JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet
Hedersmotiv som försvårande omständighet
Seles Bitar
Examensarbete med praktik i straffrätt, 30 hp Examinator: Anna Kaldal
Stockholm, Vårterminen 2014
Abstract
This paper concerns honour related violence and oppression [cit. HRV] and its impact on the Swedish criminal justice system. The purpose of this paper is therefore to look at the needs of Swedish legislation in the area. More specifically the questions addressed are, if HRV should be regulated by law and if so, how it can or should be regulated. The problem in this area is based on the complexity that underlies the violence. Without an understanding as to why the violence occurs, crimes are prosecuted without a motive as an aggravating circumstance. A new regulation of honour crimes in the Swedish penal code would encounter this and honour crimes committed with a motive would be treated as an aggravating circumstance.
For better understanding of such a motive to HRV, the underlying risk factors that lead to crimes of honour are studied through the explanatory models of culture, religion, patriarchy, and psychology. This paper shows that what characterises all explanatory models is that each one alone can explain why HRV takes place. This in itself is a problem since it indicates that honour related crimes cannot be explained from only one perspective.
Through studying Swedish case law in the area, it is shown that the court take little to no account to the motive of the crime, nonetheless to the crime as an honour related crime. According to the Swedish Penal Code chapter 29 § 1 subparagraph 2, the court should consider the motive of a crime as an aggravating circumstance. However, there is room for divergent views on which penal value different offenses should be considered to have. The legislature's intention has been that the court, in its evaluation of the penal value, should take into account both the general understanding of the law and also the principles developed by case law. As mentioned, the problem here is the absence of consistent case law. Therefor the legislature’s intention in this specific paragraph does not have the right impact on honour related crimes.
Thus the motive behind HRV should be regulated specifically in the Swedish penal code as an aggravating circumstance in chapter 29 § 2.
Förord
Jag vill tillägna detta arbete till alla flickor, pojkar, kvinnor och män som fallit offer för hedersrelaterat våld och förtryck och samtidigt fallit offer för rättens misslyckande att beakta hedern som motiv. Förhoppningsvis blir detta arbete en liten knuff i rätt riktning.
Jag är för evigt tacksam till min underbara familj, mina föräldrar och två syskon, ni är mina stjärnor i livet.
Jag älskar er.
Seles Bitar Stockholm, den 9 juni 2014
Förkortningar
Brottsbalk (1962:700) Brottsförebyggande rådet Kommittédirektiv
Föräldrabalk (1949:381) Förenta Nationerna Honour based violence Högsta domstolen Hovrätt
Honour related violence Juridisk Tidskrift Nytt Juridisk Arkiv Proposition
Riksdagens skrivelse Rättegångsbalk (1942:740) Svensk författningssamling Statens offentliga utredning Tingsrätt
BrB BRÅ Dir.
FB FN HBV HD HovR HRV JT NJA Prop.
Rskr.
RB SFS SOU TR
1 INLEDNING 6
1.1INTRODUKTION 6
1.2SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING 7
1.3AVGRÄNSNING 8
1.4METOD OCH MATERIAL 9
1.5DISPOSITION 11
2 HEDERN SOM EN SAMHÄLLSNORM 12
2.1DEFINITION OCH TERMINOLOGI 12
2.2HEDERSIDEOLOGI 15
2.3KULTURKONFLIKTER 16
2.4RELIGION 19
2.5PATRIARKATET 19
2.6PSYKOLOGI 22
3 HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK 24
3.1HEDERSRELATERAT VÅLD I RELATION TILL MÄNS VÅLD MOT KVINNOR 24
3.2VARFÖR BROTTEN SKER 27
4 SVENSK RÄTT 29
4.1FÖRUNDERSÖKNING 29
4.2MATERIELL STRAFFRÄTT 29
4.2.1BROTT 29
4.2.1.1OTILLÅTEN GÄRNING 30
4.2.1.2PERSONLIGT ANSVAR 32
4.2.2PÅFÖLJDSBESTÄMNING 33
4.2.2.1STRAFFVÄRDE 34
4.2.2.2HATBROTT BRB29. KAP 2§ P.7 37
4.2.2.3PÅFÖLJDSVAL 38
4.3.3.4STRAFFMÄTNING 39
4.3RÄTTSAVGÖRANDEN 39
4.3.1SVEA HOVRÄTT, DOM 2001-04-09, MÅL NR B715-01 40 4.3.2SVEA HOVRÄTT, DOM 2002-05-31, MÅL NR B4651-02 41
4.3.3GÖTA HOVRÄTT, DOM 2011-07-05, MÅL NR B1338-11 43 4.3.4HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH BLEKINGE, DOM 2013-05-07,
MÅL NR B334-13 46
4.3.5SVEA HOVRÄTT, DOM 2013-10-16, MÅL NR B905-13 48
5 ANALYS 50
5.1BÖR STRAFFRÄTTEN ANPASSAS EFTER HEDERSKONTEXTEN? 50
5.2RESULTAT OCH SLUTSATS 55
5.3HUR BÖR STRAFFRÄTTEN ANPASSAS EFTER HEDERSKONTEXTEN? 55 5.4HEDERSBROTT SOM NYTT MOTIVBROTT I BRB29:2 57
5.5RESULTAT OCH SLUTSATS 57
6 SAMMANFATTANDE DISKUSSION 59
7 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 62
1 Inledning
1.1 Introduktion
Den stora debatten kring heder bröt främst ut på sent 1990-tal efter Pela Atroshis och Fadime Sahindals död. Den norska socialantropologen Unni Wikan kallar Fadime Sahindal för en av vår tids martyrer som upplyste oss om vårt samhälles största folkhälsoproblem.1 Debatten får ett nytt liv varje gång vi förlorar en samhällsmedborgare på grund av heder, men den avtar ganska snabbt och är något vi tyvärr glömmer bort mellan morden. Uppmärksamheten på problematiken har satts i ett vi och dem-perspektiv kring skuld. Frågor som upplysts har varit vems fel det är och vem som ska utpekas som bov, är de andras våld deras eget fel eller är det vårt fel som majoritetssamhälle att vi inte förstår våldet? Men vad är egentligen heder? En liten fråga med alldeles för många svar.
Problematiken är världsomfattande. Hedersrelaterat våld och förtryck utgör brott mot de mänskliga rättigheterna. Enligt en resolution i FNs generalförsamling år 2001 uppmanas medlemsstaterna att:
“That crimes against women committed in the name of honour are human right issues and that States have an obligation to exercise due diligence to prevent, investigate and punish the perpetrators of such crimes.”2
Då medlemsstaterna är skyldiga att respektera folkrättens regler gäller detta även den ovan refererade. Länderna är därför skyldiga att i nationell lagstiftning omsätta dessa åtaganden. Med ett i Sverige fungerande rättssystem som förverkligar lagarna, gäller i detta hänseende att klargöra att hedersrelaterade handlingar förbjuds. Idag är inte detta uttryckligen reglerat i
1 Wikan, Unni, En fråga om heder, Ordfront förlag, Stockholm, 2005, s. 57 [cit. Wikan, En fråga om heder].
2 Förenta Nationernas resolution A/RES/55/66 3:107, 1 januari 2001; Jmf Förenta Nationernas resolution A/RES/57/179 3:102, 30 januari 2003; Förenta Nationernas resolution A/RES/59/165, 10 februari 2005.
lag. Tydligast syns behovet av detta i det stora mörkertalet av sådan brottslighet. I media uppmärksammas främst de grövsta formerna av hedersrelaterade brott, nämligen hedersmorden.3 Det är däremot endast i ett fåtal fall som våldet och förtrycket eskalerar till ett i straffrättslig mening begånget mord enligt brottsbalk (1962:700) 3 kap. 1 § [cit. BrB] eller dråp enligt BrB 3 kap. 2 §. I en nationell studie gjord av Länsstyrelsen i Södermanlands län uppskattades ett tämligen omfattande mörkertal av hedersrelaterat våld och förtryck och att det med all säkerhet finns ett stort dolt behov av stöd och insatser.4
1.2 Syfte och frågeställning
Som titeln på denna uppsats demonstrerar, berör detta arbete frågan; beaktas hedersrelaterat våld och förtryck i det straffrättsliga systemet? Syftet med denna uppsats är därför att titta på lagstiftningsbehovet på området och redogöra för om hedersrelaterat våld och förtryck bör regleras i lag samt hur det i så fall bör regleras. Problemet på området bygger på den komplexitet som ligger bakom detta våld. Utan en förståelse för våldet bedöms brotten utan ett motiv och utan straffskärpning. En ny reglering av hedersbrott i gällande rätt skulle motverka detta och brott som begås med ett hedersmotiv skulle behandlas som en försvårande omständighet. Frågorna som behandlas för att uppnå syftet är därför:
• Bör straffrätten anpassas efter hederskontexten?
• Hur bör straffrätten anpassas efter hederskontexten?
Anledningen till att just detta ämne valts ligger främst i att det idag är en aktuell fråga. Visserligen har heder som sådan behandlats i stor omfattning, dock är juridisk forskning på området idag knapphändig. Att just beröra hedersmotivet genom förslag på lagändring har inte behandlats tidigare. Enligt min mening är anledningen till detta inte brist på relevans, utan snarare brist på kunskap.
3 Se Engström, Aftonbladet 2002-01-22; jmf Eriksson, Dagens Nyheter 2004-01-16.
4 Länsstyrelsen i Södermanlands Län, Rapport Nr 2004:4, Frigörelse på egna villkor, 2004, [cit. Länsstyrelsen i Södermanlands Län];
1.3 Avgränsning
Som kort redovisats i introduktionen är detta ett världsomfattande problem som sträcker sig längre än min frågeställning. Hedersproblematiken återfinns därför inte endast inom juridiken. Emellertid är detta en framställning i straffrätt som begränsats till att uteslutande belysa brottmål. Hederskontextens påverkan på påföljdsbedömningen belyser det hedersrelaterade problemets omfattning i svensk rätt. Detta synes främst i dess påverkan på gradindelningen, straffvärde, påföljd och straffmätning. Ytterligare har arbetet avgränsats genom att hedersbrottet främst beskrivs utifrån ett motiv med en jämförelse med konstruktionen av hatbrottet i BrB 29 kap. 2 § 7 p., för att studera om paralleller kan dras mellan motiven till dessa brott. Även hedersbrotten sträcker sig längre än min framställning då även andra brottsbalksbrott än just mord begås med ett hedersmotiv. Hedersmorden belyses dock närmare för att framföra domstolens beaktande av hedersmotivet.
När det gäller den materiella straffrätten har endast de delar som är väsentliga för arbetets syfte beaktats. Brottsbalkens olika delar avgränsas på så sätt att endast väsentliga delar för hedersbrott som försvårande omständighet belyses.
Ordvalen kring heder har i arbetet främst varit hon och kvinnor. Av praktiska skäl har jag valt att inte alltid uttryckligen nämna män (han) och homo- och bisexuella samt transpersoner. Med hon avses dock praktiskt taget alltid även denna grupp som utsatta av det hedersrelaterade våldet och förtrycket. I denna framställning skall användandet av ordet familj likställas med ordet släkt.
Familjen i en hederskontext består inte endast av föräldrar och barn, utan går längre än så. Släkten betraktas därför som en och samma familj. I den juridiska litteraturen talas främst om gärningsman och medgärningsmän. För att underlätta för läsaren och uppnå en balans mellan offer och tilltalad, har just denna terminologi valts. Emellertid skall inte uteslutas att även kvinnor kan vara gärningsmän i hedersärenden.
1.4 Metod och material
Att tala om en vedertagen juridisk metod inför detta arbeta skulle vara missvisande. För att beröra en juridisk frågeställning krävs ofta flera olika metoder, anpassade efter just det aktuella problemet. Desamma gäller även denna framställning. 5
För att uppnå syftet har de rättsdogmatiska och empiriska metoderna använts genom att dra paralleller mellan den straffrättsliga generella regleringen i teorin med den straffrättsliga regleringen i praktiken. För att göra detta undersöks hur hedersbrott idag beaktas i svensk rätt ur ett motivhänseende. För att förstå motivet till hedersbrotten studeras bakomliggande riskfaktorer och processer som leder fram till hedersrelaterade brott, genom att förklaringsmodellerna kultur, religion, patriarkat, samt psykologi närmare berörs som bakgrund. Att beröra hedersmotivet genom förslag på lagändring är visserligen en rättspolitisk fråga, men är i just detta fall nödvändigt då det inte finns någon särskild brottskod för hedersrelaterad brottslighet. På så sätt införs ett förslag för att tillgodose det faktum att ett brott är hedersrelaterat. De bakomliggande orsakerna till våldet har i framställningen presenterats genom att använda det transcendenta komparativa perspektivet och på så sätt jämföra rätten med hederskulturen ur ett moraliskt och psykologiskt synsätt.6
Hierarkin i den allmänt accepterade rättskälleläran rör lagstiftning, förarbete, rättspraxis och doktrin. Då heder inte uttryckligen finns reglerad i svensk rätt har inte rangordningen i rättskälleläran kunnat följas och annat material har därför även använts.7 För att uppnå uppsatsens syfte och frågeställning har i första hand lagar, förarbeten och juridisk doktrin om den grundläggande straffrättsliga regleringen i svensk rätt använts. Detta gäller främst BrB uppbyggnad samt påföljdsbedömningen. I andra hand har olika myndighetsarbeten och handböcker använts för att definiera heder ur ett straffrättsligt förhållningssätt för att sedan genom icke allmänt accepterade
5 Korling, Fredric, Zamboni, Mauro, Juridisk metodlära, Studentlitteratur, Lund, 2013, s. 17.
[cit. Korling, Zamboni].
6 Asp, Petter, Nuotio, Kimmo, Konsten att rättsvetenskapa, Iustus förslag, Uppsala, 2004, s. 47 ff. [cit. Asp, Kuotio].
7 Bernitz, Ulf, Finna rätt, Norstedts Juridik, Stockholm, 2012, s. 32 f. [cit. Bernitz].
rättskällor beskriva den grundläggande bakgrunden till våldet. Detta har främst varit litteratur, artiklar och tidskrifter om hedersvåldet.8
För att kunna besvara den rättspolitiska frågan kring hur hedersmotivet bör regleras i svensk rätt har främst domstolarnas bedömning i fem rättsfall belysts ingående. Urskillningsmetoden som användes för att välja just dessa fem fall var att de ur hederskontextuellt och även juridiskt hänseende var oerhört likartade. Från relationen mellan offer och gärningsman till det faktiska brottet, fanns så likartade variabler att hedersmotivet till brotten borde ha behandlats på likartat sätt. Fallen belyser därför domstolarnas avsaknad av enhetlig rättspraxis på området. Hederskontexten av ett brott berördes främst i underinstansernas domar, och det var därför viktigt att inte endast beröra avgöranden från överinstanserna, utan att även titta på underinstansers avgöranden i dessa mål.
Framställningen är uppdelad i två delar, en deskriptiv del som föregår en analytisk del. Genom materialet har bakgrunden redovisats i den deskriptiva delen och ger en inblick i ämnet heder och juridikens straffrättsliga uppbyggnad. Frågeställningarna har i den analytiska delen besvarats och kommenterats med en slutsats och ett slutligt resultat. Utgångspunkten är hela tiden den deskriptiva delen, men det är i analysen som den juridiska problematiken belyses.
Genom min praktikplats på Stockholms tingsrätt i samband med mitt uppsatsskrivande, har största delen av materialet erhållits genom lån från tingsrättens interna bibliotek. Vid praktikens slutskede lånades böckerna från Stadsbiblioteket, Stockholms universitetsbibliotek samt biblioteket för socialt arbete. De psykologiska artiklarna har innehafts av mig sedan jag läste specialkursen Rättspsykologi under höstterminen 2013. Rättsfallen i arbetet har erhållits genom en fritextsökning på Infotorg. Då begreppet heder inte finns kodat i svensk rätt, finns det inte heller i domstolarnas söksystem. Detta har föranlett att använda brottsoffrens respektive namn vid sökningen om de
8 Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, Norstedts Juridik, Stockholm, 2007, s.
36 ff. [cit. Sandgren].
massmedialt uppmärksammade morden. Jag blev uppmärksammad på resterande rättsfall genom ett seminarium lett av Astrid Schlytter för chefer och yrkesverksamma inom Polismyndigheten och övriga rättsväsendet.9
1.5 Disposition
I kapitel ett ges en övergripande bakgrund till hedersproblematiken. Här belyses även bakgrunden till ämnesvalet med syfte, frågeställningar och andra överväganden som berört arbetet. De tre kommande avsnitten berör den deskriptiva delen. I det andra avsnittet berörs heder som en samhällsnorm genom att den definieras ur ett straffrättsligt perspektiv och genom förklaringsmodellerna kultur, religion, patriarkat och psykologi. Den omfattande bakgrunden ger läsaren en förståelse kring problematikens omfattning. Det kommande avsnittet berör hedersrelaterat våld i relation till kategorin mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Detta görs för att ge en förståelse kring varför ämnet bör belysas i svensk rätt samt varför ett särskiljande är av betydelse. I avsnitt fyra ges en presentation över det svenska straffrättsliga systemet från handling till påföljd. I samma avsnitt ges en närmare beskrivning av fem rättsfall som på något sätt berört hederskontexten av handlagen. Detta upplyser läsaren om domstolens avsaknad av enhetlig rättspraxis på området, ur avseendet hur hedern beaktas. Varje rättsfall avslutas med en kommentar kring om och hur domstolarna berört hedersmotivet.
Avsnitt fem är den analytiska delen av uppsatsen. Där analyseras frågeställningarna för att sedan diskuteras och besvaras. Avsnittet är uppdelat i två delar för vardera frågeställning. Arbetet avslutas med ett diskussionsavsnitt.
9 Schlytter, Astrid, Hedersmord – kännetecken, seminarium om hedersrelaterat våld och förtryck genom Origo i Stockholms län, ett resurscentrum för hedersrelaterat våld och förtryck, 2014-03-13, Polishuset, Kungsholmen.
2 Hedern som en samhällsnorm
2.1 Definition och terminologi
Definitionen av begreppet heder i en ordbok är bland annat anseende, aktning, förtjänst, erkännande, ära, beröm, stolthet, vördnad och respekt. Gemensamt för alla dessa begrepp är att de är positivt laddade.10 Vad som krävs för att uppnå den respekt som ordet symboliserar varierar beroende på samhällsstruktur. I samhällen med hedersnormer ger handlingar som upprättar och återställer hedern en social ställning och rang i den egna gruppen, även om dessa handlingar är kriminaliserade i gällande rätt. Denna framställning behandlar just denna heder. Med hedern i behåll bevaras det goda anseendet ur ett moraliskt perspektiv. En del forskare menar att för kvinnan i denna situation handlar det främst om hennes pålitlighet i ett sexuellt avseende, medan andra utpekar frågan om makt och manlig dominans genom auktoritet från fadern eller familjens överhuvud som bakgrundsorsak till problemet. Det handlar då om det patriarkala samhället med fokus på manlig auktoritet över kvinnan. Det centrala i användandet av hedersvåld är då att kontrollera kvinnan och behålla det patriarkala samhället. Det finns även andra forskare som pekar på att problemet inte har en enda bakomliggande orsak utan att det handlar om en kombination av olika faktorer.11
Vad som är viktigt att minnas är även att vi människor reagerar olika på en och samma situation. Det går därför inte att påstå att alla människor med samma kulturella bakgrund beter sig på samma sätt. Likväl gäller detta hedersrelaterat våld och förtryck. Brott i en hederskontext går ut på utövandet av makt. I detta fall talar man inte om makt utifrån ett demokratiskt samhällsperspektiv med staten i fokus, utan om makt med familjen i fokus. När man lever i ett system med en utgångspunkt att utöva sådan makt över sina medmänniskor måste man
10 SAOB; Åklagarmyndigheten, Hedersrelaterat våld, Handbok, Utvecklingscentrum, Göteborg, 2006, s. 6, [cit. Åklagarmyndigheten]; Schlytter, Astrid, Rätten att själv få välja, Studentlitteratur, Lund, 2004, s. 24, [cit. Schlytter].
11 Länsstyrelsen i Södermanlands Län i not 4 a.a., s. 3ff.; Åklagarmyndigheten, i not 10 a.a., s.
13ff.; Baker, Nancy, Gregware, Peter, Cassidy, Margery, Family killing fields: Honor rationales in the murder of women, Violence against women, 5:164, Sage Publications, New Mexico, 1999, s. 165 ff., [cit. Baker, Gregware, Cassidy].
agera såsom systemet vill, i annat fall kan det bli en ”bugg” i systemet som måste åtgärdas. Valmöjligheten att inte följa systemet existerar därför sällan för enskilda personer i dessa kulturer.12
Begreppet heder i den bemärkelse som behandlas i detta arbete används i många olika sammanhang och har därför ingen enhetlig definition eller bakomliggande orsak.13 Varje myndighet, forskare och opinionsbildare har nämligen sin egen specifika definition. Visserligen påminner dessa definitioner om varandra men tittar man noggrant märker man att terminologin skiljer sig åt. Trots denna oenighet är dessa aktörer eniga om en sak, nämligen att det finns personer vars vardag styrs av begränsningar utifrån hedersrelaterade värderingar.14 Det faktum att det saknas en gemensam och allmänt accepterad definition av hedersrelaterat våld och förtryck kvarstår.15 Det alla definitioner har gemensamt är att det hedersbegrepp som ligger till grund för hedersrelaterat våld och förtryck bygger på kontroll av kvinnans sexualitet och kyskhet.16 Eftersom alla människor är födda av en kvinna, behöver män kontrollera kvinnors sexualitet. Heder i denna mening är ett absolut begrepp;
något en man och familjen har eller inte har. Kvinnan i sig har ingen heder, utan det är hennes handlingar som avgör mannens heder. Mannens handlingar kan inte reflektera hedern. Kvinnans oskuld är mannens bevis på hennes existens för honom. På sätt och vis är då inte hennes kropp riktigt hennes.17
12 Wikan, Unni, i not 1 a.a., s. 67 ff.; Grutzky, Eduardo, Jarl-Åberg, Cecilia, Kock, Stefan, Från tvångsäktenskap till balkongmord: ingång till hederskulturen, ALMAeuropa, Stockholm, 2008, s. 18 [cit. Grutzky, Jarl-Åberg, Kock]; Schlytter, i not 10 a.a., s. 12 ff.
13 Wikan, Unni, Om heder, Bokförlaget Diablos AB, Göteborg, 2009, s. 9 [cit. Wikan, Om heder]; Welchman, Lynn, Hossain, Sara, Honour – crimes, paradigms and violence against women, Zed Books, London & New York, 2005, s. 4ff., [cit. Welchman, Hossain].
14 Regeringens skrivelse 2007/08:39, Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer, Stockholm, 2007, s 13 [cit.
Regeringens skrivelse 2007/08:39]; Brottsförebyggande rådet, rapport 2010:18, Mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer, Stockholm, 2010, s. 27 ff., [cit. Brå, rapport 2010:18].
15 Länsstyrelsen i Västmanlands Län, Förtryck och våld i hederns namn, 2006, s. 7, [cit.
Länsstyrelsen i Västmanlands Län]; Åklagarmyndigheten, i not 10 a.st.
16 Welchman, Hossain i not 13 a.a., s. Xi ff., Amnesty International, Hedersmord, s. 4, [cit.
Amnesty International].
17 Jänterä-Jardeborg, Singer, Schlytter, Familj, Religion, Rätt, Iustus förlag, Uppsala. 2010, s.
64 ff., [cit. Jänterä-Jardeborg, Singer, Schlytter]; Wikan, Unni, i not 1 a.a., s. 70; Kalmar tingsrätt, dom 2006-03-14, mål nr B 4146-05, s. 27 f.
I Regeringens definition av hedersrelaterat våld och förtryck definieras kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet som starkt knuten till kollektivet.18 Visserligen bygger hederskulturen på kollektivet, dock blir detta en för snäv definition då fysiskt och psykiskt våld och förtryck i syfte att bevara, reparera och återupprätta familjens heder även kan ske utanför kollektivet. Den brottsliga gärningen behöver därför inte alltid ha skett kollektivt eller haft en kollektiv koppling, utan motivet och strävan är då istället kollektivt. Ett fiktivt exempel på detta kan vara om en fader mördar sin dotter på grund av att hedern blivit befläckad. Mordet sker utan att fadern diskuterar det med kollektivet, dock begår han brottet just för att kollektivet inte ska smutskasta hans familj. Regeringen använder även ordet anseende istället för heder för att beskriva oskuld och kyskhet i en hederskontext.19 Ordet heder må vara positivt förankrat i våra ordböcker men har idag fått fotfäste kring problemet i vårt samhälle. Heder har idag även blivit ett internationellt begrepp för detta våld och förtryck genom det engelska begreppet honour related violence [HRV] 20 eller honour based violence [HBV]21. Att endast använda sig av ordet anseende kan rubba själva betydelsen då återupprättelse av heder inte i alla fall nödvändigtvis är detsamma som anseende. Åklagarmyndighetens definition av hedersrelaterat våld och förtryck, från 2006, lyder:
”Hedersrelaterat våld är brott riktade mot någon - ofta en släkting – som, enligt gärningsmannens och övriga släktens eller gruppens uppfattning, riskerar att vanära eller har vanärat gärningsmannens, släktens eller gruppens heder, i syfte att förhindra att hedern skadas eller förloras alternativt för att reparera eller återställa den skadade eller förlorade hedern.”22
I straffrättsligt hänseende omfattar denna definition mer. Terminologin som används för att faktiskt precisera hedersrelaterat våld som ett brott är något
18 Regeringens skrivelse 2007/08:39, i not 14 a.a., s. 12.
19 Ibid.
20 Driss, Mohammed, Abbas, Tahir, Honour, Violence, Women and Islam, Routledge, London, 2010, s. 183 [cit. Mohammed, Tahir].
21 Wikan, i not 13 a.a., s. 62.
22 Åklagarmyndigheten, i not 10 a.st.
som andra myndigheter inte behövt ta hänsyn till. Vad som kan läsas ur denna definition är att hedersbrottet omfattar att bevara, reparera och återupprätta hedern. Vidare förstås att inte endast kvinnor, utan även män utsätts för våldet då Åklagarmyndigheten använder sig av ordet någon istället för att faktiskt skriva ut ordet kvinnor. Dessa män är oftast homo- och bisexuella samt transpersoner. Hedersförtryck utövas även över de män i familjen och gruppen som faktiskt måste straffa sina systrar och kusiner, själva tvingas till giftermål mot sin vilja eller har flickvänner som lever under hedersrelaterat våld och förtryck. I det sistnämnda exemplet riskerar pojkvännerna att själva utsättas för våldet av flickvännens familj.23 Både offer och gärningsman kan vara vem som helst samt bestå av en eller flera personer. Rikspolisstyrelsen och Kriminalvården, i sitt pågående projekt om hedersrelaterat våld, utgår från Åklagarmyndighetens definition.24 Då detta är en straffrättslig framställning har Åklagarmyndighetens definition använts även här då den idag kommer närmast till en straffrättslig definition.
2.2 Hedersideologi
Pernilla Ouis25 talar om en hedersideologi, istället för en hederskultur. Detta ger en bättre förståelse för hur stort problemet faktiskt är. Det är även lättare att förstå att alla som invandrar till Sverige från ett gruppbaserat samhälle inte tänker på samma sätt. En ideologi är en åsikt kring hur världen ska se ut och hur vi ska bete oss i den världen. Det går inte att tvinga en person med en viss politisk uppfattning att ändra uppfattning. På samma sätt går det inte att tvinga en person med hedersideologiska åsikter att sluta utöva kontroll över sin
23 Göta hovrätt, dom 2006-06-26, mål nr B 1339-06; Göta hovrätt, dom 2011-07-05, mål nr B 1338-11, s. 9 f.
24Kriminalvårdens projekt Nr: 2013:268, Hedersrelaterat våld, [cit. Kriminalvården, 2013:268]; Rikspolisstyrelsen, Kunskapscentrum, Hedersnormer och hedersrelaterat våld, Stockholm 2009, s. 8 [cit. Rikspolisstyrelsen].
25 Pernilla Ouis är lektor och forskare vid Internationell Migration och Etniska Relationer vid Malmö Högskola. Under 2006 var hon på uppdrag av Rädda Barnen Sverige, forskningsledare för ett projekt om sexuellt våld mot tonårsflickor. Projektet Gender-Based Sexual Violence Against Teenage Girls in the Middle East, syftade till att göra en situationsanalys kring hedersrelaterat våld i tre länder i Mellan Östern. I rapportens slutskede ansåg Rädda Barnen att delar av analysen inte överensstämde med Rädda Barnens värdegrund. Rädda Barnen strök de delar från rapporten där Ouis använde sig av begreppen culture, traditions, communities och societies. De menade att den skapade ett vi och dom-tänkande som kunde uppfattas som generaliserande och polariserande.
kvinnas sexualitet och kyskhet, då det är hela grundtanken bakom ideologin.26 Ouis talar även om bieffekter till hedersideologin som innefattar kontroll över homo- och bisexuella samt transpersoners sexuella läggning. Som nämnts ovan omfattar bieffekterna även kontroll över att männen i familjen och gruppen faktiskt kontrollerar sina systrar och kusiner. Med andra ord är bieffekterna stora.27
Begreppet hedersideologi markerar därför att inte alla människor med samma kulturella bakgrund nödvändigtvis tänker likadant. Utan det är en ideologi som vissa har. Det är därför missvisande att använda sig av ordet kultur, då det omfattar alla människor från den kulturen.
Visserligen omfattar begreppet hedersideologi det tankesätt dessa människor har, dock har begreppet hederskultur fått fotfäste i vårt samhälle, precis som begreppet heder. Att då istället uttrycka att en del grupper och familjer från den kulturen lever efter en hederskontext är lättare att förstå än att tala om begreppet hedersideologi på rak arm. Begreppet hederskultur har därför använts i detta arbete, dock syftas det endast till en del grupper som lever efter en hederskontext. På så vis blir hederskulturen, i den meningen, en synonym till begreppet hedersideologi.
2.3 Kulturkonflikter
Sociologiska förklaringar till hederskulturen och orsaken till brottslighet hos kulturella minoriteter ligger bortom den enskilda individen som begått brottet.
Kulturkonfliktteorin rör just konflikter mellan olika kulturer som en starkt bidragande orsak till brott. Utgångspunkten ligger i att immigranter från olika världsdelar hamnar i samma land och tvingas leva i ett annat samhälle. Dessa grupper av människor har olika normer och värderingar som de tar med sig från sina ursprungsländer och lever därför egentligen under andra
26 Jänterä-Jardeborg, Singer, Schlytter, i not 17 a.st.
27 Save the Children Sweden, Gender-Based Sexual Violence Against Teenage Girls in the Middle East, Libanon, 2007, s. 20 ff, [cit. Save the Children].
omständigheter, vilka påverkar deras kulturella koder.28 Ett brott uppkommer då genom att en person med en annan kulturell kod bryter mot det nya samhällets kulturella kod. Brott begås just på grund av att den immigrerade gruppens kulturella kod tillämpas på en annan grupps kulturella kod.
Hedersrelaterat våld och förtryck i syfte att skydda sin familjs heder på det sätt som nämnt ovan, bryter därför mot det nya samhällets kulturella kod. Om dessa handlingar är kodifierade i lagen kan en sådan normkonflikt mellan kulturella koder leda till att individen blir åtalad för brott.29
Exempel på en kulturell kod i hederskulturen är kyskhetsnormen.
Med detta menas kvinnans sexuella återhållsamhet innan hon ingår äktenskap.
För att kunna förstå varför något så privat som en individs sexuella relationer kan vara en viktig fråga i en familj måste den gruppbaserade samhällsordningen förklaras.30 I moderna västerländska samhällen och då även Sverige, lever vi i ett individbaserat samhälle.31 Med det menas att både individen och samhället har större utrymme än vad själva familjen har. Här är varje individs identitet unik. Hedersbegreppet i ett individbaserat samhälle är något personligt och positivt förankrat. I ett gruppbaserat och kollektivistiskt samhälle intar individen en helt annan roll. Här har familjen en avgörande betydelse medan samhället och främst individen innehar sekundära roller. I gruppen bygger individen på vad man ärvt från sina föräldrar och resten av
28 Wikan, i not 1 a.a., s. 92; Länsstyrelsen Östergötland, Om våld i hederns namn, Linköping, 2010, s. 11, [cit. Länsstyrelsen Östergötland]; Lunds tingsrätt, dom 2013-01-29, mål nr B 2126-12, s. 26
29 Rupa, Reddy, Gender, Culture and the Law: Approaches to ’Honour Crimes’ in the UK, Springer Sience and Business Media, London, 2008, s. 309 ff., [cit. Rupa]; Sedem, Mina, Rädsla för förlust av liv och heder, Stockholms Universitet, Stockholm, 2012 s. 32 ff., [cit.
Sedem]; Sarnecki, Jerzy, Introduktion till kriminologi, Studentlitteratur AB, Lund, 2009, s. 213 ff., [cit. Sarnecki]; Granhag, Per Anders, Christianson, Sven Å, Handbok i rättspsykologi, Liber AB, Stockholm, 2008, s. 67ff., 475, [cit. Granhag, Christianson]; Lunds tingsrätt, dom 2013-01-29, mål nr B 2126-12, s. 26 f.
släkten. På så sätt baseras den egna identiteten på förhållandet till platsen och släkten. Individen ses således som underordnad gruppen. Då det är gruppens heder som befläckas och inte individens, måste gruppen ta det yttersta ansvaret för att bevara hedern i släkten. Detta är även anledningen till att värderingarna i dessa samhällen skiljer sig åt.
Både individualistiska och kollektiva samhällen genomsyras av olika normer.
Individen beter sig som andra gör och följer då även normen utan att vara medveten om det, vilket även gäller här i Sverige. Med andra ord finns dessa normativa inflytanden över oss alla utan att vi reflekterar kring dem då ett snedsteg inte skulle leda till konsekvenser som hedersvåld eller mord såsom vid åsidosättandet av en hedersnorm. Om detta sätts i relation till kyskhetsnormen, följs den fortfarande i det gruppbaserade samhället då individen inte vågar gå emot normen där, medan det individbaserade samhället gått ifrån detta.32
Det begås många typer av brott som inte endast kan förklaras som konsekvenserna av en krock mellan olika kulturella koder. Forskning visar även att vid ett kulturbyte hamnar de immigrerade föräldrarna i ett tillstånd där de inte vet hur de ska uppfostra sina barn.33 Det har här att göra med den situation immigranterna befinner sig i, i det nya landet, i relation till de kulturer de kommer ifrån. Sarnecki kallar denna situation för sekundär kulturkonflikt.
Detta innebär att föräldrarna reagerar negativt till det västerländska levnadssättet och utvecklar kulturnormer som står i konflikt till majoritetsbefolkningens kulturnormer.34 Å andra sidan fann Sedem att en sådan situation visserligen kan bidra till att trappa upp kulturella faktorer och våld men att det inte kan utgöra den enda orsaken till våldet.35
30 Diagram ur Åklagarmyndigheten, i not 10 a.a., s. 14 ff.
31 Länsstyrelsen i Södermanlands Län, i not 4 a.a., s. 3f.; Wikan, Unni, i not 1 a.a., s. 63 ff.
32 Wikan, Unni, i not 1 a.a., s. 92 f.; Rupa, i not 29 a.st.; Sedem, i not 29 a.a., s. 17 ff.; Leung, Angela. & Cohen, Dov, Within- and between culture variation: Individual differences and the cultural Logics of honor, face and dignity cultures, Journal of Personality and Social Psychology, 2011, passim, [cit. Leung, Cohen]
33 Grutzky, Jarl-Åberg, Kock, i not 12 a.a., s. 23 ff.
34 Sarnecki, i not 29 a.st.
35 Sedem, i not 29 a.a., s. 34 f.
2.4 Religion
Hedersrelaterat våld och förtryck sker i bland annat muslimska länder i Mellanöstern. Emellertid är den allmänt felaktiga förståelsen att hedersrelaterat våld och förtryck endast förekommer mot muslimska kvinnor och endast begås av muslimska män. Hedersrelaterat våld och förtryck stöds inte uttryckligen i Koranen. Inte heller är heder och hedersvåldet ett specifikt fenomen för islam.
Våldet sträcker sig längre än de muslimska samhällena samt begås även av icke-muslimer. 36
Kenneth Ritzén menar att orsakerna bakom hedern och förtryckets existens inte är kopplat till religion eller kultur. Han menar att det däremot bottnar i en kombination av flera strukturella och individuella orsaker. Exempelvis menar Ritzén att det i alla religioner finns en debatt om hur man ska se på sexualitet.
Detta är därför inte något karakteristisk för islam, som ofta förknippas med hedersrelaterat våld och förtryck. Författaren menar att genom att söka förklaring i religion och kultur kring en familjs handlande påverkar situationen negativt. Denna generalisering kring familjer med annan etniskt bakgrund än svensk, bidrar istället till att familjerna inte lyckas acceptera det nya samhället.
Förakt och rädsla kring en religion minskar istället förståelsen för människors olika kulturella identiteter. Om hedersrelaterat våld och förtryck istället ses som ett socialt problem blir likheterna till annat familjevåld större. På så vis minskar motsättningarna kring frågor om heder och kön. Våldet i dessa familjer måste därför förklaras utifrån andra förklaringsmodeller än endast religion för att få bättre förståelse. 37
2.5 Patriarkatet
Att döda sitt eget kött och blod är för de flesta människor något helt obegripligt, oavsett vilken kultur det är fråga om. I just detta sammanhang ses det som en hederlig handling i syfte att få tillbaka det goda anseendet efter att någon i familjen har befläckat hedern. Att en enda människas handling kan
36 Mohammed, Tahir, i not 20 a.a., s. 3 ff.; Jmf Hovrätten över Skåne och Blekinge, dom 2013- 05-07, mål nr B 334-13.
37 Hansson, Merike, Perspektiv på manlighet och heder, Gothia förlag, Stockholm, 2010, s.
112 ff., [cit. Hansson].
befläcka en hel familjs goda anseende beror på att dessa grupper utgår från starkt patriarkala värderingar.38
”Jag mördade inte henne, utan hjälpte henne att begå självmord och att utföra dödsstraffet som hon dömde sig själv till. Jag gjorde det för att med hennes blod tvätta familjens heder som blivit befläckad på grund av henne och som svar på viljan i samhället som inte skulle förskona mig om jag inte gjorde det…
Samhället lärde oss från barndomen att blod är den enda lösningen för att tvätta hedern.” 39
Citatet handlar om en kvinna som blivit utsatt för sexuella övergrepp och därför ansågs ha förkastat familjens heder. Brodern till flickan tog hennes liv.
Vid sexuella övergrepp mot en kvinna är det i första hand kvinnan som är ansvarig. Lyckas hon inte försvara sig anses hon ha provocerat fram handlingen och därför befläckat familjens heder.40 Broderns utsaga förstås som att han tvingats till sitt handlande, både av den egna familjen men även av samhället. En sådan patriarkal familj har en könsmaktfördelning som måste förklaras närmare. Fadern i familjen befinner sig alltid på toppen och är familjens överhuvud samt företrädare, därefter kommer resterande män i släkten. Familjen innefattar därmed en hel släkt och inte endast föräldrar och barn. Det synes därför tydligt att männen har en mer framträdande roll än kvinnorna. Längst ner i hierarkin finner man flickorna, vilket även avspeglas i deras uppfostran, där deras bröder ges fler rättigheter och större frihet än dem.
Manlig dominans råder därför i dessa släkter, vilket även är uttryckt i samhället med en ojämlik fördelning av juridiska och samhälleliga resurser. I slutändan vinner dessa förhållningssätt politisk makt och ger acceptans för kvinnoförtryck och vidmakthållande av hedersnormer.41
38 Belfrage, Henrik, Patriark – Bedömning av risk för patriarkat våld med heder som motiv, Forsknings- och kompetenscentrum vid Rättspsykiatriska regionkliniken, Sundsvall, 2005 [cit.
Belfrage].
39 Egen översättning: Feldner, Yotam, ”Honor” Murders - why perps get off easy, Middle east quarterly, 2000, passim. [cit. Feldner].
40 Mahmoudi, Said, Om hedersmord, Juridisk Tidskrift, 2002-03, s. 244 [cit. Mahmoudi].
41 Länsstyrelsen i Västmanlands Län, i not 15 a.a. s. 7 f.; Sedem, i not 29 a.a. s. 18 ff.;
Hasan, Manar, The politics of honor: patriarchy, the state and the murder of women in the name of family honor, Journal of Israeli History: Politics, Society, Culture, Tel Aviv, 2010, s. 3
Det stora ansvaret vilar därför på dessa patriarkala samhällen och inte på den enstaka patriarkala familjen. Om ett handlingssätt rättfärdigas och även förväntas av samhället, kommer inte den trenden att brytas. Hedern är visserligen värdet av en person i hans egna ögon, men även i samhällets ögon.
Hedern måste repareras genom att betalas av andra. En person som tar sin heder i anspråk men inte betalar, har i själva verket ingen heder. Person måste därför reparera den befläckade hedern genom sina döttrar och systrar. Denna reparation är vad vi idag kallar för hedersrelaterat våld och förtryck. Detta är särskilt viktigt i patriarkala samhällen som ofta har ursprung i, i stort sett, laglösa samhällen. Med en svag stat som är oförmögen att skydda individer eller straffa de skyldiga blir individen tvungen att ta lagen i egna händer och ge tillbaka när deras heder sätts på spel. Viljan att just ge tillbaka på detta sätt är svårt att förstå i västvärlden. Det dem vanligtvis inte vet är att både positivt och negativt samspel går hand i hand i hederskulturen. Samspelet förstås i detta sammanhang som viljan att ge tillbaka både det bra som det dåliga. I slutändan baseras det patriarkala samhället på att bygga upp sitt rykte genom samspelet.
Viljan att på kort sikt vara irrationell genom att reparera hedern, kan vara fördelaktigt och i slutändan rationellt på lång sikt genom upprättelse av hedern.42
Det patriarkala våldet utövas nästan alltid av en man som har en relation till en kvinna. Den som utför det hedersrelaterade våldet och förtrycket behöver dock inte ha en relation till offret. Gärningsmannen kan vara en man eller kvinna samt en man eller kvinna som offer då även män och homo- och bisexuella samt transpersoner faller offer för hedersförtryck. Visserligen fördömer det demokratiska samhället i stort våldet, men majoriteten av personer kring gärningsmannen stöttar handlingen.43
ff.,[cit. Hasan]; Ijzerman, Hans, Cohen, Dov, Grounding cultural syndromes: Body comportment and values in honor and dignity cultures. European Journal of Social Psychology, Illinois, 2010, passim, [cit. Ijzerman].
42 Rupa, i not 29 a.a., s. 310; Leung, Cohen, i not 32 a.st.
43 Rikspolisstyrelsen, i not 24 a.a., s. 19.
2.6 Psykologi
I den psykologiska förklaringsmodellen till hederskulturen finns olika teorier som förklarar bakomliggande riskfaktorer och processer som leder fram till hedersrelaterade konflikter. En av dessa är den så kallade Parent-Offspring Conflict i Parental Investment-teorin. Konflikten mellan föräldrar och barn handlar, oavsett kultur, om föräldrarnas kontrollbehov av avkomman för att föra vidare sitt genetiska arv. I just hederskulturen kan detta handla om föräldrarnas vilja att välja sin dotters sexuella partner. När dottern går emot föräldrarnas vilja skapas det konflikter som i en sådan kultur kan leda till förtryck, våld och, i extrema fall, även mord eller dråp.44 Detta kontrollbehov finns med oss rent biologiskt, att vilja föra vidare generna på bästa möjliga sätt.
Även i västvärlden vill föräldrar gärna vara involverade i sitt barns val av partner. Däremot har kulturen här blivit mer individualiserad och självständig, vilket har gjort att västvärlden börjat frångå detta. Genom att bli myndig blir individen rent juridiskt mer självständig och kan bestämma över sig själv.
Denna teori leder dock till konflikt mellan förälder och barn, vilket bottnar i ett kontrollbehov i människans natur.45
Starkast syns konflikten just mellan immigrerade föräldrar, med bakgrund i ett samhälle med hedersnormer, och deras döttrar. I det nya samhället är det vanligt att kontrollbehovet eskalerar och föräldrarna blir mer konservativa än vad de var innan de immigrerade till västvärlden. Detta är en följd av flytten till ett nytt land med ett nytt synsätt på samhället utan att integreras i det. Medan samhället i ursprungslandet försöker att utveckla en mer jämställd kultur, blir de gamla normerna mer påtagliga och intressanta för den emigrerade familjen.
Hedersmordet på Fadime Sahindal berodde inte endast på det faktum att hon hade en pojkvän, utan sista droppen för familjen var när Fadime offentligt gick ut och talade om sin situation. I familjens mått var detta en förlorad kontroll över sin dotter. Kontrollen är just det avgörande för att hedersrelaterat våld och förtryck eskalerar. Med förlorad kontroll fick omgivningen insyn i familjens
44 Trivers, Robert, Parental investment and sexuall selection. Chicago, 1972, s.136 ff., [cit.
Trivers, Parental investment].
45 Trivers, Robert. Parent-offspring conflict. American Zoologist, Cambridge, Massachusetts, 1974, s. 249 ff., [cit. Trivers, Parent-offspring conflict]; E contrario föräldrabalk (1949:381) 9 kap. 1 § [FB].
problem och hedern befläckades. Förtrycket må ha funnits där för att förebygga just förlorad kontroll under hela uppväxten men när väl kontrollen är förlorad är våldet det enda medlet för upprättelse av hedern.46
Många av dessa fäder gör allt för att införliva de egna normerna. De har uppfattningen att andra landsmän skulle se ner på dem om normen inte skulle följas. De psykologiska aspekterna över hur gärningsmannen fungerar och agerar i en hederskontext är därför skammen av att vanära familjens heder.
Behovet av upprättelse inför kollektivet fungerar så att familjen går till det extrema. På sätt och vis blir familjen också gärningspersoner. Den person som faktiskt utför gärningen är endast ett medel för verkställandet. Det är skammen som styr detta behov om upprättelse. Skam är motsatsen till heder och kärlek.
Det som i sin tur styr skammen är rädslan inför att förlora det goda anseendet och vanära familjen.47 Flickornas rädsla kommer ifrån att inte få behålla sin frihet, rädsla för att råka illa ut, rädsla för att förlora sin familj och så småningom även sin identitet. Det finns alltså en genomgående rädsla för alla inblandade parter. Föräldrarna och männen i familjen är rädda för att förlora kontrollen över sina döttrar och systrar och därmed rädda inför kollektivets åsikter och ryktesspridning om familjen. En del av kommunikationen sker nämligen genom denna ryktesspridning från kvinnorna i dessa grupper. Det är genom deras skvaller om andra kvinnor från andra familjer, men även den egna, som befläckar hedern. Fokusen här läggs på en annan kvinna än de själva, vilket alltid är till deras fördel.48
46 Wikan, i not 1 a.a., s. 84f.
47 Welchman, Hossain, i not 13 a.a., s. 263 ff.
48 Rikspolisstyrelsen, i not 24 a.a., s. 19.
3 Hedersrelaterat våld och förtryck
3.1 Hedersrelaterat våld i relation till mäns våld mot kvinnor
Våldsbrott som förekommer inom familj och relationer sker huvudsakligen av män där brottsoffren oftast är kvinnor eller flickor. Även om mäns våld mot kvinnor existerar i alla kulturer, finns det stora kulturella skillnader i förekomsten av våld i hemmet. Omständigheterna som utlöser episoder av våld över kulturer och lämpliga åtgärder mot dessa händelser varierar även mellan grupper.49
Ovan nämndes att det råder oenighet kring en enhetlig definition och orsak till hedersrelaterat våld och förtryck. 50 Det råder även oenighet kring hedersrelaterat våld och förtryck som en separat kategori av våld och förtryck, eller som inräknat i kategorin mäns våld mot kvinnor i nära relationer. De aktörer som förespråkar det senare alternativet menar att allt våld som utövas av män mot kvinnor grundar sig i patriarkatet.51 De menar även att det faktum att hedersrelaterat våld grundar sig i kontrollen av sina kvinnors sexualitet, inte är unikt utan ingår i de flesta fall av mäns våld mot kvinnor. Dessa förespråkare menar att en egen kategorisering av hedersrelaterat våld och förtryck skulle kunna utpeka vissa grupper i samhället. I sin tur känner dessa grupper inte igen sig i denna kategori, vilket kan få den effekten att flickorna drar sig från att söka hjälp då de inte anser sig tillhöra just den kategorin.52
Det går dock inte att blunda för de uppenbara skillnader som råder mellan hedersrelaterat våld och förtryck och våld i nära relationer. En viktig men väsentlig skillnad mellan dessa kategorier är att hedersrelaterad brottslighet är
49 Belfrage, i not 38 a.st.; Regeringens skrivelse 2007/08:39, i not 14 a.a., s. 9 f.
50 Wikan i not 1 a.a., s. 21 f.
51 Rikspolisstyrelsen, i not 24 a.a., s. 20.
52 Brottsförebyggande rådet, rapport 2012:1, Polisens utredning av hedersrelaterat våld, Stockholm, 2012, s. 7 f., [cit. Brå, rapport 2012:1]; Nationellt centrum för kvinnofrid, Hedersrelaterat våld och förtryck, Uppsala, 2010, s. 25, [Nationellt centrum för kvinnofrid];
Amnesty International, i not 16 a.a., s. 4.; Regeringens skrivelse 2007/08:39, i not 14 a.a., s. 12 f.
baserat på kollektivet, brottet är sanktionerat och planerat. Medan brott i nära relationer är individbaserat, brottet är fördömt och oplanerat. Brott i nära relationer ur ett svenskt sammanhang är utformade genom att våldet utförs i ett individbaserat samhälle som grund. Vanligtvis är gärningsmannen ensam i utförandet. Närstående till både offer och gärningsman fördömer våldet och finner sällan lojalitet till gärningsmannen. Utförandet av brottet i nära relationer är ofta, men inte alltid, impulsivt och oplanerat. Hedersrelaterad brottslighet begås visserligen oftast av en ensam gärningsman, men det ligger en hel släkt av medverkande gärningsmän bakom brotten. Flera äldre i gruppen som är högt uppsatta i hierarkin är ofta de medverkande som anstiftat brottet.
Även resterande familjemedlemmar är nästan alltid engagerade eller medvetna om brottet. Därför finner familjen och även omgivningen i anslutning till familjen genom kollektivet, lojalitet med gärningsmännen. Det är vanligt med en planering bakom brotten som ofta pågår under en längre period och med flera personer involverade.53 Ännu en viktig generell skillnad mellan kategorierna är ånger. Visserligen skiljer detta sig väldigt mycket från person till person men rent generellt känner gärningsmannen som utfört ett brott i en nära relation ofta ånger till sitt handlande. Detta är sällan fallet vid ett hedersrelaterat brott. Här känner gärningsmännen stolthet då de återfått hedern till sig och sin familj. Det de får i gengäld är respekt från gruppen.54
Det finns en stor likhet mellan dessa kategorier av brott, nämligen utövandet av makten och kontrollen över kvinnor. Den gemensamma faktorn är dock just våld mot kvinnor. I straffrättslig mening är självaste brottsrubriceringarna av övergreppen och våldsbrotten som utförs, därför desamma för dessa kategorier.55 Som nämnt ovan utsätts inte endast kvinnor för hedersrelaterat våld och förtryck utan även män. Det är därför missvisande att endast tala om hedersrelaterat våld och förtryck som mäns våld mot kvinnor.56
53 Lunds tingsrätt, dom 2013-01-29, mål nr B 2126-12, s. 27.
54 Wikan, i not 1 a.a., s. 179; Rikspolisstyrelsen, i not 24 a.a., s. 20 ff.; Åklagarmyndigheten, i not 10 a.a., s. 12.; Rupa, i not 29 a.a., s. 307 ff.
55 Berglund, Kerstin, Straffrätt och Kön, Iustus förlag, Uppsala, 2007, s. 101 ff., [cit.
Berglund]; Burman, Monica, Straffrätt och mäns våld mot kvinnor, Iustus förlag, Uppsala, 2007, s. 40 ff., [cit. Burman]; Amnesty International, Mäns våld mot kvinnor i nära relation, Stockholm, 2011, s. 5 ff., [cit. Amnesty, Mäns våld mot kvinnor i nära relation].
56 Rupa, i not 29 a.a., s. 307 ff.
Orsaken till att det är så viktigt att faktiskt göra denna distinktion mellan hedersrelaterat våld och förtryck och våld i nära relationer beror just på att det är skillnaden som påvisar ett behov av reglering i straffrättslig mening. En reglering genom att i gällande rätt skilja på dessa kategorier av brott skulle lättare kunna avslöja gärningsmannen samt andra inblandande medgärningsmän då motiven till brotten skiljer sig. I sin tur kan brottsoffret få hjälp på bästa möjliga sätt då motivet till brottet inte är gömt. 57 Kriminalinspektören Bo Lagerkvist58 menar dock att utan en sådan uppdelning mellan brotten, skulle det leda till fler icke fällande domar. Lagerkvist menar att man ser detta fenomen i just friande domar från Sverige på 1980- och 1990- talet, innan hedersrelaterat våld och förtryck var uppmärksammat i Sverige.59
Stor restriktivitet och kunskap måste medfölja för att kunna skilja på dessa kategorier av brott i straffrättslig mening. I annat fall kan det i rättslig mening lätt leda till att den svenska konstruktionen av mäns våld mot kvinnor i nära relation kopplas till ett sjukligt beteende, medan män med utländsk härkomst som begår brott mot kvinnor i nära relation kopplas till kultur. En sådan konstruktion skulle vara missvisande då detta inte alltid är fallet. Ett sexualbrott är exempelvis inte per automatik ett hedersrelaterat brott bara av den anledningen att förövaren är en man med utländsk härkomst. Det sexuella våldet och syftet till handlingen måste därför definieras. Syftet till den sexuella handlingen i en hederskontext är inte att återupprätta hedern. Brottet kan dock vara en del av själva hedersnormen. En våldtäkt i ett sådant fall skulle alltså inte nödvändigtvis vara ett hedersbrott. Visserligen, som nämnt ovan, går hedersrelaterat våld och förtryck hand i hand med det patriarkala våldet, men dessa två måste alltid skiljas vid. Våld i nära relation utfört av personer med
57 Rikspolisstyrelsen, i not 24 a.a., s. 20.
58 Bo Lagerkvist från Polismyndigheten Sörmland, har lång erfarenhet av att utreda grova brott och med särskild kännedom om hedersrelaterad brottslighet. Han har tidigare arbetet på Länskriminalpolisen, Polismyndigheten i Södermanlands Län och varit med i projektet vid Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum som 2006 författat handboken Hedersrelaterat våld.
59 Åklagarmyndigheten, i not 10 a.a., s. 12.
