Examensarbete, 15 hp Institutionen för socialt arbete Socionomprogrammet, 210 hp
Termin 6
VT 2020
DE OSYNLIGA
ÖVERGREPPEN AV UNGA THE INVISIBLE ABUSE
OF YOUNG PEOPLE
En litteraturbaserad studie om grooming
Handledare: Författare:
Simone Scarpa Ida Calmén
Maria Jonsson
2 UMEÅ UNIVERSITET
Institutionen för socialt arbete Examensarbete, 15 hp
Termin 6, VT - 20 Författare: Ida Calmén Författare: Maria Jonsson Handledare: Simone Scarpa
De osynliga övergreppen av unga - en litteraturstudie om grooming The invisible abuse of young people - a literature study on grooming
Sammanfattning
Grooming som fenomen innebär att förövaren förbereder och manipulerar för att sexuellt utnyttja ett barn. Barnets nätverk, trygghet och sociala skydd minskar gradvis. I takt med internets utveckling har grooming ökat markant både som brott och fenomen. Den forskning som finns gällande grooming fokuserar främst på förövarens beteende och
groomingprocessen som helhet, det finns bristande forskning som fokuserar på offer.
sammanställa och undersöka olika former av riskbeteenden, egenskaper och förhållanden som höjer risken för unga att utsättas för grooming på internet utifrån ålder, individuella
förhållanden, familjeförhållanden och internetanvändning. Studien är en litteraturbaserad studie med utgångspunkt i begreppet grooming. Forskningsartiklarna valdes ut och
analyserades utifrån socialkonstruktivismen, socialisationsprocessen samt rutinaktivitetsteorin (RAT).
I vår studie har vi kommit fram till att det kan finnas egenskaper och riskbeteenden som gör att vissa barn och unga löper större risk att utsättas för nätgrooming än andra. Det kan även finnas skyddsbeteenden hos barnets personlighet eller egenskaper, samt familjesituation och relationer inom familjen. Ungdomar i tonåren löper större risk för att utsättas för
nätgrooming, en orsak till detta kan vara att äldre barn oftare använder internet, intresserar sig för sexuellt beteende på internet utifrån social inlärning, och detta kan leda till att vissa unga pratar om sex med främlingar via internet. En annan risk kan vara individuella förhållanden såsom psykisk ohälsa eller problem på olika livsområden. Ytterligare påverkan i förhållande gällande riskbeteenden eller skydd är föräldrars delaktighet och övervakning av barns internetanvändning.
Nyckelord: Sexuellt utnyttjande av barn, offer, internet, grooming
3
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 5
1.1 Bakgrund ... 5
1.2 Syfte och frågeställningar ... 7
2. Begreppet grooming ... 7
2.1 I det verkliga livet ... 7
2.2 På internet ... 8
2.3 Lagstiftning i Sverige ... 9
2.5 Skydd mot grooming på internet ... 10
3. Teoretiska perspektiv ... 10
3.1 Socialkonstruktivismen ... 11
3.2 Socialisationsprocessen ... 11
3.3 Rutinaktivitetsteorin ... 11
4. Metod ... 12
4.1 Val av metod ... 12
4.2 Analysmetod ... 12
4.3 Avgränsningar ... 13
4.5 Urval ... 13
4.6 Datainsamling ... 14
4.7 Reliabilitet och validitet ... 14
4.8 Etiska överväganden ... 15
5. Resultat ... 15
5.1 Ålder ... 15
5.2 Individuella förhållanden ... 17
5.3 Internetanvändning ... 19
5.4 Familjeförhållanden ... 21
5.5 Analys ... 22
6. Diskussion ... 23
6.1 Metoddiskussion ... 24
6.2 Resultatdiskussion ... 24
6.3 Resultatets betydelse för framtida prevention ... 25
6.4 Andra perspektiv på online-grooming och dess offer ... 26
6.5 Slutsatser ... 27
6.6 Förslag på områden för vidare forskning ... 28
4
6.7 Ansvarsfördelning ... 28
Litteraturförteckning ... 29
Bilaga 1: Analyserad litteratur ... 32
Bilaga 2: Söksträng ... 38
Bilaga 3: Kodning ... 40
5
1. Inledning
Grooming som fenomen är känt både som brott och forskningsämne sedan många år tillbaka.
En beskrivning är att förövaren förbereder ett barn, vuxna i barnets liv och till slut hela barnets omgivning för övergrepp på detta offer (Whittle, Hamilton-Giachritsis & Beech, 2015). Detta innebär att förövaren inte bara manipulerar det utsatta barnet, utan att barnets nätverk och trygghet på ett organiserat sätt vänder sig emot offret. Det är därför inte bara övergreppen i sig som är problematiska i ett fall av grooming, utan även hur gärningsmannen arbetar för att den unga personen gradvis ska förlora sitt sociala skydd.
Befintligheten vad gäller grooming har ökat i samband med internets utveckling och det faktum att nätet tar större plats i våra liv i allt yngre åldrar. Unga idag prefererar
internetbaserade sätt att skapa nya vänskapsrelationer på tack vare nätets stora omfång och möjligheter (Wolak, Mitchell & Finkelhor, 2003).
I takt med webbens tillväxt utvecklas även grooming som brott och fenomen. Nutidens grooming har förflyttats till en plats där okända vuxna med oanständiga avsikter, med stor tillgänglighet och anonymitet kan nå nästa offer: internet (Shannon, 2012). I detta förlopp tror vi att det är det viktigt att både vuxna i samhället och myndigheter, exempelvis socialtjänsten, är uppdaterade vad gäller riskbeteenden och andra riskabla förhållanden som gör att barn och unga löper risk att utsättas för grooming på internet.
Den forskning som finns tillgänglig när det kommer till grooming, både i det verkliga livet och internetbaserad sådan, fokuserar främst på förövarens beteende och groomingprocessen som helhet. Forskarna har producerat olika modeller i försök att ringa in och förklara gärningsmannens beteendemönster och känslor innan, under och efter processen (de Santisteban, del Hoyo, Alcázar-Córcolez & Gámez-Guadix, 2018; O’Connell, 2003).
Däremot verkar forskningen gällande offer i nuläget vara något bristande i omfattning och tämligen spretig när det kommer till att ringa in vilka beteenden eller förhållanden som gör att unga löper risk för att utsättas för grooming. Detta behöver därför undersökas närmare.
Utöver detta ligger det även angelägenhet i att undersöka detta ämne närmare eftersom grooming som begrepp och fenomen har utvecklats och att detta förväntas fortskrida.
Samhället och våra myndigheter behöver förståelse för vilka beteenden och förhållanden som kan vara riskabla hos barn och hur dessa kan skapas för att kunna möjliggöra prevention.
Relevansen för ämnet inom socialt arbete återfinns i utsattheten hos de barn som drabbas av grooming, både online och i det verkliga livet, samt de barn som riskerar att göra det.
1.1 Bakgrund
Teknikutvecklingen skapar enligt Shannon (2007) nya sätt för vuxna att ta kontakt och utveckla relationer för att utnyttja barn och ungdomar i sexuella syften. Via internet menar
6
Shannon (2007) att nya möten med okända personer och vilka konsekvenser vuxnas kontakt med barn och unga i sexuella syften får, finns det bristande forskning om i Sverige.
Internationell forskning visar enligt författaren på att barn kontaktas via internet i sexuellt syfte både av vuxna och av personer i sin egen ålder. Det är enligt författaren mindre vanligt bland yngre barn och mer vanligt bland personer i tonåren. Flickor är enligt Shannon (2007) mer utsatta för sexuella internetkontakter än pojkar, och kontaktpersonen är i majoriteten av fallen en man.
Forskningen visar vidare enligt Shannon (2007) att innehållet mellan vuxna och barn via internet ser ut på många olika sätt, exempelvis försök om att ordna en träff utanför internet för att ha sex med barnet eller att den vuxnes syfte var att få en direkt sexuell tillfredsställelse genom ett sexuellt utnyttjande endast via internet. Detta innebär ofta att försöka få barnet att skicka ”sexiga bilder” av sig själv, posera framför en webbkamera eller cybersex (Shannon, 2007).
Forskning som gjorts i USA visar enligt Shannon (2012) att det finns en förhöjd risk för utsatthet för sexuella kontakter genom att man besöker olika chattsidor, kommunicerar med okända personer och att man har problem på olika livsområden eller andra typer av
viktimisering. Svensk forskning inom området menar författaren är begränsad. I övrigt saknas det forskning i Sverige som belyser om hur innehållet i sådana kontakter kan se ut, vilken betydelse internet har som verktyg, eller om vilka faktorer som kan finnas hos barn som blir utsatta för sexuella kontakter från vuxna via internet (Shannon, 2007).
Shannon (2007) förklarar en bild av en selektionsprocess där internet ger förövaren tillgång till ett stort antal unga personer. Vissa barn och unga är enligt författaren mer sårbara gällande sådana kontakter än andra, exempelvis personliga kunskaper och erfarenheter av internet samt psykologiska och sociala förutsättningar. Om förövaren tar kontakt med många personer beskriver Shannon (2007) att det är mest troligt att han kommer i kontakt med ett sårbart barn med det tillvägagångssätt som han använder. För förövaren har det inte betydelse vilket barn han kommer i kontakt med, bara det reagerar på ett positivt sätt, menar Shannon (2007). Han utnyttjar att vissa barn är mer sårbara och väljer ut dessa som offer (Shannon, 2007).
Sexuell exploatering av barn och unga samt sexuella risktagande och sexuell utsatthet ökar, enligt Socialstyrelsen (2015). Inom verksamheter som arbetar med barn och unga behövs mer kunskap inom området, kunskapen i yrkesutövandet kan göra att barn och unga får ytterligare skydd och stöd (Socialstyrelsen, 2015).
Wagner (2009) skriver om “Sveriges största nätsexhärva” där förövaren kontaktar tjejerna på olika ungdomssajter på internet. Wagner (2009) beskriver hur hen erbjuder tjejerna
modelljobb och pengar. Författaren beskriver vidare hur hen ger dem komplimanger,
bekräftelse och blir kompis med dem och tjejerna gillar uppmärksamheten som hen ger dem.
Många av tjejerna på sajterna har enligt Wagner (2009) det svårt, såsom problem hemma, i skolan eller ont om pengar. Konversationerna byter enligt Wagner (2009) snabbt från öppna sidor till slutna chattprogram., där förövaren påstår sig vara modell och omkring 25 år.
Förövaren skickar en bild på sig själv som visar en ung snygg person som poserar (Wagner,
7
2009). Författaren beskriver hur förövaren lovar att man kan tjäna mycket pengar om man tar sexiga bilder på sig själv och skickar till hen, och att de kan tjäna ännu mer pengar om de träffar och har sex med en man (Wagner, 2009).
Enligt Shannon (2012) finns det många positiva aspekter av internet och dess möjligheter när det kommer till unga, däremot behövs det kunskaper kring hur vi kan minska risken för att barn och unga far illa på internet. Utifrån det författaren skriver kan det finnas vinster i att undersöka riskabla beteenden som gör att unga har sexuell kontakt med vuxna via internet.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med det här arbetet är att sammanställa och undersöka olika former av riskbeteenden, egenskaper och förhållanden som ökar risken för unga att utsättas för grooming på internet.
Utifrån detta har följande frågeställningar formulerats:
• I vilken ålder löper barn och unga störst risk att utsättas för grooming online enligt källorna?
• Vilka individuella förhållanden kan enligt källorna leda till riskbeteenden på internet hos barn och unga?
• Hur kan barn och ungdomars sätt att använda internet vara riskfyllt enligt källorna?
• Hur ser källorna på familjeförhållandens påverkan när det kommer till skapandet av riskbeteenden hos barn och unga?
2. Begreppet grooming
I detta kapitel förklaras begreppet “grooming” ur två perspektiv: grooming i det verkliga livet och online grooming. Den svenska groominglagstiftningen presenteras och förklaras närmare.
Till sist uppmärksammas befintlig forskning som undersöker skydd, säkerhet och prevention gällande grooming på internet.
2.1 I det verkliga livet
Enligt Craven, Brown & Gilchrist (2006) är en grund i grooming av barn i det verkliga livet att förövaren ofta är en punkt som andra vuxna i barnets liv har förtroende för, vilket leder till att dessa personer i hög grad slår bort tankar om att det skulle vara något fel och därmed accepterar gärningsmannen. Författarna menar vidare att detta medför omständigheter och konsekvenser som både gör det svårare för omgivningen att förstå vad som pågår samt för vilken relation offret och gärningsmannen får. När de vuxna, ofta föräldrar, accepterar förövaren får denne enligt författarna både direkt tillgång till närhet med barnet och ifall det skulle vara så att offret skulle försöka förklara vad det är som sker kan de vuxna bedöma förövaren som mer trovärdig.
Wolf, Linn & Pruitt (2018) beskriver hur förövaren kan använda sig av olika sätt för att tysta offret vad gäller övergreppen. Författarna menar att tidigare offer vittnar om att personen som utsatte dem för övergrepp bad dem att hålla det hemligt, att det var någon form av “lek” eller
8
att de använde sin högre position som motiv för att få offret att lyda. Enligt författarna finns det även offer som har blivit utsatta av fler än en gärningsman i det verkliga livet.
2.2 På internet
När det kommer till grooming på internet kan gärningsmän enligt Kloess, Hamilton- Giachritsis & Beech (2019) använda sig av olika tekniker för att närma sig ett barn. Ofta verkar förövarna enligt författarna hitta barnen genom allmänna chattrum som riktar sig mot yngre åldersgrupper, där de sedan föreslår att förflytta konversationen till något mer privat, exempelvis e-mail. Författarna menar att det finns förövare som först försöker skapa en relation till offret, en typ av indirekt metod, såväl som de som med hjälp av en direkt metod på en gång öppnar upp för sexuella element i konversationen. Oavsett hur gärningsmannen i den här situationen tar sig an offret, så finns det enligt Kloess et al. (2019) vetenskapligt stöd för att denne tidigt lägger grund för en sexuell underton i samtalet med offret. Huruvida förövaren för sig indirekt eller direkt ligger också till grund för vilken strategi personen använder för att manipulera offret till att delta i sexuella aktiviteter online, menar författarna vidare. Ifall förövaren använt sig av en mer indirekt teknik kan denne enligt Kloess et al.
(2019) försöka använda sig av smicker eller visa besvikelse i försök att pressa offret, medan gärningsmannen i de fall hen öppnat upp mer direkt istället kan använda sig av hot eller förolämpningar för att få offret att delta.
Enligt Marcum (2007) finns det vetenskapligt stöd som visar på att förövare kan drivas av känslan av att de får makt och kontroll genom att utöva groomingbeteenden. Online kan detta enligt forskaren genomföras med hjälp av valet av samtalsämne, som ofta har direkt eller indirekt sexuellt innehåll.
Det som beskrivits gällande online grooming ovan går i linje med den beteendemodell som de Santisteban et al. (2018) utvecklat. I modellen beskrivs hur förövare går tillväga för att få tillgång till potentiella offer, den första kontakten, strategier som används för att få offret att delta i sexuella aktiviteter såsom aggression eller mutning, det sexuella målet samt hur förövaren rättfärdigar sitt handlande genom att lägga skuld på offret eller försöka vidmakthålla en “god” relation till offret i fråga.
En annan modell som visar på stegen i processen vad gäller online grooming, vilken även liknar det som tidigare har nämnts, är den som O’Connell (2003) utvecklat. Här beskrivs det första steget som att förövaren försöker skapa en vänskapsrelation till barnet, det kan även hända att personen frågar ifall barnet kan skicka en bild på sig. O’Connell (2003) menar att det oftast inte förekommer något sexuellt innehåll i den här fasen av processen. I nästa skede men författaren att förövaren försöker att skapa en ännu närmare relation till barnet,
exempelvis genom att prata om hur det är i hemmiljön eller andra personliga ämnen. Ifall gärningsmannen inte är ute efter en längre kontakt med barnet så menar O’Connell (2003) att personen ofta väljer bort det här steget. Efter detta försöker förövaren enligt författaren att bedöma risken med att vara i kontakt med offret, detta kan göras genom att personen frågar efter information som kan identifiera var offret befinner sig. Forskaren beskriver att
gärningsmannen då kan avgöra ifall det finns en risk för att bli upptäckt. När detta är gjort så
9
vill förövaren, enligt modellen, skapa en “vi-känsla” tillsammans med barnet och
gärningsmannen kan prata om tillit till varandra och liknande. I det sista skedet av denna process introduceras, enligt modellen, det sexuella innehållet. O’Connell (2003) hävdar att det i början kan verka oskyldigt och att gärningsmannen i hög utsträckning förefaller kunna anpassa innehållet i konversationen för att normalisera processen för offret.
Dessa beteendemodeller och teorier kan i hög grad påminna om varandra, men det finns några olikheter mellan dem. En skillnad mellan de två olika modellerna som de Santisteban et al.
(2018) och O’Connell (2003) genererat är att den förstnämnda utöver att enbart beskriva de relationsbyggande stegen av groomingprocessen, även beskriver hur förövaren bearbetar tankar och känslor efter de faktiska övergreppen.
Något som skiljer sig mellan det som beskrivs i Kloess et al. (2019) och O’Connell (2003) är det första steget i respektive teori. O’Connell (2003) menar att det i det första skedet av groomingprocessen, där förövaren skapar en vänskapsrelation till offret, består av att gärningsmannen efterfrågar bilder på barnet och att detta typiskt inte anspelar på något sexuellt. I undersökningen av Kloess et al. (2019) redovisas att det finns en variation när det kommer till hur snabbt och på vilket sätt förövare öppnar för sexuellt innehåll i en
konversation och att detta eventuellt kan hända inom en mycket kort period från det att konversationen mellan gärningsman och offer påbörjades.
2.3 Lagstiftning i Sverige
I regeringens proposition 2008/09:149 “Vuxnas kontakt med barn i sexuellt syfte” föreslogs det att ett nytt brott införs i brottsbalken för att öka det straffrättsliga skyddet för barn mot att utsättas för sexuella övergrepp, främst gällande kontakter med barn via internet som kan vara början till sexuella övergrepp fysiskt. Sverige har tidigare inte haft en lagstiftning som reglerar grooming. Den 1 juli 2009 trädde lagen i kraft.
Regeringen föreslår i proposition 2016/17:214 ytterligare lagändringar för att förstärka
skyddet för barn att utsättas för sexuella övergrepp av vuxna. De vill enligt Prop. 2016/17:214 se effektivare lagstiftning och att straffansvaret ändras, ansvaret ska gälla redan när en vuxen eller straffmyndig person föreslår en träff med ett barn under femton år. Det innebär att det inte ska krävas mer än att föreslå en träff som syftar till kontakt med barn i sexuellt syfte.
Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2018.
Groomingregleras i Brottsbalken 6 kap. 10§:
10§ Den som sexuellt vidrör ett barn under femton år eller övertalar barnet att utföra eller medverka i någon sexuell handling, döms för sexuellt ofredande till böter eller fängelse i högst två år. Lag (2005:90).
10a§ Den som har i avsikt att mot ett barn under femton år begå en handling, föreslår en träff eller bestämmer träff med barnet, döms för kontakt för att träffa ett barn i sexuellt syfte till böter eller fängelse i högst två år. Lag (2017:1068).
10
2.4 “Barn” och “ungdomar”
Vad menas med barn och ungdomar? Shannon (2007) belyser att enligt FN:s barnkonvention är alla personer under 18 år barn. I detta viktiga sammanhang skiljer sig den svenska
sexualbrottslagslagstiftningen gällande personer som är 14 år eller yngre och dem som är sexuellt myndiga (15 år), enligt författaren. Personer under 15 år kan inte samtycka till sexuella handlingar och det räknas istället som kränkning att utsätta barn i den åldern för sådana handlingar (Shannon, 2007). Shannon (2007) uppmärksammar att det enligt svenska sexualbrottslagstiftningen finns ett behov av straffrättsligt skydd mot särskilda sexuella handlingar (även om det inte sker mot barnets vilja) för personer i åldrarna 15–17 år. Personer som är under 15 år räknas som barn och personer över 15 år räknas som ungdomar (Shannon, 2007)
2.5 Skydd mot grooming på internet
Enligt Dombrowski, Gischlar & Durst (2007) är det viktigaste beteendet som kan skydda en ung person från nätgrooming att föräldrar uppmärksammar barns internetanvändning och sätter sig in i vad barnet använder internet till genom att fråga om vilka vänner som finns online eller vilka alias den unga personen använder. Enligt författarna kan det finnas en falsk säkerhet i att som förälder använda tekniska säkerhetsåtgärder i form av brandväggar eller annat eftersom detta inte kan skydda barnet från att lämna ut personlig information eller att få sexuella förfrågningar online.
Dombrowski et al. (2007) menar att det kan finnas värde i att utbilda unga personer såväl som föräldrar i hur man skyddar sig från förövare på internet. När det handlar om att lära barn om hur man kan skydda sig på internet kan det enligt författarna även behövas att man anpassar språket så att barnet oavsett ålder förstår, även vid eventuella restriktioner kan hänsyn behöva tas till ålder på barnet.
Även Shannon (2012) menar att utbildning i internetsäkerhet för barn och ungdomar är ett centralt verktyg i att skydda dem från förövare på internet. Författaren beskriver de unga personerna som sina “egna väktare” och att det av den anledningen är av stor vikt att unga själva utövar sitt väktarskap genom att avsluta kontakter som skapar obehag. Däremot finns det enligt Shannon (2012) grupper av barn som är mer sårbara än andra och att dessa unga är svårare att nå med så kallade “traditionella utbildningsinsatser”.
3. Teoretiska perspektiv
När man genomför en undersökning kan någon form av teoretisk ram behövas. Dahlborg Lyckhage (2017) menar att forskaren är “teoriimpregnerad” och ständigt påverkad av teorier i genomförandet av undersökningar. Med anledning av detta är det av vikt att förtydliga de teoretiska perspektiv som det här arbetet utgår från och som kommer användas för att tolka de resultat som undersökningen utmynnar i.
11
3.1 Socialkonstruktivismen
Socialkonstruktivismen bygger enligt Sarnecki (2014) på uppfattningen om att verkligheten hela tiden skapas genom samspel mellan människor, exempelvis hur vi talar och handlar.
Verkligheten, innehållande de sociala fenomen vi är bekanta med, är en social konstruktion skapad av mänskligheten och inte något som existerar naturligt eller händer oundvikligt (Sarnecki, 2014). Detta betyder att socialkonstruktivismen, i olika grader, ifrågasätter
existensen gällande objektiv kunskap och menar att det alltid finns varierande sociala faktorer som har betydelse i olika sammanhang, vilket innebär att det vi anser att vi vet knappast kan betraktas som objektivt (Sahlin, 2013).
Att utgå från en socialkonstruktivistisk syn på en verklighet medför alltså möjligheten att förklara och förstå fenomen på ett nyanserat sätt med hänsyn till kulturella och sociala omständigheter. Därav är detta en rimlig teoretisk utgångspunkt att ha i förhållande till syftet med det här arbetet, där vi vill undersöka en aspekt av ett fenomen som verkar ha grund i dessa omständigheter.
3.2 Socialisationsprocessen
Teorin om socialisation bygger enligt Giddens & Sutton (2014) på att människan har ett självmedvetande och, med hjälp av så kallade socialisationsagenter, lär sig hur man förväntas agera och vara i olika sociala situationer. Författarna menar vidare att inlärningen sker genom interaktion, vilket innebär att individen inte är passiv utan snarare en aktiv part i
socialisationsprocessen. Socialisationsagenter är de som interagerar omkring och med människan. Till sist sker socialisationen enligt Giddens & Sutton (2014) huvudsakligen i två faser: den primära fasen som utspelar sig de tidigaste åren i ett barns liv, där de viktigaste socialisationsagenterna är familjemedlemmarna, samt den sekundära fasen som inträder under den senare delen av barnets liv och sedan livet ut. Viktiga socialisationsagenter är i denna fas enligt Giddens & Sutton (2014) exempelvis vänner, skola och sociala medier.
Vi tror att det kan finnas riskbeteenden som unga personer kan anamma som är kopplat till socialisationsprocessen och att det därför det kan vara ett betydelsefullt teoretiskt perspektiv att använda i det här sammanhanget.
3.3 Rutinaktivitetsteorin
En annan teori som är av vikt i det här sammanhanget är den kriminologiska
rutinaktivitetsteorin (RAT). Teorin utvecklades av Cohen & Felson (1979). Namnet härstammar från deras tankar om människors vardagsliv, deras rutiner, och hur det har koppling till den brottslighet som förekommer. Ett vidare antagande i denna teori är enligt Sarnecki (2014) att tre element existerar, vilka är följande: motiverad förövare, lämpligt objekt och avsaknad av kapabla väktare, samt att det endast ett av dessa element behöver utebli för att ett brott ska kunna begås. I sammanhanget online-grooming tror vi att offret innebär ett “lämpligt objekt”. Utifrån teorin betyder det alltså att även den motiverade förövaren och avsaknad av kapabla väktare existerar, med tanke på att groomingbrott online
12
förekommer. Enligt Sarnecki (2014) finns ett samband mellan RAT och att mängden brott som sker via internet ökar, medan andra typer av brott i samhället blir färre.
Den här teorin tror vi kan appliceras på grooming som sker online, där den kan vara ett stöd i en förklaring av varför online-grooming förekommer, vad det är i unga personers beteende och förhållanden som gör att de löper risk för att utsättas.
4. Metod
I det här kapitlet förklaras tillvägagångssättet av datainsamlingen och analysen i det här arbetet. Det som behandlas är valet av metod till undersökningen, analysmetod, avgränsningar när det kommer till insamling av data, litteratursökning, processen rörande datainsamlingen, undersökningens reliabilitet och validitet samt etiska överväganden.
4.1 Val av metod
Den här undersökningen var en systematisk litteraturbaserad studie. Avsikten med en sådan var enligt Snyder (2019) att med hjälp av tidigare forskning och kunskaper undersöka den information som finns i förhållande till de formulerade frågeställningarna. Dokumenten som åsyftas är i form av flertalet vetenskapliga artiklar, en rapport och en bok. De frågor som vi haft i åtanke under den tid som vi studerade litteraturen kretsar kring i vilka ålder det rörde sig om när unga utsätts för online-grooming, på vilket sätt unga använde internet och vilka
riskabla beteenden som fanns, hur familjeförhållanden påverkade när det kommer till skapandet av riskbeteenden samt vilka individuella förhållanden som verkade vara betydelsefulla när det kom till skapandet av riskbeteenden.
4.2 Analysmetod
Som undersökningens analysmetod valdes en kvalitativ riktad innehållsanalys. En sådan innehållsanalys innebär enligt Hsieh & Shannon (2005) att innehållsanalysen utgår från förbestämda nyckelord eller koncept, som är baserade på tidigare teori eller forskning, syftet med analysmetoden är att fylla kunskapsluckor inom ett visst område där det finns etablerade teorier och perspektiv. Med utgångspunkt i de teoretiska perspektiven samt den tidigare forskning som presenterades under “begreppet grooming” valdes fyra nyckelord ut, som kom att styra analysprocessen. Dessa var: ålder, individuella förhållanden, internetanvändning och familjeförhållanden. Vi valde dels dessa områden som nyckelord ur ett
socialkonstruktivistiskt perspektiv. Alla dessa områden påverkas av kulturella och sociala omständigheter, därför verkar de ha betydelse när det kommer till risken för barn och unga att utsättas för grooming på internet. Dels valde vi dem för att de verkade ha betydelse utifrån den tidigare forskningen.
Enligt Hsieh & Shannon (2005) kunde kodningen i en riktad innehållsanalys påbörjas genom att plocka ut det innehåll i texten som stämmer överens med de skapade nyckelorden.
Nyckelorden kallades då för koder. I det här fallet har det innehåll som är intressant en koppling till beteenden eller attribut som gör offer sårbara när det kommer till online-
13
grooming. Hsieh & Shannon (2005) menade vidare att dessa koder sällan resulterar i någonting som går att skapa mening av på ett statistiskt vis, varför författaren istället kan rangordna frekvensen av de olika koderna för att se meningen bakom dem. Vi gjorde därför detta efter att kodningen var färdig. På så sätt fick vi fram vilka koder som förekom mer frekvent samt ifall vissa koder ofta förekom tillsammans.
4.3 Avgränsningar
I sökningen av litteratur behöver vi använda oss av vissa avgränsningar för att försäkra att de valda källorna uppnår en viss kvalitet samt kan vara till stöd för oss i arbetet att besvara undersökningens formulerade frågeställningar.
Våra avgränsningar handlar om att vi till vår datainsamling använder material som fokuserar på online grooming, alltså grooming som sker på internet. Något annat som vi upplevde var av vikt när det kom till att avgränsa vilken litteratur att använda oss av i den här
undersökningen var att enbart använda oss av de vetenskapliga artiklar som blivit peer- reviewed för att se till att de artiklarna som valts håller en viss standard när det kommer till forskningens kvalitet. Utöver detta behövde vi även avgränsa litteraturen när det kom till ålder för att se till att den data vi samlar in är aktuell, speciellt när det handlade om internet som var och är ett mycket progressivt fenomen. Östlundh (2012) menar att vetenskapligt material är
“en färskvara”. Med hänsyn till detta använde vi i resultatet enbart källor som är publicerade från år 2007 och framåt. Med tanke på att vår undersökning inte var avgränsad till något speciellt land behövde vi även se över att den valda litteraturen reflekterar kring
överförbarhet.
4.4 Litteratursökningar
När det kom till att söka efter litteratur som vi kunde använda oss av till denna litteraturbaserade studie använde vi oss av databaserna SocIndex och PsycInfo,
Brottsförebyggande rådets hemsida och Umeå Universitetsbibliotek för att hitta material.
Datainsamlingen till undersökningen pågick under mars år 2020.
4.5 Urval
I urvalet av material fokuserade vi på att använda litteratur som inriktade sig på
groomingoffer online. Med tanke på att den befintliga litteraturen var något begränsad valde vi att använda oss av material från olika länder och delar av världen för att minska risken att resultatet blev alltför snävt och därmed missvisande. Enligt Friberg (2017) ska även den använda litteraturen presenteras efter att den granskats. Detta gjorde vi därför i form av en tabell, där innehållet i litteraturen och tillhörande analysenheter i samtligt material är redogjort för. Till den här undersökningen använde vi litteratur i form av en bok, en rapport och 14 vetenskapliga artiklar.
14
4.6 Datainsamling
Efter att vi avgränsade vilket material vi avsåg att söka efter, hittade olika sorters artiklar genom litteratursökningar och gjort ett urval påbörjades datainsamlingen. Enligt Snyder (2019) fanns det olika sätt att närma sig texterna, däribland ett tillvägagångssätt som innebar att läsa hela texterna både innan och efter de valts ut. Det kan ta mycket lång tid, men i slutändan vara användbart. Detta var en process som började med att först och främst läsa all text i det material som hade valts ut till undersökningen. I samband med den första läsningen så markerades för undersökningen intressanta resonemang och fynd. Vid nästa lästillfälle utvecklades dessa markeringar till sammanställningar som skrevs ner i resultatavsnittet. Vid den här punkten kodades även innehåll som användes i analysen.
4.7 Reliabilitet och validitet
Enligt Bryman (2018) handlar reliabilitet om ifall en undersökning kan upprepas, det kan vara svårt vid en kvalitativ studie att göra den replikerbar. Istället tolkar vi noga det vi ser för att bedöma reliabiliteten.
Trovärdighet har fokus på beskrivningar av den sociala verkligheten och om det kan finnas flera olika beskrivningar av den verkligheten. Vidare menar Bryman (2018) att detta skapar och avgör trovärdigheten i resultaten samt att forskningen utförts enligt de regler som finns.
När det gäller pålitlighet handlar det enligt författaren om att forskarna skall ha ett granskande synsätt. Synsättet innebär enligt Bryman (2018) att man noga redovisar för alla faser i
forskningsprocessen såsom forskningsfrågor, urval, anteckningar, metod, analys och så vidare. Undersökningen består enligt Bryman (2018) även av tillförlitlighetskriteriet, äkthet och rättvis bild, dvs att undersökningen ger en rättvis bild av åsikter och uppfattningar som finns bland de individer eller grupper som studerats.
Utifrån hur Bryman (2018) beskriver reliabilitet och dess vikt har valde vi ut ett brett antal vetenskapliga artiklar och rapporter gällande grooming. Dessa har valdes ut efter
undersökningens syfte och frågeställningar, som vi har undersökt, granskat och tolkat noga.
Gällande trovärdigheten i vår undersökning försökte vi ge en tydlig och fyllig beskrivning av forskningsprocessen, där vi redovisade för forskningens alla faser såsom forskningsfrågor, urval, metod, analys och så vidare.
Bryman (2011) beskriver validitet som handlar om undersökningen mäter det som den avser att mäta. Det är ett mått på kvalitet som uppnås via olika val i forskningsprocessen, gällande hur forskare observerar, identifierar och mäter det som är tänkt att mäta (Bryman, 2011) Med utgångspunkt i hur Bryman (2011) tolkar validitet valde vi ut den litteratur som vi anser var relevant för vår studie. Artiklarna bearbetades utifrån teoretiska perspektiv i syfte att tolka och förklara det som vi vill undersöka.
15
4.8 Etiska överväganden
Enligt konfidentialitetskravet skall information om deltagare i undersökningen ges största konfidentialitet. Utomstående skall inte kunna ta del av personuppgifter och uppgifterna skall förvaras så att ingen kan komma åt dem (Bryman, 2018).
Utifrån tankarna från Bryman (2018) valde vi att avidentifiera förövarens namn gällande fallet
“Sveriges största nätsexhärva”. Vi gjorde bedömningen att avidentifiera namnet eftersom detta kunde leda till konsekvenser såsom att individen kunde lida skada, men eller att privatlivet kan komma till skada genom att personen inte är helt anonym.
Det finns enligt Eriksson Bajaras, Forsberg & Wengström (2013) etiska aspekter och
överväganden som är viktiga vid en systematisk litteraturbaserad studie. Dessa görs gällande urval och presentation av resultat. Det är viktigt att:
• Etiska överväganden har gjorts gällande de studier som väljs
• Artiklarna som ingår i studien skall redovisas och arkiveras på ett säkert sätt
• Samtliga resultat skall redovisas oavsett om de stödjer forskarens egen åsikt eller inte.
Det är enligt Eriksson et al. (2013) även viktigt att fusk och oärlighet inte förekommer vid god forskning. Detta kan innebära handlingar i undersökningen, där forskaren medvetet inte redovisar riktigt resultat (Eriksson et al., 2013).
Etiska överväganden gjordes i vår undersökning. Artiklarna som ingick i studien redovisades.
Samtliga resultat redovisades och det förekommer ingen oärlighet i resultaten. Vi försökte förhålla oss till god forskningssed genom hela forskningsprocessen.
5. Resultat
I det här kapitlet kan läsaren ta del av det resultat som undersökningen utmynnade i. Kapitlet är indelat i olika avsnitt för att förenkla läsningen. Dessa underrubriker är utformade efter de frågeställningar som undersökningen bygger på. Dessa är offrets ålder, individuella
förhållanden, internetanvändning och familjeförhållanden. Sist i kapitlet finns den riktade innehållsanalys som genomförts inom ramen för undersökningen, där den tidigare
presenterade teoretiska ramen används för att tolka resultatet.
5.1 Ålder
Christianson & Rogland (2016) menar att 99% av de unga som utsätts för grooming på internet i Sverige är mellan 13–17 år, men att de som är 15–17 år löper allra störst risk för att utsättas. Detta för att äldre ungdomar har en större benägenhet att använda internet på ett riskfyllt sätt jämfört med yngre barn, exempelvis när det kommer till att söka kontakt med okända personer och även dela med sig av personlig information eller bilder av olika slag (Christianson & Rogland, 2016).
16
En undersökning från Nederländerna som fokuserade på huruvida unga har förmågan att bedöma en främlings ålder på internet, där forskningspersonerna var flickor 12–17 år, tydde på att dessa barn och ungdomar var bekanta med att bli kontaktade av främlingar online (Groenenstein, Baas, van Deursen & de Jong, 2017). De äldre respondenterna i undersökning utmärkte sig enligt författarna när det kom till självförtroende i att kunna bedöma ifall en okänd person på internet har “fel avsikter” och upplevde sig kunna skydda sig själva mot nätbaserade förövare på ett bra sätt. Resultatet visade enligt författarna på att 43% av de unga på ett korrekt sätt kunde avgöra ifall den utpekade främlingen var i deras ålder eller en vuxen person, medan övriga respondenter antingen svarade inkorrekt eller var osäkra
Whittle, Hamilton-Giachritsis, Beech & Collings (2013a) menar att det finns en stark
koppling mellan ålder och att prata med främlingar online, där det är mer troligt att yngre barn i åldern 12–14 år gör detta. Det skiljer sig från den forskning som tidigare har presenterats, där Groenenstein et al. (2017) beskriver att de yngre respondenterna i studien verkade mer oroliga och bekymrade inför att ha kontakt med okända personer på internet och framhöll obehagskänslor och rädsla inför att det skulle hända dem något i det verkliga livet.
Brås genomgång av tingsrättsdomar visar enligt Shannon (2013) att total 32 (10%) av de kontakter som polisen registrerat som kontakter med barn i sexuellt syfte har lett till åtal.
Omkring 70% av kontakter har enligt författaren börjat via internet och det vanligaste brottet i åtalen var sexuellt ofredande via internet eller telefon. Det näst vanligaste brottet var
utnyttjande av barn för sexuell posering, där gärningspersonen fått eller försökt få
målsäganden att visa upp sig framför en webbkamera eller fotografera sig (Shannon, 2013).
Sexualbrott mot barn under 2008 som registrerades och anmäldes som våldtäkter hos polisen visar att 15% av brotten mot 12–14 åringar och 8% av brotten mot 15–17 åringar hade målsäganden träffat via internet (Shannon, 2013).
Tabellen redovisar köns- och åldersfördelningen bland målsägande från polisens
förundersökningar av anmälda händelser som kontakt med barn i sexuellt syfte i Sverige (Shannon, 2013).
Tabell: Köns- och åldersfördelningen bland målsägande av anmälda händelser gällande kontakt med barn i sexuellt syfte (Shannon, 2013).
Flicka (n = 269) Pojke (n = 54)
Ålder Antal Andel Antal Andel
<10 år 26 10% 8 15%
10–12 105 39% 21 39%
17
13–14 115 43% 20 37%
> 14 år 7 3% 1 2%
Information saknas 16 6% 4 7%
En undersökning som gjorts fokuserade enligt Winters, Kaylor & Jeglic (2017) på offren för att lättare förstå förövare, där offren till 95% flickor i åldern 12 och 15 år. De flesta av barnen var enligt författarna medvetna om att de kommunicerade med en vuxen på nätet. de gick även med på att möta individen för en fysisk träff samt förväntade sig sexuell kontakt. 73%
berättar att den sexuella kontakten inträdde mer än en gång med individen (Winters et al., 2017).
Förövarna väljer enligt Winters et al. (2017) ut barn som fanns geografiskt nära. Information om vilken stad individen bor eller befinner sig i visas ofta i chattprofilen. Det betyder enligt författaren att förövare ofta sexuellt utnyttjar de barn som bor i närheten av dem själva för att det är lättare att föreslå en fysisk träff. Det är viktigt att informera barn om att de inte skall lämna ut personlig information och information om deras plats på profilen eller i en konversation med främlingar (Winters et al., 2017).
Shannon (2008) menar att det finns begränsad forskning om barns sexuella kontakter på nätet i Sverige. En studie från 2003 visar att 32% av skolbarn i åldern 9 till 16 rapporterade att de hade erfarenhet av att någon pratat oönskat om sex med dem via internet (Shannon, 2008).
I en polisrapport hade enligt Shannon (2008) en 27-årig man anordnat fester där han bjöd barn och unga, som bodde i hans närhet, på alkohol. Shannon menar (2008) att mannen använde internet för att få kontakt med tjejerna som besökte hans hem. Enligt Shannon (2008) finns det i polisrapporten information om att han hade samlag med flertalet av tjejerna i åldern 13 till 15.
I sju andra rapporter hade offer enligt Shannon (2008) blivit lurade till en träff utanför nätet med ett erbjudande om ett modelljobb, där alla offer var flickor mellan 13 och 17 år. I ett fall hade en flicka svarat på en annons för ett modelljobb och blivit kontaktad via chatt eller mejl där förövaren ville att hon skulle skicka en bild på sig själv som skulle publiceras på nätet eller på en hemsida (Shannon, 2008).
5.2 Individuella förhållanden
Att vilja undersöka sin sexualitet är något som kan tyckas vara naturligt. Det är när detta sker i kombination med internet som det blir det ett risktagande när man pratar om grooming (Whittle et al., 2015). Att som pojke vara förvirrad över sin sexuella läggning kan även det vara en något som kan skapa ett riskbeteende, dessa pojkar tenderar att isolera sig från familj
18
och vänner för att i sin ensamhet söka ett nytt sammanhang via internet (Christianson &
Rogland, 2016).
Vidare innebär psykisk ohälsa hos unga personer en ökad risk för att bli utsatt för grooming online (Christianson & Rogland, 2016). Även de unga som tidigare har blivit utsatta för sexuella eller fysiska övergrepp i det verkliga livet löper större risk än andra att få ta emot förslag eller uppmaningar av sexuell karaktär (Wolak et al., 2008).
Individuella förutsättningar som, enligt Whittle, Hamilton-Giachritsis, Beech & Collings, (2013b), kan skapa riskbeteenden:
• Kvinna
• Ung
• Osäkerhet kring sin sexuella läggning
• Dåligt självförtroende
• Psykisk ohälsa
• Socialt isolerad/ensamhet
• Risktagande beteende
• Funktionshinder
• Personlighetsstörning
• Utsatt för mobbning
• Hög internetanvändning
Individuella förutsättningar som, enligt Whittle et al. (2013b), kan verka skyddande:
• Bra självförtroende
• Emotionell stabilitet
• Socialt nätverk
• Icke-risktagande beteende
Det är en stor skillnad mellan könen och Whittle et al. (2013b) menar att 82% av offren är flickor. Pojkar löper enligt författarna en mindre risk att bli sexuellt utnyttjade eftersom förövarna oftast är män. Däremot kan det finnas ett stort mörkertal som inte har rapporterats av pojkar som blivit sexuellt utnyttjade, på grund av stigma eller pojkar som är osäkra på sin sexuella läggning och de kan även vara mer sårbara (Whittle et al., 2013b).
Dåligt självförtroende, beteendeproblem, lättövertalad, omogenhet och emotionell sårbarhet är egenskaper som offer som blivit sexuellt utnyttjade kan ha (Whittle et al., 2013b).
Liknande sårbarheter samt psykisk ohälsa har enligt Whittle et al. (2013b) funnits hos unga som blivit utsatta för nätgrooming. Enligt Whittle et al. (2013b) löper unga som lider av psykisk ohälsa såsom depression högre risk att utsättas för nätgrooming samt risk att ta större skada av utnyttjandet. Det finns enligt författarna ett samband mellan depression och
internetanvändning, då dessa individer använder internet i större utsträckning och är inne på olika chattrum vilket ökar sårbarheten för att utsättas för nätgrooming (Whittle et al., 2013b).
19
Whittle et al. (2013b) menar att den ungas psykosociala förhållande utanför internet påverkar deras förhållande till andra på internet. Personliga egenskaper är den största orsaken till riskbeteenden som gör unga sårbara för nätgrooming, särskilt om den unga lider av dåligt självförtroende och dålig självkänsla (Whittle et al., 2013b).
Bland skolungdomar i åldern 15 menar Shannon (2008) att de unga som varit objekt för sexuella föremål på internet, fanns det en tydlig överrepresentation av unga som har ett riskbeteende såsom dricka sig redlöst berusad, droganvändning och att umgås med äldre kamrater. Familjeproblem, skolproblem, utsatt för mobbning och våld rapporterades också enligt Shannon (2008). Unga som blivit objekt för sexuell kontakt är en sårbar grupp (Shannon, 2008).
Förövare letar enligt Atiken, Gaskell & Hodkinson (2018) oftast efter de mest sårbara offren och sårbara barn kan lättare bli utsatta för nätgrooming på grund av deras risktagande beteende på internet. Dessa barn använder internet mer än andra barn för social interaktion och för att skapa relationer till andra (Aitken et al., 2018).
Enligt Shannon (2013) finns två grupper som är speciellt sårbara. Grupperna är flickor i tonåren och barn med problem på olika livsområden såsom att de varit utsatta för mobbning, problem hemma eller i skolan. Den andra riskgruppen handlar enligt författaren om barn som har ett utåtagerande beteende, självsäkert och sexualiserat sätt på internet, där förövare utnyttjar barnets sexuella nyfikenhet för att utsätta dem för nätgrooming.
5.3 Internetanvändning
Över 2 biljoner människor använder internet runt om i världen (Kloess, Beech & Harkins, 2014). Antalet individer som utnyttjat barn sexuellt på internet har ökat dramatiskt enligt författarna. Kloess et al. (2014) menar att 82% av barn i åldern 9 till 11 och 95% av unga i åldern 11 till 16 använder internet i Sverige. Författarna menar även att 28% av barnen och 54% av de unga använder internet varje dag. 32% av dessa barn och unga har rapporterat att de mottagit sexuellt innehåll på internet (Kloess, Beech & Harkins, 2014).
Ökandet av internetanvändning skapar enligt Shannon (2008) en helt ny förbindelse för kontakt mellan vuxna och barn. Författaren menar att finns ett stort utbud av olika chattsidor och sociala medier som gör det enkelt för vuxna att starta en chattkonversation med barn medan de samtidigt kan ange felaktig information såsom sin ålder, kön och plats. Vilket leder till en ökad oro att internet är en ledande plats för vuxna att ta kontakt med barn i sexuellt syfte (Shannon, 2008).
Hur unga använder internet för att just kommunicera med andra kan ha stor betydelse för vilken risk de löper för att utsättas för grooming online enligt Christianson & Rogland (2016).
Att barn och unga använder sig av chattsidor är något som kan tolkas som ett riskbeteende (Christianson & Rogland, 2016). Något annat som ökar risken för unga att utsättas är att även använda sig av direktmeddelanden, detta och användandet av chattsidor är mer riskfyllt än att använda sig av sociala medier (Wolak, Flink & Mitchell, 2008).
20
Det är enligt Groenenstein et al. (2017) mer troligt att barn och ungdomar fortsätter ha kontakt med främmande människor på internet ifall de hade gemensamma vänner på sociala medier, även om deras beteende väcker obehagskänslor eller känns oroande på annat sätt.
Respondenterna i Groenenstein et al. (2017) menar att de gemensamma vännerna ger en trygghetskänsla, att det går att kolla upp identiteten bakom profilen med hjälp av människor från det verkliga livet. Groenenstein et al. (2017) beskriver vidare att detta är oroväckande med tanke på hur enkelt det är för en okänd person att skaffa gemensamma vänner med offret i fråga.
Att använda internet på olika sätt kan enligt Christianson & Rogland (2016) fungera som kompensation för någonting som saknas i det verkliga livet. De många olika mötesplatserna och chattsidorna som finns tillgängliga för unga människors förfogande kan bli ett sätt att hitta andra personer som är i samma livssituation (Christianson & Rogland, 2016). De barn och ungdomar som är ensamma eller blyga kan välja att vända sig till chattrum för att väga upp för att de har svårt att skaffa vänner i det verkliga livet (Wolak et al., 2008).
Den värld som finns online kan även bli ett medel för att finna eller skapa en sorts frihet som inte existerar i det verkliga livet, ett spelrum som inte kontrolleras och ses över av vuxna i den enskilda ungdomens liv (Jewkes, 2010). Det problematiska i detta infinner sig i att unga online, i denna frihet, även utsätter sig för risker de kanske inte skulle göra i det verkliga livet (Jewkes, 2010).
Enligt Wolak et al. (2008) får unga personer på internet som är mer öppna för att prata om sex med främmande människor samt dela personlig information med andra oftare än andra ta emot sexuella förslag som hänvisar till kontakt offline. Wolak et al. (2008) menar däremot att det är få ungdomar som samtycker till att faktiskt träffas nedkopplat.
Något som förövare kan använda för att välja ut offer enligt Whittle et al. (2013a) är att se över barns användarnamn på de webbsidor som används. Förövare själva menar enligt
författarna att det är mer troligt att rikta in sig på användare som har ett alias som låter “ungt”, exempelvis genom att hänvisa till sitt födelseår eller på annat sätt signalera en ung ålder genom det valda användarnamnet.
Enligt Whittle et al. (2013b) kan depression och internetanvändning och aktivitet på chattrum ha ett samband. Användningen av internet och aktivitet på olika chattrum under en längre tid kan öka risken för nätgrooming med tanke på hur dessa aktiviteter kan påverka den ungas psykiska hälsa (Whittle et al., 2013b).
Unga som har en funktionsnedsättning använder inte internet i lika stor utsträckning som de som inte har en funktionsnedsättning, menar Whittle et al. (2013b). Däremot menar
författarna att internet kan ge stöd och tröst för de med en funktionsnedsättning och särskilt om de känner sig exkluderade från samhället. Dessa individer riskerar i högre utsträckning att bli utsatta för nätgrooming eftersom de kan ha svårare för att känna igen detta (Whittle et al., 2013b).
21
Enligt Whittle et al. (2013b) löper individer med psykisk ohälsa eller funktionsnedsättningar en högre risk att bli utsatta för nätgrooming, och de digitala färdigheterna var högre hos dessa individer än hos andra. Dessa individer tenderar även att i mindre utsträckning berätta för en vän om de såg något oroväckande på internet än andra (Whittle et al., 2013b).
Barn och unga använder internet för att bland annat spela och chatta enligt Davidson &
Martellozzo (2008). Forskarna föreslår att alla barn borde ges utbildning i skolan gällande sexuellt beteende och säker internetanvändning. David & Martellozzo (2008) menar att det inte gjorts tillräckligt än för att informera barn om sexuellt utnyttjande eller andra faror som kan förekomma på internet. Det finns ett behov av ett samarbete mellan regering, polis och skolor för att effektivt skydda barn mot att bli sexuellt utnyttjade (Davidson & Martellozzo, 2008).
188 barn i åldern 10 till 14 i England intervjuades enligt Davidson & Martellozzo (2008) om deras erfarenhet på olika chattrum och 25 (13%) av dessa barn rapporterade att de trodde att de pratat med en vuxen människa som påstod sig vara ett barn. Vid flera tillfällen fick de detta bekräftat eftersom de kunde se information om individens ålder på dennes profil (Davidson &
Martellozzo, 2008). 10% av barnen rapporterade enligt författarna att de känt sig obekväma och osäkra på vem de skrivit med på internet. 38% av dessa barn rapporterade att de känner till farligheter som kan förekomma på olika chattrum (Davidson & Martellozzo, 2008).
5.4 Familjeförhållanden
Enligt Christianson & Rogland (2016) innebär en svag eller instabil relation mellan barn och förälder en risk för att den unga personen kan falla offer för online-grooming. Författarna menar att även andra problem inom familjen kan vara av vikt när det kommer till att se ifall riskbeteenden kan skapas hos individen.
Ett riskbeteende som kan påverka att unga blir sårbara för grooming på nätet kan enligt Whittle et al. (2013b) vara brist på vårdnadshavarens intresse för den ungas
internetanvändning. För att skydda barn krävs förutsättningar när det gäller individen, familj, samhälle och kulturella risker (Whittle at al., 2013b). Andra förutsättningar som påverkar den ungas sårbarhet handlar enligt författarna om boendemiljö, etnicitet, socioekonomisk status och personlighet. Ett viktigt skyddsbeteende för att skydda den unga är vårdnadshavarnas delaktighet (Whittle et al., 2013b).
Forskning visar att det är flera omständigheter inom familjen som ökar risken för unga, såsom ensamstående föräldrar, dåligt förhållande mellan föräldern och barnet eller den unga, dålig familjedynamik och familjesammanhållning. Offer för nätgrooming har eventuellt inte blivit dåligt behandlade innan de blev utsatta för grooming och olika familjeinflytande kan vara relaterade till de unga individerna (Whittle et al., 2013b).
Unga som ofta är i konflikt med sina föräldrar eller upplever svårigheter inom familjen är enligt Whittle et al. (2013b) sårbara för att bli sexuellt utnyttjade och utsatta för nätgrooming.
Unga som lever med en ensamstående förälder löper även större risk. Författarna menar att
22
förövare har identifierat problem hemma som den största sårbarheten hos unga, förövaren känner till att den unga söker empati eller uppmärksamhet från en vuxen. Unga som har rapporterat att de upplever låg tillfredsställelse inom familjen har i större utsträckning upplevt sexuell kontakt från vuxna både på och utanför internet (Whittle et al., 2013b).
Unga till föräldrar som ser över deras internetanvändning upplever färre negativa
kommentarer än andra unga individer enligt Whittle et al. (2013b). Unga som var medvetna om att deras föräldrar övervakade deras internetanvändning resulterade i färre sexuella konversationer och aktiviteter på nätet (Whittle et al., 2013b).
Unga till föräldrar som missbrukar alkohol menar Whittle et al. (2013b) löper större risk för att bli sexuellt utnyttjade på nätet, där en möjlig förklaring till detta är att det påverkar möjligheten till att övervaka den ungas internetanvändning. Med andra ord är föräldrarnas delaktighet det största skyddsbeteendet för sexuellt utnyttjande såsom risktagande beteende hos unga (Whittle et al., 2013b).
Gällande nätgrooming är sambandet mellan risk och socioekonomisk status svagt, däremot hittade man att tillgängligheten kan vara en bidragande faktor till om en ung individ kan ta emot sexuella närmanden på internet enligt Whittle et al. (2013b). Unga individer från en högre socioekonomisk bakgrund och höginkomsttagande familjer har mer trolig tillgång till internet och fler datorer i större utsträckning (Whittle et al., 2013b).
5.5 Analys
I syfte att tolka, förklara och förstå resultatet kommer de teoretiska perspektiv som tidigare har presenterats att användas.
I den kodning som har genomförts verkar det finnas kopplingar mellan hur unga använder internet och den egna sexualiteten, att detta är något som skulle kunna skapa ett riskbeteende.
Vår förklaring utifrån hur Sarnecki (2014) beskriver RAT skulle detta kunna innebära att
“lämpligheten” i objektet, som förövaren är ute efter (i det här fallet det potentiella offret), ökar ifall den unga personen visar upp den egna sexualiteten på internet eller använder
internet som ett verktyg för att utforska sin sexualitet. Detta skulle kunna fungera motiverande för förövaren när det kommer till att välja offer.
Synen på sexualitet och hur den “ska” visas upp verkar utifrån socialisationsteorin vara något inlärt. I huvudsak verkar det som att det sker i vad Giddens & Sutton (2014) kallar den sekundära fasen av socialisationen, alltså i skolålder och uppåt, där även media och andra personer än familjemedlemmar blir centrala socialisationsagenter. Utifrån detta kan det tolkas som att individer därmed lär sig om olika sexuella beteenden, förväntningar och vad som är
“tillåtet” och inte genom att interagera med omgivningen. Vidare uppfattar vi att detta kan förklara hur det kommer sig att ungdomar verkar löpa större risk att utsättas för nätgrooming, med tanke på att de troligtvis har större benägenhet att både visa upp och utveckla sexualitet och sexuella beteenden på internet än barn i yngre ålder.
23
Rutinaktivitetsteorin (RAT) handlar om att förklara förändringar i brottsligheten kopplat till vardagens olika rutiner och situationer (Sarnecki, 2014). Vår tolkning är att förövare söker efter lämpliga objekt som är lättillgängliga och som har avsaknad av olika faktorer,
exempelvis närvaro av andra människor och ensamhet. Gällande familjeförhållanden visade forskning flera riskbeteenden som ökar risken för unga att utsättas för nätgrooming såsom ensamstående föräldrar, dåliga familjeförhållanden och avsaknad av föräldrars delaktighet och intresse för den ungas internetanvändning. Detta påverkar möjligheten till att övervaka den ungas internetanvändning och vad som sker på nätet. Detta gör att dessa unga riskerar att bli ett mer lättillgängligt offer för nätgrooming.
Gällande den ungas individuella förhållanden, som att den unga lider av dåligt
självförtroende, depression och beteendeproblem, visar resultatet att dessa löper större risk att utsättas för nätgrooming eftersom de använder internet i större utsträckning. Enligt den
beskrivning Sarnecki (2014) ger av RAT kan även detta vara något som gör att unga som lider av psykisk ohälsa upplevs som mer tillgängliga av förövare.
Socialisationsprocessen handlar enligt Giddens och Sutton (2014) om att individen har en social förmåga och sociala behov, som man kan få igenom sin familj tillsammans med föräldrar och syskon. Det handlar enligt författarna även om sociala normer och kulturer i samhället. Resultatet i undersökningen menar att pojkar som är förvirrade över sin sexualitet oftare isolerar sig från sin familj och vänner för att söka efter annat sammanhang på internet.
Vi ser detta som ett riskbeteende. Isoleringen gör att dessa pojkar blir mer ensamma än andra barn och unga och de löper därmed en större risk för att utsättas för grooming. Den ungas psykosociala förhållande utanför nätet påverkar förhållandet denne har till andra på nätet, särskilt om den unga har lågt självförtroende och låg självkänsla. Om den unga har ett litet socialt nätverk kan dessa individer söka efter kontakt och ett sammanhang på internet istället.
Sårbara barn, exempelvis de som lider av dålig självkänsla, beteendeproblem eller psykisk ohälsa, tenderar att använda internet oftare än andra. De letar efter social interaktion och att skapandet av relationer till andra. Dessa individer hamnar något utanför de sociala normerna i samhället och söker därför efter relationer på internet för att tillfredsställa sitt sociala behov.
Vidare gäller det även socialkonstruktivism som, enligt den beskrivning som Sarnecki (2014) ger, handlar om samspel med varandra och om hur människors beteenden och handlingar skapar den verklighet vi lever i. Socialkonstruktivism kan vi använda för att förstå och förklara egenskaper och attribut exempelvis gällande könsroller och femininitet. Äldre ungdomar har större benägenhet att använda internet på ett riskfyllt sätt, såsom att prata med okända människor och dela med sig av personlig information samt bilder på sig själva.
Sexuellt utnyttjande av barn på internet är vanligare bland flickor än pojkar och det kan bero på att det finns vissa flickor som vill utforska sin sexualitet och sin sexuella läggning mer. En förklaring kan även vara att flickor vill framhäva sin femininitet, särskilt om de har lågt självförtroende och låg självkänsla, då kan detta vara ett sätt att få bekräftelse och uppmärksamhet.
6. Diskussion
24
I det här kapitlet diskuteras först undersökningens metod. Sedan diskuteras undersökningens resultat utifrån tidigare forskning samt de teoretiska perspektiven. Efter detta presenteras hur undersökningen kan användas när det kommer till prevention. Därefter redogör vi för
slutsatser, andra infallsvinklar som har med online-grooming och offer att göra som
upptäcktes under datainsamlingen samt förslag på framtida forskningsområden. Till sist finns ansvarsfördelningen som förelåg under undersökningens gång.
6.1 Metoddiskussion
Något som kan anses vara en styrka när det kommer till litteraturbaserade studier är att läsaren på ett tydligt och snabbt sätt kan få en uppfattning om ett ämnes karaktär och
forskningsläge. Enligt Snyder (2019) kan det vara betydelsefullt när det handlar om ett ämne som är relativt outforskat eller där de befintliga kunskaperna anses “spretiga”. Läsaren kan då få ett mer samlat intryck och förståelse för ämnets omfattning och/eller karaktär.
När litteraturstudier genomförs kan sällan all litteratur som har med ämnet att göra
undersökas. Det betyder att viss litteratur behöver uteslutas, vilket kan betraktas som en av svagheterna med litteraturbaserade metoder. Enligt Snyder (2019) kan det innebära att forskningen då blir ensidig eller snedvriden på något sätt. Vi försökte att använda den litteratur som vi har bedömt på bästa lämpliga sätt kan hjälpa oss besvara frågeställningarna som det här arbetet bygger på. För att hitta vetenskapliga artiklar använde vi oss av två olika databaser och olika sökord och kombinationer i försök att inte omedvetet utesluta litteratur som kunde vara av vikt för undersökningen. Eftersom vi använde olika former av sökord som vi ansåg var relevanta var det också varit viktigt att artiklarna nämnde att det är just online- grooming som forskningen avser.
6.2 Resultatdiskussion
Detta arbete syftade till att undersöka och sammanställa olika former av riskbeteenden, egenskaper och förhållanden som höjer risken för unga att utsättas för grooming på internet.
När Sarnecki (2014) beskriver socialkonstruktivismen menas det att verkligheten är en social konstruktion. Därför menar vi ur en socialkonstruktivistisk synvinkel att även grooming på internet är ett fenomen konstruerat av människor och därtill de riskbeteenden som finns hos offer.
Den litteratur som denna undersökning bygger på menar att det finns vissa förhållanden som förstärker en ung persons risk att utsättas för grooming som sker på internet, genom att exempelvis påverka skapandet av riskbeteenden. Dessutom beskriver Marcum (2007) hur förövare kan drivas av känslan av makt i en groomingprocess. Detta kan vi tolka som att de barn och unga som utsätts för grooming på internet kan vara i liknande utsatta situationer som andra barn som riskerar att utsättas för sexuella övergrepp i det verkliga livet. Socialarbetare är därmed i allra högsta grad en av de professioner som behöver ha kunskap när det kommer till att möta dessa barn, identifiera problemet och erbjuda adekvat hjälp och stöd.
25
Resultatet tyder på att barn och unga i viss utsträckning förstår den risk som finns med olika sätt att finnas och uppföra sig på internet, samt vissa sätt som finns för att skydda sig mot försök till angrepp av förövare. Enligt hur Sarnecki (2014) beskriver RAT kan detta ha en skyddande funktion för individen eftersom de unga då blir mindre av “lämpliga objekt” för förövare. Ett problem som vi ser kan vara att de barn som riskerar att falla offer för online grooming inte applicerar de skyddsfunktioner de har lärt sig, vilket kan bero på olika orsaker.
Ett barn som upplever sin tillvaro som ensam i det verkliga livet kanske vet om att hen inte bör prata med vuxna på internet, men gör det ändå på grund av önskan att skaffa vänner och någon form av sammanhang. Enligt Kloess et al. (2019) kan förövare använda sig av smicker eller visa besvikelse i syfte att få unga att utöva sexuella beteenden på internet. Vi tror att det kan vara speciellt slagkraftigt när det handlar om en ung person som upplever exempelvis ensamhet, att istället få uppleva uppskattning eller rädsla inför att bli ännu mer ensam. Det behöver inte betyda att dessa barn alltid utsätts för en fullbordad groomingprocess, men risken blir troligtvis större. Vi tror att det även kan behövas mer utbildning för barn gällande
sexuella övergrepp på internet för att försöka skapa en ännu större medvetenhet och förståelse för risker som finns vid användning av internet.
Att en förälder ser över barnens internetanvändning verkar utifrån resultatet vara ett beteende som skyddar barnet. Även i en tidigare undersökning av Dombrowski et al. (2007) fann man att det är skyddande beteende från förälderns sida att övervaka barnets aktivitet online och kontrollerar bl. a barnets alias och vilka vänner barnet verkar ha online. Med hänsyn till hur Giddens & Sutton (2014) beskriver socialisationsprocessen skulle denna interaktion mellan barn och förälder, en socialisationsagent, kunna leda till att barnet i större utsträckning lär sig att vara försiktig vid internetanvändning. Även enligt den beskrivning som Sarnecki (2014) ger av RAT skulle föräldrar som har insyn i barnets internetanvändning kunna agera som kapabla väktare, vilket potentiellt skulle kunna minska risken för att barnet drabbas av nätgrooming. Vi tror därmed att det är viktigt att föräldrar har insyn vad gäller barns internetanvändning och sätter rimliga krav på förhållandet mellan syftet att skydda och barnets integritet.
6.3 Resultatets betydelse för framtida prevention
Resultatet tyder på att unga som använder internet för att utforska sin sexualitet, psykisk ohälsa hos unga, dåligt självförtroende, unga med beteendeproblem, omogenhet samt
emotionell sårbarhet innebär riskbeteenden som gör att dessa löper större risk än andra för att bli sexuellt utnyttjade via internet. Vi tror att man i groomingfall behöver arbeta med barnets skyddsbeteende för att skydda dem mot nätgrooming. Dessa skyddsbeteenden handlar tyder utifrån resultatet på att arbeta med den ungas självförtroende, emotionella stabilitet, minska risktagande beteenden samt aktivera dennes sociala nätverk. Detta är ett arbete för föräldrar, socialtjänst, skola och sjuk-och hälsovården. Vi tror att det är viktigt att arbeta förebyggande och att upptäcka den ungas riskbeteende tidigt, samt att vuxna i den ungas närhet är
uppmärksam på den ungas mående och beteenden.
Internet är enligt Shannon (2007) en plats för de vuxna som vill ta kontakt med barn i sexuella syften, och det är en plats som är svårövervakad. Detta är något som författaren menar
