Branta berg med havsutsikt

(1)

Branta berg med havsutsikt

Arkeologisk utredning och förundersökning

RAÄ Forshälla 98:1, Åh 1:20, Ranneberg 1:8 och 1:10 Resteröds och Forshälla socknar, Uddevalla kommun Robert Hernek

Bohusläns museum Rapport 2014: 16

(2)

(3)

Branta berg med havsutsikt

RAÄ Forshälla 98:1, Åh 1:20, Ranneberg 1:8 och 1:10 Resteröds och Forshälla socknar, Uddevalla kommun

Bohusläns museum Rapport 2014:16

(4)

ISSN 1650-3368 Författare Robert Hernek Grafisk form Gabriella Kalmar

Layout och teknisk redigering Lisa K Larsson

Omslagsbild Foton tagna av Robert Hernek. Framsidans foto är taget mot sydsydost och visar en del av en gärdsgård belägen strax intill utredningsområdets högsta punkt. Baksidans foto är taget mot väster och visar en del av en liten terrass där en mesolitisk boplats hittades (NY1)

Tryck Bording AB, Borås 2014

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket medgivande 90.8012

Bohusläns museum Museigatan 1 Box 403 451 19 Uddevalla

tel 0522-65 65 00, fax 0522-126 73

www.vastarvet.se, www.bohuslansmuseum.se

(5)

Innehåll

Sammanfattning

...7

Bakgrund

...7

Landskapsbild

...8

Natur- och kulturlandskap ...8

Fornlämningsmiljö ...9

Forshälla 98 ...9

Syfte och frågeställningar

...9

Metod

...10

Genomförande...10

Resultat

...11

Resteröd NY1 ...11

Resteröd NY2 ...12

Materialets potential

...12

Slutsatser samt åtgärdsförslag

...13

Referenser

...13

Kartor...13

Tekniska och administrativa uppgifter

...14

(6)

4 Bohusläns museum Rapport 2014:16

Figur 1. Utsnitt ur Sverigekartan med undersökningsplatsen markerad.

(7)

Branta berg med havsutsikt 5

Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Skala : 1 :20 000.

(8)

Figur 3. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 8133, med översikt över undersökningsområdet och närliggande fornlämning- ar markerade. Skala : 1 :10 000.

(9)

Sammanfattning

Bohusläns museum har, med anledning av nya husbyg- gen och en planerad vattenreservoar, utfört en särskild arkeologisk utredning inom fastigheterna Åh 1 :20 samt Ranneberg 1 :8 och 1 :10. I enlighet med länsstyrelsens begäran gjordes vid samma tillfälle en avgränsande för- undersökning av den sedan tidigare registrerade boplatsen Forshälla 98, belägen i östra kanten av planområdet för husen. Uppdragsgivare var Håkan Björkman Arki- tektbyrå, för Stiftelsen Åh stiftgård.

Vid utredningen har okulärbesiktning och utred- ningsgrävning för hand ( provgropar ) genomförts, och det resulterade i att två nya boplatser hittades. Båda boplatserna, Resteröd NY1 och NY2, ligger på sandiga avsatser helt nära varandra, men på olika nivåer. Bo- platserna åtskiljs topografiskt av dels ett brant bergsparti och dels, längst i söder, en brant, stenig sluttning.

Boplatsen NY1 är från mesolitisk tid medan NY2 har en högst oklar ålder.

Den avgränsade förundersökningen av Forshälla 98 syftade till att klargöra om boplatslämningarna hade en fortsättning in i planområdet. Resultatet visar i stället

att hela fornlämningen ligger utanför planområdet. Bo- husläns museum bedömer att de båda nyfunna boplatserna NY1 och NY2 är att betrakta som fasta fornlämning- ar, som bör förundersökas inför eventuell exploatering.

Bakgrund

Inför att nya villor och ett vattentorn ska byggas inom fastigheten Åh 1 :20, Ranneberg 1 :8 och 1 :10 i Resteröd socken, Uddevalla kommun, har Bohusläns museum genomfört en arkeologisk utredning på fastigheternas område. Utredningen vid vattenreservoaren med till- fartsväg utfördes på grund av ett tilläggsbeslut till läns- styrelsens beslut med diarienummer 431-37437-2012.

I uppdraget ingick även att genomföra en avgränsad förundersökning av den redan tidigare registrerade boplatsen Forshälla 98, som ligger i östra kanten av plan- området. Denna rapport omfattar resultaten från båda utredningarna, som i sin helhet genomfördes mellan juni och september 2013.

Figur 4. Fotot är taget mot söder av Robert Hernek och visar ett parti av den äldre vägsträckningen som löper vid foten av berget, strax öster om nuvarande väg 675.

(10)

Landskapsbild

Natur- och kulturlandskap

Utredningsområdet ligger på västra sidan av ett större bergsparti. Området utgörs av blandskog och berg i da- gen, och terrängen sluttar mestadels kraftigt ner mot flack åkermark i väster. I sluttningarna finns större och mindre avsatser. Området är synnerligen stenigt och i terrängen finns rikligt med stora stenblock. Detta av- speglas också i de ovanligt breda och stenrika gärdsgår- dar som löper i området. Genom området går en brant skogsbilväg till ett par fritidshus vid torpet Runningen.

Vid foten av berget och i planområdets allra västlig- aste del finns rester efter gamla väg 675, som löper delvis parallellt med den nuvarande väg 675 men på torrare partier något högre upp i terrängen. Vägens västra sida har försetts med enkla räcken av sten ( figur 4 och 5 ).

Området är före detta utmark till Åh stiftsgård. Strax öster om utredningsområdet finns några hus kring

förutnämnda torpet Runningen. Torpet återfinns däre- mot inte på kartan över det laga skiftet från 1829. Däre- mot finns där ett torp vid namn Skogen, beläget en liten bit norr om Runningen ( figur 5 ).

På det studerade historiska kartmaterialet från 1829 och 1831 finns ingen åkermark inom utredningsom- rådet. Detsamma gäller 1930-talets ekonomiska karta.

Området verkar istället ha använts som betesmark. På och invid en nyfunnen boplats ( NY2, se figur 7 ) finns emellertid tecken som tyder på odling, och här finns också enstaka små röjningsrösen. I området finns också ett par kolningsgropar.

Inom området finns några stengärdsgårdar och strax norr om planområdet finns en gärdsgård som på sina ställen är osedvanligt vällagd, där södra sidan är nästan helt plan ( figur 6 ). Det kan också nämnas att det strax söder om utredningsområdet finns en känd jättegryta.

Den är arton meter djup och kan därmed vara landets Figur 5. Utsnitt ur Laga skifteskarta från 1829. Torpet med de små åkrarna längst i öster är Skogen. Torpet Runningen, på vars mark Forshälla 98 låg, har tillkommit senare och ligger cirka 150 meter söder om Skogen. Kartan är sammanställd i samband med Laga skiftet ( N22-85 :1 ).

(11)

djupaste av det här slaget. Omedelbart väster om jätte- grytan ligger en stenåldersboplats ( Resteröd 21 ).

Fornlämningsmiljö

Området kring Åh och Resteröd är rikt på fornläm- ningar från alla tidsperioder. Mesolitiska boplatser har framförallt hittats i sluttningarna kring vägen mellan Ranne berg och Resteröd. På själva Ranneberg har ock- så en fornborg hittats, kallad Ranneberg flåg ( Reste- röd 22 ). Gravar av typen rösen och stensättningar åter- finns kring Ranneberg och stiftsgården. Sådana gravar finns även på de mindre öarna i fjorden utanför.

I uppgifter från Göteborgsinventeringen står att man öster om Åh vid en nyodling i slutet av 1800-talet fann tio ganska höga, runda rösen. Lämningarna, som ligger strax norr om torpet Runningen, har emellertid om- tolkats som ett område med odlingssten ( Forshälla 97 ).

Forshälla 98

Den enda registrerade fornlämningen som skulle kunna tänkas ligga inom planområdet är Forshälla 98. Det är en boplats belägen kring torpet Runningen strax ös- ter om planområdet. Enligt uppgifter från Göteborgs- inventeringen ska man här ha funnit en flintkärna, åtta flintskärvor och tre skifferskärvor. Enligt FMIS är det dock osäkert exakt var dessa fynd är gjorda.

Syfte och frågeställningar

Utredningen syftar främst till att klarlägga huruvida okända lämningar kommer att påverkas av arbetsföre- taget. Detta har gjorts genom inventering och grävande insatser i terränglägen där fornlämningar kan tänkas före komma. Eftersom gravar ofta återfinns på krön- lägen har sådana besiktigats speciellt noggrant.

Ett annat syfte var att utreda om fornlämning Fors- hälla 98, belägen strax utanför planområdets östra del, sträcker sig vidare inom planområdet. Denna så kall- lade avgränsande förundersökning gjordes i enlighet med länsstyrelsens direktiv.

Figur 6. Bilden visar en högt belägen och ovanligt vällagd och välbevarad gärdsgård. Denna ligger dock norr om och en liten bit utanför planområdet. Fotot är taget mot norr av Robert Hernek.

(12)

När utredningen är klar ska alla lämningar inom området ha hittats och deras fornlämningsstatus ska ha bedömts.

Metod

Först utfördes en okulärbesiktning inom delar av ut- redningsområdet, varvid särskilt intressanta ytor kunde identifieras. Eftersom området är otillgängligt genom- fördes utredningsarbetet manuellt genom provgrops- grävning, det vill säga med hjälp av spade och grävsked.

Provgroparna var vanligtvis cirka 0,40 gånger 0,40 meter stora. En mängd provgropar har grävts inom

utredningsområdet, men bara en del kom att mätas in med GPS. Blnad annat har fler provgropar grävts inom NY2 än vad som mättes in. I denna rapport redogörs inte för detaljer kring provgroparna, utan nedan ges bara en generell stratigrafisk beskrivning.

Genomförande

Utredningen genomfördes vid två tillfällen. I juni må- nad utreddes själva planområdet, medan utredningen för planerat vattentorn och anslutande väg- och led- ningsdragning gjordes under sensommaren.

Figur 7. Karta som visar utredningsområden, undersökt fornlämningsområde för Forshälla 98 och de nyfunna fornlämningarna Resteröd NY1 och NY2. På kartan är också markerade ett par kolningsgropar, två röjningsrösen inom NY2 och de provgropar som mättes in. Skala 1 :3 000.

(13)

Resultat

Utredningen resulterade i två nya fornlämningar, båda i kategorin boplatser. Båda boplatserna, som har be- nämnts Resteröd NY 1 och NY 2, ligger på sandiga avsatser helt nära varandra men på olika nivåer. Boplatserna åtskiljs topografiskt av ett brant bergsparti eller, längst i söder, av en brant, stenig sluttning. Nedan följer en närmare redogörelse av de två platserna.

Resteröd NY1

Boplatsen Resteröd NY 1 ligger på en långsträckt, sandig platå med en bergvägg i öster och en bergshöjd i väster, på ungefär 35 meter över havet. På platsen växer framförallt tallar och smågran, men flera andra trädslag förekommer. Terrassen är 10–12 meter bred och själva boplatsen beräknas vara cirka 20 meter lång ( i nord–

sydlig riktning ). Den kan dock vara avsevärt mindre, kanske mindre än 10 gånger 10 meter stor.

I en centralt belägen provgrop ( ID346 ) på terrassen

påträffades rikligt med flintor. För orienteringens skull kan nämnas att den ligger rakt under den luftledning som går genom boplatsen ( figur 8, se även denna rap- ports baksida ). Under växtskiktet fanns här ett 0,08 meter tjockt lager av grå sand – ett urlakningsskikt med inslag av småsten – och därunder följde rödbrun sand, även det med enstaka småsten. Fynd fanns främst i den grå sanden, men enstaka flintor i det översta skik- tet, cirka 0,05 meter, hittades i den rödbruna sanden. I denna provgrop hittades bland annat 27 flintor och ett litet rakt mikrospån, ett plattformsavslag, troligtvis till en konisk kärna. I övrigt hittades en övrig kärna samt avslag och övrig slagen flinta. En flinta var eldpåverkad.

Övriga sex provgropar på denna terrass, som alla grävdes minst åtta meter från nyssnämnda fyndgrop, var utan fynd. Plattformsavslaget, i kombination med boplatsens höjd över havet, ger boplatsen NY1 en pre- liminär datering till mellanmesolitikum/sandarnatid.

Boplatsen förefaller vara av tillfällig karaktär.

Figur 8. Vy mot söder över stenåldersboplatsen Resteröd NY1. Spaden är placerad i den fyndförande provgropen. Det framgår inte av bilden, men strax till vänster finns en bergvägg, och till höger den bergshöjd som i sin tur sluttar brant ner mot den terrass där Resteröd NY2 är belägen ( se även rapportens baksida ). Foto taget mot söder av Robert Hernek.

(14)

Resteröd NY2

Boplatsen NY2 är belägen på en långsträckt, sandig terrass strax väster om NY1 men på en lägre nivå, lite drygt 25 meter över havet. Från denna terrass sluttar marken tämligen brant ner mot dalgången i väster. I norr sträcker sig terrassen fram till körvägen mot Run- ningen. Själva boplatsen, så som den har markerats på kartan, begränsas i öster av brant berg och i sydost av en sluttning. Växtligheten domineras av ett tämligen ungt bestånd av tall. Annars finns gran, björk, rönn och benved.

Åtminstone delar av terrassen antas ha varit odlad och här finns också ett par röjningsrösen. Under vege- tationsskiktet finns på flera ställen ett decimetertjockt lager av grå sand som kan representera ett äldre plog- lager. Därunder vidtar brun sand.

Vid NY2 framkom flinta i sammanlagt fem provgropar, men det fanns också provgropar utan fynd. Ingen provgrop innehöll fler än en flinta och ingen flinta var tidsindikerande.

Boplatsens ålder är oklar, men den är sannolikt inte från mesolitisk tid. De fåtaliga fynd som gjordes pekar

mot en yngre datering. En grov uppskattning är att NY2 dateras till perioden senneolitikum–bronsålder. Vid en eventuell förundersökning är det nödvändigt att grä- va schakt med maskin för att överhuvudtaget kunna bedöma platsen. Boplatsen är svår att avgränsa topografiskt och utsträckningen är, även efter utredningen, tämligen osäker.

I området söder om vägen påträffades två stycken kolningsgropar som högst sannolikt är sentida. På terrassen vid NY2 finns, som tidigare nämnts, minst två små, flacka röjningsrösen. I området norr om vägen fanns några platåer som skulle kunna utgöra bra bo- platslägen, men inga fynd gjordes här. På ett bergskrön i kanten – utanför utredningsområdet – längst i nord- ost, finns en naturlig bildad stensamling av fornläm- ningsliknande karaktär.

Materialets potential

Lämningarna på Resteröd NY1 bör härröra från mycket kortvariga uppehåll, kanske till och med från ett och samma tillfälle. Då boplatsen verkar täcka in en mycket Figur 9. Vy från den nyfunna boplatsen Resteröd NY2, belägen på en långsträckt, sandig avsats. Bilden är tagen i kanten av ras- branten i öster och i provgropen står spaden och fynd av ett flintavslag ( ID 353 ). Fotot är taget mot sydsydost av Robert Hernek.

(15)

begränsad yta förefaller den vara idealisk för att utröna hur en tillfällig uppehållsplats kunde vara organiserad.

Materialets potential i Resteröd NY2 är i det närmast omöjligt att uttala sig om, i detta skede. Frågorna är alltför många : vilken eller vilka tidsperioder finns repre- senterade ? Finns bebyggelselämningar, finns keramik ?

Slutsatser samt åtgärdsförslag

Bohusläns museum anser att de båda nyfunna boplatserna, Resteröd NY1 och NY2, är att betrakta som fasta fornlämningar som bör förundersökas inför eventuell exploatering. Anmälan av dessa kommer att göras till FMIS. Inom fornlämningsområdet ( skyddszonen ) runt boplatsen Forshälla 98 påträffades inga fynd.

Referenser

Kartor

Skifteshandlingar ur Lantmäteriets digitala arkiv Lantmäteristyrelsens arkiv, aktnr. N22-85 :1. Laga skifte 1829.

Lantmäterimyndigheternas arkiv, aktnr. 14-FOR-115.

Laga skifte 1831.

Rikets allmänna kartverks arkiv, bladnr. J131-50SO Hasselöarna. 1936.

(16)

Tekniska och administrativa uppgifter

Lst dnr : 431-37437-2012 Västarvet dnr : VA 819-2012 Västarvet pnr : 11262

Fornlämningsnr : Forshälla 98 :1 Län : Västra Götalands län Kommun : Uddevalla

Socken : Forshälla och Resteröd

Fastighet : Åh 1 :20, Ranneberg 1 :8 och 1 :10 Ek. karta : 8133

Läge : X : 6462530 Y : 315284 Meter över havet : 15–65

Koordinatsystem : Sweref 99 TM Höjdsystem : RH2000

Uppdragsgivare : Stiftelsen Åh stiftsgård Ansvarig institution : Bohusläns museum Projektledare : Robert Hernek

Fältpersonal : Ilona Carlson, Robert Hernek,

Elisabeth Martén

Fältarbetstid : 2013-06-18–09-02 Arkeologtimmar : 68

Undersökt yta : Ca 54 000 m² ( utredningsområde ) Arkiv : Bohusläns museums arkiv

Fynd : Inga fynd omhändertogs

(17)

Branta berg med havsutsikt

RAÄ Forshälla 98:1, Åh 1:20, Ranneberg 1:8 och 1:10 Resteröds och Forshälla socknar, Uddevalla kommun Robert Hernek

Bohusläns museum Rapport 2014: 16