En detalj i den gotländska mansdräkten under vikingatiden Geijer, Agnes
Fornvännen 145-154
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1940_145
Ingår i: samla.raa.se
EN DETALJ I DEN GOTLÄNDSKA MANSDRÄKTEN UNDER VIKINGATIDEN
AV
AGNES G E I J E R och HOLGER ARBMAN
K ännedomen om dräktskicket under förhistorisk tid är ty- värr synnerligen sporadisk på grund av det textila mate- rialets stora lättförgänglighet. Även beträffande funktio- nen och placeringen av i gravarna påträffade smycken och andra metallföremål som utgjort tillbehör till dräkten är vår kunskap tämligen ofullständig. Emellertid kunna i sig själva obe- tydliga textilrester i samband med noggranna iakttagelser vid un- dersökningarna lämna viktiga bidrag till ovan berörda problem.
Det fynd som givit anledningen lill denna studie av en hittills obeaktad dräktdetalj påträffades sommaren 1937 på det stora grav- fältet vid Sandegårda, Sanda socken, av amanuens G. A. Hellman.
Det lyckades honom att i orubbat läge överföra detta fynd till Sta- tens historiska museum där det slutgiltigt preparerats och fixerats.
1Fig. 1 visar den viktigaste delen av fyndet, en lång tofs med bronsspiraler och ändbeslag. Den har legat omsluten av tyg, d. v. s.
insjunken i ett veck av klädnaden. På bilden är det övre tyglagret upplyft och vänt åt höger. Spiralerna ligga tätt intill varandra i tre grupper om fem stycken (den 6:te från mellersta gruppen måste ha tillhört den nedersta gruppen) och därunder fem smala ändbe- slag. Spiralerna ha varit uppträdda på smala läderremmar som av- slutats med ändbeslagen. Här och var återstå små rester av lädret.
Sannolikt har stommen till tofsen, som i sin helhet är c:a 25 cm lång, bestått av en i fem delar uppslitsad rem, som varit nitad direkt på bältet medelst det fyrkantiga bronsbeslaget. Nära detta ligger remsöljan,. som är starkt ärgskadad, och bredvid tofsens ändbeslag ligger ett remändbeslag av samma form men kraftigare, längd 6 cm, vilket torde ha hört till själva bältet. Dräkten har be- stått av ylle, fyrskaftad kypert i jämn mellaiikvalitet: trådtätheten är på båda ledder ungefär 21) per cm.
; ' Fyndet har inv.-nr 22005.
10 — Folnväni-.ett 19'ill.
146
A G N E S G E I J E R och H O L G E R A Ii B M A NEtt stycke från bäl- tet, tydligen i riktning mot höger axel, låg ett ringspänne av brons med upprullade ändar.
Tyget, vari detta spän- ne varit fäst, är nu för- multnat men i jord- klumpen bredvid spän- net fanns en bit av en c:a 15 mm bred silver- bård, utförd i broderi med massiv, dragen tråd på ett förmultnat tygunderlag. Tekniken är en variant av den s. k. öglesömmen som påträffats i Birkagra-
\ ;i nia.
2Dessutom fanns en c:a 2 cm lång bil ax- ett fint brickband med spår av silverbrosche- ring på ena sidan, li- kaså av den typ som i stor utsträckning före- kommit i Birka.
I närheten av dessa IU remål påträffades en jäinkiiiv, 3 glaspärlor samt ett djurhuvudfor- mat, slitet spänne. Gra- ven ligger i ett starkt skadat område av grav- fältet och dessa före-
Fig. 1, llelar a\ balte in situ. Sandegårda. '/«•
Parts of belt in situ, Sandegårda. •/,.
• A. G e i j e r , Birka
III. Die Textilien aus
den Gräbern, Uppsala
1928, sid. 113 ff. Signum
St. 15, Abb. 28.
G O T L Ä N D S K A M A N S D R Ä K T E N U N D E R V I K I N G A T I D E N H l
mål hittades uppenbarligen ej i u r s p r u n g l i g t läge. Medan r i n g s p ä n - net och bältet måste a n s e s tillhöra en m a n s g r a v från 900-talet h ä r - stamma de övriga fynden tydligen från en förstörd kvinnograv. Om en dubbelbegravning h ä r förekommit eller om två intill v a r a n d r a an- lagda g r a v a r h a s k a d a t s k a n ej a v g ö r a s .
Vid en g e n o m g å n g av det g o t l ä n d s k a materialet från vikingatiden h a 4 fynd påträffats, som till sin s a m m a n s ä t t n i n g stå Sandegårdafyn- det m y M e t n ä r a . D e s s a ä r o :
AUSTERS I HANGVARS SN. (SHM. 2309), fig. 2 och 3. Mansgrav, enda uppgiften om fyndet är att det påträffats vid grävning.
Huggkniv, längd 44 cm, med bronsbeslag till slidan, dels ett med trapp- stegsformiga figurer och rätvinkligt gallerverk genombrutet beslag vid hand- taget, ornerat med uppdrivna bucklor, dels en doppsko sora på framsidan är genombruten med en tresidig figur, stort ringspänne, brons, ornerat med bandflätning och rader av små trianglar, 11,3 X 10,8 cm, mindre ringspänne, brons med upprullade ändar, 5,2 X 4,8 cm, bitar av bronsbleck, ornerat mod instämplade trianglar, bältesölja, remfästet med tre rader av snett mot var- andra ställda trianglar, remändbeslag med samma ornamentik, bronsbeslag till en penningväska (E. S ö r l i n g , Penningväskor från vikingatiden, i Fornvännen 1939, sid. 45), ett fyrsidigt bronsbeslag till bältet, bronsspiraler, 8 smala ändbeslag med samma ornamentik som remändbeslaget, bitar av en grov kam, rester av silverbörder i öglesöra, fig. 3.
KVIE I ENDRE SN. (SHM. 2593), fig. 4. Mansgrav med häst, föremålen tunna vid grustäkt omkring skelettet.
Två bättesöljor, två remändbeslag, en remdelare med två rcmlästen, ett fyrsidigt bältebeslag, 7 ändbeslag och spiraler, allt av brons, ornerade med dubbla linjer längs kanterna, samt rester av silverbårder i öglesöm.
NÄRS, SLITEHAMN, OTHEMS SN. (SHM. 15752: IV), fig. 5. Dubbel- grav, man och kvinna, undersökt av Hanna Rydh, se Dosformiga spännen från vikingatiden, sid. 131, fig. 96 och 69.
M a n s g r a v e n : Stort ringspänne av brons, ined bandflätning, triangel- rader, streckrader och cirklar, knopparna och mittpartiet belagda med vit- metall, diam. 9,9 cm.; mindre ringspänne av brons, rutmönster, fyrsidiga knoppar, 5,9 X 5,7 cm.; bältesölja av brons, med triangelrader, streckrader och cirklar; remändbeslag av brons, fyrsidigt bältebeslag av brons, brons- spiraler och 7 ändbeslag, med linjer längs kanterna; hornkam.
K ^ i n n o g r a v e n: förgyllt, dosformigt spänne, 2 djurhuvudformiga spännen, undersidan belagd med vitmetall; 2 bronsnålar med päronformiga huvud; kedjehållare av brons med två bronskedjor, i den ena en bronsnyckel i den andra en kniv med bronsbeslagen slida, 2 bitar av en annan tunnare bronskedja.
BARSHALDERSHED, GRÖTLINGBO SN. (SHM. 21242), Mansgrav, un- dersökt av M. Stenberger.
148 A G N E S G E I J E It o c h H O L G E R A R B M A N
o Q» - ~ e
flicÖ I
i i f i i i *. • i *
1 1
Fig. 2. Gravfynd från Austers. C:a'Jlz. Grave find from Austers. C. V,.
G O T L A N D S K A M A N S D R Ä K T E N U N D E R V I K I N G A T I D E N 149 Ringspänne, brons, ornerat med bandflätning, liiillisöljn av brons, remiiiiil- beslag, ornerat med instämplade trianglar, fyrsidigt bronsbeslag till bältet, 54 bronsspiraler och 6 ändbeslag av brons till tofsen, droppformigt avsluta- de, kniv med slidbeslag av brons, skifferbryne, bitar av cn kam, fragment av ett benföremål, ornerat med koncentriska cirklar.
Olikheterna mellan bältet och tofsen i de skilda fynden ä r o ej s t o r a : A u s t e r s h a r 8, B a r s h a l d e r s h e d 6, de övriga v a r d e r a 7 tofsänd-
Fig. 3. Silvertrådsbård från Austcrsfyndet. •/,.
Silver-wire embroidery from the Austers find. l/i>
beslag, v a r t i l l k o m m e r r e m ä n d b e s l a g e t av s a m m a t y p men k r a f t i - g a r e , i fyndet från (Kvie f ö r e l i g g e r t. o. m. t v å b ä l t e n . E n d a s t i B a r s h a l d e r s h e d s f y n d e t h a ä n d b e s l a g e n en a v v i k a n d e k a r a k t ä r , de ä r o m a s s i v a och d r o p p f o r m i g t a v s l u t a d e . H u r u v i d a alla s p i r a l e r n a i d e t t a fynd i n g å t t i tofsen k a n ej a v g ö r a s . S p i r a l e r n a i de o l i k a fynden v a r i e r a n å g o t ; antingen ä r b r o n s t r å d e n r u n d eller också till- p l a t t a d i n i f r å n .
Ett a n n a t textilt inslag i n å g r a av dessa fynd ä r den konstrikt b r o d e r a d e s i l v e r b å r d e n . G r u n d t y p e n f ö r e k o m m e r , som r e d a n n ä m n t s , r ä t t ofta i B i r k a f y n d e n3 och den h a r ä v e n t a g i t s i bruk- vid förfärdigandet av ett o r n a m e n t i graven från Kvie, jfr fig. 3, men den m e r k o m p l i c e r a d e v a r i a n t e n St. 15, a p t e r a d för en bård, s y n e s icke ha f ö r e k o m m i t i h a n d e l s s t a d e n vid M ä l a r e n . Den blev emel- lertid a n a l y s e r a d i samband med t e x t i l f y n d e n f r å n B i r k a . D e n v a r då k ä n d i 6 e x e m p l a r v a r a v t r o l i g e n a l l a f r å n G o t l a n d u t o m ett som p å t r ä f f a t s i Småland. T y v ä r r s a k n a a l l a dessa fynd n ä r m a r e u p p g i f t e r om g r a v s k i c k e t och de l ä m n a oss s å l e d e s i o k u n n i g h e t om h u r b å r d e r n a a n v ä n t s . A v de nu y t t e r l i g a r e p å v i s a d e 4 e x e m p - len a n g i v a g r a v f y n d e n f r å n S a n d e g å r d a , K v i e och A u s t e r s att de tillhört den m a n l i g a d r ä k t e n , medan ä n n u ett fynd från B r o a i H ä l l a (SHM. 11106:2) av både St. 15 och den e n k l a r e sorten St. 5 icke giver n å g r a u p p l y s n i n g a r om användningen.
G e i j e r , a. a. sid. 109 ff., signum St. 5—10.
150 A G N E S G E I J E R o e h H O L G E R A R B M A N
Av den ovan l ä m n a d e k o r t f a t t a d e b e s k r i v n i n g e n av dessa g r a - v a r f r a m g å r att s a m t l i g a ä r o m a n s g r a v a r a n l a g d a u n d e r 900-talet, s a n n o l i k t d e s s mitt e l l e r s e n a r e del. Det enda som s k u l l e k u n n a
Fig. 4. Gravfynd från Kvie, c:a Vs-
Grave find from K v i e , c. '/s-
tyda på en n å g o t t i d i g a r e d a t e r i n g ä r s p j u t s p e t s e n i g r a v e n frän N ä r s , S l i t e h a m n . D e n är e g e n t l i g e n en 800-talstyp4 men som A r n e5
4 J. P e t e r s en, De norske vikingesverd, typ E.
' T. J. A r n e, Das Bootgräberfeld von Tuna in Alsike, Sthlm 1934, sid.
72; exemplaret från Närs står även mycket nära den med silverplattor orne- rade spjutspetsen från Hangvar, som av A r n e , a. a. dateras till omkring 1000.
G O T L Ä N D S K A M A N S D R Ä K T E N U N D E R V I K I N G A T I D E N 151
Fig. 5. Gravfynd frän Närs, C:a Vs- Grave find from Närs. C. Vs
1 5 2 A G N E S G E I J E R och H O L G E R A R B M A N
framhållit, h a r d e n n a form på s v e n s k t o m r å d e levt k v a r ä v e n u n - der 900-talet.
G r a v a r n a s s y n n e r l i g e n e n h e t l i g a u t r u s t n i n g , de t v å r i n g s p ä n n e - na, ett s t ö r r e och ett m i n d r e , samt b ä l t e b e s l a g e n s s t e r e o t y p a for- mer t a l a r för att dessa smycken och bälten ingått i en folkdräkt, som fått sin g i v n a form och ej v a r i e r a r .
F l e r a av föremålen i dessa g r a v a r tyda på ett ostbaltiskt inflytande i den g o t l ä n d s k a f o r m v ä r l d e n . D e s t o r a r i n g s p ä n n e n a s o r n e r i n g , g r o v , s t i l i s e r a d b a n d f l ä t n i n g , h a r s a n n o l i k t sitt u r s p r u n g på a n d r a sidan Östersjön. Visserligen förekommer denna ornamentik även på r i n g s p ä n n e n från a n d r a håll i Sverige, t. ex. 3 exemplar i Birka ( g r a v a r n a 495, 834 och 1083) men m a n m å s t e b e t r a k t a den som ett ostligt i n s l a g i b i r k a m a t e r i a l e t . P å a n d r a f o r n s a k s f o r m e r förekom- mer den y t t e r s t s ä l l a n i S v e r i g e , m e d a n den ä r v a n l i g i O s t b a l t i k u m . H ä r k u n n a utom r i n g s p ä n n e n framförallt knivslidor'1 och a r m r i n g a r7
n ä m n a s .
B e s l a g e n till k n i v s l i d a n från N ä r s a v v i k a också från r e n t sven- s k a f o r m e r . D e t r a p p s t e g s f o r m i g t g e n o m b r u t n a p a r t i e r n a m a r k e r a t y d l i g t sambandet med M ä l a r d a l e n s h u g g k n i v a r , men h e l h e t s k a r a k - t ä r e n ä r en a n n a n . D e n p u n s a d e o r n a m e n t i k e n på de t u n n a blecken, det g e n o m b r u t n a a r b e t e t och t v ä r b a n d e n ä r o h e l t f r ä m m a n d e för m e l l a n s v e n s k t område.8 Med stor s a n n o l i k h e t ä r det ett g o t l ä n d s k t a r b e t e . Det f ö r e f a l l e r som om man på G o t l a n d s k u l l e h a att r ä k n a med en Bärutveckling av den m e l l a n s v e n s k a formen u n d e r infly- tande f r å n O s t b a l t i k u m . T v ä r b a n d e n och »bleckarbetet» ä r o d r a g som h ö r a h e m m a på a n d r a sidan Östersjön och s t å i s k a r p m o t s a t s till de g o t l ä n d s k a h u g g k n i v a r n a f r å n v e n d e l l i d e n . Man h a r s a n n o - likt i sin t u r h ä m t a t s i n a f ö r e b i l d e r f r å n O s t p r e u s s e n , d ä r k n i v s l i - dor av l i k n a n d e k a r a k t ä r då h a d e f u n n i t s sedan gammalt.9
' Ex. T a l l g r e n , Zur Arcbäologie Eestis, Dorpat 1922, Taf. VIII: 2.
7 H. M o o r a , Bemerkungen iiber einige ostbaltische Schinueksaehen der jiingeren Eisenzeit, II, i Sitzungsbericht der Gelehrten Estnischen Gesell- schaft 1929, sid. 25 ff.
8 Den rent mellansvenska formen, som endast är påträffad i Mälardals- landskapen och Gästrikland, representeras bra av huggkniven i Ven- del IX.
• G. G j e s s i n g , Studier i norsk merovingertid, sid. 95. Jfr B. B b r- 1 i c b, Schwertor mit silberbeschlagcncn Schelden von Benkenstcin, Kr.
Elbing und einige west- und ostpreussischo Vorglcichsstiicke, i Prussia 1931, sid. 16 ff.
G O T L A N D S K A M A N S D R Ä K T E N U N D E R V I K I N G A T I D S N 1 5 3
F r å n baltiskt område i n s p i r e r a s säkerligen även g o t l ä n n i n g a r n a att b ä r a tofsen med b r o n s s p i r a l c r vid bältet. Man skulle t. o. ni.
k u n n a a n t a g a att dessa bälten äro Importerade österifrån, då idén med den u p p s l i t s a d e l ä d e r r e m m e n och ä n d b e s l a g a v e x a k t samma k a r a k t ä r och med samma o r n a m e n t i k som de g o t l ä n d s k a ä r o p å t r ä f f a d e i Ostbaltikum.1 0 Om man d e s s u t o m jämför de h ä r i f r å g a - v a r a n d e g o t l ä n d s k a fynden med b a l t i s k a g r a v f y n d , t. ex. ett f r å n K r i e v u k a p i vid Sabilo (Zabeln) i L i v l a n d ,1 1 i v i l k e t t v å r i n g s p ä n - nen, ett s t o r t och ett litet, b ä l t e b o s l a g och b r o n s s p i r a l e r av samma form som i de g o t l ä n d s k a fynden förekomma, f r a m t r ä d e r ä n n u tyd- l i g a r e det n ä r a sambandet mellan dessa områden, även om man ej v å g a r a n t a g a en d i r e k t f o l k ö v e r f l y t t n i n g i enn eller a n d r a rikt- n i n g e n .
F r å n 900-talet f ö r e l i g g a i O s t b a l t i k u m endast få i m p o r t f ö r e m å l av s v e n s k t u r s p r u n g , det ä r u n d e r 1000-talcts f ö r r a del den väl- d i g a m ä n g d e n av s v e n s k a föremål d y k e r u p p d ä r ute.1-' Men då det g o t l ä n d s k a m a t e r i a l e t r e d a n u n d e r 900-talet v i s a r f l e r a d r a g , som m å s t e tyda p å i n f l y t a n d e f r å n O s t b a l t i k u m , l i g g e r det n ä r a till h a n d s att a n t a g a att det v a r folken på a n d r a sidan Östersjön som u n d e r d e n n a tid h u v u d s a k l i g e n v o r o de g i v a n d e . Det ä r j u s t den tid då G o t l a n d i den s v e n s k a h a n d e l s p o l i t i k e n t y c k s h a s p e l a t en m i n d r e b e t y d a n d e r o l l1 3 vid s i d a n av M e l l a n s v e r i g e . O m k r i n g å r 1000 blir det g o t l ä n n i n g a r n a s t u r a t t u t n y t t j a de r i k a handelsmöj- l i g h e t e r n a på a n d r a sidan h a v e t p å v ä g a r som de tack v a r e balter- n a s förbindelser med Gotland u n d e r 900-talet bör ha k ä n t väl till.
10 Ex. vid Liutsin i Lettland, Materialy po archcologii Rossii 14 (1893), Taf. X I I I : 1 och 7.
11 E d . § t u r ra s, Zur Vorgeschichte der Liven, ESA X, sid. 35.
12 B. N o r m a n , Die Verbindungen zwischen Skandinavien und dem Ostbaltikum in der jiingeren Eisenzeit, Stockholm 1929, sid. 157.
13 H. A r b m a n , Schweden und das karolingische Reich, Sthlm 1937, sid. 16.
S U M M A R Y
A G N E S G E I J E R a n d H O L G E R A R B M A N : A detail i n the Gotland male dress d u r i n g the Viking p e r i o d .
By way of introduetion, the authors point out that even small and in themselves insignificant textile finds, if subjeeted to metieulous examina- tion may yield important contributions to our knowledge of prehistoric dress, which unfortunately is very imperfect. The find bero published
1 5 4 A G N E S G E I J E R och H O L G E R A R B M A N
from Sandegårda on Gotland was made by G. A. Hellman in the summer of 1937. Owing to the fact that so much was preserved in situ, this find throws light on tho purpose of the bronze spirals which had previously been met with in similar combinations (Austers, Kvie, Närs, Barshalders- hed — all on Gotland). The spirals were threaded on narrow leather strips and formed a large tassel, which was riveted on to the belt. On the ends the strips had narrow tweezershaped mounts. These latter (with the cxception of the drop-shaped ones from Barshaldershed), like the belt mounts for the rest, had simple, pounced edge-ornaments. .
Another feature of the dress itself is the extremely fine börder, em- broidered in silver-wire, fig. 3, which was dose to the circular clasp in the Sandegårda find, and is also found in the Austers and Kvie graves.
A less complicated, probably older, variant of the same technique occurs in the Birka find. Exactly the same horder is known earlier from 6 finds, 5 of which are probably from Gotland, but in none of these cases do the circumstances of the finds throw any light on the eharacter of the grave or the position of the embroidery.
Tbo grave-goods in the 5 graves briefly described indicatc that they are all men's graves, probably of the middle or latter part ot the lOth century. The extremely uniform furniture of the graves affords grounds for prosuming the occurence of a kind of national dress. Several of the objects in these graves suggest influenees from the East Baltic in Got- land. Tho belts with tassels attached were possibly importcd in their entirety from the east.
