till Rälsprofil LF20 16 " 3842315113 10st 29 6 Skruv till Rälsprofil LF20 160 7984-M8x45- 8.8 29 7 Kil T10 till Skruv pos.6 4 Bosch 3842501292 50st 29 8 Lagerenhet LF20 4 " 3842511747 31

9 Motorhus 1 " 3842512650 33

10 Motor 1 " MSMZ042A1A 40

11 Spännarhus 1 " 3842512654 34

12 Pneumatisk Cylinder 1 Mecman 1680540000 43

13 Cylinderfäste 1 Mecman 5232000502 44

14 Distans 5 Se ritning nr.9

15 Förstärkningsplåt 1 Se ritning nr.10

16 Gavel till motor- och spännarhus 2 Bosch 3842512662 32 Fästelement till Gavel 4 " 3842523217

17 Rullaxel 1 Se ritning nr.5

18 Rälsprofil LF20 S 1 Bosch 3842992439/945 29 19 Balk 90x90 1 " 3842990501/400 30 20 Bottenbalk 2 " 3842990500/1000 30 21 Lagerenhet LF20 2 " 3842511747 31

22 Vinkel 7 " 3842523578 35

23 Skruv till stödlager 7 " 3842146884

24 Stödlager Se ritning nr.7

25 Tandremsfäste Se ritning nr.8

26 Balk 90x90 1 Bosch 3842990500/1700 30

References

Related documents

5-12 ÅR MAX 50 PERS NORMAL 10-15P. kryp

Som framgår av promemorian kommer Sverige ha svårt att klara sitt åtagande för ammoniak till år 2020 i takdirektivet.. Eftersom ammoniumkarbonat i dag knappt

Såvitt Regelrådet kan bedöma har regelgivarens utrymme att självständigt utforma sitt förslag till föreskrifter varit synnerligen begränsat i förhållande till

Beslut om detta yttrande har på rektors uppdrag fattats av dekan Torleif Härd vid fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap efter föredragning av remisskoordinator

Post: 118 82 Stockholm, Besök:Hornsgatan 20 Tfn:växel 08-452 70 00, Fax:08-452 70 50 Org nr:222000-0315, info@skl.se, www.skl.se Sektionen för planering, säkerhet och miljö.

relativ försämring av partiaammanhålIllingen • Men - ooh det är värt att understrykas - det är en försämring, som väger mer eller mindre tungt beroénde på hur många, som

På samma sätt som för kvalitet bör normnivåfunktionen för nätförluster viktas mot kundantal inte mot redovisningsenheter.. Definitionerna i 2 kap 1§ av Andel energi som matas

[r]