ÅRSREDOVISNING 2007
Förvaltningsberättelse
Fem år i sammandrag 2003 - 2007 Resultaträkning
Balansräkning Kassaflödesanalys
Noter till de finansiella rapporterna Underskrift av styrelsen
Revisionsberättelse Företagsstyrning
Förteckning över huvudmän, styrelse, revisorer och förtroenderåd
1-2
3-4
5
6
7
8-32
33
34
35
36-38
Förvaltningsberättelse
Styrelsen för Snapphanebygdens Sparbank, 537000-9598, med säte i Bjärnum, får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2007, bankens 139:e verksamhetsår.
Verksamhetens art och inriktning
Snapphanebygdens Sparbank driver bankförelse inom Hässleholms och Osby kommuner med inriktning på att ge kvalificerad bankservice åt privatpersoner, små och medelstora företag, lantbruk, föreningar och organisatoner.
Sparbankens ställning
Affärsvolymen har under året ökat med 14,5% och uppgår vid årsskiftet till 2.245.000 tkr.
Inlåningen från allmänheten uppgår vid årets slut till 735.713 tkr och har därmed ökat med 103.901 tkr (16,5%).
Förmedlat fondsparande till Swedbank Robur uppgår vid årets slut till 196.849 tkr och har därmed minskat med 2.713 tkr (-1,4%).
Utlåningen till allmänheten uppgår vid årets slut till 642.783 tkr och har därmed ökat med 64.315 tkr (11,1%).
Förmedlad utlåning till Swedbank Hypotek uppgår vid årets slut till 500.024 tkr och har därmed ökat med 74.603 tkr (17,5%).
Kapitalbas
Kapitalbasen uppgår till 114.158 tkr. Med nuvarande regler om 25% av kappitalbasen som maximal gräns för enhandsengagemang, d.v.s placering i exempelvis lån till en och samma kund, uppgår gränsen till 28.540 tkr fr.o.m 2008-01-01. Kapitaltäckningsgraden uppgår till 2,08%.
Sparbankens resultat
Årets rörelseresultat blev 14.356 tkr, vilket innebär en ökning med 11% jämfört med 2006.
Räntenettot uppgick till 25.650 tkr en ökning med 10%.
Utdelning på¨aktieinnehavet i Swedbank AB var 1.547 tkr.
Provisionsintäkterna (netto) uppgick till 4.423 tkr en minskning på 317 tkr.
Övriga rörelseintäkter minskade med 1.325 tkr. Förändringen beror på att banken erhöll återbetalning på moms under 2006 med 1.309 tkr.
Allmänna administrationskostnader och övriga rörelsekostnader har under året minskat med 639 tkr.
Sparbankens likviditet
Sparbankens likviditet har under året varit god. Beträffande bankens likviditet hänvisas till kassaflödesanalysen.
Personal
Antalet anställda i sparbanken uppgick vid årets slut till 11 personer, varav i banktjänst 10.
I övrigt se not 10 till resultaträkningen.
Händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Styrelsen för Snapphanebygdens Sparbank under året diskuterat ett eventuellt samgående med närliggande sparbanker, men beslutat att tills vidare inte ingå i någon ny bank.
Inga händelser av sådan art att de skulle påverka årsredovisningen eller förvaltningsberättelsens utformning har inträffat efter räkenskapspårets utgång.
Förväntad resultatutveckning 2008
Rörelseresultatet får år 2008 förväntas ligga i intervallet 11 - 12 mkr.
Känslighetsanalys
Av tabellen nedan framgår hur sparbankens rörelseresultat påverkas då vissa variabler ändras.
Förändring Effekt på
rörelseresultat (tkr)
Marknadsränta (procentenheter) +/-1%' 542
Placeringsmarginal (procentenheter) +/-0,1%' 837
Personalkostnader +/-1%' 75
Övriga rörelsekostnader , exkl. kreditförl. +/-1% 74
Kreditförlustprocent +/-0,1%' 643
Finansiella instrument och riskhantering
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av risker som kreditrisker, finansiella risker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policys och instruktionen för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.
Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Ytterligare infomation om de risker och osäkerhetsfaktorer som påverkar sparbankens verksamhet återfinns i not 3.
Information om icke finansiella resultatindikationer Samarbetspartner
Under 2006 tecknade Snapphanebygdens Sparbank ett nytt samarbetsavtal med Swedbank AB och dess dotterbolag som gäller t.o.m. 2011. Avtalet bygger på samverkan i partnerskap. Det nya avtalet ger oss tillgång till ett brett produktsortiment med kostnadseffektivt IT-stöd och rikstäckande kontorsnät.
Personal
Samtliga anställda har fått utbildning angående nya lagen om MIFID och penningtvätt.
Miljöplicy
I såväl intern som extern verksamhet skall sparbanken bidraga till ett hållbart samhälle med minsta möjliga miljöpåverkan. Vid lönsamhets och riskbedömning i affärsverksamheten ska miljöaspekterna beaktas.
Byte av redovisningsprinciper
Från och med den 1 januari 2007 tillämpar Sparbanken s.k. lagbegränsad IFRS, vilket innebär att Financial Reporting Standards (IFRS) är tillämpliga med de begränsningnar som följer av RR 32:06 Redovisning för juridiska personer eller FFFS 2006:16 Finansinspektionens föreskrifter och Allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Övergång till redovisning enligt lagbergränsad IFRS beskrivs i not. I enlighet med FFFS:2006:16 behöver inte IAS 39 tillämpas på jämförelsesifforna för 2006 utan framåtriktat från 1 januari 2007.
Förslag till disposition beträffande bankens vinst
Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr. 10 012 Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande:
- anslag till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamå 410
- överföring till reservfonden 9 602
Förslag till vinstdisposition för sparbanksaktiebolag
Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr 10 012 Till bolagsstämmans förfogande står:
- balanserad vinst 0
- årets resultat 10 012
Summa 10 012
Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,1 (2,1)
Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan
förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att
sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till
Fem år i sammandrag
Nyckeltal 2007 2006 2005 2004 2003
Endast 2007 har påverkats av nya red. principer Volym
Affärsvolym ultimo, Mkr 2 245 1 961 1 760 1 570 1 407
förändring under året, %
14.5 11.4 12.1 11.6 12.9(Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer)
Kapital Soliditet
Beskattat eget kapital + 72 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen
16.7 16.0 16.3 16.7 16.0
Kapitaltäckningskvot
Kapitalbas/Kapitalkrav 2.1 2.1 2.3 2.2 2.2
Kapitaltäckningsgrad
18.5 18.4 17.6 17.7Kapitalbas i % av riskvägda placeringar
Resultat
Placeringsmarginal
Räntenetto[1] i % av MO
3.1 3.2 3.5 3.8 4.0Rörelseintäkter/affärsvolym
Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym
1.5 1.6 1.7 1.9 2.0
Rörelseresultat/affärsvolym
Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym
0.6 0.7 0.7 0.8 0.7
Räntabilitet på eget kapital
Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital
6.4 7.9 7.5 9.1 7.0
K/I-tal före kreditförluster
Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter
0.47 0.47 0.58 0.49 0.58
K/I-tal efter kreditförluster
Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter
0.58 0.58 0.60 0.56 0.67
Osäkra fordringar och kreditförluster
Reserveringsgrad för osäkra fordringar
Nedskrivning för sannolika förluster i
% av osäkra fordringar brutto
40 43 19 25 55
Andel osäkra fordringar
Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker
)
0.7 0.7 0.5 1.0 0.3
Kreditförlustnivå
Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) samt leasingobjekt, övertagen
0.6 0.6 0.1 0.4 0.6
egendom och kreditgarantier
Övriga uppgifter
Medelantal anställda
11 12 12 11 12Antal kontor
2 2 2 2 2Resultat- och balansräkning 2007 2006 2005 2004 2003
Endast 2007 har påverkats av nya
redovisningsprinciper Resultaträkning
Räntenetto
25 650 23 319 22 892 23 670 22 712Provisioner, netto
4 423 4 740 3 997 3 512 3 293Nettoresultat av finansiella transaktioner
-228 -406 -37 76 122
Övriga intäkter
1 642 2 826 1 493 1 204 1 216Summa intäkter
31 487 30 479 28 345 28 462 27 343Allmänna
administrationskostnader
11 727 11 793 13 673 11 491 13 084
Övriga rörelsekostnader[1]
3 137 2 520 2 763 2 582 2 781Kreditförluster
3 267 3 263 697 1 777 2 492Summa kostnader
18 131 17 576 17 133 15 850 18 357Värdeförändring på finansiella tillgångar
0 0 0 0 0Rörelseresultat
13 356 12 903 11 212 12 612 8 986Bokslutsdispositioner
0 0 16 024 -390 -839Skatter
-3 344 -2 978 -7 438 -3 111 -2 030Årets resultat
10 012 9 925 19 798 9 111 6 117Balansräkning
Kassa
5 213 6 270 5 869 5 489 8 355Utlåning till kreditinstitut
130 525 96 907 79 128 24 710 55 386Utlåning till allmänheten
641 783 578 468 543 323 532 510 467 226Räntebärande värdepapper
63 818 43 339 29 531 29 969 30 814Aktier och andelar
35 765 17 941 16 593 16 483 16 483Materiella tillgångar
9 897 10 008 10 237 10 713 11 213Övriga tillgångar
5 860 6 467 4 883 5 162 4 396Summa tillgångar
892 861 759 400 689 564 625 036 593 873Skulder till kreditinstitut
996 964 1 260 2 406 1 760Inlåning från allmänheten
735 713 631 812 567 667 509 631 487 273Emitterade värdepapper
0 0 0 0 0Övriga skulder
6 883 4 538 8 172 4 065 4 937Efterställda skulder
0 0 0 0 0Avsättningar för pensioner m m
395 338 254 67 227
Summa skulder och avsättningar
743 987 637 652 577 353 516 169 494 197
Obeskattade reserver
0 0 0 16 024 15 634Eget kapital
148 874 121 748 112 211 92 843 84 042Summa skulder,
avsättningar och eget kapital
892 861 759 400 689 564 625 036 593 873
[1] inkl av- och nedskrivningar på materiella tilllgångar Effekt på eget kapital vid byte av redovisningsprincip
De justeringar som gjorts i eget kapital med avseende på övergång till redovisning enligt lagbegränsad
IFRS beskrivs i noterna 27, 35 och 36.
1 januari - 31 december
tkr Not 2007 2006
42 651 32 461 17 001 9 142
4 25 650 23 319
5 1 547 1 406
6 6 927 7 099
7 -2 504 -2 359
8 -228 -406
9 95 1 420
31 487 30 479
10 11 727 11 793
18 19 546 634
11 2 591 1 886
14 864 14 313 16 623 16 166
12 -3 267 -3 263
13 356 12 903
13 -3 344 -2 978
10 012 9 925 Resultaträkning
Årets resultat Rörelseresultat Skatt på årets resultat Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Provisionsintäkter Provisionskostnader
Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter
Summa kostnader före kreditförluster Ränteintäkter
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Summa rörelseintäkter
Allmänna administrationskostnader
Övriga rörelsekostnader
Räntekostnader
Räntenetto
Erhållna utdelningar
2 996 964
23 735 713 631 812
24 4 823 2 497
25 2 060 2 041
26
395 338
743 987 637 652 27 148 874 121 748 121 038 111 823
17 824
10 012 9 925 148 874 151 851 892 861 759 400
28 23 407 14 435
23 407 14 435
29 88 084 72 823
88 084 72 823 - Övriga Åtaganden
- Garantier Åtaganden Poster inom linjen Ansvarsförbindelser Årets resultat Summa eget kapital
Summa skulder, avsättningar och eget kapital Reservfond
Fritt eget kapital Fond för verkligt värde Eget kapital
- Pensionsutfästelse
Summa skulder och avsättningar
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar
Övriga skulder - Inlåning Summa tillgångar
Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten Övriga tillgångar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Tillgångar
Materiella tillgångar - Inventarier
- Byggnader och mark Finansiell anläggningstillgångar - Kapitalförsäkringl
Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar
Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Balansräkning Per den 31 december
Kassa
tkr Not 2007 2006
5 213 6 270
14 130 525 96 907
15 641 783 578 468
16 63 818 43 339
17 35 765 17 941
18
395 338
19
498 603
9 399 9 405
13 20 167 1 429
21 5 298 4 700
892 861 759 400
1 januari - 31 december tkr
13 356 12 903
592 675
546 634
3 267 3 320
-3 624 -2 978
14 137 14 554
-64 315 -36 145
0 0
103 901 64 145
161 -8 262
53 884 34 292
10 000 0
-30 210 -15 023
-435 -405
-20 645 -15 428
-710 -388
-710 -388
32 529 18 476
102 213 83 737
134 742 102 213
tkr
5 213 6 270
130 525 96 907
Avgår clearingskulder -996 -964
134 742 102 213 134 742 102 213 2007-12-31 2006-12-31
Summa enligt kassaflödesanalysen Utlåning kreditinstitut
Summa enligt balansräkningen
Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut (not 47) Förvärv av materiella tillgångar (-)
Kassaflöde från finansieringsverksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten
Utbetalt anslag (-)
Förvärv av finansiella tillgångar (-)
Förändring av övriga tillgångar och skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten (not 47) Investeringsverksamheten
Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar (+) Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) Ökning/minskning av värdepapper (+/-)
Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) Betald inkomstskatt (-)
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Av-/nedskrivningar (+)
Kreditförluster (+)
Kassaflödesanalys (indirekt metod)
Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+)
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
2007 2006
Noter till de finansiella rapporterna 1
2
Överensstämmelse med normgivning och lag
Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2006:16) och Redovisningsrådets rekommendation RR 32:06 . Sparbankerna tillämpar s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de
begränsningar som följer av RR 32 och FFFS 2006:16. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas.
Denna årsredovisning innehåller de första fullständiga finansiella rapporterna upprättade i enlighet med lagbegränsad IFRS. I not finns en sammanställning med förklaringar hur övergången till lagbegränsad IFRS har påverkat sparbankens finansiella resultat och ställning samt redovisade kassaflöden.
De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent för år 2007 som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår nedan, och vid upprättandet av öppningsbalansräkningen enligt lagbegränsad IFRS per den 1 januari 2007 som förklarar övergången från tidigare tillämpade redovisningsprinciper till redovisningsprinciper enligt lagbegränsad IFRS.
Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 17)
Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassifificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.
Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Företagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.
Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not.
Ändrade redovisningsprinciper
Övergången till redovisning enligt lagbegränsad IFRS beskrivs i not. I enlighet med FFFS 2006:16 behöver inte IAS 39 tillämpas på jämförelsesiffrorna för 2006 utan framåtriktat från 1 januari 2007. Tillämpningen av IAS 39 har inneburit att balansomslutningen ökat med 30.103 tkr per den 1 januari 2007 och beskrivs närmare i not 36.
Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas
Ett antal nya standarder, ändringar i standarder samt tolkningsuttalanden träder ikraft först fr om räkenskapsåret 2008 och har inte tillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter.
Sparbankens bedömning är att inte någon av dessa förändringar kommer att få någon väsentlig påverkan på resultat eller ställning när de nya reglerna börjar tillämpas.
Utländsk valuta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.
Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.
Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:
- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar
- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning Uppgifter om sparbanken
Redovisningsprinciper
Årsredovisningen avges per den 31 december 2007 och avser Snapphanebygdens Sparbank med säte i Bjärnum. Adressen till huvudkontoret är Norra vägen 2, 280 20 Bjärnum
Provisioner som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs
Till dessa provisioner hör ställande av finansiell garanti. Dessa provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs.
Till dessa provisioner hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.
Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts
Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av ersättningar för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.
Provisionskostnader
Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:
- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som innehas för handelsändamål.
- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som identifierats till verkligt värde via resultaträkningen (fair value option)
- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Valutakursförändringar
Finansiella instrument
Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, och obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat.
Redovisning i och borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem.
Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren.
Klassificering och värdering
Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål , dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.
Inbäddade derivat
Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värderförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.
Samtliga deriviat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar.
Finansiella tillgångar som kan säljas
I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option).
Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen.
Andra finansiella skulder
Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella garantier
Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.
Lånelöften
Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels (i) en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels (ii) ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att (a) att det inte kan reglernas netto, (b) sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och (c) låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas.
Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar
Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra också i de fall när sparbanken vid en kassaflödesberäkning kommer fram till att full täckning finns för fordran vid ett eventuellt ianspråktagande av pant. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.
Sparbanken utvärderar på individuell basis om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas.
Bankens bedömning är att det i allt väsentligt finns en god kännedom om de faktorer som på balansdagen är relevanta för att kunna göra en individuell bedömning och anser därför inte att det föreligger något nedskrivningsbehov på gruppnivå.
En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen.
För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.
För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert.
Som objektiva belägg på att nedskrivningshehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.
Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omföres tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen.
Det redovisade värdet efter nedskrivningar på lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen.
Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not.
Bortskrivningar av lånefordringar
Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.
Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.
Materiella tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.
Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.
Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet.
Reparationer kostnadsföres löpande.
Avskrivningsprinciper
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av.
Beräknade nyttjandeperioder;
- byggnader, rörelsefastigheter 50 år
,- markanläggingar 20 år
- inventarier, verktyg och installationer 5 år
Komponentavskrivning på fastigheten tillämpas inte då beräkningar utvisar att denna metod inte skulle medföra någon väsentlig påverkan.
Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 20 - 50 år på dessa komponenter.
Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnader
- Stomme 50 år
- Installationer; värme, el, VVS, ventilation m.m 20 år
- Övriga komponenter 50 år
Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.
Nedskrivningar av materiella tillgångar
De redovisade värdena för företagets tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov.
Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet.
Pensionering genom försäkring
Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare.
En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att URA 45 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda.
Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10.
Ersättningar till anställda Pensionering i egen regi
Sparbanken har utöver de kollektivavtalade tjänstepensionerna också i särskilda avtal utfäst till vissa anställda att den anställde kan avsluta sin tjänstgöring vid en tidigare tidpunkt än 65 års ålder och om en ytterligare ersättning än den som den kollektivavtalade pensionsförmånen då ger.
För pensioner i egen regi dvs. när pensioneringen inte tryggats genom försäkring utan avsättning redovisas i egen balansräkning, följer Sparbanken Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter för beräkning av åtagandenas storlek istället för att tillämpa IAS 19 Ersättning till anställda eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.
Ersättningar vid uppsägning
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.
Kortfristiga ersättningar
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar när koncernen har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.
Allmänna administrationskostnader
Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser.
Bokslutsdispositioner
Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver.
Avsättningar
En avsättning redovisas i balansräkningen när sparbanken har en befintlig juridisk eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.
Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade.
Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.
Ansvarsförbindelser
En ansvarsförbindelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
3
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.
Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.
Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds.
Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.
I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.
Risker
Kreditrisk
Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts
betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Central kreditdelegation/ kreditutskott/ kreditdirektion rapporterar regelbundet till styrelsen.
Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små.
Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet.
Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.
Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera
kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig.
Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.
Total kreditrisk- exponering (före nedskriv-ning)
Nedskriv-ning/
Avsättning
Redovisat värde Värde av säkerheter avseende poster i balans- räkningen
Total kreditrisk- exponering efter avdrag säkerheter
Ianspråktagna säkerheter
0 0 0 0 0 0
141 709 0 141 709 134 623 7 086 0
36 299 0 36 299 30 854 5 445 0
43 212 0 43 212 38 890 4 322 0
166 490 0 166 490 141 517 24 973 0
141 438 4 321 137 117 69 059 68 058 0
181 807 200 181 607 145 286 36 321 0
0 0 0 0 0 0
710 955 4 521 706 434 560 229 146 205 0
63 818 0 63 818 0 63 818 0
63 818 0 63 818 0 63 818 0
23 433 0 23 433 0 23 433 0
23 407 0 23 407 0 23 407 0
46 840 0 46 840 0 46 840 0
821 613 4 521 817 092 560 229 256 863 0
2 inklusive krediter till stat och kommun
3 inklusive bostadsrätter
4 inklusive bostadsrättsföreningar
5 inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning Kreditriskexponering, brutto
och netto
Statlig och kommunal borgen2
Pantbrev i villa- och fritids- fastigheter3
Pantbrev i flerfamiljs-fastigheter4 Pantbrev i jordbruks-fastigheter
Pantbrev i andra Företags-inteckning Övriga5
varav: kreditinstitut Summa
Värdepapper Andra emittenter - AAA Summa
Total kreditriskexponering Krediter1 mot säkerhet av:
Åtaganden Utställda lånelöften Utställda finansiella garantier Summa
1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering.
Oreglerade och osäkra fordringar
2007 tkr
Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre 0
Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr 5 551
Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr 703
Fordringar förfallna 946
Fordringar förfallna > 360 dgr 492
Summa 7 692
tkr 2007
Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto
- offentlig sektor 0
- företagssektor 361 224
- hushållssektor 281 627
varav enskilda företagare 144 734
- övriga 3 453
Summa 646 304
varav:
Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar 7 692
- företagssektor 2 894
- hushållssektor 4 798
Avgår:
Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 4 521
- företagssektor 4 321
- hushållssektor 200
Lånefordringar, nettoredovisat värde
- offentlig sektor 0
- företagssektor 356 903
- hushållssektor 281 427
varav enskilda företagare 144 224
- övriga 3 453
Summa 641 783
Finansiella risker Likviditetsrisk
Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider.
Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios.
Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar
Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation.
Likviditetsexponering Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning
På anfordran Högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 1 år
Längre än 1 år men högst 5 år
Längre än 5 år Utan löptid Återstående löptid i genomsnitt
Totalt Redo- visat värde
Varav förväntad tidpunkt för återvinning < 12 månader
Tillgångar Kassa och tillgodohavande
hos centralbanker 5 213 0 0 0 0 0 0 5 213 0
Utlåning till
kreditinstitut 130 525 0 0 0 0 0 0 130 525 0
Utlåning till
allmänheten 510 690 24 884 26 257 79 952 0 0 0 641 783 0
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper 0 0 10 120 51 048 2 650 0 0 63 818 0
Övriga
tillgångsposter 0 0 0 0 0 51 522 0 51 522 0
Summa
tillgångar 646 428 24 884 36 377 131 000 2 650 51 522 0 892 861 0
Skulder Skulder till
kreditinstitut 996 0 0 0 0 0 0 996 0
Inlåning fr
allmänheten 728 818 768 2 347 3 780 0 0 0 735 713 0
Övriga skuldposter och
eget kapital 0 0 0 0 0 157 152 0 157 152 0
Summa skulder
och eget kapital 729 814 768 2 347 3 780 0 157 152 0 893 861 0
Total skillnad -83 386 24 116 34 030 127 220 2 650 -105 630 0 -1 000 0
Denna tabell visar en analys av tillgångar och skulder utifrån det förväntade tidpunkterna återvinning eller bortbokning av samtliga tillgångar och skulder i balansräkningen.
2007 2006
Högst 1 år
Längre
än 1 år Totalt Högst 1 år
Längre
än 1 år Totalt Tillgångar
Kassa 5 213 0 5 213 6 270 0 6 270
Utlåning till kreditinstitut 130 525 0 130 525 96 907 0 96 907
Utlåning till allmänheten 562 831 78 952 641 783 453 274 125 194 578 468
Obligationer och andra räntebärande värdepapper 10 120 53 698 63 818 0 43 339 43 339
Aktier och andelar 0 35 765 35 765 0 17 941 17 941
Finansiell anläggningstillgångar
- Kapitalförsäkring 0 0 0 0 0 0
Materiella tillgångar
- Inventarier 0 498 498 0 603 603
- Byggnader och mark 0 9 399 9 399 0 9 405 9 405
Övriga tillgångar 167 0 167 1 429 0 1 429
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 5 298 0 5 298 4 700 0 4 700
Summa tillgångar 714 154 178 707 892 861 562 580 196 820 759 400
Skulder
Skulder till kreditinstitut 996 0 996 964 0 964
Inlåning från allmänheten
- Inlåning 0 735 713 735 713 0 631 812 631 812
Övriga skulder 4 823 0 4 823 2 497 0 2 497
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2 060 0 2 060 2 041 0 2 041
Avsättningar
- Pensionsutfästelse 0 395 395 0 338 338
Summa skulder och avsättningar 7 879 736 108 743 987 5 502 632 150 637 652
Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid
Marknadsrisk
Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker.
I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk).
I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken den övervägande marknadsrisken.
Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknads- räntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.
Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer.
Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer.
Ränterisk
Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindnings- tider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken.
Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med -507 Tkr.
Räntebindnings-tider för tillgångar och skulder - Ränteexponering
Högst 1 mån Längre än 1 mån men högst 3 mån
Längre än 3 mån men högst 6 mån
Längre än 6 mån men högst 1 år
Längre än 1 år men högst 3 år
Länger än 3 år men högst 5 år
Längre än 5 år Utan ränta Totalt
Tillgångar
Kassa 0 0 0 0 0 0 0 5 213 5 213
Utlåning till
kreditinstitut 130 525 0 0 0 0 0 0 0 130 525
Utlåning till
allmänheten 510 690 24 884 7 247 19 010 68 950 11 002 0 0 641 783
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper 0 0 5 048 5 072 25 515 25 533 2 650 0 63 818
Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 0 0 51 522 51 522
Summa 641 215 24 884 12 295 24 082 94 465 36 535 2 650 56 735 892 861
Skulder Skulder till
kreditinstitut 0 0 0 0 0 0 0 996 996
Inlåning från
allmänheten 728 818 768 0 2 347 0 3 780 0 0 735 713
Övriga skulder 0 0 0 0 0 0 0 7 558 7 558
Eget kapital 0 0 0 0 0 0 0 149 594 149 594
Summa skulder
och eget kapital 728 818 768 0 2 347 0 3 780 0 158 148 893 861
Differens tillgångar och
skulder -87 603 24 116 12 295 21 735 94 465 32 755 2 650 -101 413
Kumulativ
exponering -87 603 -63 487 -51 192 -29 457 65 008 97 763 100 413 -1 000
Räntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgör -507 tkr ( 463 )
Valutarisk
Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser.
Sparbanken är exponerad för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen avser köp och försäljning i utländska valutor, där risken dels kan bestå av fluktuationer i valutan på det finansiella instrument, kund- eller leverantörsfakturan, dels valutarisken i förväntade eller kontrakterade betalningsflöden benämnd transaktionsexponering.
I sparbankens resultaträkning ingår valutakursdifferenser med 364 (268) i rörelseresultatet och redovisas i posten netto- resultat av finansiella transaktioner.
En generell höjning med 1 procentenhet av SEK gentemot andra utländska valutor har beräknats minska sparbankens resultat före skatt med approximativt 1 tkr för året som slutar 31 december 2007 (1 tkr). Värdeförändringar i valutaterminer har inkluderats i denna beräkning.
Tillgångar och skulder fördelat på väsentliga valutor
EUR GBP NOK DKK Övriga valutor Summa
Tillgångar
Utlåning till kreditinstitut 7 0 0 1 203 203
Övriga tillgångar 152 3 6 74 50 285
Summa tillgångar 152 3 6 74 50 488
Skulder till kreditinstitut 0 0 0 0 0 0
Inlåning från allmänheten 2 0 0 1 196 196
Summa skulder och eget kapital 2 0 0 1 196 196
15 0 1 7 6 29
Aktiekursrisk
Aktiekursrisk är risken för att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till det aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden).
En generell förändring med 1 procentenhet av aktiekurserna beräknas påverka sparbankens resultat före skatt med approximativt 15 tkr för året som slutar 31 december 2007 samt påverka eget kaptial med 343 tkr.
Operativa risker
Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroende- mässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning.
Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken.
De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bl a omfattar
- kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, - klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna,
- IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, - behörighetssystem,
- interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt
- informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar.
Effekt (f skatt) av 10% ökning av valutakurs i SEK gentemot utländsk valuta
4 Räntenetto tkr
Ränteintäkter 2007 2006
Utlåning till kreditinstitut 3 891 2 000
Utlåning till allmänheten 36 716 29 237
Räntebärande värdepapper 2 044 1 224
Summa 42 651 32 461
Räntekostnader
Skulder till kreditinstitut 0 0
In- och upplåning från allmänheten 17 001 9 142
varav: kostnad för insättningsgaranti 415 367
Summa 17 001 9 142
Summa räntenetto 25 650 23 319
2007 2006
%
Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) 2.67 2.94 minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt
eget kapital och obeskattade reserver)
Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) 3.06 3.18
Medelränta utlåningen på balansdagen 6.25 5.51
Medelränta inlåningen på balansdagen (Inkl. kostnad för insättningsgarantin) 2.93 2.07
5 Erhållna utdelningar
tkr 2007 2006
Aktier och andelar 1 547 1 406
Summa 1 547 1 406
6 Provisionsintäkter
tkr 2007 2006
Betalningsförmedlingsprovisioner 488 507
Utlåningsprovisioner 2 704 3 060
Inlåningsprovisioner 143 145
Provisioner avseende utställda finansiella garantier 88 78
Värdepappersprovisioner 2 237 1 985
Avgifter från kredit- och betalkort 531 442
Övriga provisioner 736 882
Summa 6 927 7 099
7 Provisionskostnader
tkr 2007 2006
Betalningsförmedlingsprovisioner 2 005 1 899
Värdepappersprovisioner 346 328
Övriga provisioner 153 132
Summa 2 504 2 359
8 Nettoresultat av finansiella transaktioner
tkr 2007 2006
Räntebärande värdepapper -592 -675
Valutakursförändringar 364 269
Summa -228 -406
Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori
Via resultat- räkning
Via eget kapital
Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen -592 0
Finansiella tillgångar som kan säljas 0 -12 279
Summa -592 -12 279
