Kränkningar i skolan

Sandra Böhm Daniel Lundh

Kränkningar i skolan

Om skolans ansvar vid nätkränkningar

Abuse among kids in school

Schools responsibilities for degrading treatments online

Rättsvetenskap C-uppsats

Termin: VT 2015

Handledare: Peter Lillieh

i

Förkortningar

BeL Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever

BEO Barn- och elevombudet

BrB Brottsbalk (1962:700)

DL Diskrimineringslag (2008:567)

DO Diskrimineringsombudsmannen

EKMR Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna

HD Högsta domstolen

HFD Högsta förvaltningsdomstolen

HovR Hovrätten

Lgr 11 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgy 11 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för

gymnasieskola 2011

NJA Nytt juridiskt arkiv

Prop Proposition

RF Regeringsformen (1974:152)

Rättighetsstadgan Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

SkL Skadeståndslag (1972:207)

SKOLFS Skolverkets författningssamling Skolinspektionen Statens skolinspektion

SkolL Skollag (2010:800) Skolverket Statens skolverk

SOU Statens offentliga utredningar

ii

TR Tingsrätten

ÄSkolL Äldre Skollag (1985:1100)

Definitioner

Elev Den som deltar i utbildning enligt skollagen med undantag för barn i förskolan.

Huvudman Kommunen eller den enskilda personen som har ansvaret för skolans verksamhet.

Kränkningar Innefattar både trakasserier enligt DL och kränkande behandling enligt SkolL.

Nätet Uppsatsen behandlar nätet som internet och mobiltelefon.

Skolväsendet Omfattar alla skolformerna så som förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning och utbildning i svenska för invandrare, se 1 kap. 1 § SkolL.

Utbildningsanordnare Den som bedriver verksamhet som avses i SkolL.

iii

Sammanfattning

Till skolan går våra barn för att få utbildning och lära sig om samhällets grundläggande värderingar. Stor del av barns uppväxt tillbringas i skolan och för vissa elever är delar av denna period en jobbig tid på grund av kränkande behandling. Arbetet mot kränkningar går framåt och har utvecklats över tid, arbetet är dock långt ifrån klart. I och med nätets stora framväxt har en ny plattform för kränkningar tillkommit. Förr kunde barnets hem vara en tillflyktszon från kränkningar, idag bidrar nätet till att denna fristad inte längre är lika stor och att skoldagens kränkningar kan förlängas. Skollagens bestämmelser redogör inte explicit för skolansvaret vid förekomst av kränkningar som görs på nätet, däremot framkommer det att skolan har skyldighet att förebygga, utreda och åtgärda kränkningar som har ett samband med verksamheten.

Med hjälp av den rättsdogmatiska metoden söks svar på vårt syfte och våra frågeställningar. Det framkommer att skolan delvis har ansvar för kränkningar som inträffar på nätet. En förutsättning för detta är att nätkränkningen är en del av andra kränkningar som sker på skolan. I ett rättsfall fann domstolen att en nidsång som publicerats på nätet skulle utredas och åtgärdas av skolan eftersom eleven utsatts för andra kränkningar på skolan. Det är dock fortsatt oklart huruvida skolan ska agera i fall där någon utsätter en klasskamrat för en nätkränkning som inte är en del av några andra kränkningar på skolan.

Vi föreslår att skolan trots allt ska ha ansvar för en händelse mellan elever i exempelvis samma klass, där kränkningen enbart inträffar på nätet. Vi menar att det föreligger ett nära och naturligt samband mellan två elever i samma klass och att skolan bör vidta åtgärder för att motverka fortsatta kränkningar.

Samtidigt föreslås en utvidgad elevhälsa för att underlätta lärares och rektorers arbete. Det är inte tillräckligt att enbart påvisa skolaktörernas utvidgade ansvar för kränkningar. Det behövs mer samhällsresurser och vårt förslag är att inrätta en kränkningsansvarig inom elevhälsan som leder arbetet mot kränkande behandling i skolan.

iv

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Syfte och frågeställningar ... 2

1.3 Metod och material ... 2

1.4 Avgränsningar ... 4

1.5 Disposition ... 4

2 Kränkningar i skolan ... 5

2.1 Inledning ... 5

2.2 Kränkande behandling enligt skollagen ... 5

2.3 Diskriminering i skolan ... 6

2.4 Kränkningar på nätet ... 7

2.5 Arbete mot kränkande behandling ... 8

2.5.1 Målinriktat arbete ... 8

2.5.2 Att förebygga och förhindra ... 9

2.5.3 Plan mot kränkande behandling och trakasserier ... 9

2.5.4 Förebyggande arbete mot nätkränkningar ... 10

3 Ansvar och tillsyn för skolväsendet ... 11

3.1 Inledning ... 11

3.2 Skolplikt ... 11

3.3 Skolans ansvar vid förekommande kränkningar ... 12

3.3.1 Utredningsskyldighet ... 12

3.3.2 Åtgärder ... 13

3.3.2.1 Rätt åtgärder förutsätter bra utredning ... 14

3.3.3 Skolans ansvar för kränkningar utanför skoltiden ... 15

3.4 Ansvarsfördelning ... 15

3.4.1 Lärare och annan personal ... 15

3.4.2 Rektor ... 16

3.4.3 Huvudman ... 17

3.5 Tillsyn ... 18

3.5.1 Olika typer av tillsyn ... 19

3.5.2 Ombudsmän ... 19

3.5.3 Lundsbergsfallet ... 20

v

3.5.3.1 Skolor ska bedömas lika oavsett utformning ... 20

4 Skadeståndsskyldighet för skolan ... 22

4.1 Inledning ... 22

4.2 Allmänt om skadestånd ... 22

4.3 Skadeståndsutvecklingen i skolans verksamhet ... 23

4.3.1 Grumsfallet ... 24

4.3.1.1 Kommentar för rättsfallets vägledande värde ... 25

4.3.2 Skadestånd enligt SkolL ... 25

4.3.3 Effektivt rättsmedel ... 26

4.3.4 Praxis ... 26

4.3.4.1 Kärraskolan ... 26

4.3.4.2 Vimarskolan ... 27

4.3.4.3 Herrgårdsskolan ... 27

5 Rättspolitisk reflektion ... 29

5.1 Inledning ... 29

5.2 Kränkningar inom skolan ... 29

5.2.1 Bevisregler ... 30

5.2.2 Kränkningar på nätet ... 30

5.2.3 Skolans arbete mot kränkande behandling ... 30

5.3 Är rättsmedlen effektiva? ... 31

5.4 I vilken mån har skolan ansvar att åtgärda kränkningar som görs på nätet? ... 33

5.4.1 Samband med verksamheten eller utanför skolans ansvarsområde?... 34

5.4.2 När borde skolan ha ansvar för kränkningar utanför skolan? ... 34

5.5 Skolan som en samhällsresurs ... 36

5.5.1 Utvidga elevhälsan ... 36

5.5.2 Förtydliga skolans ansvar ... 37

5.6 Avslutande kommentarer ... 37

Källförteckning ... 38

1

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Alla barn i Sverige tillbringar en stor del av barndomen i skolan. Skolplikt råder för barn i årskurs ett till nio och det är kommunen som bär huvudansvaret för att eleverna fullgör sin skolplikt. En bra arbetsmiljö för både elever och lärare är viktig för att skolan ska vara ett tryggt område. Huvudmannen har det formella ansvaret för att lärare och elever får en bra arbetsmiljö och att ett förebyggande arbete mot kränkningar genomförs.¹

För varje skolform finns en läroplan som anger mål och riktlinjer för utbildningen samt skolans värdegrund. Läroplanerna anger bland annat att skolväsendet vilar på demokratins grund.² Av 1 kap 4 § Skollagen (2010:800) (SkolL) framgår det att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Utbildningens utformning ska förmedlas utifrån synen på mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar.

Inom skolan gäller nolltolerans mot kränkande behandling. Inga elever ska bli diskriminerade, trakasserade eller på annat sätt kränkta. SkolL och Diskrimineringslagen (2008:567) (DL) är de centrala lagarna vid förekomst av kränkningar inom utbildningssektorn. Skillnaden mellan lagarna är att SkolL inbegriper situationer som inte är diskriminering enligt DL. SkolL förbjuder inte kränkande behandling från elev till elev, däremot har skolan ett ansvar att förebygga samt att utreda och åtgärda eventuella kränkningar.³ Varje skola har också enligt lag skyldighet att varje år upprätta en likabehandlingsplan för att motverka alla former av kränkande behandling.

Under 2014 gjorde Skolinspektionen en granskning på omkring 1600 skolor och närmare 100 huvudmän. Bristerna som Skolinspektionen påkallade var bland annat inom området trygghet och studiero, framför allt gällande skolornas arbete mot kränkande behandling.⁴ Skolinspektionen tar varje år emot flera anmälningar om kränkande behandling som förekommer på skolorna. På senare år har flera av dessa anmälningar gällt kränkningar på nätet som exempelvis startat i skolan och sedan fortsatt på fritiden.⁵ Enligt en undersökning från Skolverket 2011 uppgav nästan 90 procent av de eleverna som blev mobbade på nätet att de också blev utsatta i skolan.⁶ Kränkningar på nätet har i princip samma form som andra kränkningar, skillnaden är den digitala formen.⁷ Många unga avstår dock från att berätta för föräldrar eller skolpersonal att de blivit kränkta på nätet.⁸ Detta medför ett ännu större ansvar för skolan att motverka och åtgärda kränkande behandling.

Göta hovrätt har i Skypefallet⁹ behandlat en anmälan från en elev som blivit kränkt av en klasskamrat via chattfunktionen Skype. Den utsatta eleven hade berättat om händelsen för sin

1 Boström & Lundmark, Skoljuridik, s 248.

2Skolverket, Lgr 11, s. 7 och Lgy 11, s. 5.

3 Boström & Lundmark, Skoljuridik, s. 259.

4 Skolinspektionen, Regelbunden tillsyn 2014, s. 1 och 3.

5 Barn- och elevombudets hemsida om kränkningar på internet. http://www.skolinspektionen.se/sv/BEO/For- foraldrar/krankningar-pa-internet/

6 Flygare & Johansson, Mobbning och kränkningar på nätet, s. 138-141.

7 Dunkels, Vad är särskilt med nätkränkningar?, s. 164 och Skolverket, Kränkningar i skolan – analyser av problem och lösningar, s. 15.

8 Flygare & Johansson, Mobbning och kränkningar på nätet, s. 136 f.

9 Göta hovrätts mål nr. B 2055-14, se även mer om detta under rubrik 3.3.3.

2 lärare, som uppmuntrat eleven att polisanmäla händelsen. Även om straffrätt inte hör till uppsatsens syfte anser vi att detta rättsfall är anmärkningsvärt. En elev hade på sin fritid blivit kränkt av en annan elev i sin klass vilket skulle kunna påverka skolgången negativt. Även om den tilltalade framförde att det ”varit ganska lugnt” dem emellan hade målsäganden upplevt att det varit jobbigt att gå till skolan. Av målet framgår det endast att läraren uppmuntrat den kränkta eleven att göra en polisanmälan. Det intressanta är om skolan egentligen haft ansvar för att vidta mer omfattande åtgärder eller om detta är utanför skolans ansvarsområde för kränkningar eftersom händelsen inträffade utanför skolans verksamhet. Målet aktualiserar hur långtgående ansvar skolan har att motverka kränkande behandling, särskilt när kränkningen inträffar på nätet.

1.2 Syfte och frågeställningar

Enligt 6 kap. 10 § SkolL har skolan ansvar för att utreda och vidta åtgärder om någon elev har blivit utsatt för kränkande behandling som har samband med verksamheten. Det uppstår en svår tolkning för när kränkningar omfattas av skolans ansvarsområde, särskilt om kränkningen inträffar på fritiden. Därför utreds om skolan har ett ansvar för kränkningar som förekommer utanför skolan. Uppsatsen har en förvaltningsrättslig inriktning, men kommer också ha skadeståndsrättsliga inslag. Rättsföljden för skolor som brister i att åtgärda kränkande behandling kan innebära skadeståndsskyldighet för huvudmän.

Syftet med uppsatsen är att utreda i vilken mån skolan har ett ansvar för kränkningar som inträffar på nätet. Det framgår inte av lagen när skolan har ansvar för nätkränkningar, därför utreds vad som anses vara kränkande behandling i samband med skolans verksamhet. Vidare undersöks vilka åtgärder som är relevanta när skolan blir medveten om en kränkning samt huvudmannen skadeståndsansvar.

Uppsatsen kommer att besvara följande frågor:

 Vad innebär kränkande behandling enligt SkolL?

 I vilken mån har skolan ansvar att åtgärda kränkningar som görs på nätet?

 Vilka rättsmedel föreligger för en kränkt elev och är de effektiva?

1.3 Metod och material

I denna uppsats används den rättsdogmatiska metoden. Tillvägagångssättet präglas av juridisk argumentation och metodens syfte är att utreda gällande rätt, de lege lata, vilket sker genom att tolka och systematisera innehållet i rättskällorna.¹⁰

I uppsatsen används en regelorienterad ansats eftersom problemformuleringen utgår från rekvisitet i samband med verksamheten. En regelorienterad ansats utgår från en viss rättsregel där rekvisitet används i problemformuleringen, därefter undersöks regeln och tolkas med hjälp av relevant material.¹¹

Enligt Peczenik har varje juridisk disciplin rättsdogmatiska inslag som handlar om att tolka och systematisera gällande rätt. I den rättsdogmatiska metoden fungerar den gällande rätten som det yttre systemet där regler och undantag i första hand tolkas och systematiseras. Utöver detta finns även en mer normativ ståndpunkt som rättfärdigar och kritiserar olika delar av

10 Sandgren, Är rättsdogmatiken dogmatisk?, s. 118.

11 Westberg, Avhandlingsskrivande och val av forskningsansats – en idé om rättsvetenskaplig öppenhet, s. 424 f.

3 gällande rätt. Den normativa delen utvecklar det yttre systemet och leder till lagar och regler i den gällande rätten. På grund av inslaget av värderande åsikter kan inte metoden sägas vara rent deskriptiv eller fri från värderingar. Peczenik menar att en värderingsfri rättsdogmatik enbart är en dröm, istället utgör värderingarna metodens nödvändiga beståndsdel, därför konstaterar han att metoden är såväl deskriptiv som normativ, det vill säga deskriptivnormativ.¹²

Bland rättskällorna behandlas lagar och andra författningar först. Andra rättskällor är förarbetsuttalanden, rättspraxis, och doktrin. Det ter sig naturligt att utifrån författningstexten söka svar om rättsläget i förarbetena och rättspraxis. Förarbetsuttalandena kan dock avta i styrka efterhand, framför allt i samband med att rättsläget utvecklas i rättspraxis, men även när de faktiska förhållandena förändras.¹³

För att uppnå syftet används rättskällorna, främst behandlas SkolL, DL och förarbeten till lagarna. Praxis kommer att behandlas för de delar där det finns tillgängligt. Det finns emellertid få skadeståndsfall gällande kränkningar enligt SkolL där tvisten har avgjorts i domstol. Under 2014 begärde exempelvis Barn- och elevombudet (BEO) skadestånd för en kränkt elevs räkning i 42 fall. De flesta fallen ledde till förlikning och BEO gick vidare med stämningsansökan till domstol i endast två fall.¹⁴ I brist på rättsfall kommer rättsfall från de lägre instanserna behandlas, trots deras icke-prejudicerande roll. Ett äldre fall från HD refereras. Rättsfallet behandlades av domstolen innan skolans ansvar för kränkande behandling lagstiftades och har valts ut på grund av det är det enda fallet gällande mobbning mellan elever som prövats av högsta instans. I uppsatsen behandlas även tre skadeståndsmål från underrätterna.¹⁵ De första två rättsfallen används som exempel för kränkande behandling och när skolan brustit i sin skyldighet att vidta åtgärder mot kränkande behandling. Det sista rättsfallet aktualiserar en kränkning på nätet. Vidare kommer doktrin gällande kränkande behandling i skolan att studeras. Skolverket har en normerande roll och verkets rekommendationer behandlas för att utvinna nödvändig kunskap för skolans riktlinjer.

I uppsatsens avslutande del kommer även en rättspolitisk argumentation med ett de lege ferenda-perspektiv att användas för att kunna föreslå eventuella lösningar. Argumentationen innebär att olika lösningar och dess effekter framförs, där för- och motargument ingår. Utifrån egna synpunkter kan författaren diskutera ett ändamål som rättssystemet borde tillgodose.

Argumentationen bör dock ge en så allsidig bild som möjligt.¹⁶ Enligt Dahlman är dock ett krav på personlig neutralitet orimligt. Han menar att det går att ha värderingar så länge det inte påverkar arbetet.¹⁷ Därför anser vi att det inte bör vara ett problem, men är väl medvetna om att det ställer krav på oss att presentera materialet så objektivt som möjligt. Vidare är det fördelaktigt om de lege lata och de lege ferenda hålls isär i analysen, dock kan gränsen däremellan vara flytande.¹⁸

12 Peczenik, Juridikens allmänna läror, s. 249 f.

13 Bernitz, m.fl. Finna rätt, s. 32 f.

14 BEO, Rapport, Dnr: 09-2015:1163, s. 3.

15 Se avsnitt 4.3.4.

16 Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, s. 62.

17 Dahlman, Neutralitet i juridisk forskning, s. 40.

18 Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, s. 62.

4

1.4 Avgränsningar

I uppsatsen har en del avgränsningar gjorts. Bland annat kommer inte kränkningar mellan en elev och lärare att behandlas. Istället tar uppsatsen sikte på kränkningar som uppstår mellan elever. Vidare exkluderas barn i förskolan eftersom uppsatsen behandlar kränkningar som är riktade mot elever i grundskolan och på gymnasiet.

Arbetsmiljölagen (1977:1160) beaktas inte, förvisso har regeringen i den senaste skolpropositionen uttalat att det grundläggande synsättet är att rektorer och lärare har ett ansvar att skapa en trygg skolmiljö.¹⁹ En bedömning har gjorts att denna lag inte behöver behandlas närmare då bestämmelserna om arbetsmiljön faller utanför uppsatsens syfte.

Skolan har enligt 6 kap. 10 § 2 st. SkolL ansvar om en elev blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier som omfattas av DL. Det förefaller därför naturligt att utelämna övriga diskrimineringsformer eftersom de inte aktualiserar skolans ansvar enligt 6 kap. 10 § SkolL.

1.5 Disposition

Uppsatsen genomförs i enighet med Peczeniks tanke om hur metoden kan utvinna relevant kunskap för rättsvetenskapen. Således finns en deskriptiv del som till viss del handlar om att tolka och systematisera rättskällorna, därefter avslutas uppsatsen med en mer normativ ansats.

I kapitel två förklaras kränkningar i skolan. Kränkningar är ett vitt begrepp som kan hänföras till diskrimineringsgrunderna eller SkolL:s reglering. Detta kapitel behandlar kränkande behandling enligt SkolL och trakasserier enligt DL. I kapitlet behandlas även kränkningar på nätet och skolans förebyggande arbete mot kränkningar.

I kapitel tre bearbetas skolans skyldigheter vid kännedom om kränkande behandling av en elev. Vidare behandlas ansvarsfördelningen mellan huvudman, rektor, lärare och annan personal samt tillsynsmyndigheternas uppgift. Kapitlet avslutas med ett referat av ett mål från HFD där skolans ansvar för kränkningar utanför skolans verksamhet har aktualiserats.

Uppsatsens fjärde kapitel behandlar skadeståndsansvar för huvudmän om skolan inte uppfyllt sina skyldigheter vid kännedom om kränkningar. Vidare behandlas skadeståndsdelen och skadeståndsutvecklingen i utbildningssektorn.

I kapitel fem avslutas uppsatsen med en analys av resultatet och svar på de frågeställningar uppsatsen utgått ifrån. Vidare återfinns ett avsnitt med en rättspolitisk argumentation där lösningar föreslås för att kunna förbättra skolans arbete mot kränkande behandling och förtydliga skolans ansvar vid nätkränkningar.

19 Se Prop. 2009/10:165, s. 320.

5

2 Kränkningar i skolan

2.1 Inledning

För kränkningar i skolan är det sjätte kapitlet i SkolL som reglerar skolans skyldigheter vid händelse av kränkande behandling, även DL reglerar utbildningsanordnarnas ansvar vid förekomst av diskriminering. DL och kapitel sex i SkolL har ersatt den tidigare gällande lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (BeL). Lagen innehöll krav på ett målinriktat arbete för att främja ändamålen om lika rättigheter och för att motverka diskriminering.²⁰ Sedan 1 januari 2009 är bestämmelserna om kränkande behandling och diskriminering således indelade i två regelverk. Samma skydd som tidigare ska dock garanteras mot både trakasserier och kränkande behandling. Ändringen innebar inte heller någon förändring i frågan om nolltolerans mot kränkningar.²¹ Detta kapitel förklarar begreppen kränkande behandling i SkolL:s mening och trakasserier enligt DL.

Dessutom behandlas kränkningar på nätet. Vidare kommer skolans arbete mot kränkande behandling utredas.

2.2 Kränkande behandling enligt skollagen

I 6 kap. 3 § SkolL definieras kränkande behandling som ett uppträdande vilket kränker en elevs värdighet och som inte avser en diskriminering enligt diskrimineringslagen. Mobbning och liknande beteende där exempelvis någon blir nedvärderad på grund av sitt utseende eller uppträdande är en form av kränkande behandling.²² Den kränkande behandlingen kan även förekomma utan att någon specifik egenskap hos eleven kränkts.²³ Mobbning anses vanligtvis vara upprepade kränkningar och klassas som kränkande behandling.²⁴ Kränkande behandling är dock ett bredare begrepp än mobbning och innefattar även enstaka händelser.²⁵ Uppträdandet vid kränkande behandling i SkolL:s mening är liknande som vid trakasserier enligt DL, förutom att kränkningen inte har något samband med diskrimineringsgrunderna.²⁶

Det finns tre huvudsakliga typer av kränkande behandling. Den första är en fysisk behandling i form av slag, sparkar eller stöld av egendom. Den andra är verbala kränkningar såsom förolämpningar eller öknamn. Den tredje är indirekt påverkan som kan vara förtal, utfrysning eller spridning av falska rykten.²⁷ En retsam jargong bland tonåringar behöver inte vara kränkande behandling om det sker ömsesidigt.²⁸ Det är dock elevens subjektiva upplevelse som avgör om det är en kränkande behandling. Bedömningen avser således inte att gälla vad som allmänt anses vara kränkande. Kränkande behandling innefattar inte alla uppträdanden som kan anses vara kränkande. Den kränkande behandlingen behöver vara

20 Prop. 2007/08:95, s. 353.

21 Skolinspektionens informationsblad: Kränkningar och diskriminering – nu i två regelverk, s. 1. Se även Prop.

2009/10:165, s. 330 f.

22 Rimsten, Diskriminering och kränkande behandling i skola och förskola, s. 109.

23 Prop. 2009/10:165, s. 693.

24 SOU 2004:50, s. 124.

25 Boström & Lundmark, Skoljuridik, s. 257.

26 Rimsten, Diskriminering och kränkande behandling i skola och förskola, s. 109.

27 Herlin & Munthe, En tryggare skola – Regler och förebyggande arbete mot våld och kränkande behandling, s.

79.

28 Prop. 2005/06:38, s. 103.

6 märkbar och tydlig och den som kränker måste uppfatta att hans eller hennes beteende är kränkande. Om den aktuella kränkningen inte är uppenbar behöver eleven som känner sig illa behandlad göra klart att han eller hon känner sig kränkt av uppträdandet.²⁹

Kränkande behandling kan utgöra brottsliga gärningar som exempelvis ofredande och olaga hot. Bestämmelsen om kränkande behandling är dock inte begränsad till enbart straffbara handlingar. Det finns flera andra beteenden som kan uppfattas kränkande av en elev som inte skulle leda till en fällande dom för ett brott, men som kan medföra ett skadeståndsansvar.³⁰ Kränkande behandling har vanligtvis följande omständigheter:

uppförandet är avsiktligt sårande, ofta återkommande över en tid, den mobbade har svårt att försvara sig, mobbaren har ofta svårt att hitta nya sätt för sitt sociala uppträdande och mobbaren har en viss grad av makt över offret.³¹

Göta hovrätt har relativt nyligen konstaterat att mobbning omfattas av begreppet annan kränkande behandling. Mobbning är upprepade negativa handlingar från en eller flera andra elever. BEO kunde i det aktuella fallet visa att eleven varit utsatt för ”en över tiden upprepad kränkande behandling”.³² Den kränkande behandlingen bestod bland annat av kommentarer, knuffar och hot om våld från äldre elever. Eleven blev även utsatt för en nidsång och diverse fysiska kränkningar. Kränkningarna ansågs delvis vara av allvarlig art och således inte ringa.³³

Hovrätten i Västra Sverige fann att en elev varit utsatt för kränkande behandling utifrån elevens subjektiva upplevelse. Eleven hade blivit utsatt för upprepad kränkande behandling, bland annat genom utfrysning och nedsättande kommentarer om utseendet. Den kränkande behandlingen ansågs inte vara ringa och hovrätten konstaterade att kränkningarna var av sådan art att den utsatta eleven inte skulle behöva underrätta de som utfört behandlingen.

Kränkningarna hade medfört att den utsatta eleven fått skadad självkänsla och en negativ påverkan på skolgången.³⁴

2.3 Diskriminering i skolan

I 6 kap. 2 § SkolL hänvisas till DL angående bestämmelser om förbud mot diskriminering i samband med verksamheten. Ändamålet med lagen är enligt 1 kap. 1 § DL att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter.

Diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskriande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. I skolan kan elever utsätta varandra för trakasserier eller sexuella trakasserier.

Trakasserier ska ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna och kan vara av fysisk eller verbal karaktär. Handlandet medför att någon missgynnas, genom skada eller obehag, och att dennes värdighet kränks. Däremot bör inte helt bagatellartade händelser omfattas av begreppet eftersom kränkningar ska vara märkbara och tydliga. Handlandet eller

29 Prop. 2005/06:38, s. 136 f.

30 Prop. 2005/06:38, s. 137.

31 Herlin & Munthe, En tryggare skola – Regler och förebyggande arbete mot våld och kränkande behandling, s.

79.

32 Göta hovrätts mål nr. T 48-13, s. 4 f.

33 Göta hovrätts mål nr. T 48-13, s. 7.

34 Hovrätten för Västra Sveriges mål nr. T 3724-10, s. 5.

7 beteendet ska vara oönskat och den drabbade avgör om så är fallet. Den som trakasserar måste ha insikt om att beteendet kan utgöra diskriminering. Innebörden av detta är att en person i praktiken inte kan göra gällande att denne blivit trakasserad av någon om inte den som står för trakasserierna varskor om att beteendet är kränkande. I vissa fall kan dock omständigheterna vara sådana att kränkningarna ändå måste stå klart för den som trakasserar och då behövs inga särskilda påpekanden.³⁵

De sexuella trakasserierna skiljer sig från trakasserier genom att uppträdandet ska vara av sexuell natur. I övrigt föreligger samma krav för sexuella trakasserier som för andra trakasserier. Beteendet kan vara verbalt, icke-verbalt eller fysiskt. Verbalt beteende kan till exempel vara att ge ovälkomna förslag eller påtryckningar om sexuell samvaro. Icke-verbalt beteende kan handla om att visa upp pornografiska bilder, föremål eller skrivet material.

Fysiskt beteende handlar om oönskad fysisk kontakt mot någon annan, exempelvis beröring eller nypande.³⁶

2.4 Kränkningar på nätet

Kränkningar på nätet har ökat på senare år vilket kan bero på den ökade användningen av tekniken bland ungdomar.³⁷ På nätet är det vanligt att kränkningar mot pojkar har en koppling till rasism och homofobi. Kränkningar mot flickor har en mer sexuell karaktär eller ett samband med deras utseende. Mycket av det hat som generellt förekommer på nätet handlar om rasism och sexism.³⁸ Det är vanligare att kränkningar på nätet har ett samband med någon av diskrimineringsgrunderna än vid kränkningar som inträffar på skolan.³⁹

Mobbning som sker på nätet skiljer sig från annan mobbning genom att det är svårare för den som blir utsatt att undkomma handlingen, mobbningen kan exempelvis följa med hem.

Den som utför mobbningen kan vara anonym. Det finns även en potentiell större publik då spridningen på internet kan gå fort och således involvera fler.⁴⁰

Enligt en undersökning från Skolverket 2011 upplevde 2,8 procent av eleverna i årskurs fyra till nio att de blivit utsatta för kränkningar via internet, mobil eller e-post under de senaste månaderna. Många av de som blivit mobbade på nätet var även mobbade i skolan. För de elever som blir utsatta för kränkningar både på nätet och i skolan förstärks en redan svår skolsituation. Studien visade att det är fler äldre elever som blivit utsatta för nätkränkningar.

Över hälften av de som blivit kränkta på nätet uppgav att det är flera i klassen eller från annan klass på skolan som utfört kränkningarna. Det är inte lika vanligt att den kränkande behandlingen endast utförts av en person vilket tyder på att kränkningar på nätet i större grad utförs av grupper.⁴¹

35 Prop. 2007/08:95, s. 104 och 492 f.

36 Prop. 2007/08:95, s. 104 och 494.

37 Flygare & Johansson, Mobbning och kränkningar på nätet, s. 134.

38 Skolverket, Kränkningar i skolan – analyser av problem och lösningar, s. 15.

39 Flygare & Johansson, Mobbning och kränkningar på nätet, s. 140.

40 Flygare & Johansson, Mobbning och kränkningar på nätet, s. 134 f.

41 Flygare & Johansson, Mobbning och kränkningar på nätet, s. 138-141.

8

2.5 Arbete mot kränkande behandling

Alla skolor ska följa respektive läroplan som gäller för verksamheten. Läroplanerna är en form av förordningar som har utfärdats av regeringen.⁴² I läroplanerna framgår det att skolan ansvarar för att främja förståelsen för andra människor och att ingen i skolan utsätts för kränkningar. Det är av vikt att kränkningar aktivt motverkas i såväl grundskolan som gymnasieskolan. Dessutom framgår det av läroplanerna för grundskolan och gymnasiet att den växande rörligheten mellan nationer och Sveriges internationalisering ställer höga krav på enskilda individers förmåga att samexistera med människor med olika kulturell bakgrund.

Skolan har dels en möjlighet och dels ett ansvar för att stärka denna förmåga hos eleverna.

Förståelsen för andras värderingar stärks genom en trygg identitet, medvetande om vårt kulturarv och om delaktighet i det gemensamma kulturarvet.⁴³

2.5.1 Målinriktat arbete

SkolL:s första kapitel beskriver målen för skolväsendet. Alla aktörer i skolan ska enligt 1 kap.

5 § SkolL förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen och aktörerna inom skolväsendet ska dessutom aktivt och medvetet förmedla samhällets gemensamma syn på mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar.⁴⁴

I 6 kap. 6 § SkolL regleras skolans ansvar att bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling i verksamheten. I DL finns ett liknande upplägg, 3 kap. 14 § reglerar att en utbildningsanordnare ska genomföra ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter.⁴⁵

Förekomsten av trakasserier och kränkande behandling är allvarlig, elever ska inte behöva utsättas för kränkningar i skolväsendet. Mot denna bakgrund är det viktigt att skolan aktivt arbetar målinriktat i syfte att förebygga och motverka kränkningar.⁴⁶ I läroplanerna för grundskolan och gymnasiet framgår det att målen för skolan delvis är att respektera andra människors egenvärde och ta avstånd från förtryck och kränkande behandling av andra människor.⁴⁷ Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling⁴⁸ anger riktlinjer för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Där framgår det att ett främjande arbete bör genomföras med systematik och långsiktighet, inriktas mot alla och vara en del av det vardagliga arbetet. Det främjande arbetet bör även baseras på den kunskap som finns om hur trakasserier och kränkande behandling uppstår samt den kunskap om vilka faktorer som bidrar till en trygg miljö där alla elever respekteras.

Kompetensutveckling för att öka personalens medvetenhet och kunskap är också en viktig faktor i det främjande arbetet. Personalen bör även ges tid för att diskutera normer och

42 Skolverkets hemsida om läroplaner. http://www.skolverket.se/regelverk/laroplaner-1.147973

43 Skolverket, Lgr 11, s. 7 och Lgy 11, s. 5.

44 Prop. 2009/10:165, s. 223

45 I Prop. 2007/08:95, s. 318 f, förklarar regeringen att de aktiva åtgärderna inte bör utökas till fler diskrimineringsgrunder. Därför finns inte de två nya grunderna könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder reglerade paragraferna. Bland annat sa regeringen: ”I avvaktan på att dessa frågor belyses närmare är det inte lämpligt att nu införa några nya bestämmelser om aktiva åtgärder.”, s. 319. I SOU 2014:41 har ett förslag lämnats till ändring i diskrimineringslagstiftningen. Någon ändring har emellertid ännu inte skett.

46 Prop 2005/06:38, s. 88.

47 Skolverket, Lgr 11, s. 12 och Lgy 11, s. 11.

48 SKOLFS 2012:10

9 attityder, dels egna och dels de som präglar den pedagogiska verksamheten. Även elever bör ges denna möjlighet till diskussion om normer och attityder.⁴⁹

2.5.2 Att förebygga och förhindra

Skolans skyldighet att förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling regleras i 6 kap. 7 § SkolL. Rektorer och annan personal på skolan behöver vara lyhörda och uppmärksamma på rådande jargong och beteendemönster mellan elever.⁵⁰ Liknande reglering för att förebygga och förhindra trakasserier finns i 3 kap. 15 § DL. Förebyggande åtgärder som kan utföras är att upprätta en policy som fastslår att trakasserier inte tolereras. Vidare bör också en beredskapsplan upprättas för hur eventuella trakasserier ska bearbetas.⁵¹

Skolverkets allmänna råd, som dock är generellt hållna, kan ge viss ledning för det förebyggande arbetet.⁵² De allmänna råden tydliggör att det förebyggande arbetet mot kränkningar bör kartlägga elevernas trygghet, trivsel och deras uppfattningar om förekomsten av kränkningar. Kartläggningen bör sedan analyseras för att kunna identifiera eventuella risker med att kränkningar kan förekomma i skolan. I samband med denna analys bör även tidigare kartläggningar utvärderas. Utifrån analysen, och vilka riskfaktorer som identifierats, bör konkreta och uppföljningsbara mål formuleras för arbetet. Dessutom är det viktigt att planlägga vad som ska göras för att uppnå målen, hur detta ska följas upp och utse en ansvarig för respektive insats. Avslutningsvis är det också viktigt att ta med eleverna i kartläggningen, analysen av resultaten och göra eleverna delaktiga vid processen för vilka insatser som ska vidtas i arbetet.⁵³

2.5.3 Plan mot kränkande behandling och trakasserier

Varje skola ska årligen upprätta en plan mot kränkande behandling vilket framgår av 6 kap. 8

§ SkolL. I planen ska det framgå en översikt över åtgärderna som behövs för att förebygga och förhindra kränkningar. Dessutom ska det framgå vilka redogörelser av åtgärderna som ska påbörjas eller genomföras under det kommande året. I efterföljande års plan ska det finnas en utvärdering över hur föregående års arbete genomförts. I likhet med vad som framgår av 6 kap. 8 § SkolL ska utbildningsanordnaren enligt 3 kap. 16 § DL upprätta en likabehandlingsplan. Skyldigheten att upprätta en sådan plan årligen är en skärpning mot tidigare bestämmelse i BeL. Tidigare var det tillräckligt med uppföljning och översikt över rådande plan.⁵⁴ Skolan behöver dock inte utforma en separat likabehandlingsplan enligt DL och en plan om åtgärder mot kränkande behandling enligt SkolL. Det går bra att ha dem i en samlad plan så länge båda lagregleringarna representeras.⁵⁵

Mer konkret beskrivning av planerna framgår av Skolverkets allmänna råd. Planen ska återspegla varje enskild verksamhet och bli känd för alla aktörer i verksamheten, vilket innefattar personalen på skolan samt elever och deras vårdnadshavare. Innehållet i planen bör

49 Se SKOLFS 2012:10, s. 2.

50 Prop. 2005/06:38, s. 140.

51 Prop. 2007/08:95, s. 356.

52 Boström & Lundmark, Skoljuridik, s. 261. Se även Prop. 2005/06:38, s. 140.

53 SKOLFS 2012:10, s. 2.

54 Prop. 2009/10:165, s. 694 och Prop 2007/08:95, s. 576 f.

55 Skolverkets hemsida om likabehandlingsplan. http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/planering- och-vardag/likabehandlingsarbete/likabehandlingsplan-1.201854

10 ha en ansvarsfördelning för utförandet av de insatser som framkommer i analysen för det förebyggande arbetet. En beskrivning av hur insatserna följs upp och utvärderas bör också framgå av planen. För alla aktörer som är verksamma inom skolan bör rutiner framgå för hur trakasserier och kränkande behandling ska utredas, åtgärdas och dokumenteras.⁵⁶

2.5.4 Förebyggande arbete mot nätkränkningar

Sociala medier är ett naturligt inslag för unga i deras vardag. När Skolverkets senaste nationella undersökning om IT-användning och IT-kompetens publicerades framkom det att mer än varannan lärare efterfrågar kompetensutveckling för hur nätkränkningar kan förebyggas. Den ökade användningen av nätet inbringar möjligheter, men även problem och de är viktiga att bekanta sig med som lärare. Trakasserier och mobbning är några exempel på problem som en ökad nätanvändning kan leda till. Vuxenvärlden kan hjälpa till att sprida kunskap om kränkande behandling på nätet och därmed främja goda sociala relationer.⁵⁷

Skolverket har gett förslag på hur skolor ska kunna arbeta för att förebygga kränkningar som inträffar på nätet. Skolans personal bör samverka med vårdnadshavarna till eleverna. Det är också viktigt att personalen på skolan engagerar sig i elevernas liv och förmedlar vad det innebär att vara trevlig och visa respekt för andra, både på och utanför nätet. Arbetet bör genomföras med respekt för elevernas kunskaper. Personalen inom skolan bör också lära av och tillsammans med eleverna. Dessutom bör personlen vara lyhörda för de erfarenheter eleverna utsätts för på nätet och vidta åtgärder när eleverna råkar illa ut.⁵⁸

56 SKOLFS 2012:10, s. 3 f.

57 Skolverkets hemsida: Sociala medier i skolan – att förebygga och hantera kränkningar.

http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan/saker/konferensreportage/socimed- 1.199443

58 Skolverket, Främja, förebygga och åtgärda – hur skolan kan arbeta mot trakasserier och kränkningar, s. 69.

11

3 Ansvar och tillsyn inom skolväsendet

3.1 Inledning

Hittills har bland annat skolans ansvar för att förebygga kränkande behandling beskrivits.

Följande avsnitt kommer att behandla skolplikten för eleverna i årskurs 1 till 9 och huvudmannens ansvar för att eleverna fullföljer denna plikt. Vidare behandlas skolans skyldighet för att utreda och vidta åtgärder vid kännedom om kränkningar. Därefter redogörs ansvarsfördelningen mellan huvudman, rektor, lärare och annan personal. Avsnittet därefter beskriver tillsynen över skolans verksamheter där bland annat ett avgörande från HFD behandlas. Rättsfallet har valts ut eftersom det aktualiserar skolans ansvar för kränkningar utanför skolans verksamhet. Frågan i målet var om skolinspektionens tillsyn omfattade en internatverksamhet.

3.2 Skolplikten

Den offentliga skolan klassas som en förvaltningsmyndighet och regleras därför av förvaltningsrättsliga bestämmelser. Legalitetsprincipen är en av de viktigaste principerna i vår rättsstat och 1 kap. 1 § RF anger att ”den offentliga makten utövas under lagarna”, vilket medför att skolan ska följa lagen. Objektivitets- och likhetsprincipen är också viktiga principer för skolan. Enligt 1 kap. 9 § RF ska förvaltningsmyndigheter behandla alla lika och vara både sakliga och opartiska. Bestämmelsen gäller även för andra rättssubjekt med offentliga förvaltningsuppgifter. Likhetsprincipen gäller således både för kommunala och fristående skolor.⁵⁹

Enligt 2 kap. 18 § RF har alla barn som omfattas av skolplikten rätt till kostnadsfri utbildning. Av 1 kap. 8 § SkolL framgår det att alla har rätt till lika utbildning, bestämmelserna kan ses som en del av likhetsprincipen. Enligt 1 kap. 10 § SkolL är utgångspunkten för all utbildning ska vara barnets bästa. För alla barn som är bosatta i Sverige gäller skolplikt enligt 7 kap. 2 § SkolL. Att gå i skolan och utbilda sig är således både en rättighet och en skyldighet. Skolplikten gäller för grundskolan och startar det år barnet fyller sju år och sträcker sig fram tills årskurs nio är avklarat, vilket framgår av 7 kap. 4, 10 och 12 §§ SkolL. Samtidigt som barnen i grundskolan har skolplikt har huvudmannen ansvar för elevernas rätt att lära och att alla får tillgång till en likvärdig utbildning. Kommunen och andra huvudmän har skyldighet att tillhandahålla grundskoleutbildning. Gymnasieskolan är en frivillig skolform men de elever som antagits har en skyldighet att delta i utbildningen. Inom skolan ska det även vara en god miljö för lärande som ska präglas av trygghet och studiero, enligt 5 kap. 3 § SkolL.⁶⁰

Elever har enligt 7 kap. 17 § SkolL obligatorisk närvaro för att delta i undervisningen med undantag för giltig frånvaro. Vårdnadshavaren har tillsammans med kommunen ansvar för att barnen fullgör sin skolplikt enligt 7 kap. 20, 22 §§. Kommunen kan förelägga vårdnadshavaren att se till att eleven går i skolan med hänvisning till 7 kap. 23 § SkolL, föreläggandet kan förenas med vite.

59 Boström & Lundmark, Skoljuridik, s. 90 f.

60 Boström & Lundmark, Skoljuridik, s. 180 f.

12 Ledighet beviljas endast vid undantagsfall och kräver att ansökan görs hos rektorn.

Oanmäld frånvaro ska informeras till vårdnadshavaren samma dag. Kontakten mellan skolan och hemmet är en viktig del för att tidigt kunna uppmärksamma en elevs ogiltiga frånvaro.⁶¹

3.3 Skolans ansvar vid förekommande kränkningar

Varje skola har en utredningsskyldighet vid kännedom om kränkande behandling. Enligt 6 kap. 10 § SkolL är huvudmannen skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring kränkande behandling. En liknande bestämmelse återfinns i DL, där 2 kap. 7 § anger att utbildningssanordnaren har skyldighet att utreda omständigheterna när en elev blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier. En skillnad mellan de båda bestämmelserna är att SkolL kräver att utredningen ska ske skyndsamt och DL anger endast att en utredning ska ske.

Bestämmelserna gäller för trakasserier och kränkande behandling som inträffat i samband med verksamheten, vilket kan inträffa på vägen till och från skolan, exempelvis vid färd i skolbussen. För övriga händelser utanför skolan krävs enligt förarbeten ett nära eller naturligt samband med vad som hänt inom verksamheten för att ansvariga på skolan ska vara skyldiga att ingripa.⁶² Skolans ansvarsskyldighet gäller även kränkningar som sker i samband med exempelvis en skolutflykt eller en skolfest.⁶³

Vid konstaterandet om kränkningar förekommit har huvudmannen eller utbildningsanordnaren skyldighet att vidta åtgärder för att förhindra att detta sker igen, vilket framgår av 6 kap. 10 § SkolL respektive 2 kap. 7 § DL. Huvudansvaret för att vidta åtgärder mot kränkningar ligger på den utsatta elevens skola, närliggande kommuner skulle dock enligt Bengtsson kunna ordna ett samarbete för att förhindra fortsatta kränkningar.⁶⁴

Inte sällan finns ett samband mellan verbala och fysiska kränkningar som inträffar i verksamheten med kränkningar på nätet. Om en kränkning har en koppling till verksamheten ska skolan utreda händelsen. Lagen stadgar att skolan har en skyldighet att utreda trakasserier och kränkande behandling. Enligt Skolverket föreligger det dock ingen lagmässig skillnad mellan kränkningar på skolgården eller på nätet.⁶⁵

3.3.1 Utredningsskyldighet

Utredningsskyldigheten inträffar så fort någon inom verksamheten får kännedom om att en elev blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier. Vem på skolan som fått kännedom om detta har ingen betydelse.⁶⁶ Utredningen ska ske vare sig om vetskapen uppkommit genom en anmälan eller på något annat sätt. Samtidigt som utredningen enligt SkolL ska ske skyndsamt ska stor hänsyn tas till den utsatta eleven, speciellt om eleven själv inte vill berätta vad som hänt.⁶⁷ Det spelar ingen roll vem som utfört kränkningarna, utredningsskyldigheten gäller oavsett om det är en elev, lärare eller någon annan anställd som utfört den kränkande behandlingen.⁶⁸ Om en elev berättar om kränkande behandling eller

61 Prop 2009/10:165, s. 339 f.

62 Prop. 2005/06:38, s. 142. Se även Prop. 2007/08:95, s.510.

63 Prop. 2007/08:95, s.299.

64 Bengtsson, Några frågor om skolansvar, SvJT 2006 s. 825.

65 Skolverket, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, s. 33.

66 Prop. 2005/06:38, s. 90.

67 Prop. 2005/06:38, s. 140.

68 Prop. 2007/08:95, s.510.

13 trakasserier är det viktigt att det tas på allvar av personalen. Vid en bagatellartad händelse kan det vara tillräckligt att få situationen klarlagd genom några få frågor, men vid mer komplicerade fall blir utredningsskyldigheten mer långtgående och bör omfatta fler elever och personal.⁶⁹ Hur utredningen bör genomföras beror på det enskilda fallet, men till att börja med ska omständigheterna kring behandlingen utredas. Inledningsvis ska samtal göras med den utsatta eleven och den eller de som utfört gärningen, viss diskretion kan vara nödvändig. Det är viktigt att utredningen medför en objektiv uppfattning om situationen. Om det står ord mot ord måste skolan ta ställning till vem som talar sanning. Skolan är endast befriad från utredningsåtgärder i de fall där det är uppenbart att inga kränkningar förekommit.⁷⁰ Enligt Skolverkets allmänna råd bör en utredning visa vad som har inträffat och innehålla en analys av orsakerna till den kränkande behandlingen. Tillräckligt med information ska finnas i utredningen för att skolan i ett senare skede ska kunna bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas för att förhindra att kränkningen upprepas. Utredningen bör dokumenteras och varje enskild händelse bör bedömmas i frågan om en anmälan ska göras till någon annan myndighet.⁷¹ Vid utredningen är det även viktigt att visa respekt mot alla inblandade och vara så allsidig som möjlig.⁷²

BEO har i ett beslut uttalat sig om att skolan har en utredningsskyldighet vid kännedom om kränkande behandling som inträffat på elevernas fritid om det har en koppling till verksamheten. Vad som mer exakt menas med koppling till verksamheten redovisas inte.⁷³ Av anmälan framgår det att den aktuella eleven varit utsatt för negativ ryktesspridning av andra elever som spridits till andra skolor i byn och även till barn som bodde ett par mil bort.⁷⁴

3.3.2 Åtgärder

Det finns inga klara bestämmelser för vilka åtgärder som ska vidtas när någon elev har blivit kränkt, skolan bör i alla fall kontakta föräldrarna till den som utfört kränkningen.⁷⁵ Rektorn ska enligt läroplanen för grundskolan upprätthålla en kontakt med elevens hem vid eventuella problem eller svårigheter. För gymnasieskolan ska rektorn se till att vårdnadshavaren får insyn i elevens skolgång.⁷⁶ Alla vidtagna åtgärder bör dokumenteras, vid bristande dokumentation kan huvudmannen få svårt att bevisa vidtagna åtgärder vid eventuellt skadeståndsmål.⁷⁷ Dokumentationen är även bra för att kunna följa upp åtgärderna och vid förbättrandet av skolans arbete mot kränkningar.⁷⁸ Åtgärderna ska bedömas i det enskilda fallet och vad som har hänt spelar stor roll för vilka åtgärder som behöver vidtas.⁷⁹ För elever i grundskolan och gymnasiet återfinns bestämmelserna om disciplinära åtgärder mot elever i SkolL:s femte kapitel, tillåtna åtgärder är bland annat omplacering (12-13 §§) och avstängning (14 §).

69 Prop. 2005/06:38, s. 141.

70 Rimsten, Diskriminering och kränkande behandling i skola och förskola, s. 81 f.

71 SKOLFS 2012:10, s. 3.

72 Skolverket, Främja, förebygga och åtgärda – hur skolan kan arbeta mot trakasserier och kränkningar, s. 109.

73 BEO, beslut, dnr 2011:5566, s. 2.

74 BEO, anmälan, dnr 2011:5566, s. 6.

75 Prop. 2005/06:38, s. 141.

76 Skolverket, Lgr 11 s. 19 och Lgy 11, s. 16.

77 Prop. 2005/06:38, s. 142.

78 Skolverket, Främja, förebygga och åtgärda – hur skolan kan arbeta mot trakasserier och kränkningar, s. 109.

79 Prop. 2007/08:95, s. 300.

14 Kränkande behandling som endast inträffat vid enstaka tillfällen ska precis som upprepade kränkningar tas på allvar av personalen. Vid enstaka kränkningar kan det vara lämpligt att förbättra miljön och elevernas inställning till varandra. Det är även angeläget att uppmärksamma hur förhållandet mellan elever och personal är uppdelat.⁸⁰

HD har i domskälen till det så kallade Grumsfallet angett att skolan ska vidta de åtgärder som rimligen kan begäras, ingen specifik metod eller teori behöver användas. Det går inte att kräva att åtgärderna alltid är framgångsrika, avgörandet för om skolan gjort tillräckligt är att de tagit problemet på allvar och gjort så gott de kunnat.⁸¹

Enligt Skolverkets allmänna råd beror åtgärderna på vad som kommit fram i den enskilda utredningen. Åtgärderna kan riktas mot den som blivit utsatt eller den som utfört kränkningen.

Det bör även göras ett uppföljande arbete av de åtgärder som vidtagits.⁸² Vid arbetet mot fortsatt kränkande behandling kan föräldrar vara till stor hjälp att förhindra framtida kränkningar. Av vikt är också att föräldrarna till alla inblandade får information om vad som hänt och vilka åtgärder som kommer att vidtas.⁸³

Om en elev upplever sig utsatt och har svårt att komma in i gemenskapen i klassen anser BEO att skolans åtgärder bör gå ut på att stödja eleven samt hjälpa eleven att komma in i gruppen. Parallellt med detta bör skolan även vidta åtgärder mot de som utfört kränkningar och arbeta med att få en trygg och stabil grupp i klassen som präglas av positiva kamratkontakter.⁸⁴

En analys av Skolverket visar att några av de insatser som kan vara effektiva mot kränkningar på nätet är disciplinära strategier. Strategierna visade sig vara effektiva, men det ska inte vara en form av straff utan en naturlig konsekvens när en elev har uppfört sig illa. För de elever som utsatt andra för kränkande behandling var åtgärder med tillhörande uppföljning effektiva, i vissa fall var även bearbetande och stödjande insatser nödvändiga.⁸⁵

3.3.2.1 Rätt åtgärder förutsätter bra utredning

Göta hovrätt har funnit att Vimmerby kommuns utredning och vidtagna åtgärder inte varit tillräckliga när en elev hade blivit utsatt för kränkande behandling (se även avsnitt 2.2).

Skolans utredning bestod av samtal med de inblandande barnen och några av deras föräldrar.

Det genomfördes även värdegrundsamtal med den utsatta elevens klass och skolan använde sig av en metod där de inblandade eleverna fick be om ursäkt och lova att lämna varandra i fred. Utöver dessa åtgärder blev lärare informerade av situationen, möten hölls med vårdnadshavare, elevvårdskonferenser anordnades och tillsynen ökades. Enligt HovR gav skolans utredning och åtgärder viss effekt men kränkningarna upphörde inte. Skolan borde därför ha insett att åtgärderna inte var tillräckliga då kränkningarna till och med blivit värre.

HovR fann att en grundligare utredning borde ha genomförts. Utredningen skulle bland annat

80 Prop. 2005/06:38, s. 141.

81 NJA 2001 s. 755, s. 30. Se även avsnitt 4.3.1.

82 SKOLFS 2012:10, s. 3.

83 Skolverket, Främja, förebygga och åtgärda – hur skolan kan arbeta mot trakasserier och kränkningar, s. 109.

84 Skolinspektionens hemsida: Skolan måste stoppa kränkningarna. http://www.skolinspektionen.se/sv/Rad-och- vagledning/Stallningstaganden/Krankande-behandling/Skolan-maste-stoppa-krankningarna/

85 Flygare & Johansson, Mobbning och kränkningar på nätet – omfattning och effekter av skolans insatser, s.

142.

15 ha visat vilka elever som utfört kränkningarna och att det var upprepad mobbning som pågick.

Den bristande utredningen medförde att de nödvändiga åtgärderna varit svåra att identifiera.⁸⁶

3.3.3 Skolans ansvar för kränkningar utanför skoltiden

I det tidigare nämnda Skypefallet hade en elev anmält två personer för att ha ofredat honom på nätet. En av de tilltalade gick i samma klass som målsäganden. Målet gällde en chattkonversation som hade urartat. A hade tidigare uppträtt olämpligt mot en tjej, vilket gjort de tilltalade E och S arga. E och S hade därefter skrivit nedsättande kommentarer till A på chatten.⁸⁷

Klasskamraterna hade ingen närmare relation. A hade blivit upprörd över de saker han fått höra på chatten och inte förstått varför de båda skrivit som de gjort. Efterföljande natt hade han haft svårt att sova och mått allmänt dåligt på grund av det som inträffat. Händelsen fick till följd att han berättade om situationen för sin lärare, som tyckte att han skulle anmäla händelsen. Trots det som inträffat fortsatte A att gå till skolan, enligt honom var det bara att bita i det sura äpplet. Händelsen mattades senare av, men E och A pratades inte vid efter händelsen. S, som också varit delaktig i kränkningen, hade inte varit delaktig i andra saker som inträffat på skolan, vilka inte redogjorts mer ingående i målet. Enligt E hade det varit ganska lugnt efter det som inträffat.

Enligt TR hade chattmeddelandena skickats vid samma tillfälle, men TR klargjorde samtidigt att innehållet varit klart över gränsen och att handlandet var kränkande. Dessutom framkom det inte att språkbruket som använts skulle vara något vanligt förekommande bland parterna. TR dömde S och E för ofredande, de båda tilltalade var skyldiga att betala skadestånd till A. HovR å andra sidan fann att de tilltalades handlande inte hade utgjort ett sådant hänsynslöst beteende som krävs för straffansvar för ofredande. Deras agerande framstod dock som mycket olämpligt. Åtalet ogillades av HovR och de tilltalade var inte skadeståndskyldiga.

3.4 Ansvarsfördelning

Ansvarsfördelningen ser idag ut på i princip samma sätt som det fastlades i riksdagen 1990.⁸⁸ En tydligare ansvarsfördelning tillkom i och med den nya SkolL 2010. Principerna om ansvarsfördelningen började gälla även för fristående skolor. Det gemensamma uppdraget för alla inom skolan är att utbildningen ska vara ”av god kvalitet, där målen uppfylls och där lärandet känns meningsfullt, stimulerande och tryggt”.⁸⁹ Alla som arbetar inom skolan har också ett ansvar för att aktivt motverka kränkande behandling enligt 1 kap. 5 § SkolL.

3.4.1 Lärare och annan personal

Lärares huvudsakliga uppgift är att planera och genomföra undervisningen i skolan.⁹⁰ Lärare har ett stort ansvar för utbildningen eftersom lärarna är den enskilt viktigaste faktorn för

86 Göta hovrätts mål nr. T 48-13.

87 Göta hovrätts mål nr. B 2055-14.

88 Se vidare Prop. 1990/91:18.

89 Prop. 2009/10:165, s. 247.

90 Boström & Lundmark, Skoljuridik, s. 82.

16 elevernas resultat.⁹¹ Tillsammans med eleverna ska lärarna arbeta för att nå de mål som finns i läroplanen.⁹²

Enligt läroplanen har lärare grundläggande åtaganden för att medverka i fostringen av eleverna. Lärarna ska diskutera samhällets värdegrund och skiljaktiga värderingar samt uppmärksamma och förebygga kränkande behandling.⁹³ Enligt 6 kap. 10 § SkolL har lärare en anmälningsplikt till rektorn vid kännedom om kränkande behandling.

För alla elever ska det finnas en elevhälsa. Elevhälsan omfattar idag medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser, vilket framgår av 2 kap. 25 § SkolL. Elevhälsan ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande samt stödja elevernas utveckling mot målen i utbildningen. Elevhälsan har inget specifikt ansvar för kränkande behandling, men de har precis som lärare en anmälningsplikt till rektorn vid kännedom om kränkande behandling. Anmälningsplikten gäller inte specifikt för lärare och elevhälsan, all personal som är verksam på skolan omfattas av bestämmelsen.

3.4.2 Rektor

Enligt 2 kap. 9 SkolL är det rektorn som leder och samordnar det pedagogiska arbetet i skolan. Enligt bestämmelsen ska rektorn fatta beslut inom den inre organisationen och rektorn ansvarar även för att fördela resurser utifrån elevernas olika förutsättningar. Ledningsansvaret får inte delas på flera personer, däremot får rektorn delegera enstaka uppgifter och viss beslutanderätt till behörig personal.⁹⁴ Som rektor behövs god kunskap om skolans läroplan, mål och riktlinjer. Rektorn ska också medverka till att målen uppfylls, vilket kan ske genom lektionsbesök, samtal eller att på annat sätt stödja och stimulera personalen.⁹⁵

Lagen gör ingen fullständig uppräkning av rektorns uppgifter som ingår för att leda och samordna det pedagogiska arbetet. Utgångsläget är dock att rektorn ska besluta om övergripande frågor som framstår som naturliga att en skolledare ansvarar för.⁹⁶ I rektorns uppgifter ingår bland annat att arbeta med elever som är i behov av särskilt stöd, sköta kontakten mellan skolan och hemmen samt att se till att personalen får kompetensutveckling.

Uppgiften som rektor innefattar även att fatta beslut om det systematiska kvalitetsarbetet och arbetet mot kränkande behandling.⁹⁷ I läroplanerna finns en mer omfattande uppräkning av rektorns uppgifter.⁹⁸

Rektorn har en anmälningsplikt till huvudmannen vid kännedom om kränkande behandling, vilket framgår av 6 kap. 10 § SkolL. Bestämmelsen tillades i samband med att SkolL infördes och syftet var att en utredning ska kunna påbörjas tidigt av huvudmannen för att säkerställa att utredning och eventuella vidtagna åtgärder blir tillräckligt effektiva.⁹⁹

91 Prop. 2009/10:165, s. 261.

92 Boström & Lundmark, Skoljuridik, s. 82.

93 Skolverket, Lgr 11, s. 12 f.

94 Prop. 2009/10:165, s. 251 och 648.

95 Boström & Lundmark, Skoljuridik, s. 80.

96 Prop. 2009/10:165, s. 647.

97 Prop. 2009/10:165, s. 253 f.

98 Skolverket, Lgr 11, s. 18 f och Lgy 11, s. 15 f.

99 Prop. 2009/10:165, s. 332.

17

3.4.3 Huvudman

En kommun är huvudman för kommunens skolor såsom grundskola och gymnasium enligt 2 kap. 2 § SkolL. Enskilda kan också vara huvudmän för skolor efter ansökan hos Skolinspektionen, vilket framgår av 2 kap. 5 § SkolL. Exempelvis kan aktiebolag, stiftelser, ekonomiska eller ideella föreningar vara enskilda huvudmän.¹⁰⁰ Hemkommunens ansvar sträcker sig dock något längre än andra huvudmän då hemkommunen har ansvar för att skolplikten följs enligt 7 kap. 21, 22 §§ SkolL.

Huvudmannen har det yttersta ansvaret för skolan, personalen och eleverna. Bland annat ska kommunen eller enskilda huvudmän enligt 2 kap. 8 § SkolL se till att skolan följer de lagar och regler som finns. Kommunen ska även enligt 2 kap. 8a § fördela resurser till skolorna. Av 4 kap. 3 § SkolL framgår det att uppgifter som att planera, följa upp och utveckla utbildningen också ingår i huvudmannens ansvar. Kvalitetsarbetet är viktigt att dokumentera och om brister upptäcks ska åtgärder vidtas. Huvudmannen fattar övergripande beslut om verksamheten och dess ekonomi och har därför alltid det övergripande ansvaret.

Det är alltid huvudmannen som får ta kritik om exempelvis Skolinspektionen skulle upptäcka brister i verksamheten.¹⁰¹ Enligt 2 kap. 2 § SkolL ska varje kommun utse en eller flera nämnder som utför kommunens uppgifter som huvudman. Den ansvariga nämnden ska bland annat se till att skolan har tillräckligt med resurser och att skolan följer de lagar och riktlinjer som finns.¹⁰²

Huvudmannens skyldigheter gäller för elever på skolan inom den aktuella verksamheten.

Det finns inga skyldigheter för utsatta elever på andra skolor eller andra utomstående personer. Kommuner som är huvudman för flera skolor har dock en skyldighet för alla elever vid kommunens skolor.¹⁰³

Huvudmannen har ansvar att personalen fullgör sina skyldigheter gällande kränkande behandling, vilket framgår av 6 kap. 5 § SkolL. Enligt 6 kap. 6 § SkolL har huvudmannen även ansvar för att ett målinriktat arbete inom skolan utförs. Huvudmannen ska även se till att det genomförs förebyggande åtgärder mot kränkande behandling enligt 6 kap. 7 § SkolL.

Huvudmannen har även ansvar för att det upprättas en likabehandlingsplan varje år, vilket framgår av 6 kap. 8 § SkolL. Vid kännedom om kränkande behandling är det huvudmannen som är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna och att vidta de åtgärder som krävs enligt 6 kap. 10 § SkolL. Liknande skyldighet att utreda och vidta åtgärder gällande trakasserier är reglerat i 2 kap. 7 § DL.

Huvudmannen bör anställa en rektor som kan företräda huvudmannen och har de kunskaper som krävs för att styra skolan. Eftersom visst ansvar delegeras till rektorn krävs en kontinuerlig dialog mellan huvudmannen och rektorn, där beslut tagna av båda parter rapporteras och följs upp.Huvudmannen har även som uppgift att stödja rektorn i sitt arbete och erbjuda kompetensutveckling för att beslutfattandet ska kunna vara så välgrundat som möjligt.¹⁰⁴

100 Boström & Lundmark, Skoljuridik, s. 71.

101 Prop. 2009/10:165, s. 248.

102 Prop. 1990/91:18, s. 33.

103 Bengtsson, Några frågor om skolansvar, SvJT 2006 s. 823.

104 Prop. 2009/10:165, s. 248.