Apportegendom i form av arbete och tjänst?
- Ur ett borgenärs- och värderingsperspektiv
Kandidatuppsats i affärsjuridik (associationsrätt)
Författare: Norén Louise
Handledare: Andersson Jan
Framläggningsdatum 2010-05-26
Jönköping Maj 2010
Bachelors thesis in Company law
Title: Could work and services be included as a form of property other than cash applied in payment for shares or regarding issue of new shares? – with a creditors and a valueationperspective.
Author: Norén Louise
Supervisor: Andersson Jan
Date: 2010-05-26
Subject Company Law
Abstract
The enormous expansion of knowledge society has lead to a path away from the industrial enterprises toward the more knowledge- based entrepreneurship companies. This development has also meant that intellectual capital now can be seen as the core of the new busi- ness structure. However the growth has not been reflected in either the legal or the economic regulations in relation to what could have been expected, which means that there is thus a gap between de lege lata and de lege ferenda. This can specifically been seen regard- ing the prohibition of adding property other than cash applied in pay- ment for shares or regarding issue of new shares when it comes to work and services. The prohibition may therefore be considered to stand against the knowledge companies’ advancement. Consequently the question is therefore whether or not changes can be made with consideration to the creditors and to the current legal foundation. It is my opinion that some changes can be made if de development of val- uation methods continue to progress and if the regulations regarding labor would open up to more detailed agreements between employers and employees. If such steps were to be taken the possibility of pay- ment with work and services would increase, however the cost of de- veloping those improvements is today in my opinion not defensible
i
and therefore intellectual capital continues to fall between the Swedish regulations.
Förkortningslista
ABL 75 Aktiebolagslag (1975:1385)
ABL Aktiebolagslag (2005:551)
AD Arbetsdomstolen
Andra bolagsdirektivet 77/91/EEG
BFL Bokföringslag (1999:1078)
EES Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet
IAS International Accounting
Standards
RR Redovisningsrådets
rekommendationer
ÅRL Årsredovisningslag
(1995:1554)
ii
Innehåll
1 Inledning 1
1.1 Bakgrund1 1.2 Syfte 2
1.3 Metod och Material 2 1.4 Avgränsning 3
1.5 Disposition 4
2 Kunskapssamhället och Aktiebolag 6
2.1 Aktiebolag 6
2.1.1 Introduktion 6
2.1.2 Borgenärsskydd 8
2.1.3 Bildande av ett aktiebolag 10 2.1.4 Nyemission 11
2.1.5 Redovisnings- och revisionsregler 12 2.2 Kunskapsföretag 13
2.2.1 Introduktion 13 2.2.2 Humankapital 14
2.2.3 Strukturkapital 15 2.2.4 Kundkapital 16
2.2.5 Skillnader mellan kunskapsföretag och tradi- tionella industriella företag 17
2.2.6 Skillnader mellan kunskapsföretag och tjänste- företag 17
2.2.7 Skillnader på kunskap och kunskap 18
2.2.7.1 Professionella serviceföretag 18 2.2.7.2 FoU-företag 19
2.3 Kunskapsföretag och aktiebolagsrätten19 2.4 Kunskapsföretag och borgenärsskydd 20
2.4.1 Delanalys 20
2.5 Kunskapsföretag och redovisning- och revision 21 2.5.1 Delanalys 21
2.5.2 Olika metoder för att mäta intellektuellt kapital 22
2.5.2.1 Skandianavigatorn 23 2.5.2.2 IC-rating™ 24
2.5.3 Skandianavigatorn och IC-rating som värder- ingsmodeller. 26
3 Apportegendom 27
3.1 Vad är apportegendom? 27 3.1.1 Introduktion 27
3.1.2 Förutsättningarna för apportbetalning 27
3.1.2.1 Avskiljande 28 3.1.2.2 Nyttorekvisit 29 3.1.2.3 Värdering 29
3.2 Apportegendom i kunskapsföretag 30
iii
3.2.1 Delanalys 30
3.2.1.1 Apportegendom i form av immateriella rättigheter 32 3.2.1.2 Apportegendom i form av en rörelse 32
4 Förslag till förändring 34
4.1 Svårigheterna med att tillämpa arbete och tjänster som apportegendom 34
4.1.1 Allmänt 34 4.2 Lösningar 35
4.2.1 Introduktion 35
4.2.2 Escrow account 36
4.2.2.1 I relation till hur värdet på företaget ökar 38 4.2.2.2 Baserat på en tidsram 38
4.2.2.3 Vad en person enligt kontrakt presterat 38
4.2.3 Pantsättning 39
4.2.4 Bindande av personal genom arbetsrättsliga as- pekter 39
4.2.4.1 Skyddet för kunskap enligt lag 40 4.2.4.2 Skyddet för kunskap enligt avtal 41
4.2.4.3 Apportegendom och arbetsrätt i framtiden 41
4.2.5 Genom bildande av enmansbolag 42 4.3 Avslutande analys 43
4.3.1 Slutsats 43
5 Sammanfattning 48 Referenslista 50
iv
Förkortningslista
ABL 75 Aktiebolagslag (1975:1385)
ABL Aktiebolagslag (2005:551)
AD Arbetsdomstolen
Andra bolagsdirektivet 77/91/EEG
BFL Bokföringslag (1999:1078)
EES Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet
IAS International Accounting
Standards
RR Redovisningsrådets
rekommendationer
ÅRL Årsredovisningslag
(1995:1554)
v
1 Inledning
Bakgrund
Kunskap. Ordets definition har genom åren erhållit en allt mer omfattande innebörd då kunskapens roll fått en allt större betydelse i vårt samhälle. Det traditionella industrisamhället har luckrats upp för det framväxande kunskapssamhället och företag så som konsultbyråer och bloggbaserade företag har de senaste åren blivit allt mer spridda vilket inneburit att de också till i viss utsträckning ersatt de traditionella varuproducerande företagen. I dagens samhälle konsumeras det således allt från dyra timmar hos psykologen, utvecklande samtal hos livscoacher, juridisk expertis till hjälp med IT- relaterade problem vilket innebär att ”produkterna” man köper, tagit en ny form. Det är ur denna samhällsförändring som ny problematik vuxit fram. Äldre lagstiftning kan följaktligen i många avseenden vara svår, om inte omöjlig, att tillämpa på situationer som uppstår i samband med kunskapsutvecklingen. Trots detta har steg tagits för att försöka finna lösningar på dagens allt mer komplexa behov och krav.
Immaterialrätten1 har vuxit fram, utan att egentligen beröra övriga lagar, och kreditgivningen för kunskapsintensiva företag har i teorin mildrats men de traditionella tankesätten har dock inte rubbats och trots den ständigt växande kunskapssektorn har få framsteg egentligen åstadkommits. 2 Det synes således stå klart att de ändringar som genomförts varken har förändrat aktiebolagslagen (2005:551) eller annan närliggande lagstiftning utan de ändringarna har enbart ”skrapat lite på ytan”.
1 Se t.ex. Patentlagen (1967:837), Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk och varumärkeslagen (1960:644).
2 T.ex. så har Lag (2004:297) om bank och finansieringsrörelse antagits vilket öppnat upp kreditgivningen till kunskapsintensiva företag då kravet på fast och lös egendom slopats och ersatts med ett krav på att förpliktelserna ska med goda grunder förväntas bli fullgjorda.
vi
I det andra bolagsdirektivet (77/91/EEG)3, artikel 7, fastslogs det att;
”Det tecknade kapitalet får endast bestå av tillgångar som kan värderas ekonomiskt. I dessa tillgångar får dock inte inräknas åtaganden att utföra arbete eller att tillhandahålla tjänster.”
Förbudet är implementerat med den svenska ABL och därmed föreligger det ett förbud mot att använda arbete och tjänst som en form av apportegendom vid bildande av ett aktiebolag samt vid nyemission.4 Bestämmelserna i det andra bolagsdirektivet utformades dock för de publika aktiebolagen men då Sverige inte har någon uppdelning mellan privata och publika aktiebolag har förbudet kommit att gälla även privata aktiebolag. Inskränkningen får dock anses stå i strid mot den rådande tillväxten av kunskapsföretag. Frågan som därför bör ställas sig är om, och i så fall hur, en förändring av reglerna kring apportegendom skulle kunna modifieras eller totalt revideras för att på sätt möta dagens behov?
Syfte
Mot bakgrund i vad som ovan anförts är syftet med förevarande framställning att undersöka och utreda om en eventuell ändring i ABL, gällande apportegendom inom privata aktiebolag, kan realiseras, och då med hänsyn till borgenärsskyddet och de komplexa värderingsreglerna samt ge förslag på hur ett möjliggörande av arbete och tjänster som apportegendom skulle kunna komma att genomföras.
Metod och Material
För att uppnå syftet med förevarande framställning kommer stort fokus att ligga på doktrin med utgångspunkt ur gällande lag. Valet av
3 Rådets andra direktiv 77/91/EEG.
4 se 2 kap 6 § ABL.
vii
att använda doktrin i stor utsträckning motiveras med att det på området finns sparsamt med material och det råder därmed en brist på primära källor. Därmed används inte, till fullo, en traditionell rättsdogmatisk metod där rättskällorna nyttjas i hierarkisk ordning utan gällande rätt och då främst aktiebolagslagen, analyseras med hjälp av såväl förarbeten som doktrin där doktrinen tillmäts stor tyngd. Eftersom det råder ett klart förbud mot arbete och tjänster som apportegendom blir praxis av mindre betydelse och kommer således endast användas i ett fåtal fall.
Då frågan om intellektuellt kapital är komplex och då det gällande apportegendom finns klara överlappningar mellan olika rättsområden är också analysen hypotetisk utformad dvs. begränsad hänsyn tas till gällande lag, och lösningarna delges därför i stor utsträckning utan hänsyn till samtliga involverade rättsområden. Det innebär att t.ex.
de immateriella, familjerättsliga och de skattemässiga aspekterna inte beaktas. När det gäller arbetsrätten är dock utredningen och analysen mer ingående.
Slutligen bör det poängteras att analysen och slutsatsen i stor utsträckning baseras på mina personliga tankar och idéer då tidigare utredningar gällande apportegendom i form av arbete och tjänst inte återfunnits.
Avgränsning
Då syftet med uppsatsen är att utreda huruvida en eventuell ändring av ABL:s regler, dvs. att tillåta arbete och tjänst som apportegendom, är möjlig och i så fall förenlig med borgenärsskyddet blir beaktandet av aktieägarskyddet i stor utsträckning att utelämnat. För att besvara syftet utgår uppsatsen således från borgenärsskyddet.
Utgångspunkten är vidare bolagsrättslig, vilket innebär att den
viii
arbetsrättsliga aspekten inte beaktas, på grund av platsbrist, till önskvärd nivå.
Förbudet mot arbete och tjänst som apportegendom gäller såväl vid bildandet av bolaget som vid nyemission vilket innebär att det finns två infallsvinklar inom samma problemkomplex. Då själva bildandefasen är en isolerad företeelse samtidigt som nyemission utgör ett instrument som kan aktualiseras vid behov ges sistnämnda förfarande större utrymme i analys och slutsats även om de båda förfaranden kontinuerligt belyses.
Eftersom ABL inte är isolerad, i den bemärkelsen att den utgör en del av Sveriges Rikes Lag, när det kommer till intellektuellt kapital, (skattelagstiftningen, arbetsrätten, immaterialrätten m.fl.) går det inte heller att analysera apportegendom utan att beakta övriga rättsområden. För att begränsa omfattningen av uppsatsen tages därför liten hänsyn till övriga lagar, vilket även påpekats i metodavsnittet, utan problematiken diskuterats utifrån ABL med inslag av övriga lagar där så anses relevant. Därmed är analysen av en mer hypotetisk karaktär där eventuella lösningar och förslag presenteras.
Vidare diskuteras endast privata aktiebolag dvs. publika aktiebolag har helt att uteslutets. Valet av att utelämna publika aktiebolag baseras på att förbudet mot arbete och tjänster som apportegendom, enligt andra bolagsdirektivet, endast gäller publika aktiebolag. Då Sverige inte har en laguppdelning mellan de två bolagsformerna i den bemärkelsen att ABL gäller samtliga aktiebolag och där lagskillnaderna mellan publika ocj privata aktiebolag endast delges i slutet av varje kapitel, har regleringen dock kommit att gälla även privata aktiebolag. Det är därför enligt min mening, av intresse att diskutera förbudet angående de privata aktiebolagen.
För att ge en bredare förståelse av svårigheten med att värdera intellektuellt kapital har en grundläggande introduktion till den
ix
ekonomiska aspekten av komplexiteten på området presenterats. Det ges dock inte någon djupare analys av de olika värderingsmetoderna utan presentationen utgör endast en del av den deskriptiva del som anses vara erforderlig för att den utredande analysen skall kunna genomföras och då främst gällande värderingsproblematiken.
Disposition
För att på ett klart och övergripligt sätt besvara frågeställningen beträffande arbete och tjänst i form av apportegendom, har förevarande framställning delats in i fem kapitel.
I det andra kapitlet ges en grundläggande introduktion till aktiebolaget vari bildandet av ett aktiebolag samt ett belysande av borgenärsskyddet ligger till grund för förståelsen kring de aktiebolagsrättsliga reglerna. Vidare ges en förklaring av nyemission samt en inblick i de grundläggande redovisnings- och revisionsreglerna för att även ge en ökad uppfattning beträffande problematiken kring ett realiserande av arbete och tjänst som apportegendom. Därefter presentras en mer ingående redogörelse av kunskapsföretaget och dess specifika format samt hur ett kunskapsföretag skiljer sig från andra bolagsformer. Slutligen knyts aktiebolaget och kunskapsföretaget samman både ur ett generellt perspektiv men även mer ingående beträffande borgenärsskyddet och redovisnings- och revisionsreglerna för att på sätt ge en delanalys av kunskapsföretaget ur ett bolagsperspektiv.
I det tredje kapitlet ges en kort beskrivning av apportegendom och därefter presenteras en mer ingående förklaring av vilka rekvisit som nödgas vara uppfyllda för att apportegendom skall kunna aktualiseras.
Mot denna redogörelse sammanförs sedan apportegendom med kunskapsföretaget och en deldiskussion/analys kring de svårigheter som föreligger presenteras.
x
I det fjärde kapitlet presenteras huvudanalysen av problemställningen.
Det är således här som frågeställningen angående arbete och tjänst som apportegendom i relation till kunskapsföretagets behov diskuteras. Denna diskussion har sin utgångspunkt ur borgenärsperspektivet samt de värderingsaspekter som är av betydande faktor. Kärnan i diskussionen utgörs till stor del av fyra olika förslag på lösningar vari problematiken konkret analyseras. I anslutning därtill ges en avslutande analys där de tre främsta svårigheterna med en eventuell förändring av rättsläget presenteras och där samtliga förslag med ingående analyseras.
I det femte kapitlet återfinns en sammanfattning av förevarande framställning där den deskriptiva delen och slutsatsen knyts samman.
xi
2 Kunskapssamhället och Aktiebolag
Aktiebolag
Introduktion
För att förstå och kunna sätta sig in den faktiska komplexiteten kring de kunskapsintensiva bolagen, och då med fokus på reglerna gällande apportegendom, får det anses vara relevant och givande att först ge en kort introduktion om aktiebolag i allmänhet samt ge en mer ingående beskrivning av borgenärsskyddet och redovisnings- och revisionsreglerna.
När man tar beslutet att starta upp ett företag finns det flera olika företagsformat att välja mellan. De vanligaste formerna är enskild firma, handelsbolag samt aktiebolag. I Sverige bedrivs den största delen av stora företag i aktiebolagsform men även små och medelstora företag ändvänder sig allt mer flitigt av bolagstypen och år 2009 fanns det 350 903 registrerade aktiebolag i Sverige.5 Aktiebolagets popularitet kan till stor del förklaras med att ägarna inte står personligt ansvariga för bolagets eventuella skulder vilket i sin tur står i kontrast till att den attraktiva bolagsformen har många krav och ett komplext regelsystem för att trygga sin intressekrets.6 Tryggheten för intressekretsen återfinns till viss del i aktiekapitalet som utgör det grundläggande skyddet genom att det skall finnas en marginal mellan tillgångar och skulder.7 Den 1 januari 2006 började den nya ABL att gälla, vilket medfört ett nytt regelverk för aktiebolagen, men främst innebär den nya lagen ett klargörande av tidigare osäkerheter, en modernisering och en uppdatering av den språkliga delen.8
5 http://bolagsverket.se/om_bolagsverket/statistik/index.asp.
6 Bergström C, Samuelsson P, Aktiebolagets grundproblem, uppl. 3:1, Författarna och Norstedts Juridik AB, Stockholm 2009 s 177.
7 Lundén B, Aktiebolag -Skatt, Ekonomi, Juridik, uppl. 16:1, Björn Lundén Information, Uddevalla 2007 s 32.
8 Af Sandberg C, Aktiebolagsrätten, uppl. 2:1, Studentlitteratur Lund 2007 s 9 ff.
xii
När det gäller aktiebolag bör några grundläggande aspekter först klargöras. Först och främst delas aktiebolagen upp i publika och privata aktiebolag varav de privata aktiebolagen utgör den markant största andelen. 9 Den största skillnaden mellan de två är att privata bolag till skillnad från publika bolag inte får sprida sina aktier till allmänheten utan endast till närstående eller en mindre grupp av investerare.10
Utgångspunkten i ABL är att bolagets verksamhet bedrivs i egenskap av att ge vinst som därefter skall fördelas mellan de berörda aktieägarna.11 Den bakomliggande tanken gällande vinstsyftet får anses vara ett skydd för aktiebolagets intressenter då ledningen inte skall ha möjligheten att plocka ut tillgångar och på sätt skada dess intressekrets.12 I ABL finns det även flertalet principer vilka bör nämnas och förklaras. Bland dessa principer återfinns likhetsprincipen, majoritetsprincipen och även i förhållande till uppsatsens syfte, lojalitetsprincipen samt vårdplikten.13 Det är dessa principer tillsammans med beaktandet av de olika intressekretsarna som tillsammans utgör grunden i ABL och därmed grundkonstruktionen för dagens aktiebolag.
Då beslut skall fattas aktualiseras majoritetsprincipen vilken innebär att det är majoriteten som får bestämma hur ärendet skall avgöras.
Graden av hur pass stor majoritet som krävs för att beslutet skall röstas genom varierar beroende på hur pass viktig och omvälvande frågan är. Det krävs t.ex. en klar majoritet när röstning om ändring av bolagets verksamhetssyfte sker, graden av hur pass stor majoritet som sedan erfordras beror dock på vad ändringen medför för konsekvenser.14 För att inte majoriteten skall kunna genomdriva samtliga av sina förslag finns det dock effektiva regler som skyddar
9 1 kap 2 § ABL.
10 1 kap 7 § ABL.
11 3 kap 3 § ABL.
12 Prop 2009/10:61 s 6 f.
13 Af Sandberg C, Aktiebolagsrätten, uppl. 2:1, Studentlitteratur Lund 2007 s 133 ff.
14 7 kap 42-45 § ABL.
xiii
minoriteten.15 Detta skydd grundar sig i att aktieägare skall våga investera i aktiebolag utan att riskera att majoriteten fattar beslut som direkt eller indirekt missgynnar minoriteten.16
Likhetsprincipen17 skapar sedan en balans mellan majoritet och minoritet och innebär att alla aktier skall vara lika värda om igen annat stadgats i bolagsordningen. I anslutning till likhetsprincipen bör även generalklausulerna nämnas även om de inte skall likställas.
Generalklausulerna stadgar att bolagsstämman eller styrelsen inte får fatta beslut som ger otillbörlig fördel eller nackdel för någon aktieägare.18 Likhetsprincipen innebär således att alla aktier skall vara lika värda om igen annat stadgats i bolagsordningen och generalklausulerna stadgar i sin tur att bolagsstämman eller styrelsen inte får fatta beslut som ge otillbörlig fördel eller nackdel för någon aktieägare.
Lojalitetsplikten tar sedan sikte på att tillse att ledningen har företagets intresse i åtanke vid beslut dvs. de får inte agera på ett sådant sätt att det medvetet gynnar dem personligen samtidigt som det missgynnar bolaget. Lojalitetsplikten betydelse kommer att mer ingående analyseras i kapitel fyra. Vårdplikten, vilken även utgör en viktig aspekt, innebär däremot att ledningen inte får handla på sådant sätt att det medvetet skadar bolaget dvs. agera på ett sätt som inte vårdar bolagets intressen.19
Då uppsatsen utgår ifrån ett borgenärsperspektiv bör stor vikt läggas vid en av de viktigaste aspekterna i ABL, nämligen borgenärsskyddet.
Detta skydd ligger till grund för flertalet bestämmelser i ABL och innebär i vissa fall ett hämmande när det kommer till dagens
15 Skog R, Rodhes Aktiebolagsrätt, uppl. 2:1 Norstedts Juridik AB, Stockholm 2006 s 23.
16 Skog R, Fäger C, Aktiebolagslagen – En introduktion för aktieägare, bolagsledningar och deras rådgivare, Författarna och Norstedts Juridik AB, Stockholm 2007 s 17 f.
17 4 kap 1 § ABL Jfr andra bolagsdirektivet artikel 42 och 3 c.
18 7 kap 47 § resp. 8 kap 41 § ABL.
19 Bengtsson, Bertil, Särskilda avtalstyper I, uppl. 2:1, P.A. Norstedt & Söners För- lag, 1979 s 157 ff.
xiv
utveckling. Nedan kommer en mer ingående presentation göras av borgenärsskyddet.
Borgenärsskydd
Bergström och Samuelsson definierar borgenärsskyddet i aktiebolagsrätten mer som ett tema än ett rättsligt område.20 Detta resonemang får anses vara korrekt då bestämmelserna till borgenärens förmån återfinns systematiskt genom hela ABL och således får anses utgöra en betydelsefull del. Borgenär kan också definieras som fordringsägare och är därmed den som har fodringar på bolaget dvs. på gäldenären. Typiska borgenärer för bolag i allmänhet är långivare men det kan också förekomma situationer då part både är gäldenär och borgenär. Som nämnts tidigare svarar inte aktieägarna för bolagets förpliktelser vilket medför att bolagets borgenärer inte heller kan hålla aktieägarna ansvariga för bolagets ekonomiska situation dvs. borgenärerna kan inte kräva betalning eller kräva att aktieägarna skall gå in med mer kapital vid t.ex. insolvens.21 Detta medför att alla fordringar som bolagets borgenärer har skall täckas ur bolagets tillgångar och då framförallt det bundna kapitalet.22 Kravet på det minsta aktiekapitalet har nyligen ändrats och gått från 100 000kr till 50 000kr.23 Detta bundna aktiekapital kan, som nämnts tidigare, ses som den grundläggande stenen för borgenärsskyddet samt kapitalskyddet.24 Att aktiekapitalet utgör en säkerhet för borgenärerna är dock diskuterat då aktiekapitalet också har ansetts vara en seriositetsspärr dvs. en ekonomisk spärr för att säkra ägarnas seriositet och på så sätt minska uppstartandet av redan på förhand
20 Bergström C, Samuelsson P, Aktiebolagets grundproblem, uppl. 3:1, Författarna och Norstedts juridik AB, Stockholm 2009 s 177.
21 Bergström C, Samuelsson P, Aktiebolagets grundproblem, uppl. 3:1, Författarna och Norstedts juridik AB, Stockholm 2009 s 177.
22 A a s. 177.
23 1 kap 5 § ABL, SFS 2010:89.
24 Nerep E, Samuelsson, Aktiebolagslagen –En lagkommentar kapitel 1-10, Thomson Fakta, Stockholm 2007 s 113.
xv
dömda bolag.25 Aktiekapitalets vara eller icke vara, är en ständigt pågående diskussion som dock inte kommer att vidare analyseras i uppsatsen.
Skyddet för borgenärerna tillgodoses därmed till viss del genom att företaget skall ha ett minimikapital varav flertalet regler hindrar kapitalet från att reduceras.26 Borgenärsskyddet grundas således i det aktiekapital samt nyemission som tillförts bolaget i förhållande till ett förbud mot att detta aktiekapital tillkommer aktieägarna eller övriga utan att borgenärerna först tillgodosetts. När det gäller reglerna inom aktiebolagsrätten som åsyftar att beakta borgenärsintresset bör framförallt minskning av aktiekapitalet i kap 1 och 19, utdelningsreglerna i kap 17-18 samt beloppsspärren i 25 kap 3§
nämnas. Det finns självklart fler betydelsefulla regler som syftar till borgenärsskyddet, nedan kommer jag dock att betrakta borgenärsskyddet som ett tema och därför undvika att ingående analysera de specifika reglerna om det inte är av större relevans.
Slutligen kan därför borgenärsskyddet sammanfattas som de regler som finns till för att beakta borgenärernas intresse och skydda deras investeringar.
Bildande av ett aktiebolag
För att få en djupare inblick i kunskapsföretaget och specifikt apportegendom i förhållandet till bildandet av ett aktiebolag har jag valt att ge en kortare beskrivning av förfarandet. Ett aktiebolag kan bildas av en eller flera stiftare. Stiftaren kan både vara en fysisk person, bosatt inom ESS området, och en juridisk person, som bildats och har sitt säte inom ESS området.27 Det finns dock undantag till huvudregeln som återfinns i 2 kapitlet 2 § ABL vilka gäller underåriga, personer under förvaltare, personer försatta i konkurs samt de som
25 Prop 2009/10:61 s 7.
26 A a s 8.
27 2 kap 1 § ABL.
xvi
innehar näringsförbud. För att få starta ett aktiebolag finns det vidare ett krav på ett lägsta aktiekapital dvs. ägarna måste gå in med en med en viss summa vid själva uppstartandet. Detta krav är som nämnts i ovanstående avsnitt sedan den 1 april 2010 50 000 kr.28 Själva bolagsbildningen kan därefter delas upp i 5 steg. Inget talar dock emot att samtliga steg utförs vid ett och samma tillfälle.29 Det första steget vid bildande av ett bolag, är att ett utkast till en stiftelseurkund upprättas. Denna stiftelseurkund innehåller även bolagsordningen vari en beskrivning av verksamheten ska ingå.30 Det andra steget blir att teckna aktierna.31 Därefter skall betalningen av aktierna äga rum. Denna betalning sker som framförts ovan antingen med pengar eller med apportegendom. Betalningen får inte heller understiga aktiens kvotvärde. Efter betalningen skall undertecknandet av stiftelseurkunden ske. Det är då undertecknandet skett som bolaget anses vara bildat.32 Det sista steget är sedan att registrera bolaget. Ansökan om registrering i aktiebolagsregistret görs till bolagsverket.33 Efter att samtliga steg genomförts har ett nytt aktiebolag tillkommit.
När att ett aktiebolag registrerats utgör bolaget en juridisk person vilken kan anskaffa sig rättigheter och åta sig skyldigheter.
Aktiebolaget kan vidare föra talan vid domstol och myndigheter. 34 Man kan även köpa ett färdigt registrerat bolag, så kallat lagerbolag eller portföljbolag, om man vill kringgå processen med att starta upp ett aktiebolag.35 Detta kommer dock ej att mer ingående diskuteras.
28 1 kap 5 § ABL, SFS 2010:89.
29 Skog R, Fäger C, Aktiebolagslagen –En introduktion för aktieägare, bolagsledningar och deras rådgivare, Författarna och Norstedts Juridik AB, Stockholm 2007 s 22.
30 2 kap 5-7 §, 10 § ABL.
31 2 kap 12 § ABL.
32 2 kap 4 § ABL.
33 2 kap 22 § ABL.
34 Skog R, Fäger C, Aktiebolagslagen – En introduktion för aktieägare, bolagsledningar och deras rådgivare, Författarna och Norstedts Juridik AB, Stockholm 2007 s 23 f.
35 Af Sandberg C, Aktiebolagsrätten, uppl. 2:1, Studentlitteratur Lund 2007 s 39.
xvii
Nyemission
Nyemission är ett medel som aktieägarna kan ta till för att öka aktiekapitalet. I praktiken innebär en nyemission att nytt kapital tillskjuts bolaget vilket medför att aktiernas anskaffningsvärde ökar med motsvarade belopp dvs. nya aktier ges ut vilket medför att bolagets totala aktiekapital ökar.36 Vidare krävs det för att en nyemission skall kunna genomföras att en majoritet av bolagsstämman röstar för beslutet enligt 7 kapitlet 40 § ABL. 37
Som nämnts ovan fattas beslut om nyemission av bolagsstämman och de specifika reglerna om förfarandet återfinns i kap 11 och 13 ABL.
Betalningen för de tecknade aktierna sker sedan antingen genom en kontantemission dvs. att en ren penningsumma tillförs bolaget och sätts in på ett specifikt bankkonto som är öppnat för ändamålet.38 Eller, som nämnts tidigare, genom apportemission där betalningen sker med annan egendom än pengar dvs. med apportegendom.39 Det bör även påpekas att en apportemission innebär ett undantag till huvudregeln vilket statuerar att aktieägarna skall ha företrädelserätt till de nya aktierna i förhållande till tidigare innehav.40
Nyemission ändvänds därmed i situationer då bolaget är i behov av nytt kapital t.ex. om de riskerar insolvens eller behöver öka sin likviditet för att locka nya investerare eller för att kunna satsa på kostsamma projekt.
36 Lundén B, Aktiebolag -Skatt, Ekonomi, Juridik, uppl. 15:1, Björn Lundén Information, Uddevalla 2007 s 141.
37 11 kap 2 § ABL.
38 2 kap 17 § Jfr Prop. 2004/05:85 s 234.
39 Thomasson J, Arvidsson P m.fl. Den nya affärsredovisningen, uppl. 17:1, Liber AB Malmö 2006 s 324.
40 13 kap 1 § 2 st ABL.
xviii
Redovisnings- och revisionsregler
Aktiebolag har, som nämnts tidigare, en hel del krav varav ett utav dessa krav innebär att redovisningen och revisionen är mer omfattande än för andra företagstyper.41 Bolagen måste därmed upprätta en årsredovisning där balans och resultaträkning presenteras.42 Det finns vidare ett brett fält med regler som ämnar reglera redovisning och revision varför inte alla kan nämnas, men det får stå klart att det finns ett nära samband mellan aktiebolagslagen och redovisnings- och revisionslagarna. Det bör dock nämnas att bolaget minst måste ha en revisor som granskar bolagets verksamhet.43
I ABL ges endast de grundläggande bestämmelserna inom redovisning och revision medan de mer ingående reglerna återfinns främst inom t.ex. årsredovisningslagen (1995:1554) samt bokföringslagen (1999:1078). I årsredovisningslagen återges de specifika reglerna angående resultat och balansräkning samt vad som ska anses vara en så kallad anläggningstillgång respektive omsättningstillgång.44 Enligt 4 kap 2 § i nyss nämnda lag får forskning och utvecklingsarbeten tas upp som en immateriell anläggningstillgång vilket även gäller t.ex.
patent, licenser och goodwill. Det finns dock inget lagstadgat om ren kunskap dvs. intellektuellt kapital, och hur detta ska värderas. Enligt International Accounting Standards 38 (IAS 38), som återfinns i Redovisningsrådets Rekommendationer 15 (RR 15), anses immateriella tillgångar utgöra;
”… en identifierbar icke-monitär tillgång utan fysisk substans som innehas för att användas i produktionen eller för att tillhandahålla varor eller tjänster, för uthyrning till andra eller i administrativt syfte.” 45
41 Johansson S, Nials Svensk Associationsrätt –I huvuddrag, uppl. 9:1, Författaren och Norstedts Juridik AB 2007 s 206 f.
42 6 kap 1 § BFL jfr 2 kap 1 § ÅRL.
43 9 kap 1 § ABL.
44 2 kap 1 § resp. 4 kapitlet 1 § ÅRL.
45 RR 15 Immateriella tillgångar, punkt 2.
xix
För att en immateriell tillgång sedan skall kunnas redovisas dvs. tas upp i balansräkningen måste följande krav vara uppfyllda;
i. Tillgången ska förväntas ge ekonomiska fördelar till bolaget i framtiden.
ii. Tillgången ska kunna kontrolleras av bolaget.
iii. Tillgången ska ha uppkommit som en följd av inträffade händelser.
iv. Tillgångens anskaffningsvärde ska kunna beräknas på ett tillförlitligt sätt.46
Dessa regler, och då främst första och fjärde punkten, utgör följaktligen ett problem för kunskapsföretag då personalen utgör en flyktig tillgång vilken därmed blir svår för bolaget att kontrollera samt att anskaffningsvärdet i realiteten blir svårt att beräkna på ett tillförlitligt sätt. Denna problematik kommer att diskuteras mer ingående i kapitel 4.
Kunskapsföretag
Introduktion
Under de senaste decennierna har det i världens utvecklingsländer skett en förändring av samhällets struktur. Den traditionella industriella samhällsuppbyggnaden har fått lämna plats åt den mer informationsrika samhällsstrukturen där kunskap i form av tjänster nu utgör den centrala rollen. Det har således skett en förflyttning från det industriella samhället till det postindustriella47. Skiftningen av samhällsstrukturen kan liknas vid den då det agrara samhället fick träda tillbaka för att ge plats åt den snabbt växande industriella sektorn.48 Ur denna förändring har också yrkesrollen förändrats. De
46 RR 15 Immateriella tillgångar, punkt 18-22.
47 Castells beskriver det postindustriella samhället som ett informationssamhälle vilket i stor utsträckning har ersatt det industriella samhället.
48 Castells M, Nätverksamhällets framväxt, Bokförlaget Daidalos AB, 1998 s 209 ff.
xx
industriella jobben har minskat avsevärt, dock inte lika markant som de agrara under den industriella expansionen. Minsknigen kan förklaras med att de kunskapsintensiva jobben blivit allt mer efterfrågande samtidigt som teknikens utveckling inneburit att de traditionella industrijobben ersatts av tekniskt revolutionerande maskiner. Dagens kunskapsföretag innebär därmed en ny tid där nya lösningar och mått krävs.
Det som definierar ett kunskapsföretag är att tjänsterna resulterar ur personalens kunskap och erfarenheter dvs. den primära resurskällan är det humankapital som företaget innehar.49 Tjänsterna kan variera i allt från livscoacher, reklambyråer till medicinska rådgivare men det som knyter företagen samman är att det intellektuella kapitalet utgör kärnverksamheten.50 Arbetsgruppen Konrad har i sin bok påvisat fyra karakteristiska grundpelare för kunskapsföretag och menar att dess verksamhet är;
i. icke standardiserad ii. kreativ
iii. starkt individberoende iv. komplext problemlösande51
Dessa grundpelare får anses gälla även idag flera decennier senare.
Det intellektuella kapitalet kan i sin tur delas upp i humankapital och strukturkapital samt kundkapital.52
49 Edvinsson L, Malone M S, Det intellektuella kapitalet, uppl. 1:1, Liber AB, Malmö 1998 s 28 f.
50 Alvesson M, Kunskapsarbete och kunskapsföretag, uppl. 1:1, Mats Andersson och Liber AB, Malmö 2004 s 23 ff.
51 Annell E m.fl., Arbetsgruppen Konrad, Den Osynliga Balansräkningen -Nyckeltal för redovisning, styrning och värdering av kunskapsföretag, Affärsvärlden Förlag AB och Arbetsgruppen Konrad, Stockholm 1989 s 10.
52 Edvinsson L, Malone M S, Det intellektuella kapitalet, uppl. 1:1, Liber AB, Malmö 1998 s 28 f.
xxi
Humankapital
Humankapitalet består av de individer som besitter de immateriella tillgångarna och som för företaget framåt. Med andra ord är humankapitalet de kunskaper och erfarenheter som de anställda personerna har erhållit genom t.ex. utbildning och som därmed bidrar till företagets framgång.53 Vidare kan humankapitalet delas in i tre olika parametrar;
Kompetens
Privata nätverk
Motivation och attityd54
Enligt Konradgruppen är de personer som är verksamma inom företagets huvudsakliga affärsidé dvs. dess kunskapsområde, de som är mest betydelsefulla för humankapitalet (Individkapitalet). Dessa intäktspersoner kan bl.a. ses i form av advokater på en advokatbyrå, läkare på ett medicinskt uthyrningsföretag och arkitekter på en arkitektbyrå. Intäktspersonerna är således experter inom verksamhetsområdet och det är deras kunskap, utveckling och förmåga att realisera en affärsidé som utgör kunskapsföretagets expansion och framgång.55
Strukturkapital
Utöver investeringen som görs i företagets anställda görs även investeringar i företagets organisationsstruktur. Denna struktur brukar benämnas som strukturkapitalet och innebär en förvaltning och strukturering av humankapitalet.56 De immateriella tillgångarna i de
53 Sandgren C, Andersson J, Andersson A m.fl., Kunskapsföretaget i ett rättsligt perspektiv, uppl.1:1, Författarna och Fritzes Förlag AB, Stockholm 1995 s. 34 ff.
54 Nyllinge P, Analys av kunskapsföretag, Balans 1999 nr 6-7 s 15 f.
55 Annell E m.fl., Arbetsgruppen Konrad, Den Osynliga Balansräkningen -Nyckeltal för redovisning, styrning och värdering av kunskapsföretag, Affärsvärlden Förlag AB och Arbetsgruppen Konrad, Stockholm 1989 s 23.
56 Annell E m.fl., Arbetsgruppen Konrad, Den Osynliga Balansräkningen -Nyckeltal för redovisning, styrning och värdering av kunskapsföretag, Affärsvärlden Förlag
xxii
kunskapsintensiva företagen består av i idéer, olika koncept, varumärken, organisationsstrukturer och vissa fall patent och licenser som de anställda arbetat fram. Strukturkapitalet kan sedan ses som en förvaltning av de anställdas intelligens dvs. hur företaget organiserar kunskapen för att på ett så effektivt sätt som möjligt driva företaget framåt.57 Edvinsson och Malone beskriver strukturkapitalet som det finns kvar när de anställda går hem.58 Det ska även tilläggas att affärer kan göras med strukturkapitalet då detta kan ägas till skillnad från humankapitalet.59 Även strukturkapitalet kan enligt Nyllinge delas in i tre olika parametrar;
Relationer
Organisation
Tillväxtkapacitet60
Kundkapital
Om human- och strukturkapitalet utgör grunden för det kunskapsintensiva företaget innebär ett starkt kundkapital att företagets verksamhet frodas. En av de viktigaste delarna av kunskapsföretaget är således relationen till dess kunder. Företagets lönsamhet är starkt beroende av dess förmåga att etablera och därefter inneha en stabil och stadigvarande kundrelation. Som diskuterats tidigare är generellt kunskapsföretagets ”produkter”
komplexa vilket i sin tur kräver kunniga köpare. Därför måste företagets personal till viss utsträckning och i vissa fall även investera tid i köparna då dessa kräver ”utbildning” för att kunna tillgöra sig av den köpta tjänsten. Eftersom kunderna utgör en stor del i
AB och Arbetsgruppen Konrad, Stockholm 1989 s 28.
57 Edvinsson L, Malone M S, Det intellektuella kapitalet, uppl. 1:1, Liber AB, Malmö 1998 s 56 ff.
58 A a s. 93.
59 A a s. 29.
60 Nyllinge P, Analys av kunskapsföretag, Balans 1999 nr 6-7 s 15.
xxiii
kunskapsföretagets framgång är företagets rykte på marknaden avgörande för dess framsteg och kunderna i sin tur bidrar till att skapa detta goda rykte genom att förse företaget med komplexa förfrågningar som leder till en klar kompetensutveckling för personalen. Det kan därmed konstateras att kunderna och företaget går hand i hand och det blir därför viktigt för kunskapsföretaget att välja kunder som både skapar ett gott rykte och image men som även genererar ökade intäkter.61
Skillnader mellan kunskapsföretag och traditionella industriella företag
Som framlagts tidigare har utvecklingen från det produktbaserade samhället till det mer kunskapsbaserade samhället varit kraftig. I dagens kunskapssamhälle har följaktligen fokus skiftat från ett kollektivt produktbaserande klimat till ett mer individ- och tjänstebaserat där den nya ekonomin62 inneburit en förflyttning från den traditionella svenska industrin till den mer utpräglade kunskapsbaserade tjänstesektorn.63 Utvecklingen är främst synbar beträffande personalens betydelse för verksamheten då de genom sin kunskap och erfarenhet för företaget framåt. Det finns även en klar skillnad mellan företagens uppbyggnad. I kunskapsföretag är skillnaderna i hierarkin mindre påtagliga. Detta kan förklaras med att kunskapsföretag i många fall består till stor del av högt kvalificerade anställda och att skillnaderna av olika befattningar därmed blir mindre markanta dvs. ledningen och de anställda jobbar på en relativt likvärdig nivå. Detta står följaktligen i kontrast till det traditionella industriella företaget där skillnaderna i hierarkin är mer påtaglig och
61 Annell E m.fl., Arbetsgruppen Konrad, Den Osynliga Balansräkningen -Nyckeltal för redovisning, styrning och värdering av kunskapsföretag, Affärsvärlden Förlag AB och Arbetsgruppen Konrad, Stockholm 1989 s 43 ff.
62 Tuula M, It-bolagen och de immateriella tillgångarna -vid företagsrekonstruktion och konkurs uppl. 1:1, Författaren och Norstedts Juridik AB, Stockholm 2002, s 55.
63 Sandgren C, Andersson J, Andersson A m.fl., Kunskapsföretaget i ett rättsligt perspektiv, uppl.1:1, Författarna och Fritzes Förlag AB, Stockholm 1995 s 19 ff.
xxiv
där det finns en stor klyfta mellan arbetarna och ledningen både beträffande ersättning och inflytande.64
Skillnader mellan kunskapsföretag och tjänsteföretag
Skillnaderna mellan kunskapsföretaget och tjänsteföretaget är inte lika markanta utan här kan skillnaderna främst ses i hur pass standardiserat ett företag är dvs. hur pass standardiserade produkterna är som företaget säljer. Denna skillnad kan även formuleras så att strukturkapitalet är av större betydelse än humankapitalet i ett tjänsteföretag. Det kunskapsintensiva företaget säljer främst komplexa och kreativa lösningar till specifika problem vilket således kräver en större kompetens av personalen. I tjänsteföretagen rör det sig istället om mer standardiserade produkter och lösningar till en större kundkrets. Därmed är inte humankapitalet i den centrala kärnan utan personalen kan med små medel bytas ut utan att kvalitén försämras.65
Skillnader på kunskap och kunskap
Att definiera kunskap som kunskap får anses vara allt för enkelt varför kunskapsföretag till stor del kan delas upp i två grupper, professionella serviceföretag och FoU-företag. Som professionella serviceföretag innefattas t.ex. advokatbyråer, reklambyråer och investmentbanker medan FoU-företag till stor del består av forskningsbaserade företag så som läkemedelsföretag och bioteknikföretag.66 Det finns således ett stort spektra av
64 Alvesson M, Kunskapsarbete och kunskapsföretag, uppl. 1:1, Mats Andersson och Liber AB, Malmö 2004 s 27 ff.
65 Annell E m.fl., Arbetsgruppen Konrad, Den Osynliga Balansräkningen –Nyckeltal för redovisning, styrning och värdering av kunskapsföretag, Affärsvärlden Förlag AB och Arbetsgruppen Konrad, Stockholm 1989 s 10.
66 Alvesson M, Kunskapsarbete och kunskapsföretag, uppl. 1:1, Mats Andersson och Liber AB, Malmö 2004 s 24 f.
xxv
kunskapsföretag varför de två företagsformerna kräver en mer ingående beskrivning.
Professionella serviceföretag
Professionella serviceföretag har ett nära samspel med marknaden dvs. att de tjänster som produceras och säljs är situationsanpassade efter klientens behov. Det innebär att de anställdas arbetsuppgifter sträcker sig från utveckling av de kunskapsbaserade tjänsterna till marknadsföring vilket medför klart divergerade åtaganden. Eftersom kundkontakten och marknadsföringen utgör en del av kärnverksamheten blir även klientkontakten av stor betydelse vilket kan medföra en svårighet att balansera utvecklingen av kunskapsprodukten och den klientorienterade hanteringen.
Situationen för de anställda på det professionella serviceföretaget kan illustreras genom att man som kund söker hjälp med ett juridiskt problem vilket den kunniga juristen i fråga löser baserat på sina kunskaper. Det kan även ske genom att man som kund skall bygga om sitt hus och söker hjälp av en arkitekt för att erhålla hjälp med själva ritandet och på så sätt undgå att göra konstruktionsmässiga misstag.67 FoU-företag
Till skillnad från de professionella serviceföretagen är kundkontakten oftast av mindre betydelse i FoU företag. Marknadsföringen sker oftast av andra enheter och kontakten mellan de anställda och kunderna blir därmed betydligt mindre. Detta kan klart konkretiseras genom att konsumenter inte har någon direkt kontakt med t.ex.
läkemedelsföretagen utan endast deras produkter, vilka i många fall är baserade på flera års forskning, och kommer konsumenterna tillhanda genom olika apotek. FoU-företagens tjänster blir därför i många avseenden indirekta där forskningsbiten dvs. den kunskapsintensiva biten sker separat från själva realisationen av forskningen. Eftersom kunskap som utvecklas på ett FoU företag ofta är en del i en större kedja leder detta till en gråzon där klara
67 A a s. 24 ff.
xxvi
distinktioner blir svåra att dra.68 Typiska svenska jättar inom området är t.ex. forskningsavdelningarna på AstraZeneca och Sony Ericsson.
Det är således vanligt att FoU-företagande ofta utgör en avdelning på större bolag eller som en del av en större koncern69
Kunskapsföretag och aktiebolagsrätten
Som Jan Andersson beskriver i boken, Kunskapsföretaget i ett rättsligt perspektiv, ligger ofta lagstiftaren ett steg bakom.70 När det kommer till kunskapsföretaget och den gällande aktiebolagsrätten får detta anses vara ett faktum. Aktiebolagsrätten är uppbyggd kring den mer traditionella industrin vari de materiella tillgångarna utgjorde de huvudsakliga tillgångarna.71 Som framlagts tidigare har utvecklingen gått mer och mer mot ett kunskapsintensivt samhälle där de immateriella tillgångarna inneburit att gamla värderingsmetoder satts ur spel. Det får följaktligen konstateras att aktiebolagsrätten inte är optimalt utformad för att tillgodose kunskapsföretagets behov, detta till trots att företagsformen idag inte anses vara något nytt fenomen utan snarare utgör den vanligaste formen för företagande. Den kunskapsbaserade branschens strävan efter ett bättre regelverk stannar dock inte vid aktiebolagsrätten utan problematiken sträcker sig över ett större spektra där flertalet rättsområden är involverade.72
68 Sandgren C, Andersson J, Andersson A m.fl., Kunskapsföretaget i ett rättsligt perspektiv, uppl.1:1, Författarna och Fritzes Förlag AB, Stockholm 1995 s 24 ff.
69 http://www.forskning.se/omforskning/vadarfou/forskarefinnsoverallt.4.5ec4ab911 161ebf14dc8000149.html.
70 Sandgren C, Andersson J, Andersson A m.fl., Kunskapsföretaget i ett rättsligt perspektiv, uppl.1:1, Författarna och Fritzes Förlag AB, Stockholm 1995 s 73.
71 Af Sandberg C, Aktiebolagsrätten, uppl. 2:1, Studentlitteratur Lund 2007 s 16 ff.
72 Sandgren C, Andersson J, Andersson A m.fl., Kunskapsföretaget i ett rättsligt perspektiv, uppl.1:1, Författarna och Fritzes Förlag AB, Stockholm 1995 s 192.
xxvii
Kunskapsföretag och borgenärsskydd
Delanalys
Det bör först poängteras att borgenärerna till kunskapsföretagen skiljer sig lite från övriga bolag. Detta då dessa bolag till stor utsträckning ensidigt jobbar gentemot kunder vilket medför att kunderna också i många fall är dess borgenärer dvs. att kunderna som förväntar prestationer också kräver en viss form av säkerhet.73 Eftersom kunskapsföretagen inte behöver investera i maskiner och dyra lokaler kräver de inte heller utomstående kapital i lika stor utsträckning utan bolagen kan till stor del skötas utifrån de anställdas datorer stationerade på enklare kontor. Många kunskapsföretag är dock, precis som stora tillverkningsföretag, av större format vilket innebär att omkostnaderna också är högre vilket i sin tur leder till att investerarna också blir mer framträdande dvs. beträffande större professionella service företag och FoU-företag kan borgenärerna till viss del liknas vid det traditionella bolagets borgenärer.
Det traditionella företagets borgenärer består huvudsakligen av banker, investerare, kunder dvs. de som investerat i bolaget genom kapital eller genom fordringar medan det kunskapsintensiva företagets borgenärer huvudsakligen består utav kunder eller av en arbetstagare. Detta kan förklaras med att kunskapsföretagets krav ofta ligger hos dem vilka har beställt tjänster/produkter från företaget och därmed kräver prestation motsvarande den beställning som lagts.
När det gäller arbetstagare eller även uppdragstagare ses borgenärs/gäldenärs relation då dessa vill ha ersättning för det arbete de utfört.74 Många av dessa företag har ej samtliga arbetstagare anställda utan runt om kunskapsföretagen finns fria yrkesutövare så som journalister, stylister, fotografer osv. vilka enbart arbetar med vissa projekt vilka då kan ses som uppdragstagare.
73 A a s. 118 ff.
74 A a s. 119 f.
xxviii
Det som står klart är att det reella kapitalet i relation till det humana kapitalet är avsevärt mindre i kunskapsföretag då tillgångarna främst består av olika idéer, kunskapsbaserade tjänster och andra immateriella produkter vilket medför en svårighet när det gäller att använda sig av de traditionella borgenärsskyddsreglerna. Reglerna för att skydda borgenärerna är utvecklade efter det traditionella industriella samhället och bygger således på materiella tillgångar. Den största problematiken som föreligger, enligt min åsikt, är att de faktiska tillgångarna utgörs av de som besitter kunskapen, -de anställda, och att de i sin tur inte lagligt kan bindas till bolaget dvs. en anställd har alltid rätt att säga upp sig. Det skall även konstateras att investeringarna i de anställda också sker under en lång tid varför resultatet kan vara ovisst och osäkert samt att utdelningen på investeringen först kan ses efter ett flertal år. Det kan således fastställas att borgenärsskyddet i kunskapsföretag är en komplex fråga där gamla lösningar och metoder blir svåra att applicera. Det bör också tilläggas att det bundna kapitalet därmed kanske också utgör den främsta säkerheten varför svårigheten med att ändra regleringen beträffande apportegendom i relation till bildandefasen blir svår.
Kunskapsföretag och redovisning- och revision
Delanalys
Redan i slutet på 1980-talet skapades en grupp som tog sikte på att lösa problematiken kring värderingen av kunskapsföretag dvs. de osynliga tillgångarna. Denna grupp, vid namn Konradgruppen, som nämnts tidigare, leddes av bl.a. av Sveiby som tillsammans med revisorer, ekonomer, konsluter och jurister försökte skapa nya
xxix
