Aktuellt
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1954_aktuellt
Fornvännen 1954, s. 62-64, 189-192, 254-256, 333-341
Ingår i: samla.raa.se
AKTUELLT
UR STATSVERKSPROPOSITIONEN ÄR 1954
Kungl. Maj:l tillstyrker förslag, alt Egyptiska museet samt Cypern- ochi Asinesamlingarna från och med budgetåret 1954—1955 s a m m a n f ö r a s till en museiorganisation. Det nya statliga m u s e u m , som d ä r i g e n o m skulle bildas, torde böra kallas M e d d l i a v s m u s e e l och skulle k o m m a att i administrativt h ä n s e e n d e ställas u n d e r Vitterhetsakademiens direkta inseende. Museet avses k o m m a att uppdelas på två avdelningar, den ena o m f a t t a n d e de egyp- tiska s a m l i n g a r n a och den a n d r a C y p e r n s a m l i n g a r n a och Asincsainlingen.
Var och en av a v d e l n i n g a r n a skulle ha sin föreståndare, av vilka den ene, som samtidigt skulle tjänstgöra som museichef, skulle placeras i löne- graden Ce 31 och den a n d r e i Ce 27. I övrigt skulle museets personal utgöras av den vid Egyptiska museet och C y p e r n s a m l i n g a r n a nu anställda perso- nalen med s a m m a l ö n e f ö r m å n e r som för n ä r v a r a n d e . Vad Kungl. Maj:t nu förordat i n n e b ä r endast s k a p a n d e t av den a d m i n i s t r a t i v a r a m e n för det nya museet. F r å g a n om byggnad tör detla anses b ö r a lösas i s a m b a n d ined a n d r a museibyggnadsfrågor och ställes alltjämt på framtiden.
I övrigt kan n ä m n a s , att Kungl. Maj:t tillstyrkt i n r ä t t a n d e t av en ny a n l i k v a r i e l j ä n s t i lönegraden Ce 27 vid Kungl. Myntkabinettet och ell siats- anslag om 4.000 k r o n o r till s t u d i e v e r k s a m h e t e n vid Slatens historiska m u s e u m . V e r k s a m h e t e n b a r bortsett från museileklorns lön hittills bedri- vits med Vitterhetsakademiens enskilda medel. — I delta s a m m a n h a n g kan också lämpligen n ä m n a s , alt Stockholms stadsfullmäktige för år 1954 be- viljat ett anslag om 6.000 k r o n o r till museets studieverksamhet.
FRÄN RIKSANTIKVARIEÄMBETET
Vid vägen mot Vreta kloster förelogs u n d e r n o v e m b e r m å n a d 1953 inom- Linköpings s t a d s o m r å d e en u n d e r s ö k n i n g av en bålyxegrav i n n e h å l l a n d e skeletten efler två m ä n n i s k o r samt skelettet av en h u n d . F y n d p l a t s e n ä r belägen på högsta p u n k t e n av en grusås. Gravanordningen tyder på alt gravläggningen skett samtidigt. Den ena individen, en m a n , låg på höger sida, den a n d r a på vänster, b å d a med benen h o p d r a g n a och med k n ä n a mot v a r a n d r a . Det rika gravinventarict utgjordes av följande föremål. Till den.
förra individen h ö r d e : en b å t y x a av grönsten, en o r n e r a d pryl av ben samt ett föremål med r ä n n a (möjligen ett kaslträ) av ben eller horn samt etl flint- spån. Till den senare h ö r d e en tjocknackig, svagt hålslipad yxa av grönslen, en yxa av ljus flinta, en hålslipad mejsel av flinta, en h o r n s p e t s samt ett litet cylinderformat föremål av lera. B a k o m höften låg en samling föremål som kan ha tillhört en p u n g eller en väska. De v o r o : två o r n e r a d e r i n g a r 62
A K T U E L L T
av h o r n , två s p i r a l v r i d n a bronsbleck, en o r n e r a d nål av ben med öga på sidan, en pryl av ben, en pärla av b ä r n s t e n , ett flintspån samt Ivå bäver- k ä k a r .
Som den märkligaste händelsen 1953 för Gollands k y r k o r s v i d k o m m a n d e kan r e s t a u r e r i n g e n av Väskinde k y r k a betecknas. Dels b a r med h ä n s y n till k y r k a n s byggnadshistoria det viktiga rönet gjorts, alt k y r k a n från början haft k o r med absid, dels liar den inre a r k i t e k t u r e n genom all v ä s t l ä k l a r e n avlägsnats k o m m i t att framstå renare och överskådligare än tidigare, dels b a r dopfunten återfått sin ursprungliga plats u n d e r lornbägen, en anord- ning av u t o m o r d e n t l i g verkan i r u m m e t , och dels ba märkliga fynd av bild- stenar och medellida k a l k m å l n i n g a r gjorts.
I a l l a r t r a p p a n anträffades delar av en bildsten av 700-lalslyp, den högsta hittills k ä n d a . Norr om k y r k a n anträffades som s e k u n d ä r t a n v ä n l material i en kistgrav en n ä s t a n h d 400-lalsbildsten med virvelhjul och djurfigurcr saml delar av ytterligare en sten av s a m m a slag. Redan förul ä r o i k y r k a n s m u r v e r k ingående k a n l h ä l l a r till g r a v m o n u m e n t från 400-lalet k ä n d a . Kalk- m å l n i n g a r n a ba tillkommit u n d e r olika lider — 1200-laIel, 1400-lalet och 1700-talet. 1200-talsmålningarna ä r o givetvis de intressantaste. F r å n 1400- falet h ä r r ö r en passionsfris av på Gotland vanligt slag och frän 1700-talet dekorativa a k a n t u s r a n k o r . Restaureringen av Väskinde k y r k a leddes av a r k i t e k t e n Erik F a n t .
De länge d i s k u t e r a d e p l a n e r n a pä en b r e d d n i n g av ö s l r a bron i Karlstad k o m m a icke att förverkligas. Riksantikvarieämbetet h a r bestämt p å y r k a t , atl den a n t i k v a r i s k t värdefulla anläggningen bevaras i o f ö r ä n d r a t skick. Nu ba Kungl. väg- och v a t t e n b y g g n a d s s t y r d s e n och staden enats om att bygga cn provisorisk broförbindelse för gång- och cykeltrafik över Gubbbolmen vid sidan av ö s l r a bron i avvaktan på en helt ny bro med stor kapacitet och i sådant läge, all den kan överta en väsentlig del av den gamla b r o n s trafik.
Riksantikvarieämbetet h a r i s a m r å d med Skolöverstyrelsen u n d e r s ö k t möjligheterna alt successivt ersätta de inom f o r n m i n n e s o m r å d e t U r a n i b o r g på Ven belägna skolbyggnaderna med en ny anläggning på a n n a n plats.
Tack vare ett lill V i t t e r h e t s a k a d e m i e n s förfogande ställt anslag på 35.000 k r o n o r ur l o t l e r i m e d d s f o n d e n (Kungl. Maj:ls beslut den 18 december 1953) kan nu. såsom elt förslå led i f o r n l ä m n i n g e n s fullständiga friläggande, den till skolan h ö r a n d e l ä r a r b o s t a d e n , vilken befinner sig i otillfredsställande skick, u t b y t a s mot en nybyggnad u t a n f ö r Uraniborg.
Vid s a m m a utdelningstillfälle erhöll Albo h ä r a d s hembygdsförening 5.000 k r o n o r lill konservering av den s. k. R o n d r u m s g å r d e n i F å g d t o f t a socken, Skåne. Gårdens äldsta d d h ä r s t a m m a r från 1767.
Till hembygdsföreningen Gamla Urshull anvisades ur l o t l e r i m e d d s f o n d e n 10.000 k r o n o r till flyttning av den o m k r i n g 1700 uppförda h u v u d b y g g n a d e n
63
A K T U E L L T
på Odensvallahult i Urslmll socken Småland. Hyggnadcn h a r genom munt- ligt t e s t a m e n t e k o m m i t i föreningens ägo. Då huset av p r a k t i s k a skä! måste avlägsnas från sin ursprungliga plats, befanns det lämpligast att placera d e t s a m m a på föreningens egel o m r ä d e , d ä r det skall a n v ä n d a s som hem- bygdsgård.
Slutligen beviljades ur s a m m a fond Dörby hembygdsförening 20.000 kro- nor lill r e s t a u r e r i n g av den från karolinsk tid h ä r s t a m m a n d e , e h u r u senare delvis f ö r ä n d r a d e , h u v u d b y g g n a d e n vid Dörby forna gäslgivaregård, Små- land. Byggnaden skall a n v ä n d a s bland a n n a t som samlingslokal för ideella organisationer.
Kungl. Maj:t b a r föreskrivit, att de h ä r sist n ä m n d a tre a n l ä g g n i n g a r n a skola registreras enligt lagen den 12 juni 1942 om skydd för kultuiiiisloriskl märkliga byggnader, varigenom de k o m m a all ställas u n d e r Riksantikvarie- ämbetets inspektion.
FRÄN STATENS HISTORISKA MUSEUM
Under senare å r h a r Tensta k y r k a s stora senbarocka a l l u r p r y d n a d förva- rats i k y r k a n s sakristia. Efter en nyligen företagen r e s t a u r e r i n g i syfte att bland a n n a t återställa sakrislian i u r s p r u n g l i g a r e skick, a n f ö r t r o d d e försam- lingen a l t a r p r y d n a d e n , o m f a t t a n d e bland a n n a t elt bukigt a l t a r b o r d och två voluminösa, livfullt k o m p o n e r a d e vingade genier, åt Statens historiska m u s e u m ; sedan årsskiftet utgöra dessa T c n s t a s k u l p t u r c r eft f r a m t r ä d a n d e inslag i museels b a r o c k h a l l .
Under h ö s t t e r m i n e n 1953 ha Riksantikvarieämbetet och Statens historiska m u s e u m t i l l s a m m a n s med olika l e d n i n g s o r g a n i s a t i o n e r o r d n a t tre föreläs- ningsserier, nämligen en över ä m n e t »Egyptiska k u l t u r b i l d e r , med före- d r a g av professor T o r g n y Säve-Söderbergh, en tillsammans med folkuni- versitetsföreningen över ä m n e t »Sverige och E u r o p a u n d e r tusen år: vår j ä r n å l d e r s utlandsförbindelser» med föredrag av professor Sven T u n b e r g , museilektorn Carl-Axel Moberg, professor Birger N e r m a n , a n t i k v a r i e r n a Wil- helm Holmqvist och D a g m a r Selling samt en tillsammans med Gärdets k u r s - v e r k s a m h e t över ä m n e t »Östergötlands kyrkor» med föredrag av professor Erik L u n d b e r g , fil. lic. Äke Nisbelh, professor Andreas Lindblom, antikvarie Bertil Berthelson och fil. dr Aron Andersson.
Antalet besökande i Statens historiska m u s e u m är 1953 uppgick till 41.253, vilket i n n e b ä r en b e t y d a n d e ökning från föregående år. Anledningen härtill torde bland a n n a t vara att söka däri, alt antalet skolbarn i de å l d r a r , som b e r ö r a s av de o r g a n i s e r a d e m u s e i l c k t i o n e r n a , ökats. Antalet vuxna besökare h a r dock även blivit större.
64
AKTUELLT
FRÄN MUSEERNA
Tillsammans med Hans Maj:t Konungen besökte Islands president, Asgeir Asgeirsson, den 23 april Statens historiska museum, åtföljd bl. a. av Islands utrikesminister och isländske ministern i Stockholm. Efter riksantikvariens välkomsthälsning höll förste antikvarien Sven R.F.Jansson ett anförande på isländska samt demonstrerade runinskrifter och runstenar i museet; sedan besåg presidenten under ledning av riksantikvarien och respektive avdel- ningsföreståndare järnåldersavdclningen, med huvudvikten lagd på vikinga- tidsutställningcn, samt mcdcltidsavdelningen och myntkabinettet.
I Statens historiska museums entréhall avtäcktes i närvaro av Hans Maj :t Konungen, ledamöter av Vitterhetsakademien och i tjänst varande befatt- ningshavare vid Riksantikvarieämbetet och museet på f. riksantikvarien Sigurd Curmans 75-årsdag den 29 april en bronsrelief med dennes porträtt.
Reliefen är modellerad av professor Erik Lindberg.
I Stolens historiska museum bar kulturen under yngre stenålderns början hittills huvudsakligen representerats av föremål från Södermanlands bonde- kultur, den s. k. »Vråkulturcn». Efter en nyligen genomförd omordning bely-
A K T U E L L T
ses emellertid tidsavsnittet med föremål från den tidigt neolitiska åkerbruks- kulturen såväl i södra som i mellersta Sverige. Genom denna ändring äskådliggöres klarare än hittills, att äkerbrukskulturen införts relativt sam- tidigt inom stora områden av landets södra delar. Dessutom framträder skillnaden mellan äldre och yngre stenålder tydligare.
I Statens historiska museums mcdeltidsavdclning har romanska galleriet helt nyordnats. Skärmväggar ha insatts, ej minst träskulpturernas placering har därigenom kunnat varieras mera individuellt, både med hänsyn till belysningskrav och stilsammanhang.
Tävlingsförslagen från den »Idétävling om småkyrkor», som Sällskapet för kyrklig själavård i Stockholm och Småkyrkostiftelsen 1 Göteborg utlyst, ha under våren upptagit Statens historiska museums lokal för tillfälliga utställningar.
Vid Riksantikvarieämbetets och Statens historiska museums tcxtilkon- scrvcringsatcljé avslutades i höstas ett omfattande rekonstruktions- oeh kon- scrveringsarbetc. Det gällde den textila utstyrseln till en praktsäng, ett ytter- ligt elegant broderi i guld och mängfärgat silke på vitt siden, vilket sönder- klippt i många bitar och delvis felaktigt sammanfogat länge förvarats i Nationalmuseums magasin. Under konscrveringsarbetet påträffades gamla märkningar, som visade att den unika sängen tillhört Husgerådskammaren;
sängen kunde i dess inventarier följas tillbaka till 1626, då den uppges vara överförd från Nyköpings slott. Under arbetets gång var sängens ursprung- liga utseende och sättet för dess praktiska rekonstruerande föremål för ingående diskussioner med representanter för olika museala institutioner.
Själva stommen utfördes därefter av Nationalmuseums möbclkonservator Arnold Hansen.
Den 4 januari erhöll stadsfullmäktige i Sundsvall en donation pä sam- manlagt 350.000 kronor till inköp av Riksbankshuset i Sundsvall för att användas som landskapsmuseum. Donatorer äro Svenska Cellulosaaktiebola- get med 150.000 kronor samt Sundsvalls Bryggerier AB, direktören Gustaf Bamqvist, direktören Jan Veländer och rådmannen Gustaf Veländer med vardera 50.000 kronor. Tyngdpunkten i det blivande museets samlingar skall bli sundsvallslraktens industri och historia. Det stora fyndet från gravfältet i Högom i Selångers socken kommer även att tillföras detta museum. Den 19 februari beslöt stadsfullmäktige att mottaga gåvan samt att bestrida kostnaderna för museets iordningsställande och drift.
1954 ÄBS FORNMINNESINVENTERING
Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering för den ekonomiska kartan skall under år 1954 omfatta norra hälften av Jönköpings län, Gästrikland och Skogs socken i Hälsingland. Genom årets inventering komma landskapen Småland och Gästrikland att bliva helt färdiginventerade.
190
A K T U E L L T
VÄRD OCH UNDERHÄLL AV FORNMINNEN
På fornminnesområdena vid Anundshög i Västerås och Ströbohög i Köping ba upprensnings- och röjningsarbeten utförts.
Sedan flera är har Riksantikvarieämbetet med vapenfria värnpliktiga utfört röjningar pä Björkö i Mälaren och sedan 1953 frilagt och konserverat delar av vallsystemet kring Visingsborg pä Visingsö; dessa arbeten komma att fortsättas även innevarande år.
RUNSTENSFYND
I bogårdsmuren vid Åkerbg kyrka nordväst om Uppsala har genom på- passlighet från författaren Jan Fridegårds sida cn förut okänd runsten påträffats, delvis i fragmentariskt skick. Ett runstensfynd på denna plats är av särskilt intresse som kyrkoherdesonen ocli runforskaren Johannes Bureus växte upp i Åkerby prästgård.
I Långtora kyrka ha vid de arbeten, som utförts vid grundförstärkning, kunnat konstateras att kyrkan frän början haft helt fristående tvårummig sakristia av tegel. I denna sakristias östvägg återfanns en korsmärkt bildsten av ovanlig form. Tröskeln till kyrkans inre vapenhusport visade sig bestå av en hel runsten med synnerligen vackert huggen ornamentik. Såväl run- stenen som bildstenen omnämnas i handlingar från 1600-talet.
KYBKORESTAURERINGAR
Lids kyrka, som är en av de till formen bäst bevarade 1100-talskyrkorna i Södermanland, har restaurerats, varvid kalkmålningar framtagits. Valv- kapporna äro helt täckta av mätningar, i en trave framställande S :t Olofs historia, i övrigt huvudsakligen anknytande till Maria-legenden. På väggarna finnas endast fragment av målningar. Målningarna äro troligen gjorda av ösmo-mästaren Peter (mitten av 1400-talet).
Vid restaurering av Runtunii kyrka ha målningar framtagits dels på triumfbågen, där »Unionsmästaren» målat Yttersta domen, dels vid basen av triumfbågens innersida, där tvä stora cirklar med geometriskt uppritad dekoration målats, troligen under 1300-talet, dels slutligen i koret fragment av dekorativa slingor från 1600-talet. I koret har cn för landskapet unik ingång återupptagits och 1 sakristian har ett tegelvalv med egenartat system av valvstrålar samt målningar av tidig gotisk karaktär återställts.
I Björksta kyrka i Västmanland har ett egenartat format korfönstcr med nischmålningar från senare hälften av 1400-talet närmare undersökts; det kommer att bli en förnämlig komplettering av kyrkans dekorativa senme- deltida utsmyckning.
I Simtuna kyrka i Uppland har en rik målningsskrud framtagits av kon- servator Torsten Hjelm. Muralmälningarna härstamma dels från mitten av
AK T D E L LT
1400-talet — de kunna närmast jämställas med dem i Erentuna kyrka — dels från omkring 1520, vilka närmast kunna jämföras med Valö-målning- arna.
RESTAURERING AV PROFANHUS
Under flera år har förberedelsearbeten gjorts för att för framtiden bevara Skutninge märkliga prästgård, som jämte Härkeberga kaplansgård torde vara den bäst bevarade äldre prästgården i Uppland. Frägan har kommit i det mest förmånliga läge sedan den för ändamålet bildade stiftelsen erhållit anslag om 30.000 kronor ur Kungafonden.
BRO- OCH VÄGÄRENDEN
Kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har trätt i kontakt med Riks- antikvarieämbetet för cn gemensam undersökning av möjligheterna att pä ett mera betryggande sätt än hittills underhålla antikvariskt värdefulla broar. Landsantikvarierna ha åtagit sig att i samråd med vägförvaltningarna upprätta preliminära förteckningar, vilka skola läggas till grund för urvalet av de broar, som i främsta rummet böra bevaras 1 oförändrat skick.
PERSONNOTISER
Till landsantikvarie i Halland och intendent vid Hallands museum, Halm- stad, har Hallands museiförening utsett intendenten vid Hälsinglands mu- seum, Hudiksvall, fil. lic. Arne Moden, som tillträder sin befattning den 1 augusti 1954. På grund av uppnådd pensionsålder avgår landsantikvarien Erik Salvén från sin befattning den 31 maj men är förordnad att upprätt- hålla tjänsten t. o. m. den 30 juni 1954.
AKTUELLT
FRÄN STATENS HISTORISKA MUSEUM
Besöken i Statens historiska m u s e u m av skolreseklasser från landets olika delar var under s o m m a r e n 1954 väsentligt mer omfattande än vanligt. An- ledningen härtill var ombyggnadsarbetena i Nordiska museet, som gjorde det omöjligt för detta att ta emot skolresebcsöken. Vid r u n d v a n d r i n g a r n a i historiska museet demonstrerades i regel elt fåtal av de mest representativa föremålen inom varje avdelning —• gärna från de besökandes egen landsdel.
Härvid kom s o m m a r e n s utställning av stenäldersfynd från Norrbotten att beses flitigt av skolorna från övre Norrland, varifrån en stor del av de mer än 3.000 u n g d o m a r n a kom.
GRÄVNINGAR OCH FYND
Riksantikvarieämbetet h a r s o m m a r e n 1954 låtit verkställa arkeologisk undersökning av en boplats från yngre j ä r n å l d e r n på Lillön i Ekerö socken.
Uppland. Fornlämningen är ä n n u ej helt frilagd och det är ännu för tidigt att n ä r m a r e uttala sig om dess k a r a k t ä r . Till årets resultat hör en osedvanligt rik mängd fynd av det mest växlande slag. Bland fynden, som k u n n a r ä k n a s i tusental, lägger m a n m ä r k e till mellan ett och två tusen glasfragment av bägare och skålar, elt tjugotal s. k. guldgubbar, ca tjugufem hänglås av järn och brons, sex hela och fragmentariska arabiska mynt, fragment av sköldar, svärd och spjut ni. m., elt stort antal pilspelsar, smycken av j ä r n , brons och silver, knivar, saxar, brynen, isbroddar, gjutformar, deglar, blästermun- stycken, beslagsdetaljer, in- och utländsk keramik, fragment av järn- och bronskärl, en silverskål och en senkeltisk biskops- eller abbolslav. Fynden tillhöra tiden omkring 500 lill 900 e. Kr.
Tack vare ett specialanslag h a r del möjliggjorts för Statens historiska museums medcltidsavdelning att låta utföra en systematisk genomgäng av de värdefulla fynden från Aluastra klosterruin. Efter dr Otto F r ö d i n s frånfälle h a r även den förut av honom ledda undersökningen vid Alvastra kloster inrangerats i Stockholmsinstitutionens arbetsschema. Innevarande s o m m a r h a r m a n huvudsakligen ägnat åt murkonservering, bl. a. vid k y r k a n s väst- gavel; samtidigt liar arbetet i vissa av de påbörjade schakten i sydöstra delen av klosterområdet, vilkas undersökning avbrötos s o m m a r e n 1953, hunnit slutföras.
254
A K T U E L L T
Under s o m m a r e n h a r arbetet fortsalt med undersökning av den förra året påträffade franciskaneranläggningen vid Kastellegården i Ytterby socken, Göteborgs och Bohus län. Arets grävning drevs i södra delen av det ca 50 x 50 m stora r u i n o m r å d e t och avsåg n ä r m a r e undersökning av en d ä r belägen husgrund. Denna visade sig vara uppförd av delvis mycket väl tuktad kalk- och täljsten, vilande på en stadig rustbädd av grova stockar. Under golvet, som är lagt med stenhällar och småsten, finnes ett fint lagt vattenlednings- system med b r u n n h å l och avtappning genom en grov t r ä l r u m m a . Vissa bygg- nadsdetaljer och fynd tyda på, att huset varit försett med en hypokaust- anläggning. Huset h a r sannolikt tjänat som sjuk- eller gäslsluga inom klostret.
I Svanskogs socken h a r lämningarna efter en medeltida kyrkobyggnad,
»Ämbeskoghs kapell», på Kyrkudden uid N o r r a Hedane blivit undersökta.
Vid friläggningen blottlades en rektangulär grund med långhus och rakt avslutat kor. Bland fynden m ä r k a s m y n t frS.n 1300—1500-lalen. Undersök- ningen verkställdes av a m a n u e n s G. Svenson, Karlstad.
I Btskopskulla k y r k a , där en genomgripande restaurering pågår, h a r grunden till ett i koret fritl slående altare blottats. Mellan ett p a r grundstenar h a r påträffats en silvcrmyntskatt, bestående av n ä r m a r e 380 mynt, därav ett p a r brakteater. Huvuddelen av mynten h ä r r ö r frän 1400-lalet. Silvermynt- skatten, som under s o m m a r e n 1954 varit utställd i Stålens historiska museum, h a r tillförts Kungl. Myntkabinettet. Konsthistoriskt värdefulla målningar från 1400-talets milt ha framtagits i k y r k a n s vapenhus och i långhusets valv.
I s a m b a n d med schaktningar för nedläggande av kulvertledning i Uni- versitetsparken i Uppsala ha delar av den n o r r a rondellen — den s. k. »Styr- biskop» — till Gustav Vasas första borganläggning i Uppsala k u n n a t a r k e o - logiskt undersökas. Geijerstatyn framför universitetshuset slår på rondellens murverk. Rondellens yttre diameter var 18.25 m.
RESTAURERINGAR AV KYRKOR
Söndagen den 26 september äterinvigdes Stockholms s t o r k y r k a efter en omfattande invändig restaurering. Arkitekt för arbetet h a r varit Erik F a n t och efter dennes bortgång Artur von Schmalensee. Den stora huvudfrågan vid restaureringen — synligt tegel eller helt putsad interiör — löstes — mot Riksantikvarieämbetets bestämt uttalade mening — genom beslut av för- samlingen om teglets bibehållande. Kungsstolarna och predikstolen ha be- friats frän övermålning och framträda nu i ursprunglig färgprakt. Det grann- laga och tidskrävande arbetet h a r ombesörjts av Ateljé Alfred Nilson. I an- slutning till dessa återslällningsarbelen h a r läktare och b ä n k a r omstämts i gråa färgtoner. Värmeledningen och belysningsinslallationen h a r båda för- nyats.
255
A K T U E L L T
Även Katarina k y r k a h a r åter tagils i bruk eller en genomgripande inre omdaning. Av praktiska skäl mäste den hittillsvarande innerputsen med sin nittiolalsdekor helt avlägsnas. Kyrkan h a r nu putsats om och blivit vit. De målade glasfönstren i koret, som mot denna vita puts tedde sig främmande, h a r man beslutsamt avlägsnat. Den gamla altartavlan sitter åter infogad på sin plats i altaruppställningcn. På predikstol, altaruppställning och orgel ha de ursprungliga färgerna framtagits genom konservator Sven Dalen. Bänkin- redningen h a r nygjorls. Av största vikt för interiörens resning är att golvet sänkts ca V% m lill ursprunglig nivå. Arkitekt för arbetena h a r varit Erik F a n t och efter dennes bortgång J a n J. W a h l m a n .
LOTTERIMEDEL
Vid fördelningen av anslag ur lollerimedelsfonden den 30 juni 1954 till- godosågs ett flertal ä n d a m å l inom byggnadsminnesvårdens o m r å d e . Sålunda erhöll Nordiska museet 30.000 k r o n o r till restaurering av egendomen Svin- dersviks byggnader och p a r k ; O s k a r s h a m n s stad 25.000 k r o n o r till restaure- ring av herrgården Fredriksberg från 1780-lalet och 1800-talets början;
anläggningen som h a r en intressant fast inredning, skall utnyttjas dels som museum, dels som representations- och föreningslokal; Knislinge hembygds- förening 5.000 k r o n o r för fortsalt iståndsättning av f. d. klockargården i Knislinge, Skåne; Åsbo h ä r a d e r s hembygdsförening 5.000 k r o n o r för be- kostande av slulelappen i restaureringen av de båda kvarstående, från 1770- talet h ä r r ö r a n d e flygellängorna vid Ausds prästgård, Skåne; Tunbygdens hem- bygds- och fornminnesförening 3.000 k r o n o r lill iordningställande av ett hem- bygdsmuseum i den lill Silvii skola i Tun h ö r a n d e gamla magasinsbyggnaden;
Bjäre h ä r a d s hembygdsförening 15.000 k r o n o r till restaureringen av tvä g ä r d a r — Agegdrden och P a l u n a g d r d e n — vilka föreningen omhändertagit i hembygdsparken i Västra Karups socken, Skåne; Växjö teateraktiebolag ut- över tidigare anvisade medel 50.000 k r o n o r för restaurering och tillbyggnad av Växjö gamla teater, som genom dessa arbeten kan bevaras och utnyttjas för sitt ursprungliga ä n d a m å l .
C-14-SYMPOSIUM I KÖPENHAMN
Elt första inlereuropeiskt C - l i - s y m p o s i u m med över 30-lalet represen- tanter för daleringsprojekten i Slorbrittannien, Västtyskland, Holland, Italien, D a n m a r k , Norge och Sverige avhölls u n d e r tiden 1—4 september i Köpen- h a m n . De framlagda resultaten visa, att mycken energi nedlägges runt om i E u r o p a för förbättringar och förfiningar av radio-kol-dateringsmetoderna och att m a n under det sista året på provmängder av endast en tiondedel av vad Libby ursprungligen använde i flera fall fått bestämningar, som uppvisa lägre medelfel än de arkeologiska dateringarna av samma prov.
AKTUELLT
UTREDNINGAR OCH KOMMITTÉER
Den av stadsfullmäktige i Malmö tillsatta kulturbyggnadskommittén bar inventerat värdefull äldre bebyggelse i staden och framställt principiella synpunkter på frågan om dennas bevarande. Kommittén finner det särskilt angeläget att ett antal stenhus — bl. a. Jörgen Kocks, Kompani-, Rosenvinge-, Flensburgska och Carnegie-busen — bibehållas på befintlig plats. Samma önskemål gäller ytterligare en rad byggnader av individuellt värde eller av betydelse för miljön. I trängande fall torde man dock nödgas räkna med att flytta vissa korsvirkeshus och återuppföra dem på det område vid Malmöbus, som reserverats för sådant ändamål.
Utredning rörande Mälsåkers sloll. Sedan Mälsåkers slott för snart 12 år sedan drabbades av den förödande brand, som förintade yttertaket ocli de- molerade översta våningens samtliga stucktak, bar det varit utsatt för en med åren allt raskare fortskridande förstörelse. Det är vattnet, som genom- fuktat bjälklagen, samt angrepp av väder och vind som vållat de med tiden alltmera beklämmande skadorna.
Ett slag säg det visserligen ut, som om det skulle ljusna för slottet. Det inköptes av cn privatperson för att iståndsättas och skänkas till Uppsala universitet. Restaureringsarbetena påbörjades också, och slottet försågs med nytt yttertak, utfört som en kopia av det forna taket. Men när det nya taket var rest och plåtbdagt till c:a hälften, måste arbetena nedläggas av ekono- miska skäl.
Sedermera försåldes slottet till ett konsortium, som enligt gåvobrev den 22 januari 1951 donerade slottet jämte tillhörande park till Kungl. Maj :t och kronan att förvaltas av riksantikvarieämbetet samt underhållas och vårdas som kulturminnesmärkc.
Riksantikvarieämbetet anmälde i skrivelse till Konungen den 24/2 1951 gåvan och framlade samtidigt en plan för slottets iståndsättning under en följd av år. På grund av vissa skäl liar riksdagen ännu icke tagit ståndpunkt till om kronan skall motta gåvan eller inte. Under tiden bar förfallet på slottet fortskridit, och det bar rent av sett ut som om det nybyggda ytter- taket, som ännu ej helt skyddats genom plåt, skulle förstöras. Vissa provi- soriska skydds- och avtäckningsarbeten bar riksantikvarieämbetet likväl kun- nat utföra under de två senaste åren, bland annat genom bistånd av lands- hövding Bo Hammarskjöld.
333
A K T U E L L T
Sådan var situationen, när ett antal sörmländska riksdagsmän med riks- dagsman Harald Andersson i Dunker 1 spetsen inlämnade en motion till 1954 års riksdag, vari anslag begärdes för slottets iståndsättning. Till följd härav ställde riksdagen ett belopp av 50.000 kronor till riksantikvarieämbe- tets förfogande för reparationsarbeten på slottet. Tack vare detta anslag har takets plåttäckning i sommar kunnat fullbordas. Dessutom har fukt- och rötskadade bjälklag i slottets inre kunnat avlägsnas.
Riksdagsbeslutet om de 50.000 kronorna fattades i enlighet med en vid statsutskottets utlåtande i ärendet fogad reservation. I denna framhölls bland annat, att »det angivna beloppet endast utgjorde en ringa d d av de sammanlagda kostnaderna för konserveringen och iståndsättningen av slotts- byggnaden. Vid prövning av frågan om en fortsatt meddsanvisning för detta ändamål borde utredas spörsmålet, om fördelningen av kostnaderna för slottets bevarande och — om så visade sig möjligt — även dess iståndsät- tande, varvid måste förutsättas bland annat, att de lokala hembygdsintres- sena toge cn del av kostnaderna, som vore motiverad av slottets rangplats bland det sörmländska landskapets kulturtillgångar. Därjämte borde frågan om den framtida äganderätten till slottet samt förvaltningen och använd- ningen av detsamma — därest det skulle komma att iståndsättas •— närmare utredas. I sistnämnda hänseende syntes särskilt böra undersökas möjlig- heterna att utnyttja slottsbyggnaden även för andra uppgifter än vad den kunde få som en rent museal institution».
Till följd av den vid statsutskottets utlåtande fogade reservationen och det därpå följande riksdagsbeslutet har Kungl. Maj:t uppdragit åt lands- hövdingen 1 Södermanlands län Bo Hammarskjöld, ledamoten av riksdagens första kammare sjukkassedirektören E. Gust. Andersson och antikvarien i riksantikvarieämbetet Per-Olof Westlund »att verkställa dels de med res- taureringen av Mälsåkers slott sammanhängande utredningar i skilda hän- seenden, som angivits i den omförmälda reservationen • — dels ock de utredningar i övrigt, som utredningsmännen kunna finna påkallade i sam- band med frågan om fortsatt statlig medelsanvisning för Mälsåkers slotts iståndsättande». Utredningsmännens arbete ledes av landshövding Hammar- skjöld i egenskap av ordförande. '
Mälsåker Hall. Official Inquirg. Mälsåker Hall in Södermanland was badly damaged by fire nearly twdve years ago and since then has been gradually falling into a state of increasing decay. The Hall and grounds have been presented to the nation to be administered by the Central Office of National Antiquities and maintained as part of Sweden's cultural heritage, but Parlia- ment has not decided whether to accept tbis gift on behalf of the State or not. A Royal Commission has been appointed to make the necessary inquiries in connection with the restoration of the Hall and continued grants from public funds for its maintenance.
Landsantikvarieutredningens betänkande. I Fornvännen 1953, s. 52 ff.„
återgavs ett utdrag ur statsrådsprotokollet den 30 januari 1953, angivande 334
A K T U E L L T
riktlinjerna för den utredning rörande landsantikvaricorganisationen, vilken samtidigt av chefen för ecklesiastikdepartementet anförtroddes åt fyra sak- kunniga, nämligen statskommissarien K. A. Lindbergson, ordförande, riks- dagsmannen Hjalmar Gustafsson i Dädesjö, förste antikvarien K. A. Gustaws- son och landsantikvarien G. Westin med partisekreteraren fil. lic. K. Linde- gren som sekreterare. Efter fullgjort uppdrag överlämnade de sakkunniga den 24 september 1954 till ecklesiastikministern sitt den 13 juli slutjusterade betänkande (SOU 1954:26).
Fornvännens redaktion lämnar här cn koncentrerad redogörelse för utred- ningens förslag. Denna redogörelse återgår i allt väsentligt på betänkandets sammanfattande slutkapitel. Här må inledningsvis endast erinras därom, att ett förstatligande av landsantikvaricorganisationen enligt de givna direk- tiven icke ansetts kunna ifrägakomma och sålunda icke upptagits av utred- ningen.
I fråga om huvudmannaskapet för landsantikvarierna föreslår utred- ningen, att läns- eller landskapsorganisationcr inom kulturminnesvårdens eller hembygdsvårdens område liksom hittills skall utöva huvudmannaskap.
Landsantikvarierna bör alltså även framdeles vara anställda av dylika orga- nisationer och vid sidan av sin landsantikvarictjänst i förekommande fall även fungera som chefer för läns- eller landskopsmusecr. Utredningen öpp- nar emellertid en möjlighet för landsting att övertaga huvudmannaskapet, då särskilda skäl därtill kan anses föreligga. Vidare antyder utredningen, att i vissa fall en framkomlig utväg måhända är, att läns- eller landskaps- organisation, som äger centralt museum, överlåter detta till cn stiftelse, vil- ken i så fall även bör fungera som huvudman för landsantikvarien. Eftersom i ett par län s. k. kulturminnesräd liar fungerat som huvudman för veder- börande landsantikvarier vill utredningen icke motsätta sig att dylika råd även framdeles utövar huvudmannaskap, även om erfarenheterna härav icke är enbart gynnsamma.
Vissa åtgärder i syfte att skapa fastare former för huvudmannaorganisa- tlonerna föreslås i betänkandet. Vederbörande länsstyrelse samt landsting och städer, som kontinuerligt lämnar större anslag till organisationens verk- samhet inom länet, skall vardera utse en ledamot i buvudmannaorganisatio- nens styrelse, varjämte landsantikvarien också ingår som ledamot av styrel- sen. I övrigt lämnas frihet för organisationen att bestämma om styrelsens sammansättning. Enligt utredningens förslag skall vidare finnas ett förvalt- ningsutskott, som närmast under styrelsen bär ansvaret för organisationens ekonomi och förvaltning. I förvaltningsutskottet skall ingå två inom styrel- sen därtill särskilt utsedda ledamöter samt länsstyrelsens, landstingets och städernas representanter i styrelsen. Ordförande ocli vice ordförande i för- valtningsutskottet utses av styrelsen. I buvudmannaorganisationens stadgar skall finnas entydiga bestämmelser om sättet för vinnande av medlemskap i organisationen, om de rättigheter och skyldigheter, som är förenade med medlemskapet, om kallelse till och utövande av rösträtt vid organisationens årsmöte och övriga sammanträden, om sammansättningen av och valet av 335
A K T U E L L T
styrelse, om styrelsens befogenheter och skyldigheter, om revision och bevil- jande av ansvarsfrihet. Organisationens räkenskaper skall granskas av minst två revisorer, av vilka länsstyrelsen utser den ene. I sådana fall, då en buvud- mannaorganisalion bedriver verksamhet inom flera län, överlåtes åt Kungl.
Maj :t att meddela bestämmelser angående representationen i styrelse, för- valtningsutskott och revision.
Ett flertal åtgärder förordas för aft förbättra landsantikvariernas anställ- nings- och arbetsförhållanden. I fråga om själva anställningsförfarandct bör liksom hittills lediga tjänster sökas hos huvudmannen, vilken därefter bar att till tjänsten utse en av de sökande, som av riksantikvarieämbetet förklarats kompetent att inneha densamma. I motsats till vad nu gäller före- släs ämbetet erhålla rätt att uppföra tre sökande på förslag, om ämbetet finner skäl härför. Styrelsen blir dock icke bunden vid förslaget utan äger att fritt välja bland de kompctensförklarade sökandena.
Som kompetensvillkor för innehav av landsantikvarietjanst föreslås i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande föreskrifter fil. lic. examen i något av ämnena nordisk ocli jämförande fornkunskap, nordisk och jäm- förande folklivsforskning samt konsthistoria och konstteori, vid de centrala kulturminnesvårdande institutionerna och provinsmusecrna förvärvad kom- petens i kulturminnesvård och inuscalt arbete samt dokumenterad organisa- tionsförmåga och allmän läggning för yrket. En nyhet i utredningens betän- kande är, att beslut om tillsättning av landsantikvarietjanst kan få över- klagas hos riksantikvarieämbetet. Ämbetets beslut kan i sin tur underställas Kungl. Maj:ts prövning. Vidare förordas bestämmelser om skydd för lands- antikvarien mot uppsägning från tjänsten från huvudmannens sida av skäl, som för skötseln av tjänsten är ovidkommande.
I ett förslag till kungörelse om landsantikvaricorganisationen yttrar utred- ningen bl. a. följande om arbetsuppgifterna. »Landsantikvarien är inom länet riksantikvarieämbetets företrädare och har att inför ämbetet ansvara för kulturminnesvården inom sitt verksamhetsområde.
Särskilt åligger det landsantikvarien aft inom verksamhetsområdet, i den mån det icke sker genom riksantikvarieämbetets egen försorg, utföra inven- teringar och upprätta beskrivningar av fasta fornminnen och andra kultur- historiska minnesmärken, besiktiga dem och tillse att de icke taga skada eller förstöras, och för den händelse detta skulle vara fallet, omedelbart göra anmälan därom till riksantikvarieämbetet. Han har att taga initiativ till verkställande av önskvärda och erforderliga konserverings- eller istånd- sättningsarbeten å dylika minnesmärken och tillse att dessa utföras i enlig- het med av riksantikvarieämbetet meddelade föreskrifter. I övrigt skall han ställa sig till efterrättelse de föreskrifter för lians verksamhet riksantikvarie- ämbetet utfärdar och utföra de uppdrag detta ålägger honom.
Landsantikvarien bör samarbeta med andra statliga myndigheter och institutioner för att främja och utveckla kulturminnesvård och naturskydd.
I fråga om ärenden, berörande dessa eller närbesläktade områden, vilkas handläggning är reglerad i lag eller förordning, är landsantikvarien skyldig 336
AK T U E L L T
att i enlighet med bestämmelserna i vederbörande författningar lämna sin medverkan.
För handhavandet av sådan kulturminncsvårdande verksamhet, som icke är författningsmässigt reglerad, samt för landsantikvariens museala och administrativa arbete inom buvudmannaorganisationen utfärdar dennas sty- relse efter förslag av förvaltningsutskottet instruktion. Sådan instruktion skall underställas riksantikvarieämbetet för godkännande. Landsantikvarie må endast åläggas arbetsuppgifter rörande kulturminnesvård och naturskydd.
Tillika bar huvudman att tillse, att landsantikvarien icke betungas med museala och andra göromål för organisationen i sådan utsträckning, att svå- righeter yppa sig att fullgöra de åligganden för statens räkning, som an- komma på honom.»
I fråga om rikets indelning i landsantikvariedistrikt föreslår utredningen, att distrikten i princip skall sammanfalla ined lånen. I enlighet härmed bör den nuvarande landsantikvarietjänsten i Borås för södra delen av Älvsborgs län (Sjuhäradsbygden) indragas, när den nuvarande landsantikvarien där- städes lämnar sin befattning. Utredningen tillstyrker delning av Skånes nu- varande landsantikvariedistrikt genom inrättande av en ny tjänst för Kris- tianstads län. Den nuvarande landsantikvarien i Skåne bör framdeles ha Malmöhus län som arbetsområde. Vidare bör Stockholms län kunna bilda ett eget distrikt. I avvaktan härpå föreslås en tillfällig förstärkning av riks- antikvarieämbetets arbetskraft med cn amanuens, avsedd främst såsom biträde vid statliga arbeten inom länet. Ett flertal framställningar om del- ning av vissa större län i två landsantikvariedistrikt avstyrka*. Landsanti- kvarien bör i regel vara stationerad i residensstaden inom vederbörande län, men Kungl. Maj:t kan förordna om annan stafioncringsort, om skäl därtill föreligger.
Med hänsyn till omfattningen av de statliga arbetsuppgifterna föreslås avsevärt förbättrade statsbidrag till landsantikvarieorganisationen, dock en- bart till avlöningar. Statsbidraget till landsantikvariernas avlöning, vilken, efter att ba släpat efter under de senare åren, i överensstämmelse med vad som tidigare varit fallet, ansetts böra anpassas till löneläget för förste anti- kvarie vid statens historiska museum, kommer enligt förslaget att utgå efter ändrade grunder, varjämte införes statsbidrag även till avlöning av veten- skapligt utbildade medhjälpare (amanuenser).
Statsbidraget blir uppdelat i två olika typer, grundbidrag och tilläggs- bidrag. Grundbidraget utgår till varje landsantikvaricdistrikt under vissa angivna villkor med två tredjedelar av de kontanta löneförmåner, sora skulle ha utgått till cn å vederbörande ort stationerad statlig tjänsteman i löneklas- sen nr 33 i statens löncplan nr 1. Tilläggsbidraget, som bör omprövas årligen av riksantikvarieämbetet med beaktande av bl. a. fullgjorda statliga arbeten inom länet, kan utgå enligt två olika alternativ. Enligt det ena böjes den ovannämnda bidragsprocenten till högst 90 och enligt det andra kan bidrag till avlöning av amanuens lämnas med 50 procent av de kontanta löneför- måner, som skulle ha utgått till en å vederbörande ort stationerad statlig
337
A K T U E L L T
tjänsteman i löncklasscn nr 23 i statens löneplan nr 1. Denna konstruktion av statsbidraget innebär, att om ett landsantikvariedistrikt endast anställer landsantikvarie och icke amanuens statsbidraget till landsantikvariens av- löning kan uppgå till högst 90 procent av bidragsunderlaget. Om såväl lands- antikvarie som amanuens anställes blir statsbidraget till den förstnämndes avlöning 66 % procent av bidragsunderlaget och statsbidraget till amanuen- sens avlöning 50 procent av bidragsunderlaget. Villkoren för grundbidrag är, att landsantikvarien av huvudmannen tillförsäkrats minst de kontanta löne- förmåner, som enligt gällande bestämmelser tillkommer en statlig tjänste- man å vederbörande ort med placering i lönegraden Ca 31, att huvudmannen tillhandahåller landsantikvarien tjänstelokal, telefon och erforderlig biträ- deshjälp m. m. samt att landsantikvarietjanstcn under minst tre fjärdedelar av ett och samma budgetår upprätthållits av person med föreskriven kom- petens. För tilläggsbidrag till avlöning av amanuens fordras, att huvud- mannen under minst tre fjärdedelar av budgetåret haft bdtidstjänstgörande tjänsteman anställd med avlöning ocli kompetens, motsvarande vad som gäller för amanuens hos riksantikvarieämbetet samt att huvudmannen ställt denna arbetskraft till förfogande för att biträda landsantikvarien med tjänsteåligganden inom länet, som kan betecknas som statliga. I förslaget har också intagits bestämmelser om reseersättning och traktamente för landsantikvarier.
För Gotlands län föreslås specialbestämmdser, enligt vilka huvudmannen därstädes kan erhålla statsbidrag för anställande av en antikvarie med högst 90 procent av de kontanta löneförmåner, som skulle ha utgått till en å veder- börande ort stationerad statlig tjänsteman med placering i löneklassen nr 27 i statens löneplan nr 1. Villkoren blir i huvudsak desamma som för ama- nuensbidraget med det undantaget att lön och kompetens skall motsvara vad som gäller för antikvarie bos riksantikvarieämbetet. Vidare förordas, att 15.000 kr ställes till ämbetets förfogande att disponeras för utbetalande av gottgördser till museer, vilkas tjänstemän utan särskild ersättning härför av ämbetet anlitats för statliga arbeten inom kulturminnesvården.
Det nn utgående statsbidraget till avlöning åt föreståndaren vid museet i Varberg föreslås upphöra, när den nuvarande innehavaren av tjänsten läm- nar sin befattning.
Utredningen förordar att anslutning till statens pensionsanstalt medges för amanuenser liksom för antikvarien i Gotlands län. Slutligen ifrågasätter utredningen, om icke tjänstetiteln landsantikvarie bör utbytas mot läns- antikvarie.
Vidare framhåller utredningen, att riksantikvarieämbetets arbete med tillsynen av landsantikvaricorganisationen kommer att öka, om utredningens förslag genomföres. Det torde dock få ankomma pä ämbetet självt att över- väga, huruvida någon personalförstärkning blir nödvändig på grund härav.
Statens nuvarande kostnader för landsantikvarieorganisationcn — häri icke inberäknat statens andel i utgifterna för anslutningen till statens pen- sionsanstalt — kan beräknas till 176.000 kr. Vid ett bifall till utredningens
A K T U E L L T
förslag kan utgifterna beräknas öka till under första budgetåret 366.000 kr för att därefter i den mån organisationen utbygges successivt stiga till
— med nuvarande statstjänstemannalöner —• högst 450.000 kr.
Official Inquirg into the Organization of Regional Inspeclors of Anti- quities. Report of Committee of Experts. The Committee of Experts ap- pointcd to inquire into the organization of regional inspectors of antiquities (see »Fornvännen» 1953, p. 52 ff) submitted its report to the Minister of Ecclesiastical Affairs and Public Instruction on 24th September, 1954, upon completlon of its task. The present issue of »Fornvännen» contains a general survey of this report.
SJÖREGLERINGÅR OCH FORNMINNESINVENTERINGAR Riksantikvarieämbetets fornminncsavddning har för den ekonomiska kar- tan inventerat de fasta fornlämningarna i Jönköpings och Gävleborgs län.
Härmed är fältarbetet i Småland avslutat.
I samband med aktuella sjöregleringar och kraftverksbyggen har fornmin- nesavddningen utfört kulturhistoriska undersökningar utmed Indalsälven, Fjällsjöälven, Ängermanälven, Umeälv och Skellefteälv samt utmed dessa älvars sjösystem. Härvid bar ett stort antal stenåldersboplatser anträffats.
Inom Bergeforsens dämningsområde i Indalsälven bar den etnologiska under- sökningen av fisket, som påbörjades 1952 slutförts.
Vid Saivorova, Kiruna, har avdelningen i samarbete med Nordiska Mu- seets lappmarksundersökningar utfört undersökningar av lapska kokplatser.
Kalmar läns museum har låtit inventera länets bestånd av offerkällor, en inventering som visat att ett påfallande stort antal existerar, flertalet för- bundna med rikhaltig, bevarad tradition. Talrika äro också notiserna om tidigare förefintliga källor, om vilka notiser samlats ur äldre handskrifter och tryck samt ur folkmun. Offerkällorna ba förekommit en eller flera i sä gott som varje socken och ho uppenbarligen spelat en betydande roll i äldre folkliv och folktro. Även hälsobrunnarna ha omfattats av inventeringen.
Hela undersökningen har även visat behovet av skydd för dessa ofta obeak- tade fornlämningar. Inventeringen i länet har med anslag av Kalmar läns fornminnesförening utförts uv kand. Harry Lenhammar.
GHÄVNINGAR OCH FYND
Vid Vreta kloster i Östergötland har genom riksantikvarieämbetets forn- minnesavdelning ett gravfält från tidig järnålder undersökts i samband med anläggandet av cn lantmannaskola pä platsen.
Under sensommaren och hösten ba på uppdrag av riksantikvarien ett tio- tal gravar undersökts vid Harby, Ljungby socken, Kalmar län, en plats tidi- gare känd genom sina rika vikingafynd. De nu undersökta gravarna, vilka för ögat endast syntes som svaga försänkningar i marken, ha givit fynd från folkvandringstid, en vacker spjutspets, två sällsynta spännen samt ett stort antal pärlor. Undersökningen har utförts av personal vid Kalmar läns museum.
339
A K T U E L L T
I s a m b a n d med anläggandet av cn centralskola i Alunda, Alunda socken.
Uppland, h a r genom r i k s a n t i k v a r i e ä m b e t e t s f o r n m i i i n c s a v d d n i n g ett gravfält frän slutet av j ä r n å l d e r n med ett tiotal g r a v a r u n d e r s ö k t s .
Stockholms S t a d s m u s e u m h a r för r i k s a n t i k v a r i e ä m b e t e t s r ä k n i n g påbörjat cn o m f a t t a n d e u n d e r s ö k n i n g av de f o r n l ä m n i n g a r , som beröras av den nya riksvägen Stockholm—Norrtälje. Detta arbete k o m m e r att fördelas på flera år.
G r u n d m u r a r n a till större delen av Västerås d o m i n i k a n e r k l o s t e r s k y r k a h a r a n t r ä f f a t s och u n d e r s ö k t s i s a m b a n d med det pågående stadsbusbygget inom kvarteret Nestor. Sedan u p p m ä t n i n g s - och fotograferingsarbetena av- s l u t a t s , b a r r i k s a n t i k v a r i e ä m b e t e t l ä m n a t t i l l s t å n d till m u r a r n a s b o r t t a - gande. Ett t u s e n t a l på platsen blottade skelett b a r upptagits lör att genom ä m b e t e t s försorg vetenskapligt u n d e r s ö k a s .
I l'ppsnla b a r vid s c h a k t n i n g a r för nedläggande av regnvattenledning pä Fyristorg mellan Dombron ocli Nybron påträffats m u r r e s t e r efter det av- Andreas And anlagda Helgeandshuset, vilket började byggas 1302 och stod kvar till b r a n d e n 1702. Genom välvilligt tillmötesgående från Uppsala stads b y g g n a d s k o n t o r vidgades schakten på flera h å l l för cn n ä r m a r e arkeologisk u n d e r s ö k n i n g av det medeltida byggnadsverket, vilket o m f a t t a t ett flertal delvis s a m m a n b y g g d a bus, d ä r i b l a n d kyrka, b o s t a d s b u s och ekonomibygg- nader. Ett stort a n t a l medeltida lösfynd b a r t i l l v a r a t a g i t s liksom två i s e k u n d ä r t läge placerade k a l k s t e n s h ä l l a r till liypocaustanläggning (en häll med två v a r m l u f t s b å l och cn med s e x ) .
BUNSTENSFYND
Under r e s t a u r e r i n g av Östra Eneby kyrka i Östergötland påträffades en r u n s t e n u n d e r det nu b o r t t a g n a a l t a r e t . U n d e r s ö k n i n g a r b a visat att r u n - stenen, som torde ba r i s t a t s o m k r i n g 1050 och u r s p r u n g l i g e n varit rest, h a r o m f o r m a t s för att tjänstgöra som a l t a r s k i v a . Härvid fördärvades runinskrif- tens b ö r j a n och slut, v a r j ä m t e tvä fyrkantiga f ö r d j u p n i n g a r — av allt att döma r d i k g ö m m o r — liöggos upp i stenens m i t t . Dessutom ha senare, i sam- band med att stenen lades i golvet, d e l a r av högra k a n t e n slagits b o r t .
En r u n r i s t a d häll b a r vid d i k n i n g s a r b e t c n p å t r ä f f a t s vid lägenheten Kullen i Bjälbo socken, Östergötland. Den stora r u n r i s t a d e stenen är av grå kalksten med något rödaktig y t a . Ristningen ä r huggen i låg relief. O r n a m e n t i k e n utgöres av två vackra r u n d j u r med långa nacktofsar. Inga färgspår finnas.
Stenen h a r av allt att döma ursprungligen legat som lockhäll i en gravkista från t i o h u n d r a t a l c t . Hällen h a r pä långsidorna cn uppenbarligen sekundär, h ä l k å l s l i k n a n d e avfasning, av vilken det framgår att stenen senare h a r a n - vänts i en byggnad, s a n n o l i k t som avtäekning eller bänk i en m u r ö p p n i n g . Därefter b a r den n y t t j a t s som lock på den yngre gravkista, på vilken den vid u p p t ä c k t e n låg. Nu b a r den flyttats in i tornet till Bjälbo k y r k a .
KYRKORESTAURERINGAR
I raden av gotländska k y r k o r e s t a u r e r i n g a r h a r t u r e n nu k o m m i t till Lye kyrka d ä r u n d e r s e n s o m m a r e n och hösten o m f a t t a n d e r e s t a u r e r i n g s a r b e t e n e t t e r program av arkitekt E. Fant pågått. L å n g h u s m u r a r n a h a r höjts, så att 340
A K T U E L L T
triumfbågen, tidigare överskuren av l å n g h u s e t s platta t r ä t a k , blivit frilagd.
K o n s t n ä r e r n a Erik Olsson ocli Bertil Nyström h a r gjort o m f a t t a n d e konser- veringsarbetcii. I kor och l å n g h u s fanns u n d e r en fragmentarisk s j u t t o n - h u n d r a t a l s d c k o r värdefulla m e d d t i d s m ä l i i i n g a r . I korvalvct t r o n a r cn Ma- j e s t a s Domini, och på korets sydvägg framställes en marialegend i hög- gotisk stil. Långhuset liar m å l n i n g a r från skilda tider. På nordväggen m ä r - kes något för gotländska kyrkor u n i k t , cn r e n ä s s a n s m ä l n i n g (Bröllopet i K a n a n ? ) . L å n g h u s t a k e t s s j u t t o n b u n d r a t a l s d e k o r b e s t å r av rik a k a n t u s o r n a - m e n t i k och i m i t t e n en stående Kristus. Genom r i k s a n t i k v a r i e ä m b e t e t s över- inseende b a r dessutom ett stort a n t a l medeltida r u n r i s t n i n g a r i väggarnas puts u n d e r s ö k t s och p r e p a r e r a t s .
Vid förberedelserna till cn u t v ä n d i g o m p u t s n i n g av Xederluleå k y r k a , fann man a t t exteriören frän början stått oputsad. De av vackert tonad grå- sten regelbundet m u r a d e fasaderna och de i tegel uppförda, med b l i n d e r i n g a r prydda gavelröstcna visade sig bevara det medeltida utseendet i ö v e r r a s k a n d e fullständigt skick, varför någon ny övcrputsning icke behöver u t f ö r a s . Kyr- kans y t t r e f r a m t r ä d e r n u i sin u r s p r u n g l i g a form med de modifikationer, som blivit cn följd av att m a n i senare tid huggit upp eller förstorat fönstren.
F i l m s kyrka i n o r r a Uppland h a r u n d e r s o m m a r e n r e s t a u r e r a t s efter ett förslag av a r k i t e k t e n Erik F a n t . Härvid ha b l . a. k y r k a n s senmedeltida valv- m å l n i n g a r befriats frän cn p å m å l n i n g från 1890-talet. Man liar nu större möjligheter att inplacera m å l n i n g a r n a i deras konsthistoriska s a m m a n h a n g . Konserveringsarbetet b a r utförts av k o n s e r v a t o r Sven Carlsson, Oimo.
PROFANHUS
Vid r i v n i n g a r inom k v a r t e r e t Smeden vid Asgatan i F a l u n påträffades i september cn t i m r a d bod. Det var en t r e r u m m i g förvaringsbod med låg skulle och o s y m m e t r i s k t tak. M ä r k n i n g a r på t i m r e t visade, aft den tidigare varit flyttad, och genom p a n d n i n g , d ö r r u p p t a g n i n g a r etc. natte den blivit något skadad. Den v a r t i m r a d med sneda d u b b e l k a t t o r oeh d u b b l a h ä l s n i n g a r , och tekniken p å m i n d e även i d e t a l j e r n a om Ornäsloftcts. Det mest a n m ä r k - ningsvärda var dock de små Ijusgluggarna på b a k s i d a n , vilka t i l l s a m m a n s med övriga detaljer gav byggnaden en senmedeltida prägel. I s a m r å d med Stora Kopparbergs Bergslags AB:s k u l t u r h i s t o r i s k a avdelning h a r t i m r e t tagits tillvara och l a g r a t s .
UTSTÄLLN1NGAB
•»Licium genom femtio år» kallades den retrospektiva u t s t ä l l n i n g av tcxtiliitcljén Liciums p r o d u k t i o n , med vilken r i k s a n t i k v a r i e ä m b e t e t och Sta- tens historiska m u s e u m velat betona Liciums stora i n s a t s för förnyandet av vårt lands kyrkliga textilkonst, i sin m ä n ett led i det k u l t u r m i n n e s - v å r d a n d e arbetet. Utställningen pågick u n d e r november m å n a d och omfat- tade k o m p o s i t i o n e r av Agnes Branting, f i r m a n s g r u n d a r e , och Sofia Gisbcrg, hennes främsta m e d a r b e t a r e , arbeten av Oscar Brandtbcrg, Sofia W i d é n , Agnes Brantings efterträdare som f i r m a n s ledare (1930—1951), Märta Afze- lius, Greta Olde-Holmbcrg-Mörk, Sten Kauppi m. fl.
341
