• No results found

Aktuellt http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1957_aktuellt Fornvännen 1957, s. 93-95, 204-207, 269-271, 318-321 Ingår i: samla.raa.se

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Aktuellt http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1957_aktuellt Fornvännen 1957, s. 93-95, 204-207, 269-271, 318-321 Ingår i: samla.raa.se"

Copied!
15
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Aktuellt

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1957_aktuellt

Fornvännen 1957, s. 93-95, 204-207, 269-271, 318-321

Ingår i: samla.raa.se

(2)

AKTUELLT

UR STATSVEBKSPBOPOSITIONEN 1957

Kungl. Maj :t föreslår, att vid r i k s a n t i k v a r i e ä m b e t e t s och statens historiska m u s e u m s lextilkonscrveringsateljé i n r ä t t a s cn befattning som a m a n u e n s i reglerad befordringsgång, avsedd a t t e r s ä t t a befattningen som förste kon- servcringsbiträde i Ce 14 med h a l v t i d s t j ä n s t g ö r i n g . Anslaget till vård och u n d e r h å l l av f o r n l ä m n i n g a r och b y g g n a d s m i n n e s m ä r k e n föreslås höjt från 247.000 k r o n o r till 275.000 kronor. Härvid h a r förutsatts, att det skall visa sig möjligt att inom anslagets r a m i tillbörlig mån tillgodose r e s t a u r e r i n g e n av Skånela och Lau kyrkor. Bidraget till a v l ö n i n g a r inom l a n d s a n t i k v a r i c - o r g a n i s a t i o n e n föreslås höjt frän 450.000 k r o n o r till 480.000 kronor. Medel för i n r ä t t a n d e t av en ny l a n d s a n t i k v a r i e t j a n s t i Stockholms län ha icke a n s e t t s böra b e r ä k n a s .

ANSLAG FBÄN LOTTEBIMEDELSFONDEN

Genom kungliga brev den 29 j u n i och den 14 december 1956 hava anslag från lotterimedelsfonden beviljats bl. a. följande i n s t i t u t i o n e r för nedan a n - givna ä n d a m å l : Växjö t e a t e r a k t i e b o l a g y t t e r l i g a r e 50.000 kronor som slutligt bidrag till konserverings-, r e s t a u r e r i n g s - samt om- och tillbyggnadsarbetcn pä Växjö t e a t e r ; K r i s t i a n s t a d s stad 50.000 k r o n o r som bidrag till iordning- ställande av nya lokaler för stadens m u s e u m ; Kommittén för Ö l a n d s k v a r n a r - nas bevarande ytterligare 20.000 kronor till r e p a r a t i o n av v ä d e r k v a r n a r på Öland; Östergötlands f o m m i n n e s - och museiförening y t t e r l i g a r e 30.000 k r o - nor till i s t å n d s å t t n i n g s - och konserveringsarbeten pä byggnaderna i Smeds- torps by. Norra Vi socken, Östergötland; Stiftelsen för Skottsbergska gardens i K a r l s h a m n bevarande y t t e r l i g a r e 20.000 kronor såsom slutligt bidrag till i s t å n d s ä t t n i n g av stiftelsens fastighet; Vetenskapssocieteten i Uppsala ytterligare 15.000 kronor till ombyggnad och r e p a r a t i o n av societetens byggnader i Uppsala. Mindre bidrag ha också l ä m n a t s för i s t å n d s ä t t n i n g av Valla gamla t i n g s h u s , Mo socken, V ä s t e r g ö t l a n d ; av gamla tingshuset i Ljung, Grude socken, V ä s t e r g ö t l a n d ; av cn väderkvarn i Grisbäcks by, Söderäkra socken, S m å l a n d ; av Ingeborrarpsgården, Rya socken, Skåne, samt av en korsvirkesbyggnad pä fastigheten nr 3 i k v a r t e r e t Ubbe i Ystad.

ANSLAG UB KUNGAFONDEN

Till ä n d a m å l inom k u l t u r m i n n e s v å r d e n har ur Konung Gustaf VI Adolfs

70-årsfond för svensk k u l t u r u n d e r är 1956 utgått anslag bl. a. till istånd-

(3)

sättningen av K a t t l u n d s gård i Grötlingbo socken; till trädgårdsanläggningen vid Gunnebo slott, Mölndal; till r e p a r a t i o n av Carl Larssons hem i Sund- h o r n ; till r e s t a u r e r i n g av Vetcnskapssocietelens i Uppsala b y g g n a d e r ; till konservering av 1700-talsorgeln i Leufsta b r u k s k y r k a . U p p l a n d ; till r e s t a u - rering av Hullgrenska gården i P a t a h o l m , S m å l a n d ; till flyttning och å t c r u p p f ö r a n d c av L a r s a g å r d e n , Lustorp, Köinge socken, H a l l a n d ; till utgivande av en monografi om Gustafsberg vid U d d e v a l l a ; till kartläggning in. m. av Sala gruvby samt till Nordiska museet för inventering av vissa m i n d r e h e r r g å r d a r inom Stockholms l ä n .

SKYDDSFÖBESKBIFTER

Under år 1956 hava skyddsföreskrifter j ä m l i k t lagen den 12 j u n i 1942 om skydd för k u l t u r h i s t o r i s k t märkliga byggnader u t f ä r d a t s för följande byggnader och a n l ä g g n i n g a r : b e r g s m a n s g å r d e n Gamla Stabarg i Vika socken.

D a l a r n a ; kvarteret Svanen i M a r i e s t a d ; Agegårdcn i Västra Karups socken, S k å n e ; Postgården i Grisslehamn, Väddö socken. U p p l a n d ; B o n d r u m s g a r d e n i Pågeltofta socken, S k å n e ; Hogstad Herrgård i Hogstad socken, Östergötland;

kvarteret Vaxblekaren nr 4 i E k s j ö ; k v a r t e r e t Guldsmeden nr 2 i E k s j ö ; Veckholms gamla p r ä s t g å r d . U p p l a n d ; Sövde gamla prästgård, nu i Degeberga socken, S k å n e ; Vänge prästgärd, U p p l a n d ; kvarteret Castor nr 1, Skeppsbron 24, Stockholm.

KONFEBENS RÖBANDE KYBKOBESTAUBEBINGAB

P å l a n d s a n t i k v a r i e G u n n a r S v a h n s t r ö m s initiativ ägde den 13 februari en överläggning r u m i J ö n k ö p i n g s läns m u s e u m om vissa av de problem, som ä r o förbundna med k y r k o r e s t a u r e r i n g a r . I överläggningarna deltogo t a l r i k a f ö r e t r ä d a r e för prästerskapet i länet, d ä r i b l a n d biskoparna Malme- ström och Ysander, samt r e p r e s e n t a n t e r för byggnadsstyrelsen ( b y r å d i r e k t ö r e n Sven A. S ö d e r h o l m ) , r i k s a n t i k v a r i e ä m b e t e t (förste a n t i k v a r i e n Berlil Ber- t h e l s o n ) , länels hembygdsförbund och J ö n k ö p i n g s stad. Diskussionerna rörde sig om den ökade respekten för det senare 1800-talets k y r k o r och deras inredning, avvägningen mellan a n t i k v a r i s k a , estetiska och p r a k t i s k a syn- p u n k t e r på r e s t a u r e r i n g s f r å g o r n a , vården av äldre värdefulla i n v e n t a r i e r , de skärpta kraven på å t e r h å l l s a m h e t vid friläggande och komplettering av k a l k m ä l n i n g a r , vikten av att u n d v i k a alltför stora kyrkorglar, u p p v ä r m - nings- och belysningsfrågor etc. Slutligen d e m o n s t r e r a d e k o n s e r v a t o r Sven W a h l g r e n i n v e n t a r i e r u n d e r behandling i h a n s ateljé i museet.

TILLFÄLLIG UTSTÄLLNING

I Statens h i s t o r i s k a m u s e u m pågar u n d e r tiden 15 februari till 1 april

u t s t ä l l n i n g e n »Folkungatid, konstverk från svensk höggotik» och i a n s l u t -

ning h ä r t i l l hålles en serie föreläsningar u n d e r h u v u d r u b r i k e n »F^olkunga-

tid». H u v u d p a r t e n av vad som exponeras på u t s t ä l l n i n g e n h a r i n l å n a t s

(4)

A K T U E L L T — N O T E S A N D R E V I E W S

från mellansvenska kyrkor, men även a n d r a offentliga i n s t i t u t i o n e r , d ä r - ibland tre u t a n f ö r landets gränser, ha bidragit till a t t skänka u t s t ä l l n i n g e n dess mångsidighet. Sålunda h a r k u n n a t presenteras skilda s t r ö m n i n g a r i folkungatidens kyrkliga k o n s t : prov på Västerås stifts och den nu a l l t m e r betydelsefulla bergslagsbygdens konst import från F l a n d e r n och Västtysk- land, ärkestiftets t r ä s k u l p t u r och dess återspegling av d o m b y g g n a d s h y t f a n s konst inflytelser, exempel på Sveriges i n t e r n a t i o n e l l t m ä r k l i g a bestånd av n a t t v a r d s s i l v e r från det begynnande 1300-talet och på s k r u d k a m r a r n a s t e x t i l s k a t t e r , h ä m t a d e u r k o n t i n e n t a l a , främst parisiska och n o r d i t a l i e n s k a ateljéer. De tre u t l ä n d s k a i n s t i t u t i o n e r n a ha givit u t s t ä l l n i n g e n var sin mycket speciella accent: Arkeologiska k o m m i s s i o n e n i F i n l a n d h a r beviljat inlån av det F>iksrelikvarium med broderad f r a m s t ä l l n i n g av Erik den heliges m a r t y r i u m , som t i l l h ö r Åbo d o m k y r k a ; från Kestncr-Museum i Han- nover h a r kommit det rikt o r n e r a d e kronfodral av läder som troligen t i l l - verkats i Stockholm för Birger Magnusson eller Magnus E r i k s s o n ; Stads- k y r k a n i Ludwigslust, Mecklenburg, b a r u t l å n a t en sällsynt rikt o r n e r a d , förgylld oeh ädelstensprydd kalk med patén, vilka båda cn gång tillhört svenska kyrkor och möjligen redan på 1500-talet förts u r landet.

NOTES AND REVIEWS

A Metal Plate Inscribed with Runes from Öland. Sven B. F. J a n s s o n gives first-hand i n f o r m a t i o n about l h e r u n i c inscription on t h e metal plate found in Stenåsa parish, Öland.

The Rood from Pisterna Church. Ingeborg Wilcke-Lindqvist publishes a badly inuti la I ed rood from Esterna Church in Uppland (Fig. 1) t h a t w a s p u t aside when the church w a s demolished and subsequently rebuilt about 1800. It has now been b r o u g h t to light in connection w i t h e x p l o r a t i o n s instituted for »Sveriges kyrkor» (The Churches of S w e d e n ) . It proves to be a good exponent of the influence cxerted by the French sculptors working at the Uppsala Cathédral foundry at the end of t h e 13th century and be- ginning of the 14th. It seems to have been inspired by the large Basbo rood (Fig. 2 ) , ascribed by C. B. af Ugglas to Estienne de Bonneuil.

The Christ-Child Crowning the Virgin. Aron Andersson points out some

examplcs in Swedish art of the iconographic t h e m e : The Christ-child crowning

the Virgin. This motif is found in r e p r e s e n t a t i o n s of the Virgin enthroned

on Swedish church plate of the l l t h century (Figs. 1-2) as well as on the

f r a g m e n t a r y centre piece of a retable in Hubbo Church (Fig. 3 ) . The group

in t h e retable shows t h e same composition as a t y m p a n u m in the Chapel

(5)

Den 6 april föreläste Dr Herbert Cahn, Basel, om »Die friihe Munzprägung von Knidos, 530—450 v. Chr. Ein Beitrag zur Kunstgeschichte des griechischen Ostens.» Föredraget v a r a n o r d n a t i s a m a r b e t e med Svenska n u m i s m a t i s k a föreningen.

Den 16 m a j föreläste chefen för Research L a b o r a t o r y vid British Museum Harold J. P l e n d e r l e i t h över ä m n e t »Fakes and forgeries». Föredraget v a r o r d n a t i s a m a r b e t e med r i k s a n t . ä m b . och Statens hist. m u s e u m . Efter före- draget d e m o n s t r e r a d e a n t i k v a r i e Aion Andersson en u t s t ä l l n i n g av för- falskningar u r S t o c k h o l m s m u s e e r n a .

Årsmötet hölls i Linköping den 1—2 september. Första dagen ägnades åt stadens sevärdheter. Särskilt intresse tilldrogo sig u t g r ä v n i n g a r n a i S :t Lars k y r k a . Andra dagen gjordes cn r u n d t u r i landskapet med b u s s . Därvid be- s ö k t e s : Askeby ( u t g r ä v n i n g a r av j ä r n ä l d e r s g r a v f ä l t ) , Rökstenen, Alvastra k l o s t e r r u i n , Nässja f o r n l ä m n i n g s o m r å d e (Nässja socken) och klostret och k l o s t e r k y r k a n i Vadstena.

Höstens första föredrag hölls den 28 september av professor Karl Hauck, Erlangen, som föreläste om »Bilddarstellungen der Vendelzelt». Den 15 okto- ber höll professor C . J . Becker, K ö p e n h a m n , föredrag över ä m n e t »Yngre stenålders begyndelse i Sydskandinavien». Vid middagen e l l e r föredraget l ä m n a d e advokaten Ernst Nathorst-Böös i n t r e s s a n t a g l i m t a r frän en nyligen företagen resa i B a l t i k u m med besök vid m u s e e r och u t g r ä v n i n g a r .

Den 16 november föreläste fil. lic. R u n e Norberg över ä m n e t »Nytt om Notke, Stenrat och a n d r a 1400-talsmästare». I a n s l u t n i n g h ä r t i l l t a l a d e fil. dr Olof A r r h e n i u s om m a r k e n s inflytande på förstöring av j ä r n f ö r e m å ) .

AKTUELLT

PÅGÅENDE UTGRÄVNINGAR ,

P å Helgonabacken i L u n d pågår u t g r ä v n i n g av Allhelgonaklostret, ett av

Nordens ä l d s t a kloster, stiftat senast 1089, och på sin tid b e n e d i k t i n o r d e n s

h u v u d k l o s t e r i D a n m a r k . O m f a t t a n d e g r ä v n i n g s u n d e r s ö k n i n g a r 1951—1953

ha visat, a t t klostret varit en vidsträckt anläggning med ett flertal e k o n o m i -

byggnader u t a n f ö r den egentliga kärnbebyggelsen. H u r u v i d a den s i s t n ä m n d a

varit av sedvanlig t y p med fyra längor kring en gård h a r ä n n u inte k u n n a t

klarläggas, framförallt därför a t t g r ä v n i n g a r n a på den förmodade platsen

för d e n s a m m a försvåras av ett t ä t t och värdefullt t r ä d b e s t å n d . Bottnen av

cn länga, som kan ha varit den östra vid en fyrkantig gård med k y r k a n som

länga i norr, h a r f r a m g r ä v t s 1956. Under 1957 undersökes b e g r a v n i n g s -

platsen kring k l o s t e r k y r k a n . Bland g r a v t y p e r n a d o m i n e r a h ä r stenkistor

med h u v u d n i s c h , byggda av flis av svart Komstad-kalksten, ett s t e n m a t e r i a l

som a n v ä n t s för kvadrer i den efter en b r a n d 1193 uppförda k l o s t e r k y r k a n .

(6)

A K T U E L L T

Ledare för u n d e r s ö k n i n g a r n a är a n t i k v a r i e n vid K u l t u r e n R a g n a r Blom- qvist. Som m e d a r b e t a r e ha deltagit fil. kand. Evald Gustafsson, fil. kand.

Börje Rosén, fil. dr Z. Lakociilski och fil. kand. Birgitta von Heland.

Vid r e s t a u r e r i n g av L u n d a k y r k a i S ö d e r m a n l a n d , som år 1769 ombyggdes mycket r a d i k a l t , ha u n d e r golvet i k y r k a n å t e r f u n n i t s välbevarade rester av grunden till cn 1100-talskyrka med långhus och smalt kor.

UNDERSÖKNING OCH RESTAURERING AV ÄLDRE BYGGNADER

De i F o r n v ä n n e n 1956 sid. 223 o m n ä m n d a byggnadshistoriska u n d e r s ö k - n i n g a r n a i Vadstena kloster ha givit nya synnerligen m ä r k l i g a r e s u l t a t . Man h a r k u n n a t fastslå, att Vadstena kungsgårds ståtliga palatsbyggnad i för- ä n d r a d form ingår i västra delen av den n o r r a längan inom n u n n e k l o s t r e t . Många i n t r e s s a n t a detaljer i denna byggnad ha p r e p a r e r a t s fram, såsom portar, fönster, b l i n d e r i n g a r , formtegeldclaljer och u t v ä n d i g a d e k o r a t i o n s - m å l n i n g a r .

Man h a r med ganska stor säkerhet k u n n a t påvisa rester av t r e h u s från kungsgården, nämligen förutom salbyggnaden en anläggning av blekinge- stugutyp, i n n e h å l l a n d e b l . a. ett kök, och en byggnad söder om k y r k a n s östra gavel med a r k i t e k t u r d e t a l j e r av s a m m a slag som salbyggnadens.

S y s t r a r n a s s o m m a r m a t s a l i västra längan h a r k u n n a t å t e r s t ä l l a s i u r - sprungligt skick. V i n t c r m a t s a l c n s hypocaust, vilken ä r den bäst bevarade som h i t t i l l s p å t r ä f f a t s i Sverige, skall r e k o n s t r u e r a s och k o m m e r att giva en synnerligen i n s t r u k t i v bild av en dylik anläggning.

1300- och 1400-talsmynt från Sverige, Norge, D a n m a r k , Nordtyskland och Italien ( P i s a ) ha sållats fram. Även ett alldeles u n i k t , sannolikt s k a n d i - naviskt — och troligast svenskt — 1300-talsmynt h a r p å t r ä f f a t s .

Pä Stora Södergatan 6 och 8 i Lund stå två tegelhus, som vid slutet av medeltiden uppförts som h u v u d b y g g n a d e r i cn och s a m m a gård, u n d e r 1500- talet ägd av d a n s k a riksrådet Lave Brahe och dennes svenskfödda h u s t r u Görvcl F a d e r s d o t t e r Sparre. Det ena huset h a r varit gårdens salbyggnad, det a n d r a h a r i n r y m t den egentliga bostaden. Här h a r m a n alltså det i vårt land sällsynta f ö r h å l l a n d e t a t t b å d a h u v u d b y g g n a d e r n a i en typiskt medeltida gårdsanläggning finnas i b e h å l l . Bostadshuset, efter cn ägare u n d e r 1800- talet k a l l a t »Staket», h a r nu r e s t a u r e r a t s och i n r e t t s till r e s t a u r a n g .

Iakttagelser vid r e s t a u r e r i n g e n och tidigare ha givit vid handen a t t bygg- naden, som h a r t v å v å n i n g a r över en kryssvälvd källare, v a r i t av t y p lofthod med ett system av t r a p p o r och svalgängar u t v ä n d i g t pä södra sidan.

Vardera våningen h a r haft t v å r u m , och varje r u m h a r haft ingång från svale. De i n t i m a bostadsgemaken ha legat i a n d r a våningen. Där finns husets enda eldstad, cn öppen spis, och ett privet.

Restaureringen h a r i n n e b u r i t , att byggnadens y t t r e å t e r s t ä l l t s till i h u v u d - sak u r s p r u n g l i g t skick, dock u t a n svalgångssystemet. Invändigt ha yngre väggar och inredning avlägsnats och u r s p r u n g l i g a a n o r d n i n g a r i görligaste m å n å t e r s t ä l l t s , men h ä n s y n h a r fått tagas till h u s e t s funktion som restaU-

205

(7)

A K T U E L L T

rang. Huset äges av Lunds stad, som lämnat ett frikostigt anslag för restau- reringen. Arbetet har utförts genom stadens fastighetskontor med stads- arkitekten Carl-Ossian Klingspor som arkitekt och antikvarien vid Kulturen Ragnar Blomqvist som ledare för den kulturhistoriska delen av restau- reringen.

Vid en ännu icke avslutad restaurering av nordvästra kanontornet på Slotlsbolmen i Malmö har man dels iståndsatt tornets exteriör, dels i stor utsträckning återställt dess interiör i äldre skick. Särskilt beträffande botten- väningen är resultatet av allra största intresse. Denna bestar av ett central- rum med kupolvalv, fyra kanonkasematter samt tre krutkällare, av vilka två varit helt igenmurade sedan dansktiden. Dessa källare ha nu fram- tagits och befunnits vara praktiskt taget orörda frän byggnadstiden, övre våningens tunnvälvda skyttegäng blev däremot raserad under 1800-talet, varför endast skottgluggarna och golvbeläggningen rekonstruerats och den inre skyttegängsmuren markerats. Genom den nu aktuella restaureringen, vilken bekostats av byggnadsstyrelsen och Malmö stad och även främjats genom donationer, bli de åtgärder fullbordade som ha till syfte att i möj- ligaste mån återge de historiska byggnaderna på Slottsholmen deras ur- sprungliga karaktär.

PLANERADE UTGRÄVNINGAR

Genom riksantikvarieämbetets fornminnesavdelning kommer ett stort an- tal arkeologiska undersökningar att utföras under innevarande sommar. Ut- grävningen av det stora gravfältet vid Brista i Norrsunda socken. Uppland, som påbörjades 1956, kommer 1 år att avslutas. Bland övriga större arbeten kunna nämnas undersökning av kuströsen i Själeuad socken, Ångermanland, och av fyra stora rosen i Våmb socken, Västergötland. I Skederid socken.

Uppland, skall ett gravfält med ett 40-tal fornlämningar och en fornborg undersökas. Den sistnämnda undersökningen kommer att utföras av Upp- sala Universitets Museum för Nordiska Fornsaker.

De av förste antikvarien W. Holmqvist ledda utgrävningarna pä Lillön, Ekerö socken komma under sommaren att fortsätta inom samma fornläm- ningsområde som tidigare. Därvid kommer den östra delen av terassbe- byggelsen inom Vitterhetsakademiens fastigheter Bona 4

48

och 4" att bli föremål för undersökning.

Inom Alvastra ruinområde pågå sedan början av maj planerings- och

markvårdsarbeten under riksantikvarieämbetets ledning och med vapen-

fria värnpliktiga som arbetskraft. Dessutom kommer den tidigare påbör-

jade utgrävningen av norra korsgången att fullföljas under ledning av

amanuensen Ingrid Swartllng.

(8)

N O T E S A N D B E V I E W S

PLANERADE INVENTERINGAR

F o r n m i n n e s a u d d n i n g e n s arbeten i s a m b a n d med sjöregleringar k o m m a u n d e r 1957 h u v u d s a k l i g e n a t t förläggas till Äseleälvens, samt Urne och Skelleftc älvars v a t t e n s y s t e m , d ä r o m f a t t a n d e k u l t u r h i s t o r i s k a i n v e n t e r i n g a r skola u t f ö r a s och ett stort a n t a l s t e n å l d e r s b o p l a t s e r u t g r ä v a s .

F o r n m i n n e s i n u e n t e r i n g e n u n d e r s o m m a r e n 1957 k o m m e r a t t omfatta n o r r a delen av Örebro län, mellersta delen av norra S ö d e r m a n l a n d , v ä s t r a Hälsing- land samt av Västerbottens län Skellefteå s t a d s - och l a n d s f ö r s a m l i n g samt Bureå socken.

NOTES AND REVIEWS

La Téne Graues from Skällebräcka in B o h u s l ä n . Andreas Oldeburg publishes a find discovered in the early 1930's at Skällebräcka in Ytterby p a r i s h in Bohuslän. It consisted of two u r n c r e m a t i o n pits containing potsherds, some flint splinters, a few bits of resin tightening and cremated bones. The pot- sherds belonged to t w o vessels, w h i c h after r e s t o r a t i o n were found to belong to t h e La Téne III period. The s m a l l e r vessel w i t h a b r o w n l s h grey, r a t h e r rough surface is in t h e form of a large cup w i t h lug and ls 12 cm in height (Fig. 1 ) . The o t h e r vessel (Fig. 2) w i t h a d a r k b r o w n , smooth surface on the u p p e r part but a rugged lower p a r t , is very m u c h larger, being 28 cm in height. It has a much widened belly and a vaulted lid w i t h r i m on t h e u n d e r - s i d e ; it p r o b a b l y originally had t w o lugs. Round t h e one surviving lug is an incised o r n a m e n t a t i o n , an irregular square-shaped figure (Fig. 3 ) . Grave-fields belonging to t h e La Téne III civilization occur in a broad belt in Central Sweden from t h e west coast to t h e Baltic Sea and also on t h e Islands of Öland and Gotland. In t h e west of Sweden the pottery from these grave-fields is sometimes d i s t i n c t i v e ; t h i s is probably an indication of c u l t u r a l intercourse w i t h East Germany and P o l a n d via J u t l a n d . However, vessels w i t h lids (as in Fig. 2) and a rugged lower p a r t as in our specimen may indicate the survival of indigenous t r a d i t i o n s from t h e Bronze Age.

An Influence of Cistercian Architecture in a Västergötland P a r i s h Church and its Röle for Age Definition. Leif H. Nilsson points out t h a t the small p a r i s h church of S u n t a k has a t r a n s v e r s a l b a r r e l v a u l t över its choir. It obtained this vault, he shows, t h r o u g h influences from t h e t w o medieval m o n a s t e r i e s of t h e Cistercian Order, Alvastra and V ä r n h e m , w h i c h a r e built u p w i t h t h i s type of v a u l t in t h e lateral aisles. W h e n going from one to the other of these m o n a s t e r i e s the m o n k s passed d o s e by Suntak.

At the end of t h e 12th century, between 1170 and 1180, t h e stone b u i l d i n g s

207

(9)

den viktigaste ur dateringssynpunkt bildar slutligen ett antal kammar av- skilda typer, vikingatida och medeltida.

Var Jarlshofsfolket begravt sina döda är tillsvidare obekant. När denna plats blivit funnen och utgrävd kan det definitiva slutkapitlet om denna kolonis historia bli skriven.

Hamiltons arbete har här endast flyktigt kunnat beröras. De djupa per- spektiv, det öppnar, har måhända likväl i någon mån framgått av det anförda.

Olika folkgrupper ha under årtusenden suttit på denna plats, som nu kallas Jarlshof, men naturen har stakat deras livsbanor i samma riktning. Nordisk arkeologisk forskning har i hög grad anledning att vara tacksam för den berömvärda arbetsprestation i fält och studerkammare, som här utförts och givit så betydande bidrag till vår kännedom om vardagslivet i Nordens vikingatid, även om studieobjektet i föreliggande fall förknippar sig med ett självtaget gästspel på annans mark.

Mårten Stenberger

AKTUELLT

NYA FÖRSLAG TILL RESTAURERING AV UPPSALA DOMKYRKA I sitt yttrande över restaureringssakkunnigas betänkande rörande restau- rering av Uppsala domkyrka hade riksantikvarieämbetet förklarat sig icke kunna förorda något av de framlagda rcstaurcringsförslagen. Sedermera uppdrog riksantikvarien åt arkitekten Bengt Bomarc att utarbeta nya skiss- förslag efter vissa angivna principer. Romares förslag i fyra alternativ in- kom för någon tid sedan till riksantikvarieämbetet och överlämnades den 31 augusti till ecklesiastikministern. •— Även arkitekterna Peter Celsing och Sigurd Lewcrentz, vilka biträdde de restaureringssakkunniga i arkitektoniska frågor, hava utarbetat ett nytt förslag. Detta förslag, vilket av författarna ingivits till Kungl. Byggnadsstyrelsen, överlämnades till Konungen den 30 cugusti. Bägge förslagen torde i sinom tid komma att granskas av veder- börande myndigheter.

BESTAUBERINGAR AV KYRKOR

Söndagen den 26 maj 1957 åtcrinvigdes Skånela kgrka i Vppland efter en

restaurering, som — med vissa avbrott — pågått sedan nyåret 1953. Restau-

reringen planlades ursprungligen av arkitekten Erik Fant. FZfter dennes

bortgång övertogs ledningen för arbetet av arkitekt Rolf Bergh. Pä grund

av det starkt förfallna tillstånd i vilket kyrkan vid 1950-talets ingång befann

(10)

A K T U E L L T

sig måste r e s t a u r e r i n g e n bli synnerligen genomgripande. Här skall endast er- i n r a s om att k y r k a n s k a l k m å l n i n g a r från början av 1400-talet f r a m t a g i t s .

Det var icke möjligt för den folkfattiga församlingen (cirka 400 i n v å n a r e ) att ensam svara för de ansenliga k o s t n a d e r som r e s t a u r e r i n g e n drog. Bidrag ha därför t i l l s k j u t i t s från m å n g a olika häll. Sålunda ha av statsmedel u t - gått 70.000 kronor, som ställts till förfogande genom r i k s a n t i k v a r i e ä m b e t e t . En privat stiftelse h a r d o n e r a t 35.000 till k a l k m å l n i n g a r n a s vetenskapliga t i l l v a r a t a g a n d e . En stiftskollekt h a r inbringat n ä r m a r e 10.000 kronor, en ti ädgärdsfest vid Bosersberg ungefär lika mycket. Slutligen h a r av olika fonder samt av enskilda personer b e t y d a n d e belopp skänkts för ä n d a m å l e t . Meit naturligt h a r emellertid församlingen själv dragit det tyngsta l a s s e t : dess bidrag belöper sig pä icke m i n d r e än 250.000 kronor. S l u t s u m m a n för r e s t a u r e r i n g har uppgått till cirka 385.000 kronor.

Vid y t t r e r e s t a u r e r i n g av Vårfrukyrkan i Enköping h a r ett flertal i n t r e s - santa hyggnadsdetaljer b l o t t a t s . Sålunda h a r på sydfasaden den ä l d s t a , s m a l a och höga portalen frilagts, liksom ett 5 m över m a r k befintligt r o - m a n s k t fönster av små d i m e n s i o n e r och ett u n d e r gotisk tid upptaget fönster av ej m i n d r e än 4,5 m bredd i fasadlivet. Grunden till södra k o r s a r m e n s absid h a r grävts fram.

KONSERVERING AV TEXTILIER

Ängsö k y r k a i V ä s t m a n l a n d äger två märkliga medeltida m ä s s h a k a r . Den ena — av italiensk 1400-talsbrokad med en broderad bård med figurer på u p p s i d a n , utgången från pärlstickaren Alberts verkstad — h a r nyligen kon- serverats — för a n d r a gängen på m i n d r e än trettio är. Detta ger en e r i n r a n om nödvändigheten av att a n o r d n i n g a r n a för förvaring av k y r k o r n a s textila d y r g r i p a r och vården av dem ägnas större intresse, än vad som h i t t i l l s på m å n g a håll skett. Oersättliga k u l t u r e l l a värden löpa i a n n a t fall risk a t t fördärvas.

DONATION

Av överstelöjtnant P. 11. Enger h a r v i t t e r h e t s a k a d e m i e n m o t t a g i t ett belopp av 10.000 kronor a t t a n v ä n d a s som bidrag till i s t å n d s ä t t n i n g av den g a m l a skansen på H ö r n i n g s n ä s l u n d e l i Mörkö socken, S ö d e r m a n l a n d . I varje fall sedan början av 1600-talet ha s k a n s a r funnits vid det s m a l a sundet mellan Mörkön och H ö r n i n g s n ä s l a n d e t till skydd för den viktigaste farleden mot Södertälje. S k a n s a r n a ha vid upprepade tillfällen byggts ut och f ö r b ä t t r a t s , dä krig h o t a d e . Så sent som u n d e r första världskriget anlades h ä r en befäst- ning.

270

(11)

BYSK NUMISMATIKER PÄ BESÖK I SVEBIGE

Chefen för m y n t k a b i n e t t e t vid r>cmitaget i Leningrad, professor Alexei Bykov, besökte Sverige u n d e r några veckor i slutet av m a j oeh början av j u n i på i n b j u d a n av Kungl. Myntkabinettet och Svenska n u m i s m a t i s k a för- eningen. Han v a r bl. a. i Lund, d ä r han konfererade med fil. kand. fru Ulla S. Linder Welin om de svenska fynden av kufiska m y n t . I m y n t k a b i n e t t e t gick han igenom s a m l i n g a r n a av orientaliska m y n t . Fredagen den 14 j u n i kl. 16.00 talade han i statens historiska m u s e u m s h ö r s a l över ämnet »Unter- suchungen der Kufischen Miinzen in Bussland und U.d.S.S.B.»

PEBSONNOTISER

Till l a n d s a n t i k v a r i e i Jönköpings län h a r från den 1 m a j 1957 u t n ä m n t s filosofie licentiaten Allan Nilson.

Till m u s e i l e k t o r vid r i k s a n t i k v a r i e ä m b e t e t och statens h i s t o r i s k a m u s e u m h a r från den 1 m a j 1957 u t s e t t s docenten Dagmar Selling.

Till intendent vid Göteborgs arkeologiska m u s e u m h a r från den 1 oktober 1957 u t s e t t s filosofie licentiaten Lili Kaelas.

NOTES AND REVIEWS

Did S a i n t Helena of Sköude euer exist? G u n n a r Lindc's paper dealing

w i t h the earliest Skövde and Saint Elin, are discussed by Adolf Schiick in

bis a r t i d e . The city ot Skövde was, d u r i n g the Middle Ages, a famous place

of pilgrimage, ever since the eelebratcd St. Elin, or Helena, w a s buried in its

church. Her cult w a s promoted by Bishop Brynolf of Skara, w h o , about the

end of the 13th century wrote t h e "officium", which embodies the legend

about her. Here Brynolf states t h a t Helena w a s canonized about 1164, and

Ihat pilgrimages to her grave took place even prior to t h a t . He also relätes

t h a t the high-horn and w e a l t h y widow, Helena, w a s m u r d e r e d and subse-

quently buried in a church in Skövde which she had built, in the neigh-

bourhood of which lay a sacred well t h a t was named after her. Helena is

said to have lived at a t i m e when Sweden was going t h r o u g h h e a t h e n

reaction, so it would probably have been at the end of t h e l l t h c e n t u r y .

A crucifix now in t h e N a t i o n a l Museum in Copenhagen m e n t i o n s t h a t it

w a s owned by Gunhild, w h o is called Helena, and who w a s the d a u g h t e r

of King Sven Estridsson of D e n m a r k (cl. 1074). To t h i s it should be added

Ihat a cult of one St. Helena had existed in Tisvilde in Denmark, t h a t w a s

cclcbrated on the same day as t h a t in Skövde. In both cases there were

(12)

AKTUELLT

FBÄN VITTERHETSAKADEMIEN

Till a r b e t a n d e l e d a m ö t e r av h i s t o r i s k - a n t i k v a r i s k a klassen utsagos den 29 a u g u s t i 1957 professorerna Holger Arbman och Sven Kjöllerström, Lund, och den 5 november filosofie doktorn Karl Asplund, Stockholm.

TILLFÄLLIGA UTSTÄLLNINGAR

I Statens h i s t o r i s k a m u s e u m pågår u n d e r vintern en u t s t ä l l n i n g av ett urval bland det rika f y n d m a t e r i a l c t från Alvastra kloster. U t g r ä v n i n g a r n a , vilka påbörjades 1921 av dr Otto F r ö d i n , k o m m a att med 1957 å r s under- sökning b e t r a k t a s som avslutade. Ännu finnas visserligen m u r a r dolda u n d e r jorden men oåtkomliga på grund av m o d e r n a ekonomibyggnader. F r a m t a g n a och konserverade ä r o k l a u s u l e n , a b b o t s h u s e t samt två byggnader öster om delta, möjligen gäststuga och s j u k h u s . — Under den gångna hösten h a r 1 e n t r é r u m m e t till s a l a r n a för tillfälliga u t s t ä l l n i n g a r u n d e r r u b r i k e n »Forn- tidsliv» u t s t ä l l t s ett 50-tal teckningar, utförda av elever vid klass IV i Hedvig Eleonora folkskola och u t g ö r a n d e resultatet av ett experiment med film- förevisning, som studioavdelningen gjorde den 3 oktober. — »Veckans före- mål» ä r ett a r r a n g e m a n g , som tidigare förekommit i museet och som nu å t e r u p p t a g i t s . I en monter, som vanligtvis är placerad i e n t r c h a l l e n , u t s t ä l l s något eller nägra föremål, antingen n y f u n n a eller utvalda ur museets m a - gasin.

FÖKELÄSNINGAB M. M.

B i k s a n t i k v a r i e ä m b e t e t s och Statens h i s t o r i s k a m u s e u m s o r d i n a r i e före- l ä s n i n g a r ha u n d e r hösten o m f a t t a t två serier med sex resp. sju föreläs- n i n g a r i varje. Måndagsscrien, a n o r d n a d i s a m a r b e t e med Gärdets kursverk- samhet, h a r b e h a n d l a t ä m n e t »Ärkestiftets kyrkor» och torsdagsserien, a n - o r d n a d i s a m a r b e t e med K u r s v e r k s a m h e t e n vid Stockholms Högskola, »Om forna tiders tidsfördriv». — Professor Z. Bajewski, d i r e k t ö r för Arkeologiska museet i W a r z a w a , som besökt Sverige för studier i museal u t s t ä l l n i n g s t c k - nik, h a r på i n b j u d a n av B i k s a n t i k v a r i e ä m b c t e t och Statens h i s t o r i s k a m u - seum h å l l i t föredrag i V i t t e r h e t s a k a d e m i e n s h ö r s a l över ä m n e t : »Probleme der Arcbäologie Polens. Besiedlung von Biskupin in der Hallstattzcit.» •—

B i k s a n t i k v a r i e ä m b c t e t och Statens h i s t o r i s k a m u s e u m ha i n b j u d i t professor H. Moora, chef för arkeologiska avdelningen vid Vetenskapsakademiens His- toriska i n s t i t u t i Tallin att besöka Stockholm, och i s a m b a n d med besöket h a r han hållit två föredrag i V i t t e r h e t s a k a d e m i e n s h ö r s a l : »Die wichtigsten

318

(13)

Ergebnisse der Burgbergforschung im Ostbaltikum» (15/11) och »Zur Her- kunft der baltischen Stamme» (19/11). — Musikhistoriska Museets Vänner ha innevarande höst förlagt fem konserter till Statens historiska museums barockhall. — Dessutom har under visningstid varannan söndag i oktober och november spelats pä den i barockhallen uppställda Schörlin-orgeln från Hycklinge kyrka i Östergötland.

FILMNING FöB TELEVISION

I Statens historiska museum ha två televisionsprogram inspelats, de första avsnitten av chefredaktör Gustaf Näsströms kulturhistoriska rapsodi

»Liv och leverne i gamla Sverige», som omfatta stenålder—bronsålder resp.

järnålder fram till vikingatid. De framfördes 18/10 och 21/11. Ett tredje avsnitt, som behandlar vikingatiden, kommer att inspelas i slutet av novem- ber och är avsett att visas i TV 27/12 1957.

INVENTEBINGAB

Biksantikvarieämbetets fornminnesavdelning har under år 1957 utfört fornminnesinventeringar för den ekonomiska kartan inom Västerbottens, Gävleborgs, Örebro och Södermanlands län. De inventerade områdena, vilkas areal uppgår till ca 114 kvmil, utgöras av Skellefteå stad och landsförsamling saml Bureå socken i Västerbotten, västligaste delen av Hälsingland i Gävle- borgs län, nordligaste delen av nordvästra Västmanland i Örebro län samt norra delen av mellersta Södermanland i Södermanlands län. Inventeringen av Hälsinglands fornlämningar har härmed slutförts. Bcsultatet har blivit anmärkningsvärt rikt.

GRÄVNINGAR OCH FYND

Vid de fortsatta undersökningarna inom boplatsomrädet pä Lillön, Ekerö socken, Uppland, har under den gångna sommaren ytterligare cn större hus- grund undersökts. De konstruktiva detaljer, som framkommit, utgöras bl. a.

av stolphål, stenrader och dränagerännor. Bland de talrika fynden märkas en förgylld fibula med rovfägdhuvud från cn tidig del av folkvandrings- tiden, ett iriskt, emaljerat bronsbeslag, ett med knutflätningsornamentlk dekorerat förgyllt beslag till ett svärdsfäste och delar av en slipad glasbägarc.

— Genom Biksantikvarieämbetets fornminnesavdelning ha ett flertal grav-

undersökningar utförts under 1957 års grävningssäsong. Sålunda undersöktes

tre av planeringsarbeten berörda fornlämningar i Klinta by. Köping socken,

Öland. Fornlämningarna utgjordes av cn hög och tvä stensättningar. Ett av

rösena innehöll cn vikingatida dubbelgrav, där de döda bränts i en båt

tillsammans med en stor mängd bruks- och prydnadsföremål. Undersök-

ningen utfördes under ledning av amanuensen K. G. Petersson. — Vid Pers-

berg V i Våmb socken, Skövde stad, ha fyra rosen, ett stort och tre mindre,

undersökts och borttagits för att möjliggöra en utvidgning av ett kalkbrott.

(14)

A K T U E L L T

De tre mindre rösena gåvo daterande fynd från äldre romersk järnålder.

I det stora roset, i trakten kallat »Säterör», anträffades tre enklare föremål av brons från bronsålderns slut. Undersökningen utfördes under ledning av- fil. kand. Ulla Silvén. — I Salem socken, Södermanland, ha fornlämningar i samband med omläggningen av riksväg 1 undersökts och borttagits på två platser, dels 700 m S om Salems kyrka en mindre stensättning innehållande en brandgrav från bronsålderns slut, dels N om Salems kyrka tre högar och två stensättningar med rika fynd från vikingatiden. Salemsundersökningarna leddes av antikvarien H, Thålin. —• Intill riksväg 13 vid Järvsla i Valbo socken, Gästrikland, ha sammanlagt femton skelettgravar och tre brand- gravar undersökts. I en del av gravarna gjordes rika fynd av vapen och smycken frän sen vikingatid. Dessa undersökningar leddes av fil. lic.

E. Baudou. — Ett antal fornlämningar i Själeuad socken, Ångermanland, ha undersökts och restaurerats. Fem karakteristiska norrländska kuströsen ut- valdes för undersökningen. Tre av dessa voro ovala och innehöllo en mans- lång hällkista. En av hällkistorna var delad i ett större och ett mindre rum.

I det mindre rummet påträffades brända ben. Arbetena bekostades av Själe- vads hembygdsförening genom ett anslag från fonden Seth M. Kcmpes minne.

Dessa undersökningar leddes av fil. lic. E. Baudou. — I samband med forn- minnesinventeringen i Västerbotten ha tre stensättningar undersökts på ett nyupptäckt gravfält vid Harrsjön i Bureå socken, Västerbotten. Stensätt- ningarna, vilka till sitt utseende mer överensstämde med mellansvenska typer än med norrlandska, innehöllo endast brända ben. Undersökningen ut- fördes av antikvarien II. Thålin. — Genom landsantikvarien i Visby ha ett flertal fornlämningar på Gotland undersökts, bland dem ett väldigt röse på Hommunds i Hörsne socken, av fynden att döma härrörande från äldre bronsåldern och delvis täckande cn stenåldersboplats; en av kalkstenshällar täckt, i kanten av ett gravfält intill Fala kgrka nedgrävd skeppssättning, innehållande ett skelett och föremål från övergången mellan brons- och järnålder; ett medelstort bronsäldersröse vid p-user i Fröjel socken med ett flertal sekundära gravläggningar, bl. a. med fynd från gränsen mellan medel- tid och vikingatid.

KONSEBVEBING AV BUINEB

I Visby ha tack vare frikostiga donationer av bankir Tage Cervin om- fattande konserveringsarbeten kunnat utföras på S:ta Karins, S :t Görans och S:t Hans kyrkoruiner. Vidare har den medeltida galgen norr om staden samt ett viktigt parti av stadsmuren, den s. k. sjömuren mellan Kruttornet oeh Donners plats, konserverats.

BESTAUBEBING OCH UNDEBSÖKNING AV KYRKOR

En restaurering av Växjö domkyrka förberedes. I samband härmed har putsen avlägsnats både utvändigt och invändigt och grävningar ha påbörjats.

Ett fragment av en gravsten från tidig medeltid har härvid anträffats liksom

spår av 1600-talsmålningar i det gamla konsistorierummet. — På Gärdslösa

320

(15)

märkliga m e d e l t i d s k y r k a pä Öland h a r y t t e r p u t s c n avlägsnats, varigenom värdefulla u p p l y s n i n g a r om k y r k a n s b y g g n a d s h i s t o r i a v u n n i t s . F r a g m e n t äv- en rik s e n r o m a n s k portal i n o r r a k o r s a r m e n liksom av ett gotiskt m a s v e r k s - fönster i korets ö s t m u r ha frilagts och torde k u n n a k o m p l e t t e r a s och åter- s t ä l l a s . — Vid r e s t a u r e r i n g av Boglösa k y r k a i Uppland h a t v å s a k r a m e n t - skåp frilagts i koret, ett i östväggen n o r r om a l t a r e t och ett i sydväggen.

I b å d a s a k r a m e n t s k å p e n k v a r s t å delar av t r ä i n r e d n i n g e n . På b ä n k k v a r t e r e n ha u r s p r u n g l i g a färger från 1700-talets m i t t b l o t t a t s . — Vid r e s t a u r e r i n g av Danmark» k y r k a i Uppland h a r pä sydfasaden överdelen till ett höggotiskt fönster med rik profilering frilagts, på både syd- och nordfasaden ha m ä r k e n påträffats efter p o r t a l e r och i västgaveln h a r ett helt bevarat r u n d f ö n s t e r b l o t t a t s med dageröppning i fyrpassform.

BESTAUREBING OCH UNDEBSÖKNING AV PBOFANA BYGGNADER

På Örebro slott ha u n d e r a u g u s t i och september de tjocka putslager som sedan 1820-talet täckt de inre borggårdsfasadcrna a v l ä g s n a t s . I s a m b a n d h ä r m e d verkställdes en p r e l i m i n ä r byggnadshistorisk u n d e r s ö k n i n g , som visade, a t t slottets byggnadshistoria är betydligt m e r a komplicerad än m a n hittills t r o t t . Mellan Magnus Erikssons och Karl IX :s tid ha förekommit flera om- och tillbyggnader. Bland m e r a iögonenfallande u p p t ä c k t e r kan n ä m n a s ett p a r i g e n m u r a d e spetsbågiga f ö n s t e r ö p p n i n g a r av cn t y p som ä r känd t. ex. från den n y u p p t ä c k t a kungsgården i Vadstena s a m t s p å r av r e n ä s s a n s s l o l t e t s b o r g g ä r d s u t s m y c k n i n g . — F r e d r i k s b e r g s herrgårdshyggning vid O s k a r s h a m n invigdes efter avslutad r e s t a u r e r i n g den 30 september för sitt ä n d a m å l som k u l t u r r e s e r v a t och r e p r e s e n t a t i o n s l o k a l . Byggnaden, som uppfördes i början av 1780-talet av P . Cederbaum, äger i sin festvåning en synnerligen rik svit av v ä g g m å l n i n g a r av huvudsakligen pompejansk a r t och av mycket hög kvalitet. De ha konserverats av k o n s e r v a t o r S. W a h l g r e n . B c s t a u r e r i n g s a r b e t e t h a r letts av l a n d s a n t i k v a r i e n M. Hofrén, Kalmar.

NOTES AND REVIEWS

77ie I n n e r Decoration in Tidersrum Church. B. Cnattingius reports on a

research test of walls and ccilings in the wooden church in T i d e r s r u m , in

Östergötland, d a t i n g p r e s u m a b l y from a r o u n d 1300, w h i c h h a s yieldcd

nolable results. In the ceiling a rich Gothic p a i n t i n g bas been exposed, con-

sisting of circles w i t h figures in trefoils or c o n t i n u o u s compositions alter-

nating wilh geometrical or plant h o r d e r s . Both these and the figures t b e m -

selves r e m i n d one strongly of t h e paintings in D ä d e s j ö ; b u t the figure

d r a w i n g is more Gothic, and m a y be compared w i t h Björsäter in Östergöt-

References

Related documents

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1947_reg Fornvännen 1947. Ingår

87 George Hay, The Architecture of Scottish Post-Reformation Churches.. Vitterhets Historie

De skriv- tecken, vilka pläga förekomma på de kinesiska mynten, äro nämligen icke flera än att man även utan kännedom om språket, snart lär sig känna igen dem, och har man

varieämbetet. Den svenska kulturminnesvården och därmed samman- hängande företeelser behandlas därefter i två uppsatser, "Kulturminnes- vård genom tre sekler" av docent

(avbildad även i Fataburen 1923, sid. Med rätta säger förf., att den har långt färre motiv än Revsundslisten och att ett av dem är statt i upplösning. behandlats, komma vi till

Fljnar Munksgaards forlag, K0benhavn (1956). Det av Erling Albrectsen 1954 utgivna första bandet i serien »Fynske Jernaldergrave, förromcrsk jernalder», har nu följts av en andra

George Hay har i sitt arbete om skotsk kyrkoarkitektur efter reforma- tionen för första gången på allvar ställt frågan om innebörden av denna skotska särart och för första

i allmänhet utan någon kontrollundersökning frän de stil- och fram- för allt tidsbestämningar, som pä senare är lancerats i norsk litteratur (t. det i vissa avseenden här och