Barnmorskors erfarenheter av covid-19 i patientnära vård
En webbenkät
Författare: Nina Damberg och Helena Bohman
Abstrakt
Bakgrund: Covid-19 är en luftburen infektionssjukdom med hög smittorisk som främst överförs via droppsmitta. Nationella samt internationella
försiktighetsåtgärder har framtagits i syfte att minska smittspridningen av viruset.
Folkhälsomyndigheten har skärpt rekommendationerna för gravida samtidigt som omprioriteringar görs inom hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka barnmorskors erfarenheter av att arbeta i patientnära vård under virusutbrottet covid-19. Metod: Studien var en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Datainsamling har gjorts via en webbenkät som besvarats anonymt.
Resultat: Av de 159 respondenter som svarat på studien upplevde majoriteten en ökad stress samt en oro att bli smittad av covid-19 och föra smittan vidare. En femtedel av barnmorskorna upplevde ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Slutsats:
Riktlinjer på nationell nivå för simulering, skyddsutrustning och tydlig information för barnmorskor kring arbetet i patientnära vård under covid-19 efterfrågas. Detta i syfte att skapa trygghet i arbetet, att inte bli smittade eller föra smittan vidare.
Nyckelord
Barnmorskor, Covid-19, Erfarenheter, Pandemi, Patientnära vård
Abstract
Background: Covid-19 is a highly contagious airborne infectious disease which primarily spreads via droplets when throat or nasal secretions are released into the air. Precautions have been implemented worldwide with the intent to minimize the spread of the disease. The Public Health Agency of Sweden has implemented new and improved recommendations. Purpose: The aim for this study was to investigate the midwife’s firsthand experiences working intimately with patients during the outbreak of the covid-19 pandemic. Method: The study was a cross- sectional study with a quantitative method. The data was gathered throughout anonymous online questionnaires answered by midwives in Sweden. Result: Of the 159 respondents in the study, the majority reported an increased level of stress and anxiety related to becoming ill or transferring the virus to others. One in five respondents experienced a decrease in mental wellbeing. Conclusion: National guidelines for midwives regarding practice simulations, protective gear and comprehensive information concerning the work in near proximity to the patient was desired. Midwives called for this to ensure a safe working environment, and to avoid transferring the virus to their colleagues and patients.
Keywords
Covid-19, Experience, Midwives, Pandemic, Patient-centered care
Tack!
Vi vill rikta ett stort tack till alla barnmorskor som svarat på enkäten samt till alla därute som bidrar till en bättre vård i dessa tider. Vi vill även tacka Lena Lendahls, vår handledare som stöttas oss genom denna process och gett oss ovärderlig guidning.
Januari 2021
Nina Damberg & Helena Bohman
Innehållsförteckning
1 Inledning 7
2 Bakgrund 7
2.1.1 Pandemi 7
2.1.2 Covid-19 8
2.1.3 Smittvägar 8
2.1.4 Smittspridning och smittspårning 9
2.1.5 Vaccin 9
2.1.6 Gravida och covid-19 9
2.1.7 Nyfödda och covid-19 10
2.1.8 Lagar och allmänna rekommendationer 10
2.1.9 Rekommendation om skyddsutrustning 11
2.2 Aktuell och pågående forskning 12
3 Teoretisk referensram 13
4 Problemformulering 14
5 Syfte 14
6 Metod 15
Ansats 15
6.1.1 Urval 15
6.1.2 Inklusions och exklusionskriterier 15
6.1.3 Instrument 16
6.1.4 Datainsamling 17
6.1.5 Analys av insamlade data 17
6.1.6 Etiska överväganden 18
7 Resultat 19
7.1.1 Bakgrundsvariabler 19
7.1.2 Information 20
7.1.3 Skyddsutrustning 21
7.1.4 Patientnära vård 22
7.1.5 Träning / simulering 23
7.1.6 General Health Questionnaire -12 23
8 Metoddiskussion 24
8.1.1 Design 24
8.1.2 Bakgrundslitteratur 26
8.1.3 Urval 26
8.1.2 Instrument 26
8.1.3 Datainsamling 27
8.1.4 Analys 27
9 Resultatdiskussion 29
9.1.1 Nedsatt psykiskt välbefinnande 30
9.1.2 Stress 31
10 Slutsats 32
11 Kliniska implikationer 32
12 Förslag till fortsatt forskning 33
13 Referenser 34
1 Inledning
Totalt har 83 322 449 fall av covid- 19 inrapporterats från december 2019 till den 3 januari 2021 och orsakat 1 831 412 dödsfall globalt (ECDC 2020). Av de som insjuknat har virussjukdomen en beräknad dödsfallsprocent på 2,3% (Wu &
McGoogan 2020). Denna mycket smittsamma sjukdom överförs genom nära kontakt med smittade personer eller via förorenade ytor, att smittas under och efter graviditet- är möjligt. Tidigare epidemier såsom Ebola och MERS skapade
utmaningar inom hälso- och sjukvårdssektorn, bristen på kunskap kring
sjukdomarna samt bristen på skyddsutrustning påverkade bemanningen negativt och den ökande risken för smitta ledde till en stress bland vårdpersonalen (Cipriano 2018; McMahon m.fl. 2016). Hittills har studier visat på indirekta effekter av covid- 19 pandemin inom sexuell, reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt barns hälsa bland låginkomstländer (Roberton m.fl. 2020; Riley m.fl. 2020). Ingen publicerad forskning kring svenska barnmorskors erfarenheter av covid- 19 i patientnära vård finns.
2 Bakgrund
2.1.1 Pandemi
En pandemi räknas som en ny sjukdom som spridit sig till ett stort antal människor över hela världen (WHO 2010a). World Health Organisation (WHO) förklarade covid-19 som en pandemi den 11 mars 2020 (Folkhälsomyndigheten 2020a).
Ett exempel på en tidigare pandemi är H1N1 som bröt ut under 2009 (WHO 2010b).
Detta var en ny typ av influensa som dessutom yttrade sig allvarligare hos yngre människor med framförallt respiratoriska symtom. Detta virus har medfört
immunitet hos vissa människor vilket gjort att det numera räknas in i kategorin som en typisk säsongsinfluensa. En säsongsinfluensa kännetecknas av att den är som mest smittsam under sommar- eller vinterhalvåret men kan te sig i nya varianter år efter år. Därför krävs det nytt vaccin varje säsong som motsvarar den nya säsongens virussmitta (a.a.).
2.1.2 Covid-19
Coronavirus benämns som en grupp av virus som är zoonotiska, det vill säga överförbara mellan olika djurarter (Yi m.fl. 2020). Det mänskliga coronaviruset, mer känt som covid- 19, tillhör släktet Betacoronavirus och är ett tillstånd orsakat av viruset SARS-CoV-2. Viruset härstammar från fladdermöss och har överförts till människor genom ännu okända intermediära djur. Viruset upptäcktes först i Wuhan, Hubei-provinsen i Kina december 2019 (Singhal 2020).
2.1.3 Smittvägar
Infektionen sprids framförallt genom kroppsvätskor som varit i indirekt eller direkt kontakt med covid- 19 viruset och som utsöndras genom exempelvis hosta eller nysning (Singhal 2020). Viruset kan färdas cirka två meter från den smittade personen och kan överleva på vissa materiella ytor upp till tre dygn.
Viruspartiklarna är mycket små och har därmed större förutsättningar att hålla sig luftburna en längre tid i jämförelse med andra virus.
Viruset kan även spridas genom blod, urin, avföring samt andra kroppsvätskor vilket ökar smittspridningen markant (Singhal 2020). Covid-19 har klassificerats som en luftburen infektionssjukdom med hög smittorisk både på grund av snabb smittspridning samt genom fler alternativa smittvägar än till exempel dess förfäder SARS-CoV-1 och MERS-CoV-1 (Singhal 2020; Yi m.fl. 2020). Infektionen ter sig mild hos de flesta smittade med symtom i form av feber, förkylning, hosta,
andfåddhet, trötthet och halsont men kan ge värre akuta andningssvårigheter hos äldre personer samt hos riskgrupper (Driggin m.fl. 2020; Hong m.fl. 2020).
Riskgrupperna är framförallt personer över 70 år, personer med hjärt-kärlsjukdomar, fetma samt personer med immuniserade sjukdomar. Dock kan alla människor vara bärare av viruset utan att drabbas av sjukdom. Detta innebär att risken att bli smittad och risken att föra smittan vidare blir större eftersom hela den mänskliga
populationen räknas som mottagliga värdar för covid-19-viruset. Inkubationstiden varierar från 1–14 dagar med de vanligaste utbrotten av symtom efter 2–7 dagar (a.a.).
2.1.4 Smittspridning och smittspårning
Den 3 januari 2021 har sammanlagt 437 379 personer i Sverige smittats av covid-19 och 8727 dödsfall rapporterats (Folkhälsomyndigheten 2020b). Av de som smittats av covid-19 beräknas en tredjedel innefatta personer som arbetar inom vård och omsorg (Folkhälsomyndigheten 2020c). Covid-19 har en förmåga att sprida sig i kluster vilket betyder att flera personer i en avgränsad miljö smittas samtidigt (a.a.).
Därför räknas smittspårning som ett effektivt verktyg för att upptäcka dessa kluster och på så sätt - begränsa vidare smittspridning. Det är hälso- och sjukvårdspersonal med särskild kompetens som kontaktar personen med covid-19 för att ställa frågor kring vilka hen träffat 24 timmar innan - första tecken på symtom
(Folkhälsomyndigheten 2020c).
2.1.5 Vaccin
Regeringen har tecknat avtal med totalt fem vaccinbolag hittills, vilket betyder att det kommer bli tillräckligt med doser för att räcka till hela den svenska
befolkningen (Folkhälsomyndigheten, 2020d). Vaccinationen planeras att genomföras under fyra faser. I den första fasen kommer personer som bor på
särskilda boenden för äldre samt personal inom äldreomsorg att vaccineras. Därefter fortsätter fas 2 - 4 med personer över 70 år och övrig personal inom vård och omsorg. Slutligen sker vaccinering för människor 18 - 69 år med fokus på andra yrkesgrupper som kan ligga i riskzonen (exempelvis taxiförare, gymnasielärare etcetera). För att få fullgott skydd behövs förmodligen två doser per person och det är ännu oklart hur ofta vaccinering därefter behöver upprepas. Vaccinet har
levererats enligt plan och de första doserna vaccin gavs 27 december 2020 (Folkhälsomyndigheten 2020e).
2.1.6 Gravida och covid-19
Globalt finns det hittills 5721 bekräftade fall av gravida kvinnor med covid-19 där 51 av dessa gravida kvinnor har förklarats döda till följd av sjukdomen (Axelsson 2020). I det hittills enda svenska fallet dog mor och barn på sjukhus (Tegnell 2020).
Risken för allvarlig sjukdom eller dödligt utfall tycks endast vara lite större för gravida än för fertila icke gravida kvinnor. Andra coronavirus såsom SARS och MERS leder till en svårare sjukdomsbild för gravida eftersom det är en
virusinfektion som främst sätter sig i luftvägarna (Axelsson 2020). Risken för ett allvarligare scenario under graviditet med covid-19 stiger främst i kombination med andra riskfaktorer såsom fetma, hypertoni eller diabetes (a.a.). Rekommendationer är likartade för gravida kvinnor och allmänheten, såsom att undvika kontakt med andra människor utanför hushållet och särskilda försiktighetsåtgärder uppmanas under senare delen av graviditeten. Vissa länder, till exempel Storbritannien, har klassificerat gravida kvinnor som en utsatt grupp och därmed utfärdat strängare åtgärder för dem (RCOG 2020). Sverige gick ut med striktare rekommendationer för gravida i december 2020 vilket betyder att gravida bör vara extra försiktiga och följa de allmänna råden under hela graviditeten och särskilt inför förlossningen
(Folkhälsomyndigheten 2020f).
2.1.7 Nyfödda och covid-19
Symtom bland nyfödda ter sig milda, dock har en studie rapporterat en högre perinatal dödsrisk (Di Mascio m.fl. 2020). Metaanalysen gjordes på 41 gravida kvinnor med covid- 19 och visade en högre risk för prematur födsel, preeklampsi och kejsarsnitt (a.a.).
Globalt finns det 11 nyfödda barn som rapporterats döda efter graviditet med covid- 19 men i inget av dessa fall finns det belägg för att barnet var drabbat av covid-19 (Axelsson 2020). Det finns även evidens att vertikal smittspridning förekommer och att smitta skett via bröstmjölk (a.a.).
2.1.8 Lagar och allmänna rekommendationer
Smittskyddslagen har som uppgift att tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar (SFS 2004:168). Smittsamma sjukdomar innefattar både livshotande sjukdomar och sjukdomar som kan ge allvarliga eller samhällsfarliga konsekvenser. Personer som behöver vård på en vårdinrättning ska behandlas så att ytterligare smittspridning förebyggs (SFS 2004:168).
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), arbetar för att förebygga ohälsa. HSL ställer krav på verksamheten att upprätthålla en god, hygienisk standard och se till att den utrustning som krävs för personal ska finnas för att kunna ge god vård (SFS 2017:30).
Arbetsmiljölagen har som ändamål att förebygga ohälsa i arbetet för att kunna ge en fysisk och psykisk god arbetsmiljö för arbetstagare (SFS 1977:1160). Om arbetet skulle innebära risk för smitta, ohälsa eller vara livshotande ska regeringen eller den myndighet som regeringen väljer anpassa arbetsförhållandena så att risk för ohälsa förebyggs. Arbetsgivaren ska i sin tur vidta åtgärder och ändra sådant som kan ligga till grund för ohälsa i arbetet i samverkan med arbetstagare. På en arbetsplats om mer än fem arbetstagare, ska ett skyddsombud utses av en lokal
arbetstagarorganisation. Skyddsombudet är den länk mellan arbetsgivare och arbetstagare och styrs av kollektivavtal som är eller brukar vara bundna till arbetsgivaren (a.a.).
2.1.9 Rekommendation om skyddsutrustning
Basala hygienrutiner är något som all vårdpersonal utgår från i patientnära vård oavsett vilken smitta eller sjukdom som ligger till grund för spridning (SOSFS 2015:04). Rutinerna omfattar kortklippta naglar, rena händer och underarmar fria från smycken samt att skyddskläder ska användas i patientnära vård.
Vid kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material ska användning av personlig skyddsutrustning tillämpas och måste finnas tillgänglig för personal som kommer i kontakt med patienter med smittan (SOSFS 2015:04). Personlig
skyddsutrustning gäller som komplement till de basala hygienrutinerna och används efter en riskbedömning över den aktuella vårdsituationen och i enlighet med
Arbetsmiljöverkets föreskrift om smittrisker (AFS 2018:4). Personlig
skyddsutrustning varierar beroende på vilken slags smittspridning som beräknas bli aktuell under omsorgsarbetet med patienten (Arbetsmiljöverket 2020).
Den personliga skyddsutrustningen är till för att skydda personal mot smittan och arbetsgivaren ansvarar för att systematiskt undersöka eventuella risker så att anställda kan arbeta säkert (Arbetsmiljöverket 2020). Riskbedömningen ska göras tillsammans med arbetstagare och skyddsombud och ska uppdateras regelbundet om kunskapsläget ändras. I arbete med risk för dropp- och kontaktsmitta gäller
skyddsutrustning såsom visir, skyddsglasögon, munskydd, skyddsförkläde, skyddsrock och skyddshandskar (a.a.).
Vid risk för aerosolsmittspridning gäller även tättsittande andningsskydd som bör vara väl utprovad för den enskilde individen för att undvika felinställda skydd som inte är effektiva. Vid spill av kroppsvätskor gäller punktdesinfektion enligt ordinarie riktlinjer (Arbetsmiljöverket 2020).
2.2 Aktuell och pågående forskning
I undersökning gjord av Salari m.fl. (2020) beskrevs en ökad stress, ångest och depression bland allmänheten under covid-19. Stress var det som identifierades högst hos människor i Europa, medan ångest och depression förekom mer i Asien.
Salari m.fl. (2020) menar att kvinnor mellan 21–40 år löper större risk att drabbas av depression under pandemin. Människor som konstant utsätts för
nyhetsuppdateringar och nyhetsflöden om covid-19 kan känna en högre stress och oro inför det som råder. Dels på grund av den ekonomiska utmaningen som världens ställts inför, dels kring osäkerheten vad covid-19 kan ge för framtida konsekvenser (a.a.).
Det finns begränsad forskning kring coronapandemins påverkan på hälso- och sjukvårdspersonal. Dock vittnar tidigare pandemier såsom SARS och H1N1 om barnmorskors oro och ångest inför att själva bli smittade och att föra smittan vidare till anhöriga och kollegor (Shorey & Chan 2020). Avsaknad av skyddskläder och otillräcklig skyddsutrustning medförde en rädsla att sprida smittan vidare till allmänheten (a.a.)
För att identifiera oro och ångest under ett tidigt skede bland vårdpersonal som arbetar i patientnära vård under covid-19, beskrivs copingstrategier som ett viktigt verktyg i processen (Tomlin m.fl. 2020).
Den stressnivå som råder hos hälso- och sjukvårdspersonal kan spela en betydelsefull roll under framtida år, beroende på hur den behandlas i nuläget (Tomlin m.fl. 2020). Tomlin m.fl. (2020) beskriver att personal bör samarbeta för att lägga upp strategier inför ett långsiktigt arbete i patientnära vård samt för värsta tänkbara scenarier. Det är därför av yttersta vikt att hålla regelbundna träffar om ämnet där ny information kan struktureras upp genom diskussioner med varandra.
På så sätt hjälps personalgruppen åt att bilda grunden i hur arbetet ska se ut utifrån allas aspekter av oro och ångest i åtanke (a.a.).
Just nu pågår det forskning på The Institute of Tropical Medicine Antwerpen (2020) kring covid-19’s effekter på barnmorskors arbete världen över. Forskningen är utformad som en global online undersökning kallad “The Covid-19 Maternity Survey” vars syfte är att dokumentera och förstå hur covid-19 påverkar
barnmorskans arbete. Onlineundersökningen består av frågor kring covid-19 för att identifiera de utmaningar som finns i nuläget inom vården, men kommer att pågå under den tid som pandemin framskrider för att kunna dokumentera de förändringar som sker. Den första delen av undersökningen är nyligen avslutad och har hittat fynd som beskriver en ökad stressnivå hos vårdpersonal. Vårdpersonal vittnar om att de har fått tydlig information kring covid-19 men att de saknar praktisk träning hur de ska handskas med en smittad patient. The Maternity Survey startade i slutet på mars 2020 och planeras att pågå fram tills covid-19 pandemin är förbi.
3 Teoretisk referensram
Empowerment handlar om att skapa en miljö där individen känner makt över situationen, det innebär att individen ska ha förmåga att förändra och känna att den har makt över personliga, socioekonomiska och miljörelaterade faktorer som påverkar individens hälsa (Askheim 2012). Tengqvist (2012) beskriver att empowerment leds av värderingar, människosyn och förhållningssätt där fokus ligger på människors lika värde och rättigheter. Den enskildes upplevelse av makt och kontroll över det egna livet bestäms av individen själv, såväl som graden av maktlöshet (Askheim 2012). Att skapa en medvetenhet hos individen kan leda till handling (a.a.).
Karaktärsdrag inom empowerment handlar om samarbete, bekräfta, lyssna, förstå och att ha kontakt samt att agera vilket barnmorskans arbete till stora delar kretsar kring (Hermansson & Mårtensson 2010). För barnmorskan är empowerment en dynamisk och social process som handlar om att erkänna, främja och förbättra människors förmåga att möta egna behov, problemlösning och mobilisera
nödvändiga resurser till syfte att känna att man har kontroll över sitt eget liv Gibson (1991). Det är en process som hjälper människor att ta kontroll över faktorer som påverkar deras hälsa.
4 Problemformulering
Den nuvarande coronapandemin är en snabbt framskridande pandemi över hela världen som kräver omedelbart agerande. Indirekta konsekvenser av pandemin inkluderar begränsad kapacitet inom hälso- och sjukvården och försiktighetsåtgärder har genomförts till syfte att minska smittspridningen världen över (utegångsförbud, transportrestriktioner, nedstängning av evenemang etcetera). Även vård under graviditet, abort, förlossning och postpartum har under pandemins framfart omprioriterats i form av begränsad tillgång till hälsovårdstjänster (Moreau m.fl.
2020). Nya riktlinjer som snabbt byts ut och uppdateras kräver en stark samordning mellan organisation, personal och patient till syfte att inte förvärra utmaningarna.
Kunskap kring barnmorskors erfarenheter under den rådande covid-19 pandemin saknas, både - ur ett organisatoriskt- och ur ett psykosocialt perspektiv.
5 Syfte
Syftet med denna studie var att undersöka barnmorskors erfarenheter av att arbeta i patientnära vård under virusutbrottet covid- 19.
6 Metod
Ansats
Denna studie har utgått ifrån en kvantitativ metod som har genomförts som en tvärsnittsstudie vilket innebär att data samlats in vid ett specifikt tillfälle (Polit &
Beck 2018). Ett villkor i kvantitativa metoder är stora undersökningsgrupper, detta för att resultatet ska vara representativt för populationen (Kristensson 2014). För att svara till studiens syfte samt att arbeta i enlighet med studiens kvantitativa metod valde författarna att använda sig utav en webbenkät som ifyllts anonymt.
Respondenterna till webbenkäten fick själva bestämma när och var de ville besvara enkätfrågorna.
6.1.1 Urval
Målpopulationen i föreliggande studie var barnmorskor som arbetat i patientnära vård i Sverige under covid- 19 pandemin. Då författarna ej haft möjlighet att fråga samtliga personer i den valda målpopulationen gjordes ett så kallat
bekvämlighetsurval som fått representera målpopulationen. Ett bekvämlighetsurval görs för att enheterna är tillgängliga för forskaren samt för att det är tidsbesparande.
Studien är genomförd innan vaccin har börjat ges till vårdpersonal, alltså var barnmorskorna som svarade på den aktuella webbenkäten inte vaccinerade vid tidpunkten de responderade.
6.1.2 Inklusions och exklusionskriterier
Inklusionskriterier utformades till syfte att säkerställa att respondenterna speglade populationen som avsågs att undersökas. Inklusionskriterier var legitimerade barnmorskor som arbetat i patientnära vård i Sverige under covid- 19 pandemin samt haft tillgång till att besvara en webbenkät via dator, surfplatta eller
mobiltelefon. Exklusionskriterier var de barnmorskor som inte arbetat i patientnära vård under pandemin till exempel de som var sjukskrivna, föräldralediga eller dylikt.
6.1.3 Instrument
Då ingen validerad enkät som svarade till studiens syfte fanns skapades en egen webbenkät. Frågorna i enkäten formulerades utifrån att besvara studiens syfte.
Slutna frågor med fler svarsalternativ användes för att generera representativa svar.
Inspiration till webbenkätens frågor kring covid-19 togs från ”The Covid-19 Maternity Survey”, som skapats av The Institute of Tropical Medicine Antwerpen (2020). Kontakt med författaren Dr. Lenka Benova till studien ”The Covid-19 Maternity Survey” togs för godkännande för användning av liknande frågor till denna studies enkät som fanns utformade för den globala online undersökningen.
För att undersöka barnmorskors självskattade psykiska hälsa användes General Health Questionnaire 12 items (GHQ- 12) (Hardy m.fl. 1999; Sullivan m.fl. 1994).
Enkäten innehöll totalt 34 frågor och beräknades att ta 5–10 minuter att besvara.
Frågorna bestod av bakgrundsfrågor kring ålder, region, arbetsplats samt hur många år som barnmorskan vart yrkesverksam. Därefter följdes det upp med frågor kring covid-19 i ett patientnära arbete med inspiration från ”The covid-19 Maternity survey”. Frågorna handlade exempelvis om vilken typ av personlig
skyddsutrustning som fanns tillgänglig på arbetsplatsen, om barnmorskan kände sig tillräckligt skyddad från att bli smittad av covid-19 på arbetsplatsen samt om arbetsgivaren gett möjlighet till träning/simulering gällande covid-19.
Webbenkäten avslutades med att mäta den självskattade generella psykologiska hälsa hos allmänheten med hjälp av GHQ-12 validerade frågeformulär. Författarna till studien har utgått ifrån GHQ- standardmetoden vid poängsättning och delat upp påståendena i två kategorier. Detta innebär att svarsalternativen inom varje kategori poängsätts med 0 eller 1 poäng beroende på hur väl påståendet stämmer in eller ej, se tabell - 1. Maxpoäng var 12, varav individer med 3 poäng eller mer värderades ha ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Den svenska versionen av GHQ- 12 har god validitet och Cronbach’s alpha har uppmätts till 0.89 – 0.93 (Arnberg m.fl. 2014).
Tabell 1 Poängsättning enligt standardmodellen av GHQ
6.1.4 Datainsamling
För att svara till studiens syfte samt att i enighet med den valda metoden valde författarna till denna studie att använda sig av en webbenkät som ifyllts anonymt av respondenterna. En webbenkät gör det möjligt att respondenten själv kan bestämma när och var hen vill besvara enkätfrågorna (Ejlertsson 2019a). Enkätundersökning kan göras på ett förhållandevis stort urval såväl i relation till kostnad som till tiden (a.a.).
Materialet förmedlades år 2020 via Facebookgrupper där barnmorskor är
medlemmar och innehöll informationsbrev, kontaktuppgifter till författarna samt en länk till webbenkäten. Insamlingen av data genomfördes mellan den 4 september till den 3 november 2020. Insamlade data kontrollerades av författarna i syftet att rensa bort eventuella enkäter som inte svarade till inklusions- och exklusionskriterierna, samt för att korrigera eventuella felinmatningar. Totalt svarade 159 respondenter på webbenkäten.
6.1.5 Analys av insamlade data
Författarna till studien gick manuellt igenom varje enskild enkät som inhämtats och skapats med hjälp av enkät-företaget “Surveymonkey”. Svaren från respondenterna fördes in till SPSS (IBM SPSS Statistics 26, IBM, New York, US). Vidare
kontrollerades eventuella felinmatningar gjorda i processen mellan de två olika programmen och validerades genom att ännu en gång gå igenom alla enkäter manuellt. Statistikprogrammet SPSS är validerat för att utesluta felräkningar av den som använder det på grund av inkorrekt inmatning av data (Wahlgren 2012).
Kategori A Kategori B
”Jag kan koncentrera mig på vad jag gör” ”Jag har svårt att sova pga. problem och svårigheter”
Stämmer helt= 0 poäng Stämmer bra= 0 poäng Stämmer delvis= 1 poäng Stämmer inte alls= 1 poäng
Stämmer helt= 1 poäng Stämmer bra= 1 poäng Stämmer delvis= 0 poäng Stämmer inte alls= 0 poäng
Varje enkät tilldelades ett löpnummer till syfte för att senare kunna särskilja dem (Ejlertsson 2019a). Frågorna i enkäten och svarsalternativen kodades om i SPSS. I studien användes skalnivåerna nominalskalor samt intervallskalor. Nominalskalor användes vid kategoriseringar som ej gick att rangordna och intervallskalor användes vid kategoriseringar som hade rangordningar. Svarsalternativen kodades om med siffror för att vidare kunna analysera icke numeriska variabler i
analysprogrammet. Deskriptiv statistik användes för att presentera bakgrundsvariabler som till exempel ålder och antal år som yrkesverksam
barnmorska. En regressionsanalys gjordes för att utforska sambanden mellan olika variabler, se Tabell 5. Tabeller skapades i Microsoft Word och figurer i Microsoft Excel. Signifikansnivån bestämdes till p=0.05 vilket innebär en felmarginal på 5%.
6.1.6 Etiska överväganden
Under webbenkätens utformning togs de fyra centrala forskningsetiska principerna i beaktande; autonomiprincipen, som reglerar berördas rätt till information och frivilligt medverkande; nytto- och inte skada-principen med syfte att minska och förebygga lidande samt rättviseprincipen, som fördelar forskningens förmåner till att gynna rätt ändamål (Helsingforsdeklarationen 2018). Eftersom det inte finns någon tidigare forskning kring ämnet beräknas nyttan med enkäten vara större än risken att skada någon.
En ansökan lämnades till Etikkommittén Sydost för etisk egengranskning och ett rådgivande yttrande. Detta enligt gällande lagstiftning om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:406). Utlåtandet togs i beaktning och har Dnr EPK-656-2020. Därefter distribuerades webbenkäten via Facebookgrupper samt på www.barnmorskan.se. Facebookgrupperna innefattade medlemmar av barnmorskor som arbetar i Sverige.
Andra forskningsetiska principer och överväganden framtagna av Vetenskapsrådet (2018) beaktades av författarna till detta arbete. Principerna består av
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet.
Innan deltagande i studien gavs respondenten möjlighet att läsa ett informationsbrev.
Informationsbrevet innehöll tydlig information kring arbetets syfte och utformning, anonymitet, datahantering, samt att deltagandet var frivilligt och att respondenten när som helst kunde avbryta sitt deltagande i studien. Webbenkäten fylldes i anonymt i syftet att man inte ska kunna spåra vem som har svarat på enkäten (Kristensson 2014). Enligt nyttjandekravet får inte insamlade data användas till något annat än det tilltänkta syftet (Vetenskapsrådet 2018). Nyttjandekravet var något som författarna till uppsatsen hade i åtanke.
7 Resultat
7.1.1 Bakgrundsvariabler
Totalt svarade 159 respondenter från 19 olika regioner i Sverige på webbenkäten.
Svarsfrekvensen från de olika regionerna varierade mellan 3 och 27 respondenter, högst svarsfrekvens var från Region Blekinge (17%), Region Stockholm (14%) samt Västra Götalandsregionen (13%). Svar från respondenter i Region Gotland och Region Jämtland Härjedalen saknas.
Totalt var det 14 respondenter som angav att de arbetade som avdelningschef, biträdande chef eller hade administrativa uppgifter. Nedanstående tabell presenterar demografiska data.
Tabell 2 Demografisk data över bakgrundsvariabler
*Mottagning för utlandsfödda kvinnor inför förlossning, antenatal, akutmottagning för gravida och nyförlösta, hemförlossning, universitet, återbesök och
amningsmottagning, samtals barnmorska.
7.1.2 Information
På frågan om regionen eller arbetsgivaren gett respondenten information kring hur hen ska förbereda sig inför covid-19 i ett patientnära arbete var det 98 % som svarade att de hade fått information angående detta. De flesta av respondenterna graderade informationen som de fått av regionen eller sin arbetsgivare som “bra”
(44%) eller “medelmåttig” (33%). Av de som graderat informationen som bra, var det 33% som ansåg sig vara Bra eller Mycket bra förberedd om en kvinna med covid-19 kom till deras arbetsplats.
Ålder % (n)
20–30 år 8 (13)
31–40 år 36 (58)
41–50 år 25 (40)
51–60 år 22 (35)
61–70 år 8 (12)
>70 år 1 (1)
Antal år som yrkesverksam % (n)
<1 år 6 (9)
1-5 år 27 (43)
5- 10 år 21 (34)
>10 år 46 (73)
Arbetsplats % (n) Flera svarsalternativ möjliga
Förlossningen 45 (72)
Mödrahälsovård 43 (68)
BB 31 (50)
Gyn 10 (16)
Ungdomsmottagning 13 (20)
Specialist 8 (13)
Annat* 4 (7*)
Av respondenterna var det 52% som ansåg att de hade tillräcklig kunskap för att svara på patientens frågor kring covid-19. Av de som uppgav att de hade otillräcklig kunskap för att svara på patienters frågor kring covid-19 var andelen störst från Region Skåne (18%) och Region Stockholm (18%) samt i ålder 31–40 (52%).
Det var totalt 67% som sökt information via annat än facklig organisation eller sociala medier för att förbereda sig inför covid-19 i sitt arbete. Utav dem som sökt information via annat var det drygt hälften som ansåg sig ha tillräcklig kunskap för att svara på patienters frågor kring covid-19.
7.1.3 Skyddsutrustning
Tabell 5 Tillgänglig skyddsutrustning på arbetsplatsen.
Påstående ”Vilken typ av personlig skyddsutrustning finns tillgänglig till dig på din arbetsplats? Fler svarsalternativ är möjliga”
Ja, finns tillgänglig, % (n)
Nej, finns inte tillgänglig, % (n)
Andningsmask 24 (39) 76 (120)
Förkläde 92 (146) 8 (13)
Skyddsrock 49 (78) 51 (81)
Visir 91 (145) 9 (14)
Skyddsglasögon 31 (49) 69 (110)
Munskydd 80 (128) 20 (31)
Det var 39% av respondenterna som uppgav att de inte kände sig tillräckligt skyddade från att bli smittade av covid-19 på sin arbetsplats, av dessa hade 57%
vårdat patient med bekräftad eller misstänkt - covid-19.
Av de som inte kände sig skyddade från att bli smittad av covid-19 på arbetsplatsen, var det 40% som arbetade på MHV och 52% på förlossningen.
Det var 43% av respondenterna som angav att de inte hade tillgång till isoleringsrum på arbetsplatsen.
7.1.4 Patientnära vård
Av alla respondenter så kände 83% en oro att föra covid-19 vidare. Bland dem som var oroliga att föra smittan vidare så hade 82% någon gång arbetat i patientnära vård med covid-19, antingen med misstänkt och/eller bekräftat fall.
Det var 67% av respondenterna som kände sig rädda för att bli smittade av covid-19 i sitt arbete och utav dem var det över hälften (58 av 90) som arbetat i närkontakt med covid-19.
Tabell 3. Tabellen visar respondenternas svar angående oron att bli smittad eller att föra covid-19 vidare.
Påstående ”Jag känner mig rädd för att bli smittad av Covid- 19” % (n)
”Jag känner mig orolig för att föra Covid-19 vidare” % (n)
Stämmer helt 9 (15) 20 (32)
Stämmer bra 11 (17) 27 (43)
Stämmer delvis 47 (74) 36 (57)
Stämmer inte alls 33 (53) 17 (27)
Majoriteten av respondenterna upplevde en ökad nivå av stress i arbetet sedan covid-19:s utbrott. I åldern 31–40 år graderade 70% sin egen nivå av stress som Något eller Mycket högre.
Av dem som hade arbetat som legitimerad barnmorska i 5–10 år svarade totalt 64%
av dessa att de upplevde sin egen nivå av stress som Något eller Mycket högre.
Av de som angett att de varit yrkesverksamma i över 10 år var det 59% som upplevde sin nivå av stress som Något eller Mycket högre. Det fanns ett signifikant samband mellan antal år i yrket och nivån av stress på arbetsplatsen.
Tabell 4. Tabellen visar respondenternas svar angående hur de graderade sin nivå av stress i deras arbetssituation under covid-19 i förhållande till deras valda arbetsplatser.
Påstående ”Hur skulle du gradera din egen nivå av stress i din arbetssituation under Covid- 19?
Förlossningen % (n) MHV % (n) BB % (n)
Oförändrat 22 (16) 43 (29) 20 (10)
Något högre 63 (45) 44 (30) 70 (35)
Mycket högre 15 (11) 13 (9) 10 (5)
På frågan om det var något som blivit påverkat på arbetsplatsen sedan covid-19:s utbrott svarade 64% “Omprioritering av arbetssysslor”. Av dessa var det 70% som värderade sin nivå av stress i arbetet som Något högre eller Mycket högre.
7.1.5 Träning / simulering
På frågan om respondenterna fått möjlighet till simulering gällande covid-19 så svarade 79% Nej och 18% Ja. Av de som hade fått möjlighet till simulering så svarade majoriteten av dessa att dem var Bra eller Mycket bra förberedda inför en situation om en kvinna med misstänkt covid-19 kom till deras arbetsplats. Av de som inte fått tillgång till simulering så svarade 57 % av dessa att dem var Någorlunda eller inte alls förberedda inför den situationen.
7.1.6 General Health Questionnaire -12
Den sista delen i webbenkäten handlade om den generella bedömningen för psykiskt välbefinnande. Poängen varierade från noll till tolv och medelvärdet var 1,5p.
Andelen barnmorskor i studien som visade tecken på nedsatt psykiskt
välbefinnande, det vill säga hade 3 poäng eller mer på GHQ-12, var 18% (29).
Medelvärdet i denna grupp var 6 poäng.
Resultatet visar att 11% av respondenterna fick 2 poäng i GHQ- 12. Av dessa var 89% under 50 år.
Tabell 5. Deskriptiv data av variablerna ålder, år i yrket, tillräckligt skyddad, rädd att bli smittad, rädsla föra smittan vidare samt nivå av stress i arbetet. Procent över och under brytpunkten 3 på GHQ-12 samt summaindex för GHQ-12.
GHQ-12 >3 GHQ-12 <3 GHQ-12 summaindex
Variabel % (n) % (n) M SD
Ålder
20-50 21 (23) 79 (88) 1.75 2.74
51- 70+ 13 (6) 87 (42) 0.95 1.72
År i yrket
1-5 år 23 (12) 77 (40) 1.81 2.82
>5 år 16 (17) 84 (90) 1.37 2.33
Skyddad
Ja 10 (8) 90 (76) 1.90 2.94
Nej 28 (21) 72 (54) 1.16 1.98
Rädd att bli smittad
Ja 28 (9) 72 (23) 2.22 2.34
Nej 16 (20) 84 (107) 1.34 2.99
Rädd föra smittan vidare
Ja 55 (16) 45 (59) 1.90 2.94
Nej 45 (13) 55 (71) 1.16 1.98
Nivå av stress i arbetet
Oförändrad 10 (3) 38 (49) 0.63 1.10
Högre 90 (26) 61 (81) 1.94 2.86
En logistisk regressionsanalys utfördes för att undersöka om ålder, år i yrket,
tillräckligt skyddad, rädd att bli smittad, rädd för att föra smittan vidare samt nivå av stress i arbete hade något samband med risken att bedömas ha nedsatt psykiskt välbefinnande. Den variabel som nådde statistisk signifikans var hög nivå av stress i arbetet (p 0.003).
8 Metoddiskussion
8.1.1 Design
Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie där datainsamling skedde via en webbenkät.
En tvärsnittsstudie innebär att studien utförs vid ett utvalt tillfälle som på så sätt skildrar verkligheten vid en specifik tidpunkt (Ejlertsson 2019b). Då syftet med studien var att skapa en kunskapsöversikt kring barnmorskors erfarenheter av att arbeta i patientnära vård under virusutbrottet covid-19 valdes en kvantitativ metod.
Webbenkät som datainsamlingsmetod valdes dels för att svara till syftet, dels för att nå en så stor andel respondenter som möjligt och för att få en så stor spridning som möjligt runt om i landet. Detta till syfte att få en ökad generaliserbarhet i resultatet.
Trost och Hultåker (2016) beskriver att en styrka med kvantitativa studier är att de möjliggör ett större urval än om exempelvis intervjuer hade valts, vilket ökar
generaliserbarheten genom att data med större sannolikhet skildrar målpopulationen.
En webbenkät var tidseffektivt och praktiskt under en pågående pandemi då folkhälsomyndigheten råder till att hålla avstånd till andra, avstå från att delta i möten och avrådan att arrangera eller delta i socialt umgänge. Fler positiva fördelar med enkät som verktyg är att det inte är någon påverkan från undersökaren, man minimerar risken för egna tolkningar från intervjuaren och alla deltagare får samma frågor, det finns ingen mellanhand där svar kan misstolkas (Eliasson 2018).
Kvantitativa studier ämnar ha ett representativt urval, detta innebär att de ska kunna visa på ett stickprov från populationen, något som skulle kunna uppnås via en webbenkät (Eliasson 2018). Nackdelar med enkät som datainsamlingsmetod kan vara att en eventuell låg svarsfrekvens minskar undersökningens trovärdighet. Man har heller ingen möjlighet att få utvecklade svar eller möjligheten att ställa
följdfrågor (Bryman 2011). Önskvärt för denna studie var att minst 100
barnmorskor skulle delta för att få ett så representativt urval som möjligt samt för att kunna göra statistiska beräkningar vilket uppnåddes. Då webbenkäten besvarades anonymt fanns ingen möjlighet att veta om respondenten svarade sanningsenligt. Ett kvalitativt arbete med liknande syfte hade möjligen bidragit med mer information samt en djupare förståelse av deltagarnas erfarenheter, dock skulle inte en sådan undersökning gett samma spridning eller kartläggning som arbetet fått genom den kvantitativa metoden.
8.1.2 Bakgrundslitteratur
Då covid-19 är en ny pandemi finns det många områden som är i behov av ytterligare forskning. Det fanns fåtal studier om klinisk praxis, vilket gjorde det svårt att utveckla riktlinjer för den kliniska praxisen och hälsopolitiken vid
pandemins utbrott (Meng m.fl. 2020). Orsaken till kunskapsluckorna i detta område kan bero på den snabba utvecklingen av utbrottet och begränsad förståelse och forskning kring det nya viruset. Dessutom tar det tid att genomföra klinisk forskning (a.a.). Litteratursökning, relevansbedömning och granskning av risk för bias av enskilda studier har genomförts i den aktuella studien. Vissa artiklar har uteslutits av relevans-skäl och samtliga artiklar som finns med i bakgrunden är publicerade i olika forum och tidskrifter men majoriteten av artiklarna är inte peer reviewed. Det kan ses som en svaghet att inte alla artiklar till bakgrunden är peer reviewed men som Meng m.fl. (2020) beskriver tar granskningen tid.
8.1.3 Urval
Polit och Beck (2018) beskriver att en stor svarsfrekvens är eftersträvansvärd för att kunna uppnå ett generaliserbart resultat. Webbenkäten stängdes ned efter att den legat uppe i två månader på olika Facebookgrupper för barnmorskor samt på barnmorskan.se utan att fler svar inkommit. Om enkäten inte stängts ned finns det en möjlighet att andelen respondenter skulle kunnat vara fler, vilket hade bidragit till ett större stickprov och vidare till större generaliserbarhet till målpopulationen.
Inklusions- och exklusionskriterier skapades utav författarna till studien, detta till syfte att definiera populationen samt att fånga ett representativt stickprov på målpopulationen. Totalt 17 % av respondenterna angav att de var från Region Blekinge vilket kan minska generaliserbarheten till samtliga regioner i landet.
8.1.2 Instrument
Då inget färdigt mätinstrument svarade till syftet skapade författarna till studien ett eget frågeformulär med inspiration från två validerade enkäter ”The Covid-19 Maternity Survay” (The Institute of Tropical Medicine 2020) samt GHQ- 12 (Hardy m.fl 1999; Sullivan m.fl. 1994).
Frågorna i webbenkäten var slutna vilket underlättar tolkning och bearbetning av resultatet. Slutna frågor ökar jämförbarheten i svaren (Bryman 2011). Nackdelen med slutna frågor är att det kan vara svårt att få uttömmande svarsalternativ (a.a.).
Alla tänkbara svar bör täckas av de olika alternativen och författarna till studien har valt att använda svarsalternativet ”Annat” samt ”Vet ej” på vissa av frågorna som en funktionell lösning på denna svårighet. Detta användes inte på GHQ-12 då det är en validerad enkät.
8.1.3 Datainsamling
I aktuell studie lades webbenkäten inklusive informationsbrev ut via
barnmorskegruppen på Facebook samt via en bloggpost på www.barnmorskan.se vilket författarna ansåg vara ett effektivt sätt att nå ut till målpopulationen. Detta medför dock att den delen som inte använder Facebook eller är inne på
www.barnmorskan.se inte hade möjlighet att delta i studien vilket kan ses som en begränsning.
I aktuell studie svarade 159 personer varav 154 uppfyllde inklusionskriterierna.
Efter analys av de fem informanter som svarat att de inte var legitimerad
barnmorska och inte arbetade i patientnära vård under covid-19 räknades dessa ej som externt bortfall då de tolkades som felinmatningar. I vidare frågor angav tre av de fem respondenterna att de arbetat som legitimerad barnmorska i över tio år, en angav att hen arbetat i 5–10 år och en svarade att hen vart yrkesverksam i 1–5 år.
Dessa fem respondenter angav vidare vilken skyddsutrustning de använt under de två senaste veckorna i patientnära vård varpå studiens författare valde att tolka att de var legitimerade barnmorskor som arbetade i patientnära vård. Inget internt bortfall finns representerat i studien, vilket styrker studiens generaliserbarhet (Ejlertsson 2019a).
8.1.4 Analys
Ejlertsson (2019a) påtalar att det är en fördel att testkoda variablerna i det tilltänkta analysprogrammet innan enkäten skall skickas ut, detta till syfte att samla en bild av hur den insamlade data kommer se ut.
Detta är något som inte genomfördes i den aktuella studien vilket även försvårade inmatningen av data i analysprogrammet SPSS.
I efterhand hade författarna till studien till exempel valt att inte haft fler
svarsalternativ möjliga på frågan ”Vilken är din arbetsplats?” utan istället frågat
”Vilken är din huvudsakliga arbetsplats” då det blivit problem i analysprogrammet SPSS. Detta eftersom antal svar på frågan var över 159 och därmed blev det svårt att jämföra med andra variabler samt att tolka. Om enkäten hade testats mot SPSS innan utskick hade korrigeringar i enkäten genomförts till syfte att underlätta tolkning och analys av resultatet.
Enligt Ejlertsson (2019a) står reliabilitet för enkätens tillförlitlighet. Det vill säga om respondenterna skulle svara på samma sätt om de lämnade in enkäten vid flera tillfällen. Enkäten utformades efter validerade instrument och de egna frågorna i enkäten utformades i enlighet med forskning samt metodlitteratur. Studien anses ha hög reliabilitet då författarna till studien anser att resultatet kan reproduceras.
Lärdomen kring coronapandemin är ständigt under utveckling och därmed möts yrkesverksamma barnmorskor dagligen med ny information och nya riktlinjer.
Kontexten påverkar resultatet, därför hade resultatet troligtvis sett annorlunda ut beroende på vilken tidpunkt enkäten skickas ut.
Då all data var insamlad laddades varje anonym enkät ned och bearbetades i statistikprogrammet SPSS. Svaren kodades in i SPSS och därefter jämfördes resultatet från SPSS med resultatet från Suveymonkey och ett fåtal variabler var inkodade felaktigt. Författarna till studien gick återigen igenom all insamlade data för att jämföra i SPSS och på så sätt finna de svar som blivit kodade på felaktigt sätt.
Detta ses som en styrka i studiens metod, som har medfört en minskad risk för felaktig datainsamling. Signifikansnivån 5% valdes till studien, detta för att det ansågs tillräckligt för att avfärda nollhypotesen.
Vid grupperingen inom bakgrundsvariablerna förelåg det skillnader i ålder, region och antal år som yrkesverksam. Det var till exempel flest personer som angav att de var mellan 31–40 år och 46% hade arbetat som barnmorska i över tio år vilket kan ha påverkat generaliserbarheten.
Ett litet antal respondenter i en grupp kan tyda på en svag spegling av populationen och därmed generera en låg generaliserbarhet (Kristensson 2014).
9 Resultatdiskussion
Resultatet i aktuell studie kan sammanfattningsvis tyda på att barnmorskorna inte hade tillgång till tillräckligt med rekommenderad skyddsutrustning, tydlig information gällande riktlinjer saknades och endast ett fåtal respondenter hade tillgång till simulering.
I studien framkom även en signifikant oro att föra smittan vidare samt en rädsla att själva bli smittade av covid-19. Barnmorskorna kände sig inte tillräckligt skyddade på sin arbetsplats och saknade partiellt skyddsutrustning som rekommenderades av Folkhälsomyndigheten (2020f). Studiens fynd stämmer överens med studie
genomförd av Shorey och Chan (2020) som beskriver att vårdpersonalens oro att föra smittan vidare samt en känsla av att inte vara tillräckligt skyddad på sin arbetsplats hänger samman.
Studiens resultat visade även att barnmorskor som fått tillgång till simulering kände sig mer förberedda inför en situation kring ett patientnära arbete med en covid- 19 smittad patient, i jämförelse med de som inte fått möjlighet till simulering.
Resultatet indikerar att träning och simulering bör ges till barnmorskor i patientnära vård vid nya smittor och direktiv till syfte att barnmorskan ska känna sig mer redo inför en liknande situation. Två tredjedelar av respondenterna hade sökt information kring covid- 19 på annat håll än från sin arbetsgivare, vilket kan tyda på att
informationen de fått ej var fullgod. Enligt Arbetsmiljöverket föreligger det arbetsgivaren att ge nödvändig information och regelbunden utbildning kring de smittorisker som kan förekomma i verksamheten (AFS 2018:4).
Det ska även ske i samverkan mellan personal, chef och skyddsombud för att tillgodose verksamheten den nödvändiga information och medicintekniska underhåll som krävs för att upprätthålla en säker arbetsmiljö. Det kan därför diskuteras
huruvida barnmorskor kan få bästa stöd av sin arbetsgivare och tydlig information kring handläggning av covid-19.
Det är av stor vikt att samspela på ett organisatoriskt plan som involverar personalen och får dem att tillsammans arbeta mot konkreta mål (Tomlin m.fl. 2020). Således kan oro och ångest identifieras på ett tidigt plan och diskuteras i arbetsgruppen.
Såsom Hermansson och Martinsson (2010) beskriver kan barnmorskor ha en betydande inverkan på människors liv och hälsa. Om barnmorskan stärks av utbildning i empowerment- strategier kommer de kunna påverka politiska beslutsfattare och ge kvinnor möjlighet att bli mer involverad i hälso- och sjukvårdspolitiken.
Konsekvenserna av empowerment inkluderar en ökad självkänsla, förmågan att skapa och nå mål, en känsla av kontroll över livet och förändringsprocessen samt en känsla av hopp för framtiden (Hermansson & Martinsson (2010). Här ser författarna möjligheter för barnmorskor, att i enlighet med empowerment, agera,
problematisera och mobilisera nödvändiga resurser som krävs inom
barnmorskeyrket till syfte att främja bästa tänkbara vård kring covid-19. Tydligare information från arbetsgivare via nationella riktlinjer behövs. Samverkan landet runt för att skapa konkreta direktiv gällande barnmorskors arbete i patientnära vård under covid-19 behövs tas i beaktning vid implementering av nya direktiv.
9.1.1 Nedsatt psykiskt välbefinnande
Enligt GHQ-12 standardmodell bedömdes individer med 3 poäng eller högre med nedsatt psykiskt välbefinnande. Högst procentandel bland de som identifierades med nedsatt psykiskt välbefinnande var i åldrarna 20–50 år samt de som arbetat 1–5 år som barnmorska. Studien visar att 11% av respondenterna fick 2 poäng varav 89%
av dessa var under 50 år, vilket kan tyda på att de ligger i riskzonen för att utveckla ett nedsatt psykiskt välbefinnande.
Dock behöver inte resultatet vara kopplat till covid-19 utan kan tyda på ett allmänt nedsatt psykiskt välbefinnande hos respondenterna.
Det kan vara en utmaning för barnmorskor att ta steget ut på arbetsmarknaden när kvinnohälsovården numera drivs av så många andra faktorer, exempelvis
ekonomiska faktorer, än att just sätta individen i centrum.
Hög arbetsrelaterad stress, underbemanning och brist på resurser var den främsta anledningen till tecknen på utbrändhet (Hildingson, Westlund & Wiklund 2013).
Hildingsson m.fl. (2013) beskriver även att en orsak till att många övervägde att lämna yrket var konflikter som uppstod med chefer och andra kollegor när pressen inom arbetet ökade, samt oron för framtiden och den egna hälsan.
I aktuell studie var det en majoritet som upplevde mer press och nedstämdhet enligt GHQ-12. Salari m.fl. (2020) beskriver att covid-19 pandemin kan bidra till
depression och har bevisat sig vara mest påtagligt i just åldersgruppen 21–40 år vilket även bekräftas i resultatet i denna genomförda studie.
Bjurwald (2019) beskriver barnmorskans arbetsmiljö, innan Covid-19 virusets upptäckt, som ett permanent nödläge. Och här ser studiens författare en risk att om arbetssituationen kommer fortsätta att se ut som den gör för barnmorskor runtom i Sverige kommer nödläget att förvärras ytterligare. Halldorsdottir och Karlsdottir (2011) har i sin teori beskrivit att i första hand behöver barnmorskor må bra och ta hand om sig själva för att sedan ha energin att ta hand om sina patienter. Studiens författare anser det vara av stor betydelse att välmående, kompetent personal finns på plats inom barnmorskeyrket som även motiveras och orkar att fortsätta arbeta under rådande pandemi.
9.1.2 Stress
Att barnmorskorna i denna studie skattade sin nivå av stress i arbetet som ökad var inget oväntat resultat. En hög arbetsbelastning, hög arbetstakt, emotionell
utmattning, avsaknaden av paus och en känsla av att inte kunna påverka arbetsmängden samt den rådande pandemin tror författarna till studien kan vara bidragande faktorer till resultatet. I denna studie fanns ett samband mellan stress och hälsa, ju mer stress en individ upplevde desto sämre skattades hälsan.
Av dem som skattat 3 poäng eller över på GHQ-12, det vill säga hade ett nedsatt psykiskt välbefinnande, så var det 90% av dessa som uppgav en högre nivå av stress i arbetet.
Tidigare studier har visat att en ökad stressnivå är förknippat med ökad risk för sjukdomar, till exempel stroke (Everson-Rose m.fl. 2014). Wiegner m.fl. (2015) beskriver att stress även bidrar till utbrändhet och utmattning, depression och oro.
Det är viktigt att minska stressen till syfte att förbättra hälsan bland barnmorskor.
Resultatet visar att covid-19 pandemin har bidragit till en förändrad vård, ökad stress och en högre arbetsbelastning. Studiens resultat tyder på att barnmorskorna sannolikt gör avkall på något i sitt arbete, vilket i sin tur kan leda till att
barnmorskornas arbetsglädje minskar. Färre antal arbetstimmar, hög kontroll i arbetet, bra grupparbete och en stödjande ledning tror författarna till studien kan vara skyddande faktorer mot emotionell utmattning och stress.
10 Slutsats
Barnmorskorna hade inte tillgång till tillräckligt med rekommenderad
skyddsutrustning, tydlig information från arbetsgivaren gällande riktlinjer saknades och endast ett fåtal av respondenterna hade möjlighet till träning/simulering. En oro att föra smittan vidare samt en rädsla att själv bli smittad av covid-19 var påtagligt och över en tredjedel av barnmorskorna kände sig inte tillräckligt skyddade på sin arbetsplats.
11 Kliniska implikationer
Information från arbetsgivaren gällande riktlinjer kring patientnära vård under covid-19 behöver ständigt uppdateras och nationella riktlinjer bör skapas till syfte att barnmorskor arbetar likvärdigt landet över. Rekommenderad skyddsutrustning ska finnas på plats i patientnära vård så barnmorskor känner sig trygga att inte bli smittade eller föra smittan vidare på sitt arbete. Barnmorskors erfarenheter bör tas i beaktning gällande patientnära vård under pandemier.
12 Förslag till fortsatt forskning
Då det inte finns någon tidigare vetenskaplig forskning om barnmorskors
erfarenheter av covid-19 i patientnära vård behövs ytterligare forskning kring detta.
Författarna till denna studie anser att det skulle vara intressant att ta del av en liknande studie med kvalitativ metod. Ytterligare förslag till vidare forskning hade varit en prospektiv studie där man följer barnmorskor under pandemin och en längre tid framåt. Författarna anser även att det hade varit av intresse att undersöka den gravida kvinnans syn på kvinnohälsovården under covid-19 pandemin, både via en kvantitativ och en kvalitativ metod.
13 Referenser
AFS 2018:4 (2020) Smittrisker – Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om smittrisker.
(https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/föreskrifter/smittrisker_afs_2018 _4.pdf) (Hämtad 2020-12-23).
Arbetsmiljöverket (2020). Personlig skyddsutrustning som skydd mot covid-19.
(https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/sjukdomar-smitta-och-mikrobiologiska- risker/smittrisker-i-arbetsmiljon/coronaviruset/personlig-skyddsutrustning-som- skydd-mot-covid-19/#3) (Hämtad 2020-12-23).
Arnberg FK, Michel PO, Bergh Johannesson K, (2014) Properties of Swedish posttraumatic stress measures after a disaster. Journal of Anxiety Disorders, 28, 402- 409.
Askheim OP, (2012) Empowerment – olika infallsvinklar. I: O.P. Askheim., & B.
Starrin (Red.) Empowerment. Malmö, Gleerups Utbildning.
Axelsson I (2020) Covid-19 hos gravida kvinnor, ammande kvinnor och barn och ungdomar. (http://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/gynekologi- obstetrik/covid-19-hos-gravida-kvinnor-ammande-kvinnor-och-barn-och- ungdomar/), (Hämtad 2020-12-15).
Bjurwald L (2019) BB-krisen: sveket vid livets början. Stockholm, Volante.
Bryman A, (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl. Malmö, Liber AB.
Cipriano PF, (2018) 100 years on: the Spanish flu, pandemics and keeping nurses safe. International Nursing Review, 65, 305–306.
Di Mascio D, Khalil A, Saccone G, Rizzo G, Buca D, Liberati M, Vecchiet J, Nappi L, Scambia G, Berghella V, D’Antonio F, (2020) Outcome of coronavirus spectrum infections (SARS, MERS, COVID-19) during pregnancy: a systematic review and meta-analysis. American Journal of Obstetrics and Gynecology, 2. Doi:
https://doi.org/10.1016/j.ajogmf.2020.100107.
Driggin E, Madhavan MV, Bikdeli B, Churchill T, Laracy J, Bondi-Zoccai G, Brown TS, Der Nigoghossian C, Zidar DA, Haythe J, Brodie D, Beckman JA, Kirtane AJ, Stone GW, Krumholz HM, Parikh SA. (2020). Cardiovascular Considerations for Patients, Health Care Workers, and Health Systems During the Coronavirus Diseases 2019 (COVID-19) Pandemic. Journal of the American College of Cardiology, 75, 2352–2371.
ECDC (2020) COVID-19 situation update worldwide, as of week 50 2020 (europa.eu) (Hämtad 2020-12-22)
Ejlertsson G, (2019a) Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. 4. uppl.
Lund, Studentlitteratur AB.
Ejlertsson G, (2019b) Statistik för hälsovetenskaperna. 3. uppl.. Lund, Studentlitteratur AB.
Eliasson A, (2018) Kvantitativ metod från början. 4. uppl. Lund, Studentlitteratur AB.
Everson-Rose S. A., Roetker N. S., Lutsey P. L., Kershaw K. N., Longstreth W. T., Sacco R. L., Diez Roux A. V. & Alonso A. (2014). Chronic Stress, Depressive Symptoms, Anger, Hostility, and Risk of Stroke and Transient Ischemic Attack in the Multi-Ethnic Study of Atherosclerosis. Stroke, 45, 2318–2323.
Folkhälsomyndigheten, (2020a) Spridningen av covid-19 är en pandemi.
(Spridningen av covid-19 är en pandemi — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)), (Hämtad 2020-12-15)
Folkhälsomyndigheten, (2020b) Antal fall av covid-19 i Sverige – data till och med föregående dag publiceras varje tisdag-fredag kl. 14:00.
(FOHM Covid-19 (arcgis.com)), (Hämtad 2020-12-22)
Folkhälsomyndigheten (2020c) Smittspårning av covid- 19 (Smittspårning av covid- 19 — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se) (Hämtad 2020-12-22) Folkhälsomyndigheten (2020d) Intensivt arbete inför kommande vaccinationer mot covid-19. (Intensivt arbete inför kommande vaccinationer mot covid-19 —
Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)) (Hämtad 2020-12-22) Folkhälsomyndigheten, (2020e) Vaccinet levererat enligt plan —
Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se) Folkhälsomyndigheten, (2020f) Om covid-19 för gravida.
(https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella- utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/gravida/), (Hämtad 2020-12-21) Gibson CH, (1991) A concept analysis of empowerment. Journal of Advanced Nursing, 16, 354–361.
Halldorsdottir, S. & Karlsdottir, S.I. (2011). The primacy of the good midwife in midwifery services: an evolving theory of professionalism in midwifery.
Scandinavian journal of caring sciences, 25,4, 806-17.
Hardy GE, Shapiro DA, Haynes CE, Rick JE, (1999) Validation of the General Health Questionnaire-12: Using a sample of employees from England's health care services. Psychological Assessment, 11, 159–165.
Helsingforsdeklarationen, (2018) WMA, declaration of Helsinki- ethical principles for medical research involving human subjects.
Hermansson E, Mårtensson L, (2010) Empowerment in the midwifery context – a concept analysis. Midwifery, 27, 811–816.
Hildingsson I, Westlund K & Wiklund I. (2013). Burnout in Swedish Midwifes.
Sexual and Reproductive Healthcare, 4, 87-91.
Hong H, Wang Y, Chung HT, Chen CJ, (2020) Clinical characteristics of novel coronavirus disease 2019 (COVID-19) in newborns, infants and children. Pediatrics
& Neonatology, 61, 131–132.
Kristensson J, (2014) Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm, Natur & Kultur.
Meng L, Xufei L, Janne E, Yunlan L , Mengjuan R, Jianjian W, Qi W, Siya Z, Xiaohui W, Shu Y, Xixi F, Weiguo L, Enmei L, Xianzhuo Z, Ling W, Qi Z, Wenbo M, Xiaolong Q, Yangqin X, Xuan Y, Yaolong C, (2020) Coronavirus disease (COVID-19): a scoping review. Eurosurveillance, 25, 1-13.
McMahon SA, Ho LS, Brown H, Miller L, Ansumana R, Kennedy C, (2020) Healthcare providers on the frontlines: a qualitative investigation of the social and emotional impact of delivering health services during Sierra Leone's Ebola epidemic. Health Policy Plan, 31, 1232–1239.
Moreau C, Shankar M, Glasier A, Cameron S, Gemzell- Danielsson K, (2020) Abortion regulation in Europe in the era of COVID-19: a spectrum of policy responses. BMJ Sexual & Reproductive Health,1–8.
Polit DF, Beck CT, (2018) Essentials of Nursing Research: appraising evidence for nursing practice (Nionde upplagan). Philadelphia, Wolters Kluwer Health.
RCOG, Royal College of Obstetricians & Gynaecologists, (2020) Coronavirus (COVID-19) infection in pregnancy, 12, 1-76. (2020-10-14-coronavirus-covid-19- infection-in-pregnancy-v12.pdf (rcog.org.uk) (Hämtad 2020-12-15)
Riley T, Sully E, Ahmed Z, Biddlecom A, (2020) Estimates of the potential impact of the COVID-19 pandemic on sexual and reproductive health in low- and middle- income countries. International Perspectives on Sexual and Reproductive Health, 46, 73–76.
Roberton T, Carter ED, Chou VB, Stegmuller AR, Jackson BD, Tam Y, Sawadogo- Lewis T, Walker N, (2020) Early estimates of the indirect effects of the COVID-19 pandemic on maternal and child mortality in low-income and middle-income countries: a modelling study. Lancet Global Health, 8, 901-908.
Salari N, Hosseinian-Far A, Jalali R, Vaisi-Raygani A, Rasoulpoor S, Mohammadi M, Rasoulpoor S, Khaledi-Paveh B, (2020) Prevalence of stress, anxiety, depression among the general population during the COVID-19 pandemic: a systematic review and meta-analysis. Global Health, 16, 57.
Shorey S, Chan V, (2020) Lessons from past epidemics and pandemics and a way forward for pregnant women, midwives and nurses during COVID-19 and beyond:
A meta-synthesis. Midwifery, 90:102821.
SFS 1977:1160. Arbetsmiljölag.
SFS 2003:406. Lag om etikprövning som avser människor. Stockholm:
Utbildningsdepartamentet SFS 2004:168. Smittskyddslag.
SFS 2017:30 t.o.m SFS 2019:668. Hälso- och sjukvårdslag.
Singhal T, (2020) A review of Coronavirus Disease-2019 (Covid-19). The Indian Journal of Pediatrics, 87, 281–286.
SOSFS 2015:4. Basala hygienrutiner.
Sullivan M, Karlsson J, Ware JE, (1994) SF-36 halsoenkat: svensk manual och tolkningsguide = (Swedish manual and interpretation guide). 2.uppl. Göteborg, Sahlgrenska sjukhuset, Sektionen för vårdforskning.
Tegnell A (2020) Underlag om gravida med covid-19. Folkhälsomyndigheten 2021-01-13.
Tengqvist A, (2012) Att begränsa eller skapa möjligheter – om centrala förhållningssätt i empowermentarbete. I: Askheim OP, & Starrin B, (Red.), Empowerment. Malmö, Gleerups Utbildning.
The Institute of Tropical Medicine, (2020) ITM researchers study the impact of COVID-19 on maternal and newborn health care worldwide.
(https://www.itg.be/E/Article/survey-maternal-health), (Hämtad 2020-05-17).
Tomlin J, Dalgleish-Warburton B, Lamph G, (2020) Psychosocial support for Healthcare workers during the Covid-19 pandemic. Frontiers in Psychology, 11.
Doi: https://doi.org/10.3389/fpsyg.2020.01960.
Trost J, Hultåker O, (2016) Enkätboken. 5. uppl. Lund, Studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet, 2018 Forskningsetiska principer: inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning.
(http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf), (Hämtad 2020-12-01).
Wahlgren L, (2012) SPSS steg för steg. Lund, Studentlitteratur AB.
WHO, World Health Organisation (2010a) What is a pandemic?
(https://www.who.int/csr/disease/swineflu/frequently_asked_questions/pandemic/en /), (Hämtad 2020-09-02).
WHO, World Health Organisation (2010b) H1N1 in post-pandemic period.
(https://www.who.int/mediacentre/news/statements/2010/h1n1_vpc_20100810/en/), (Hämtad 2020-09-02).
Wiegner, L., Hange, D., Björkelund, C., & Ahlborg, G. (2015). Prevalence of perceived stress and associations to symptoms of exhaustion, depression and anxiety in a working age population seeking primary care -an observational study. BMC Family Practice, 19. Doi: 10.1186/s12875-015-0252-7.
Wu Z, McGoogan JM, (2020) Characteristics of and important lessons from the coronavirus disease 2019 (COVID-19) outbreak in China: summary of a report of 72 314 cases from the Chinese center for disease control and prevention.The Journal of the American Medical Association, 13, 1239-1242.
Yi Y, Lagniton P, Ye S, Li E, Xu RH, (2020) COVID-19: what has been learned and to be learned about the novel coronavirus disease. International Journal of Biological Sciences, 16, 1753-1766.
