En investering för framtiden. EU:s regionala strukturfondsprogram i Skåne-Blekinge år 2011

(1)

EU:s regionala

strukturfondsprogram i Skåne-Blekinge år 2011

En investering för framtiden

(2)

Bröd utan Bröd

Rubrik 2

Förord

Göran Theolin, chef för Europa- programmen, Tillväxtverket.

Skåne-Blekinge är ett av EU:s åtta regionala strukturfondsprogram i Sverige. Vid årsskiftet 2010/11 hade nästan 80 procent av de pengar som sammanlagt finns tillgängliga i dessa program beslutats för på gående eller avslutade projekt. Det betyder att vi har varit bra på att ta tillvara de möjligheter som EU ger oss – vi har ju nyligen passerat halvtid i programperioden 2007–2013.

Pengarna arbetar nu i projekten enligt den nationella strategi som ligger till grund för hela struktur- fondsarbetet i Sverige, för att stärka entreprenörskap, innovativa miljöer och tillgänglighet. Projekten är under den här programperioden större och mer strategiskt inriktade än under tidigare perioder, vilket också ligger i linje med den nationella strategin. Det ger förutsättningar för att mer långsiktiga effekter ska finnas kvar även efter programperiodens slut.

Utmaningen för oss på Tillväxtverket, som är för valtande myndighet för de åtta strukturfonds- programmen, är nu att underlätta för pågående och tillkommande projekt så att de ger den effekt på sam- hällsutvecklingen som vi alla har rätt att förvänta oss.

De sex projekt som presenteras i denna broschyr är exempel på den bredd och spridning – såväl ämnesmässigt som geografiskt – som programmet Skåne-Blekinge har. Se gärna de sex artiklarna som ett smakprov och läs vidare på

www.tillvaxtverket.se/eu-program Göran Theolin

Chef för Europaprogrammen, Tillväxtverket

(3)

Under hösten och vintern 2010 inleddes den första skörden sprungen ur de projektfrön som såddes i Skåne-Blekinge under 2007/2008. Till och med januari 2011 har det regionala strukturfondsprogrammet be viljat cirka 555 miljoner kronor i stöd, fördelade på 127 projekt. Stefan Larsson är chef för programkontoret Skåne-Blekinge och anser att flera av EU-projekten på olika sätt har stärkt och vidareutvecklat Skånes och Blekinges innovationsmiljöer inom bland annat ICT, miljöteknik, life science och livsmedel.

Han menar också att många satsningar är breda mobiliseringar av flera aktörer från både Skåne och Blekinge.

– EU-projekten bidrar till nytänkande, ny kunskap samt en ökad förmåga att ställa om och hantera förändringar. Programmet kan ses som ett samhälls- kapital som bidrar till att förändra strukturer och stärka konkurrenskraften.

Modell för andra

Under resten av programperioden vill Stefan Larsson bland annat utnyttja de möjligheter som ESS-etableringen innebär (se sid. 12). Han vill också bygga vidare på de konkurrenskraftiga fördelar som finns i ovan nämnda sektorer.

– Att satsa på intraprenörskap kommer att vara lika viktigt som att satsa på entreprenörskap under de kommande åren. Det gäller att redan nu tänka på och arbeta fram det vi ska leva av i morgon. Ambitionen från Tillväxtverket och det regionala strukturfondspartnerskapet är att Skåne och Blekinge under kommande år ska ha flera bra modeller och metoder som

Programmet hjälper oss

hantera samhällsförändringar

Stefan Larsson, chef för programkontoret Skåne-Blekinge.

Programkontoret för EU:s regionala strukturfondsprogram Skåne-Blekinge ligger i Malmö. Programkontoret tar emot projektansökningar och granskar att de uppfyller alla krav innan de går vidare för prioritering.

Telefon till programkontoret:

08-681 91 00 (växel) E-post: programkontoret.

skaneochblekinge@

(4)

Efter en trevande start har programmet Skåne- Blekinge landat väl och det har växt fram en samverkan och samsyn inom strukturfondspartnerskapet.

Det säger Pia Kinhult, avgående ordförande för partnerskapet i Skåne-Blekinge.

Hon menar vidare att man efterhand har ökat för- mågan att prioritera de bästa projekten, vilket i sin tur har lett till bättre EU-projekt inom regionen.

– Det största och mest spännande är samverkans- projektet TITA (se sid. 12) som har arbetats fram för att stärka innovationsstrukturen, tillgängligheten och attraktiviteten i regionen för att i sin tur skapa tillväxt och sysselsättning till följd av två kommande forsknings- anläggningar i Lund.

Diskussion leder framåt

Enligt Pia Kinhult är diskussionen inom partnerskapet viktig och den leder hela tiden arbetet framåt. Ökad för ståelse och kunskap har också bidragit till bättre samverkan inom arbetsmarknadsområdet. Det gäller till exempel hur Kompetensplattformen formerades, men också flera viktiga näringslivsprojekt under kris- året 2008.

Under programmets fortsättning skulle Pia Kinhult gärna se att strukturfondspartnerskapet – och i för- längningen hela programmet Skåne-Blekinge – har fokus på ökad tillväxt och på de EU-program som redan finns i regionen. Hon efterlyser också en tyd- ligare målformulering inom programmet och att man följer upp och utvärderar tidigare EU-projekt för att lära sig vad som fungerar bra – och mindre bra.

Pia Kinhult, avgående ordförande för strukturfondspartnerskapet i Skåne-Blekinge.

– Nu kan vi prioritera de bästa projekten

Strukturfondspartnerskapet prioriterar mellan godkända projektansökningar för att skapa bästa möjliga utveckling i regionen. Det formella beslutet om stöd fattas där- efter av Tillväxtverket.

Strukturfondspartnerskapet har 17 ledamöter som repre- senterar förtroendevalda i kommuner och landsting, arbetsmarknadens organisationer, länsstyrelser, arbetsförmedlingar samt intresseorganisationer och föreningar.

(5)

Det regionala strukturfondsprogrammet för Skåne- Blekinge finansieras med 636 miljoner kronor ur Europeiska regionala utvecklingsfonden. För att ett projekt ska få stöd från programmet måste det även ha nationell offentlig medfinansiering.

Sista januari 2011 hade 127 projekt beviljats stöd för sammanlagt 555 miljoner kronor.

Miljoner till utveckling av regionen

EU-ram och beviljade medel per insatsområde 2011-01-31

Skåne-Blekinge

EU-ram: 636 miljoner SEK

Beviljat per den 2011-01-31: 555 miljoner SEK Antal beviljade projekt: 127

Genomsnittligt beviljat/projekt: 4,4 miljoner SEK

0 50 100 150 200 250 300 350 400

3. Särskilda storstadsinsatser 2. Tillgänglighet

1. Innovation och förnyelse

Miljoner SEK EU-ram SEK Beviljat belopp

(6)

Sedan projektet Life Science Skåne startade 2009 syns en tydlig uppgång av antalet etableringar i Skåne.

Bland annat flyttar det medicintekniska bolaget Bactiguard sin produktion från Kina till Skåne. En flytt som kommer att skapa 150 nya arbetstillfällen.

– Syftet med Life Science-projektet är att få utländ- ska aktörer att investera i Skåne och ambitionen är att vårt Medicon Valley ska bli ett av de mest attraktiva life-science-klustren i Europa, säger projektledaren Anna Chérouvrier-Hansson.

Bland annat har teamet varit i kontakt med det holländska bolaget Iperion som nu etablerat sig på Ideon i Lund för att komma närmare nordiska företag och sälja en kvalitetssystemlösning inom life science.

Andra etableringar är Genomica, ett bolag som kommer att ha sitt försäljningskontor i Lund, och en strate- gisk allians mellan Camox Pharma och Probi.

Under hösten 2010 var det amerikanska bolaget Boston Scientific på besök för att träffa några utvalda företag, efter att ha träffat Anna Chérouvrier-Hansson under en konferens i juni 2010.

– Förhoppningsvis leder det till en eller flera affärer, men det är en process som tar tid.

Resor och seminarier

Andra internationella aktiviteter är kongresser, utställ- ningar och delegationsresor till framför allt Asien och Amerika, men även Europa och Mellanöstern. Som ett konkret resultat från en av Invest in Skånes internationella aktiviteter, har Respiratorius i Lund efter att ha deltagit i delegationsresan till BioJapan 2009 tecknat ett avtal med Toyota Tsusho Corporation som ska hjälpa dem in på den japanska marknaden.

Life-science-klustret i Skåne stärks

Projektägare:

Invest in Skåne AB Projektperiod:

2009-01-07–2011-12-31 Beviljat stöd (SEK):

EU:s regionala

utvecklingsfond: 8 128 144 Nationell offentlig finansiering (SEK): 8 128 144 Invest Sweden: 3 000 000 Invest In Skåne: 5 128 144 Kontakt:

Anna Chérouvrier-Hansson, 040-675 34 65

anna.cherouvrier-hansson@

skane.se

www.invest.skane.com

(7)

Lokalt arrangeras seminarier, minst tio individuella företagsmöten avverkas per månad och nätverks- projekt hålls kring medicinteknik och Astra Zenecas flytt från Lund.

– Eftersom Kina är en växande marknad, planeras under våren 2011 flera aktiviteter i Kina som följer upp satsningen som gjordes i oktober 2010 vid världsut- ställningen i Shanghai. Bland annat ska vi arrangera seminarier i Beijing och Shanghai, berättar Anna Chérouvrier-Hansson.

I januari har Invest in Skåne tillsammans med sex lokala medicinteknikföretag ställt ut på den största medicintekniska mässan i Mellanöstern.

Totalt får projektet under tre år drygt 8 miljoner kronor från EU:s regionala utvecklingsfond och den största utmaningen hittills är, enligt projektledaren, att begränsa antalet aktiviteter då det finns så många möjligheter.

Att delta i kongresser och utställ- ningar är ett sätt för Life Science Skåne att hjälpa fram företag inom denna växande marknad.

(8)

Individuell coachning och nätverk. Det är två ingredi- enser i projektet Blekinge UPP:s strävan att stimulera entreprenörskap inom den kreativa sektorn.

Blekinge UPP vänder sig till alla mellan cirka 18 och 40 år som vill skapa sig arbete eller företag inom upplevelseindustrin i Blekinge. Målet är fler arbetstillfällen och företag som styrs av människors egna intressen och idéer. Inriktningen är framför allt musik, film och ung kommunikation samt skärningspunkterna där- emellan.

Enligt projektledaren Camilla Bengtsson spelar det ingen roll i vilken form arbetet sker.

– Det kan vara genom eget företag men också genom att skapa sig sitt eget arbete hos en befintlig aktör, förening eller i ett projekt. Drivkraften är entre- prenörens idéer och passion.

Blekinge UPP har ett coachande förhållningssätt men hjälper också till med erfarenheter, kontakter, kunskap eller rådgivning.

– Vid första mötet lyssnar vi på entreprenörens behov och idéer och berättar vad vi kan hjälpa till med. Sedan bestämmer vi gemensamt hur vi går vidare. Vårt arbetssätt kompletterar den verksamhet som bedrivs inom inkubatorer och företagsrådgivning.

Tre nätverk

På hemsidan presenteras också tre nätverk; Kreatör Blekinge, Crew och Media Revolution. Kreatör Blekinge samlar oetablerade konstnärer som vill exponera sina verk och samverka med andra kreatörer, medan Crew vill utbilda funktionärer som kan arbeta vid popkonserter, rockfestivaler, filminspelningar och andra event. Syftet är också att sammanföra funktio- närerna med eventföretag som är i behov av pålitlig

Idéer och passioner odlas inom Blekinge UPP

Projektägare:

Musik i Blekinge Projektperiod:

EU:s regionala utvecklingsfond: 6 543 000

Nationell offentlig finansiering (SEK):

Blekinge Business Incubator AB: 150 000

Blekinge Tekniska Högskola:

240 000

Musik i Blekinge: 1 313 000 Länsstyrelsen i Blekinge:

200 000

Netport Karlshamn ideell förening: 180 000 Region Blekinge: 3 271 000 Reaktor Sydost: 1 190 000 Kontakt:

Camilla Bengtsson, 0734-47 19 75 www.blekingeupp.se www.blekingeupplevelse- industri.se

(9)

personal. Det tredje nätverket – Media Revolution – är öppet för alla som vill utveckla sig och jobba med film i Blekinge.

För att nå ut med verksamheten arbetar Blekinge UPP framför allt med samverkan med andra aktörer.

Till exempel har man samverkat med Arbetsförmed- lingen och Ung Företagsamhet runt olika aktiviteter, som idéworkshops och sommarlovsentreprenörer.

Blekinge UPP hjälper dem som vill skapa sig arbete eller företag inom upplevelseindustrin i Blekinge.

(10)

Under ett och ett halvt år har 89 entreprenörer hunnit få goda råd via Rampen Skåne Nordost. I februari 2011 fanns sju företag i inkubatorn och ytterligare femton coachas kontinuerligt. Hittills har 14 nybildade företag genererat 22 nya arbetstillfällen.

I nordöstra Skåne inventerar sex kommuner och Region Skåne innovatörer vars idéer med relativt kort starttid kan resultera i nya företag. Syftet är att slussa dem vidare till Rampen Skåne Nordost för att korta tiden mellan idé och färdig produkt. Inom projektets inkubatorprogram erbjuds bland annat vägledning, coachning, nätverk och kvalificerad experthjälp.

Varje företagare får hjälp att utveckla sin affärsidé till marknaden under maximalt två år. Därefter ska företaget vara kapabelt att klara sig på egen hand.

Verksamheten kom i gång i augusti 2009 och i februari 2011 går verksamheten för högtryck.

– Inflödet av innovatörer, entreprenörer och företag är fortfarande stort, och vi följer vår målsättning.

Ar betet med att finna fortsatt finansiering för verksamheten har intensifierats med tanke på att projektet nu passerar halvtid, säger Christer Svensson som är affärs- utvecklare och VD för Rampen Skåne Nordost AB.

Christer har tillsammans med sin kollega Håkan Isaksson utvecklat Rampens profil och arbetssätt för de förutsättningar som finns i regionen.

Bred inkubator

Rampen är en bred inkubator och jobbar både med inkubation och acceleration efter de förutsättningar som finns i Nordöstra Skåne. Fokusområden är:

• Nyknoppning; nya affärsidéer i nya företag (traditionell inkubatorverksamhet).

Hjälp med affärsutveckling hos Rampen Skåne Nordost

Projektägare:

Rampen Skåne Nordost AB Projektperiod:

EU:s regionala strukturfond:

3 361 000

Region Skåne: 720 000 Högskolan i Kristianstad:

100 000

Bromölla kommun: 175 000 Hässleholms kommun:

796 000

Kristianstads kommun:

1 161 000

Osby kommun: 175 000 Perstorps kommun: 42 000 Östra Göinge kommun:

192 000 Kontakt:

Christer Svensson, 070-690 08 11 www.rampen.nu

(11)

• Inknoppning; nya idéer utvecklas och planteras i existerande företag (expansion, tillväxt).

• Avknoppning; befintlig affärsidé/produkt knoppas av och blir till nya företag (nyetablering).

Förutom kvalificerad affärscoachning erbjuds också vid behov kontorsplats i någon av Rampens tre kreativa miljöer på Krinova Science Park i Kristianstad, Norra Station i Hässleholm eller Färe Industricenter i Sibbhult.

Rampen strävar efter att stödja satsningar som passar in i nordöstra Skånes förnyelsearbete och i februari 2011 finns följande företag i inkubatorn:

Care Optimizer, mätinstrument som kartlägger och visualiserar fördelning av vårdresurser.

LB-Stödet, uppresningssystem anpassat för handi kappade avsett för säng och toalett.

DRSK, interaktiv käke avsedd för tandläkarutbildning.

Akutinsats, utbildningskoncept för akutsjukvård.

Håkan Isaksson, Rampen (t.v.) tillsammans med inkubators- företaget DRSK Development AB:s grundare Saeid Kazemi.

(12)

Två världsledande anläggningar för avancerad material forskning ska byggas i Lund: European Spallation Source (ESS) och MAX IV. För att ta vara på de möjligheter till utveckling av regionen som dessa etableringar ger har två EU-projekt skapats, vars samlingsnamn är ESS MAX IV i regionen – TITA.

– Etableringarna av ESS och MAX IV är fantastiska tillfällen till utveckling av Skåne och hela Öresunds- regionen, säger projektledaren Therese Nilsson. Men aktörerna i regionen måste samverka för att vi ska ta vara på möjligheterna. Utvecklingen kommer inte av sig själv.

Innovationsstruktur

Det övergripande målet för ESS MAX IV i regionen – Tillväxt Innovation (TI) är att stärka innovationsstruk- turen i regionen. Man ska stötta kommuner och det lokala näringslivet att ta aktiv del i utvecklings- och affärsmöjligheter som etableringen ger.

Projektet ska göra en förstudie kring behov av gemensam mottagning för internationella företag och deras arbetskraft. Man ska även marknadsföra an läggningarna och regionen internationellt i olika kampanjer samt studera hur området kring anlägg- ningarna bäst utvecklas som regional och internationell mötesplats.

Andra delprojekt är att uppdatera och förankra visionen ”Society for Science – Science for Society”, att skapa en samlad bild över behov och möjligheter av ett klusterinitiativ kring materialforskning samt att analysera affärsmöjligheter utifrån ESS och MAX IV.

Så kan miljardetableringar i Lund få bäst effekt över hela regionen

Projektägare: Region Skåne Projektperiod:

2010-01-11–2012-12-31 ESS MAX IV – TI Beviljat stöd (SEK):

Nationell offentlig finansiering (SEK): Läns- styrelsen i Skåne län: 135 000 Sveriges lantbruksuniversitet:

18 000

Blekinge Tekniska Högskola:

18 000

Malmö högskola: 180 000 Lunds universitet: 2 481 915 Högskolan i Kristianstad:

90 000

Invest in Skåne AB: 1 360 536 Region Blekinge: 45 000 Region Skåne: 3 925 146 Alla kommuner i Skåne:

5 611 734 ESS MAX IV – TA Beviljat stöd (SEK):

Läns styrelsen i Skåne län:

90 000

(13)

Tillgänglighet

ESS MAX IV i regionen – Tillgänglighet Attraktivitet (TA) ska stärka tillgängligheten och attraktiviteten i regionen och därigenom bidra till fler företagsetableringar och arbetstillfällen.

Projektet konkretiserar vilka krav och effekter ESS/MAX IV-etableringen innebär för den fysiska planeringen och behovet av infrastruktursatsningar, bo städer, kontor och service etc.

Vidare skapas ett register över tillgänglig mark för företagsetableringar.

Även den långsiktiga kompetensförsörjningen studeras och jämförs med liknande anläggningar internationellt, för såväl byggperioden som driften, liksom spin-off-effekter när verksamheten kommer igång.

Sveriges

lantbruksuniversitet: 12 000 Blekinge Tekniska Högskola:

12 000

Malmö högskola: 120 000 Lunds universitet: 1 654 611 Högskolan i Kristianstad:

60 000

Invest in Skåne AB: 830 268 Region Blekinge: 30 000 Region Skåne: 3 539 130 Alla kommuner i Skåne:

3 461 673 Kontakt:

Therése Nilsson, 040-675 32 34 therese.k.nilsson@skane.se www.essmax4tita.se

(14)

Sommaren 2010 renoverades ett gammalt tegelmaga- sin mitt i Simrishamns hamn. Efter det flyttade Marint centrum in och förverkligar därmed visionen om en mötesplats för företagande, kunskap och upplevelser knutna till Östersjöns marina miljö.

Etableringen leds av Simrishamns kommun i samarbete med Region Skåne och Sparbanken Syds Stiftelse för tillväxt.

– Verksamheten har varit igång i några år och vi har bland annat arrangerat seminarier och konferenser samt deltagit i olika projekt och forskningsinsatser.

Med det nya huset kan vi skapa en bestående verksamhet, säger projektledare Madeleine Lundin.

I takt med att idén om ett centrum har vuxit från förstudie via det nuvarande projektet, Baltic Sea R&D har även en del nya arbetstillfällen skapats. Ett exempel är Sydkustens Fiskeområde med en nyanställd verksamhetsledare. Flera forskningsprojekt är dessutom igång eller planeras.

Brobyggare

Marint centrum blir ett slags science park inom marin miljö och innovationsutveckling, som ska fungera som en arena för forskningsinstitut, näringsliv, offentlig sektor och organisationer.

– Vårt centrum ska vara en regional plattform för marin miljöteknik, Bluetech, och fungera som en brobyggare för utveckling och kommersialisering av idéer och forskningsresultat med marin anknytning. Den geografiska lokaliseringen och internationell samverkan gör oss till en nod för havsmiljöfrågor i södra Östersjön och en självklar tillväxtmotor i regionen.

Dessutom stärker Marint centrum varumärket

Mötesplats för Östersjön skapas i Simrishamn

Projektägare:

Simrishamns kommun Projektperiod:

2010-04-01– 2013-03-31 Beviljat stöd (SEK):

Simrishamns kommun:

2 894 684 Kontakt:

Madeleine Lundin, 0414-81 91 24 madeleine.lundin@

simrishamn.se www.simrishamn.se/

marint-centrum

(15)

Simrishamn/Österlen för inflyttare, företag och be sökare, säger Madeleine Lundin.

Redan innan huset invigdes i oktober 2010 hade flera marina aktörer fattat beslut om etablering och kommer att husera i byggnaden.

– De närmaste åren ska vi stegvis bygga upp en krea tiv miljö som attraherar företagsetableringar, projekt och tillämpad forskning, säger Madeleine Lundin.

Projektet har koppling till EU:s strategi för Östersjö- regionen. I synnerhet till målsättningen att förbättra Östersjöns miljö, men också målet att öka välståndet i Östersjöregionen genom att samverka i forskning och utveckling.

FOTO: BENGT BENGTSSON

Marint centrum i Simrishamn blir en mötesplats för företagande, kunskap och upplevelser om Östersjöns marina miljö.

(16)

Tillväxtarena Syd hjälper fram lovande företagsidéer

45 nya jobb, varav ett tjugotal via samarbete med Arbetsförmedlingen och Trygghetsrådet, i ett tjugotal lovande tillväxtföretag. Från idé till fem anställda i ett innovationsföretag på drygt ett halvår. Det är några konkreta resultat av Mobile Heights Business Center.

För att bli medlem i Mobile Heights Business Center krävs att företaget har en entreprenöriell person i täten, trovärdiga planer för tillväxt och en årlig potential på över 100 miljoner kronor.

I februari 2011 är tjugofyra uppstartsföretag med- lemmar, varav nio har nått löpande försäljning, minst tre har visat lönsamhet och ytterligare fyra har mycket intresserade potentiella kunder.

– Målet är att alla ska växa och vara lönsamma inom två år från att de börjar utveckla sin affärsidé, säger Marianne Larsson, projektledare i samverkansplatt- formen Tillväxtarena Syd, som ligger till grund för Mobile Heights Business Center.

I november 2009 fick den första gruppen särskilt rekryterade entreprenörer tillgång till patent och affärskoncept från telekomindustrin. En av dem var Ants Maran som startade företaget Qubulus.

– Efter nio månader hade Ants både finansiering, patent, sin första produkt lanserad och 10 anställda.

Intresset från hela världen är dessutom överväldi- gande, säger Marianne Larsson.

Sådd och venture

Det nya med finansieringen är att tidigt etablera rela- tioner med både såddfinansiärer och venture capital.

– Tack vare industrins engagemang och avknopp- ningar, samt kriterierna för medlemskap, är uppstarts- företagen extra intressanta för sådana finansiärer, säger Marianne Larsson.

Projektägare:

Teknopol AB

Projektperiod: TAS 2.0 2009-04-01–2010-03-31 Projektperiod: TAS 3.0 2010-03-01–2011-12-31 Beviljat stöd (SEK):

TAS 2.0 + TAS 3.0

Innovationsbron AB:

2 500 000

Region Blekinge: 500 000 Region Skåne: 3 000 000 Vinnova: 2 500 000 Kontakt:

Marianne Larsson, 046-286 87 15,

marianne.larsson@teknopol.se www.teknopol.se

(17)

Ett exempel är företaget Kaskado, vars telekomtjänst inte var lämplig att patentera men hade potential att nå en stor marknad. Efter att förgäves ha sökt finansiering sedan 2008 kom genombrottet genom Mobile Heights Business Center i maj 2009.

– Nu har företaget flera finansiärer och ökar såväl försäljning i flera länder som antalet anställda i framför allt Blekinge. Ytterligare anställningar uppstår i kund- företagen.

Arbetet i Tillväxtarena Syd bygger på förtroende mellan entreprenörer och näringsliv.

– Eftersom vi har varit ärliga med vad som gått snett och snabbt ändrat till det bättre, har vi fått utrymme att pröva oss fram. Till exempel har vi lärt oss att söka personer i näringslivet som verkligen vill, vågar och kan bidra till att öppna dörrar till marknaden.

Flera av företagen som hjälpts fram via Tillväxtarena Syd är verk- samma inom telekomområdet.

(18)

Programperioden 2007–2013 har EU-kommissionen lyft fram följeforskning som utvärderingsansats. Följefors- karen ska löpande ge synpunkter och råd till dem som håller i genomförandet av program eller projekt.

Följeforskningen i de åtta regionala strukturfonds- programmen konstaterar att programmen har bidragit till många vardagliga innovationer. De spelar en viktig roll för att göra regionala innovationssystem mer dynamiska och klusterliknande. Samarbetet mellan forskning och näringsliv vidgas till att inte bara base- ras på vetenskaplig kunskap och forsknings resultat utan även på idéer som kan kommersialiseras.

EU:s strategi för Europa 2020 har höga mål om att skapa en innovationsunion. En del i strategin handlar om att få varje medlemsland att satsa i genomsnitt tre procent på forskning, utveckling och innovation.

Sverige satsar redan 3,75 procent på FoU, men rankas ändå relativt lågt när det gäller kunskapsbaserade innovationer.

Här följer något av det följeforskningen sett när det gäller ökat innovationsfokus i Skåne-Blekinge:

Långsiktig regional strategi

Många projekt arbetar med innovationer, ungefär två tredjedelar av projekten. Två typer av syften domine- rar för dessa: utveckling av nya produkter eller tjänster och utveckling av innovationssystem. Särskilt det sist- nämnda är tydligt framträdande i Skåne-Blekinge.

Följeforskarna menar att detta hänger samman med en långsiktig och medveten strategi från de regionala aktörerna att bygga upp regionala plattformar för fortsatt innovationsarbete.

Följeforskning under

hela programperioden

(19)

Följeforskarna menar att det i Skåne-Blekinge finns ett bredare engagemang från den kommunala (och regionala) sektorn än vad som annars är vanligt. Denna sektor är medaktör i projekten i så gott som samtliga dimensioner de analyserar, dvs. man är inte endast en passiv finansiär. Följeforskarnas tolkning är att detta, särskilt i Skåne, återspeglar ett långsiktigt regionalt åtagande kring uppbyggnaden av innovations system och även att flera av projekten på ett mer direkt sätt involverar kommuner och regioner.

Programmet Skåne-Blekinge erbjuder flera större insatser för att bygga innovationssystem. Det är ännu för tidigt att utvärdera resultaten av dessa, men följe- forskarna menar att resultaten absolut pekar mot ett bidrag till de ambitiösa målen för strukturfonderna, Sverige och EU när det gäller innovation och förnyelse.

SWECO-EUROFUTURES svarar för programföljeforskningen i Skåne-Blekinge.

(20)

Tillväxtverket Tel 08-681 91 00 www.tillvaxtverket.se

INFO 0253. PRODUKTION: ORDFÖRRåDET AB. TRYCK: DANAGåRDLITHO AB. TRYCKT I 500 EX, MARS 2011. DÄREFTER TRYCK VID BEHOV.

Tillväxtverket arbetar offensivt för hållbar tillväxt i hela landet genom att underlätta företagande.