Kartläggningsrapport
DROP
GR.
DROP
GR.
Innehåll
Varför finns den här rapporten?
3
Sammanfattning
5
Organisation och struktur 5 Orsak och åtgärd 5 Samverkan och ansvar 5 Drop outs, skolkare, skolvägrare. 5 Att främja närvaro 5 Engagemang och bemötande 5Organisation och struktur
6
Skolan som arbetsorganisation och
utvecklingsorganisation 6 Systematiskt arbete 6 Utgå från verkligheten - vikten av kartläggning 7 Systematiskt arbete i praktiken 7 Har skolan effektiva system för att rapportera och synliggöra skolk? 7 Hur hanteras resultaten? 7 Tidig upptäckt 8
Orsaker och åtgärder
10
Hur hanterar skolor orsaker och åtgärder? 10 Hur samtalar man om skolk i skolan? 10Samverkan och ansvar
12
Det delade ansvaret 12 Helhetssyn 12 Beslutsfattande 13 Stuprörsproblematik 13Drop outs, skolkare eller skolvägrare? 15
Vilka elever har extremt hög frånvaro? 15 Vad görs för elever med extrem frånvaro 16Att främja närvaro
17
Meningsfull skola? 17 Att validera det livslånga lärandet - eleverna lär hela tiden. 18 Att utgå från varje individ 19 Vad är ett misslyckande? 19 Digitala verktyg som en del av skolans vardag 20Engagemang och bemötande
21
Den viktiga relationen mellan lärare och elev 21 Möten mellan vuxna och elever även utanförklassrummet? 21 Förhållningssätt 22 Likabehandlingsarbete och elevdelaktighet 22 Minska stress 23 Att öka motivation och ett coachande förhållningssätt 24
Nästa steg
25
Organisation och struktur 25 Orsak och åtgärd 25 Samverkan och ansvar 25 Dropouts, skolkare, skolvägrare? 26 Främja närvaro 26 Engagemang och bemötande 26Avslut 28
Referenser 29
Bilaga 1
30
Bilaga 2
31
DROP
GR.
DROP
GR.
3
2013 för 1000 projektdeltagare som arbetar med elever i åldersgruppen 13-20 år. Med andra ord har kartläggningen gjorts i syfte att stärka GR Drop outs arbete med att uppnå projektets mål.
Göteborgsregionens kommunalförbunds uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. GR Drop Outs handlar om att lära på flera nivåer.
Utgångspunkten är att arbetsorganisationer på både lokal, kommunal och regional nivå vill lära och ta tillvara på medarbetares viktiga erfarenheter för att kunna förändra system. Genom att skapa lärande miljöer för befintliga och nya nätverk samt projektgrupper och projektdeltagare skapas nya samverkansmöjligheter. Därmed vill vi i denna rapport ta tillvara på goda erfarenheter från medarbetare i grundskola och gymnasium som arbetat framgångsrikt med skolkproblematiken, för att i nästa steg kunna utveckla arbetsorganisationernas kompetens i frågan på lång sikt. I rapporten vi vill belysa goda erfarenheter och exempel på arbeten mot skolkproblematiken som finns i Göteborgsregionen. Dessa hittar du i de blågröna rutorna i texten.
Denna rapport är inte en vetenskaplig delgivning där olika insatsers framgång jämförs med varandra. Istället bygger rapporten på en överblick av regionens insatser utifrån den bild deltagarna i kartläggningen förmedlat. Avsikten med de goda exemplen är inte att jämföra dem med varandra eller mäta deras framgång mot varandra. Tanken är att exemplen ska bli en del av kommunernas samverkan och leda till praktiskt erfarenhetsutbyte. De goda exemplen ska inte behöva förbli engångsföreteelser, utan tjäna som inspiration för andra aktörer inom och utanför regionen.
Det avslutande avsnittet i rapporten har vi döpt till Nästa steg. Här sammanfattar vi den bild som skapats i kartläggningen och sätter fokus på hur vi kan använda resultatet i arbetet med kompetensutveckling.
Vilka röster finns med?
Göteborgsregionen är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige. Dessa kommuner är Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn samt Öckerö.
I kartläggningen har vi tagit del av olika perspektiv på skolproblematiken i Göteborgsregionens samtliga kommuner. 116 skolledare har svarat på kartläggningens webbenkät (se Bilaga 1) med frågor om hur de
upplever och arbetar med skolkproblematiken på skolan. Genom 52 stycken intervjuer har vi insamlat erfarenheter och åsikter från bland annat skolutvecklare, specialpedagoger, rektorer, kuratorer, skolpsykologer, verksamhetschefer, övertandläkare, socionomer, lärare, projektledare, områdeschefer, Centrum för skolutveckling, Stadsledningskontoret Göteborg stad, stöd- och utvecklingsenheter, IFO, jobbcoacher, uppföljningsansvariga, och elevhälsoteam.
I en kartläggning kring skolproblematik är
Varför finns den här
rapporten?
I Göteborgsregionen, liksom i övriga Sverige och Europa, har den negativa trenden med elever som inte vill gå i skolan länge varit tydlig. Situationen för unga vuxna har försämrats och trenden ser ut att hålla i sig då den inte är kopplad till någon särskild konjunktur. Allt fler elever lämnar skolan och blir så kallade ”drop outs” som riskerar att hamna utanför i samhället.
GR Drop Outs är ett projekt som har uppkommit för att motverka den negativa trenden genom en strategisk satsning mellan kommunerna som ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund. Projektets syfte är att arbeta med skolkproblematik för att på lång sikt förebygga ungdomars utanförskap i samhället. Projektet ska skapa unika förutsättningar för kompetensutveckling och samverkan mellan olika aktörer som på olika sätt arbetar nära unga elever i åldrarna 13-20 år. Det är ett tvåårigt projekt som äger rum mellan 2011-2013, drivs av GR Utbildning/Pedagogiskt Centrum samt finansieras av Europeiska socialfonden.
Denna rapport är en del av projektet GR Drop Outs
En rapport som många
andra?
Det finns ett antal rapporter och betänkanden som under senare år har uppmärksammat drop outs-problematiken ur olika perspektiv – såväl lokalt som nationellt och internationellt.
Göteborgsregionens medlemskommuner bekräftar problematiken och att det skett en ökning av elever med stor ogiltig frånvaro från skolan. Därmed efterfrågar man en gemensam strategisk satsning inom regionen. Det behövs ett samlat grepp för att få en bild av vad som görs ute på skolorna och hur man kan lära av varandra genom att titta närmare på vilka metoder som används. Arbetet mot skolkproblematik, elever med hög frånvaro och elever som lämnar skolan utan fullständiga betyg kräver samverkan och ett gemensamt ansvar. Den här rapporten är tänkt att på ett konkret sätt bidra till samarbete och erfarenhetsutbyte inom Göteborgsregionen för att på lång sikt förebygga elevers utanförskap.
Syftet med denna rapport är att sammanställa en kartläggning som genomförts under hösten 2011 kring vad som görs kring problematiken med elever som har ogiltig frånvaro. Olika enheter samt högstadie- och gymnasieskolor i Göteborgsregionen har kartlagts. Kartläggningen och resultatet som presenteras i denna rapport ligger till grund för kompetensutvecklingsinsatser som skräddarsys, utvecklas och genomförs under
2012-DROP
GR.
DROP
GR.
4
elevperspektivet oerhört viktigt. I den här kartläggningen har vi träffat cirka 300 elever på grund- och
gymnasieskolor i Göteborgsregionens samtliga kommuner för att genom gruppintervjuer och olika frågeställningar höra deras upplevelser och tankar kring skolans arbete mot skolk. Elever som själva deltar i en riktad insats på grund av långvarig ogiltig frånvaro har svarat på en webbenkät (se Bilaga 2) och delgett sin syn på skolkproblematik och skolans arbete.
Begreppsförklaring
Det finns många olika namn på elever som av olika skäl inte vill gå i skolan. Beroende på var i den socioekonomiska cykeln de unga vuxna befinner sig kallas de bland annat skolkare, Drop outs eller NEETs (Not in Education,
Employment or Training). I kartläggningen har de personer vi mött använt olika definitioner på ogiltig frånvaro från skolan, vilket ger en bild av hur komplex problematiken är. Den vanligaste benämningen är skolk. En elev som skolkar kan både vara den som vandrar i skolans korridorer istället för att närvara på lektionen och den som stannar hemma utan giltigt skäl under skoltid. I denna kartläggning används både begreppen skolk och ogiltig frånvaro.
I rapporten nämns ”kartläggningen” på flera ställen. Om inget annat anges syftar vi då på denna kartläggning som gjorts runtom i Göteborgsregionen. Vi har valt att återge resultaten från kartläggningen indelade i olika tematiska avsnitt. Dessa teman har bedömts vara återkommande och relevanta.
DROP
GR.
DROP
GR.
5
Samverkan och ansvar
Arbetet mot skolk kan aldrig ses som en isolerad process, det kräver samverkan och gemensamt ansvar. I kartläggningen återkommer detta ofta, vikten av att hitta former för ett delat ansvar som fungerar effektivt och som når fram till den eleven som behöver stöd på olika sätt. Processen för att hjälpa eleven tillbaka till skolan tar tid och resurser i anspråk, något som kräver en helhetssyn och en förståelse från flera aktörer. Att motverka
stuprörsstrukturer och med hänsyn till socioekonomiska perspektiv är viktiga delar av samverkansarbetet.
Drop outs, skolkare, skolvägrare.
Det finns olika benämningar på elever som har valt att stå utanför skolan och det finns en mängd olika anledningar till varför elever är frånvarande från skolan under lång tid. För att få elever tillbaka till skolan behöver skolgången anpassas, ibland utanför de konventionella ramarna. Konceptet Not School från England har inspirerat flera satsningar i Göteborgsregionen, där flera kommuner har startat verksamheter som med bl.a. digitala hjälpmedel ger alternativ till den traditionella klassrummssituationen. Lärprocessen fokuserar på individens möjligheter och intressen. Strävan efter att göra skolan mer anpassad för individens behov och att på olika sätt främja ökad närvaro går hand i hand med utvecklingen av metoder för att validera den kunskap som sker på en annan plats än i klassrummet.
Att främja närvaro
Arbetet med att motverka skolk handlar i hög grad om att öka elevens meningsfullhet i skolan. Ett sätt att fokusera på meningsskapande och en känsla av sammanhang handlar om att lyfta fram de faktorer som främjar elevers närvaro i skolan. Det kan handla om att fokusera på elevens informella lärprocesser eller att organisera lärandet utifrån elevens egna intressen och drömmar. Att utgå från varje individ, att arbeta med formativ bedömning och ta hänsyn till EUs åtta nyckelkompetenser är viktiga delar av det främjande arbetet.
Engagemang och bemötande
Engagemanget för eleven och hur den bemöts är A och O i arbetet mot skolk. I kartläggningen framgår det tydligt hur viktigt bemötandet är, tillsammans med vilka förväntningar som kommuniceras till eleven. Det är av stor betydelse både för att förhindra långvarig skolfrånvaro och för att bygga upp långsiktiga relationer. I skolans arbete med likabehandling finns möjligheten att arbeta proaktivt och systematiskt mot skolk. Eleverna, föräldrar och personal behöver tillsammans lyfta fram de områden som känns otrygga så att insatserna sker där de kan ha effekt.
Sammanfattning
Genom kartläggning och analys har vi skapat en grund för hur projektet GR Drop outs kommer att arbeta vidare med kompetensutvecklingsinsatser i Göteborgsregionen (GR). GR Drop outs är ett projekt som syftar till att arbeta med skolkproblematik för att på lång sikt motverka utanförskap. Projektet finansieras av Europeiska socialfonden, drivs av GR Utbildning/Pedagogiskt Centrum och pågår under 2011-2013. Två av projektets övergripande mål uppnås genom arbetet med denna kartläggning, dels undersöka hur arbetet mot skolk ser ut i regionen samt att sprida erfarenheter från individuella medarbetare som arbetat framgångsrikt med skolkfrågan.
Denna kartläggning baseras på intervjuer med 53 nyckelpersoner i GRs tretton medlemskommuner, en webbenkät som skickats till 230 skolledare, elevsynpunkter från tretton olika skolor samt en webbenkät till elever som är med i ett program riktat mot individer med långvarig skolfrånvaro. Dessa underlag har analyserats och ligger till grund för följande slutsatser:
Organisation och struktur
Det är viktigt med ett kvalitativt och systematiskt arbete kring hur skolor arbetar med insamling av frånvarostatistik, analys av dessa siffror samt tidig upptäckt av skolk. Skolor som analyserar frånvarosiffror och tidigt sätter in riktade åtgärder verkar ha större framgång i arbetet mot skolk. Den tidiga upptäckten av skolk, kopplat till relevanta insatser, kan förhindra att skolfrånvaron blir långvarig och utvecklas till ett komplext problem. Tidig upptäckt och analys av mönster i frånvaron ger underlag för agerande som är anpassade till individen och dess behov.
Orsak och åtgärd
Skolk är ett problem som kan ha väldigt komplexa orsakssamband. Att synliggöra skolkandet ur flera perspektiv och tala om det med skolpersonal, elever och föräldrar verkar ha en preventiv effekt. Att gå till botten med varje individs anledning till att skolka och sätta in relevanta åtgärder är av stor vikt. Det är även viktigt att på rätt sätt uppmuntra elever att delta i undervisningen på skolan och att vara en del i den sociala samvaron på skola. Reglerna kring skolk i skolans styrdokument och rutiner för indraget studiebidraget på gymnasiet har skärpts de senaste åren. Det är viktigt att det finns en samsyn kring dessa regler och förväntningar.
DROP
GR.
DROP
GR.
6
till att bli små till yta och elevantal och det är heller inte möjligt för alla skolor att öka personaltätheten. Vad kan då skolor göra för att alla elever ska bli sedda i organisationen, som ett led i arbetet mot ogiltig
frånvaro? Flera intervjupersoner i kartläggningen uppger att ett systematiskt och medvetet arbete både på en bred, förebyggande nivå och med riktade individuella insatser är viktiga delar. En av intervjupersonerna
som arbetar centralt med skolutvecklingsfrågor uppger att det är av stor vikt att skolor beslutar sig för ett systematiskt arbetssätt och sedan håller sig till detta. Otydlighet kring rutiner och regler eller för många byten av arbetssätt skapar otrygghet både för skolpersonal och för elever.
I kartläggningen efterfrågar flera personer både på kommun- eller stadsdelsnivå samt på skolnivå gemensamma och tydliga frånvaropolicyer som alla känner till och kan utgå ifrån. Som ett led i det systematiska arbetet behöver därför centrala begrepp definieras. Detta kan handla om något så grundläggande som att definiera vad skolk innebär, eller förmedla till elever, personal och föräldrar hur man ser på t.ex. upprepad sen ankomst, eller på att elever
Organisation och
struktur
Arbetet mot skolkproblematik och med
elever som inte vill gå i skolan ställer stora
krav på skolans och andra verksamheters
organisation, i flera nivåer.
Skolan som arbetsorganisation och
utvecklingsorganisation
Frågan om hur skolan som organisation hanterar elevers ogiltiga frånvaro skolk kan belysas ur två perspektiv. Dels finns en arbetsorganisation som handlar om skolans vardagliga, praktiska arbete. Arbetsorganisationen måste hela tiden administreras och underhållas för att skydda skolans verksamhet och se till att den fungerar. Sett ur ett arbetsorganisatoriskt perspektiv är elever som skolkar helt enkelt ett systemfel eftersom arbetsorganisationen förutsätter att eleverna är på plats i skolan.
Att se på skolan som utvecklingsorganisation handlar om förståelse för verklighetens komplexitet, där man fördjupar kompetensen kring vad som påverkar varje elev i och utanför skolan. Här blir istället elever som skolkar en komplex fråga som handlar om såväl sociala och psykologiska som samhälleliga och kunskapsmässiga faktorer.
Arbetsorganisationen och utvecklingsorganisationen måste hänga ihop för att skolan ska fungera. När det kommer till elevers ogiltiga frånvaro behöver man därför titta både på den administrativa arbetsorganisationens roll samt på de behov av kompetensfördjupning och förståelse som finns i
utvecklingsorganisationens perspektiv.
Systematiskt arbete
Flera av de elever på grundskola och gymnasium som deltagit i kartläggningen nämner skolans struktur, storlek och utformning som viktiga arbetsorganisatoriska frågor. Elever som gårpå en mindre friskola i Göteborgsregionen uppger i kartläggningen att skolknivån på deras skola är mycket låg. Deras förklaring till detta är att på en liten skola blir alla elever sedda och det märks tydligt om någon är borta från skolan. Många av eleverna och även flera av de vuxna intervjupersonerna uppger att det behövs mer personal i skolan för att alla eleverna ska bli sedda.
Dock är det ju inte möjligt att omorganisera alla skolor
Ett gott exempel
På friskolan Framtidsgymnasiet i Göteborg har man arbetat mycket med att skapa en känsla av närhet och gemenskap mellan elever och lärare för att öka chansen att elever blir sedda. Med hjälp av schemateknisk eftertanke har man byggt bort håltimmar och alla elever har rast samtidigt, tillsammans med lärarna. Alla lärare är med eleverna under hela delen av skoldagen då eleverna befinner sig i skolan på både raster och luncher. Framtidsgymnasiet erbjuder samtliga yrkesprogram och ca 90 % av eleverna i ettan går på introduktionsprogrammet. Man arbetar mycket med flexibilitet för att ta hänsyn till elevernas förutsättningar. Man har många elever som kommer från socioekonomiskt svagare områden i förorten, och även om det finns en problematik när det kommer till elever i introduktionsprogrammen pratar man på skolan inte om problem utan om förmågor.
Skolan jobbar för att komma närmare och bygga
relationer med elever och arbetssättet grundar sig i fasta rutiner och en relativt tuff struktur. Tanken med skolans utformning är att det ska vara en relationsbyggande struktur som är till för elevens behov – inte för lärarnas eller administrationens behov. Man följer inte den traditionella skolstrukturen där elever och lärare hålls separerade från varandra.
Otydlighet kring rutiner
och regler eller för många
byten av arbetssätt
skapar otrygghet både
för skolpersonal och för
DROP
GR.
DROP
GR.
7
Systematiskt arbete i praktiken
En digital enkät skickades ut till skolledare i Göteborgsregionen. Enligt enkätsvaren upplever en majoritet av skolledarna att deras skolor har effektiva system för att rapportera och synliggöra skolk.Har skolan effektiva system för att
rapportera och synliggöra skolk?
I skolans senare årskurser, från årskurs sex och uppåt, är det vanligt att det finns någon typ av datorbaserat system för att registrera frånvaro. Tanken med dessa system är att pedagoger enkelt kunna föra in elevers frånvaro, sena ankomster eller planerad ledighet och sedan kunna plocka ut rapporter från systemet. I vissa system finns även funktioner som automatiskt meddelar vårdnadshavarna när deras barn uteblir från undervisningen, detta i enlighet med
Skollagen 2010:800 (SFS 2010), 7 kapitlet 17§ som säger att det finns en skyldighet att föra närvarostatistik och att följa upp densamma:
En elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli (…) Om en elev (…) utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag.
Användandet av frånvarorapporteringssystem är dock inte alltid helt oproblematiskt. Flera av de elever på grundskolan och gymnasiet som deltagit i kartläggningen ger uttryck för att det finns ett godtycke i hur statistiken fylls i och vissa elever har låg tilltro till system för frånvarorapportering. Eleverna menar att rapporteringssystemen inte är tillförlitliga eftersom lärarna ibland gör skillnad på hur skolk rapporteras beroende på vilken elev det handlar om samt att vissa lärare inte rapporterar närvaro/frånvaro överhuvudtaget.
Flera intervjupersoner ger uttryck för att skolor måste skapa riktlinjer för vilken typ av frånvaro som ska rapporteras och hur. Detta för att pedagogerna ska göra på samma sätt för alla elever. Det behövs riktlinjer t.ex. för hur rapporteringen sker vid de tillfällen då klassen har vikarier, hur man hanterar att elever endast dyker upp till lektionens sista tio minuter eller för vem som har ansvaret för att skapa rapporter och följa upp dem. Dessa frågor blir av stor vikt för att skapa en likvärdighet för alla elever.
Hur hanteras resultaten?
Rapportering av skolk och insamling av information är det första steget i arbetet – nästa steg måste vara att använda informationen för att påverka beteenden och attityder, både i hela skolan som organisation och för enskilda elever. avviker från klassrummet. Rutiner för beviljade ledigheter
och sanktionerad frånvaro behöver också belysas och diskuteras.
Utgå från verkligheten - vikten av
kartläggning
Hur bör då skolor tänka i utformningen av sitt
systematiska arbete mot ogiltig frånvaro? Ska arbetssättet vara kommungemensamt eller enskilt för varje skola, ska det röra hela organisationen eller bara vissa arbetslag? Vilka premisser ska man utgå ifrån och hur vet man att arbetet blir relevant? Områdeschefen för en av Göteborgs stadsdelsförvaltningar uppger att man på förvaltningsnivå har påbörjat utvecklingen av ett mer systematiskt arbete kring skolk. Stadsdelen i fråga är relativt stor och rymmer olika typer av bostadsområden med invånare från olika sociala grupper som erfordrar olika typer av insatser. Det nya systematiska arbetet kommer att utgå från en kartläggning av hur situationen kring giltig och ogiltig frånvaro ser ut i stadsdelens skolor. Enligt områdeschefen som intervjuats görs en kartläggning för att göra insatser mot ogiltig frånvaro så relevanta som möjligt. Det är lätt att göra dåligt underbyggda antaganden eller ha felaktiga teser kring skolk som bygger på hur man tror att situationen ser ut. En grundlig kartläggning över hur frånvarosituationen ser ut minimerar risken att felriktade insatser sätts in och kan bidra till att göra det systematiska arbetet mer relevant.
En grundlig kartläggning över
hur frånvarosituationen ser ut
minimerar risken att felriktade
insatser sätts in och kan bidra till
att göra det systematiska arbetet
mer relevant.
1
2
3
4
5
6
Instämmer
inte alls
Instämmer
helt
3% 3%
7%
16%
33%
4%
23% 22%
24%
20%
5%
38%
1
2
3
4
5
6
Instämmer
DROP
GR.
DROP
GR.
8
Ibland kan det handla om att göra förändringar i skolans arbetsorganisation – om analysen av frånvarostatistik visar att många elever är borta en viss tid på skoldagen eller en viss dag i veckan finns kanske möjlighet att åtgärda problemet med hjälp av schemaläggningen. Enligt flera elever som deltagit i kartläggningen är en vanlig anledning till ogiltig frånvaro helt enkelt att skoldagen börjar för tidigt och att man är för trött för att ta sig till första lektionen eller har svårt att hinna i tid på grund av kollektivtrafiken. Vissa elever berättar i kartläggningen att ogiltig frånvaro ibland kan handla om praktiska frågor som skolmaten. I två skolor menar eleverna att skolmaten oftast är undermålig, vilket leder till att eleverna inte får i sig tillräckligt med energi för att orka hela skoldagen eller att de väljer att gå hem för att äta vilket kan göra att de kommer för sent tillbaka till lektionerna. Om skolan väljer att lyssna på vad eleverna upplever som negativt och positivt, kan man lättare hitta grunder till varför elever väljer att närvara och därmed se till att främja de aspekterna.
Tidig upptäckt
Vilka orsaker finns då till att elever skolkar, och vad görs för att åtgärda problemen? Elever som inte kommer till skolan eller uteblir från lektioner är ett komplext problem. Det finns inte en enda lösning som i ett slag adresserar Kartläggningen som gjorts i regionen samt rapporter från
både Skolinspektionen (2011) och Skolverket (2008) visar att det inte är tillräckligt att endast samla in statistik kring frånvaro. Det verkligt effektiva arbetet kan göras först när en grundlig analys görs av informationen för att upptäcka mönster och system i frånvaron. Denna analys kan sedan ligga till grund för både förebyggande insatser på bred front och riktade individuella insatser.
Elevhälsoteamets elevkonferenser är ett forum som många skolor använder sig av för att hitta de elever som är i behov av särskilda åtgärder. På ett Göteborgsregionens gymnasium väljer man att en gång varje termin gå igenom varje klasslista för att upptäcka långvarig ogiltig frånvaro samt otillräcklig måluppfyllelse. Dock menar Skolinspektionen (2011) i sin riktade tillsynsrapport om skolpliktsbevakning att insatser behöver göras tidigt. För att åstadkomma tidiga insatser krävs ett system för tidig upptäckt av skolk. En av intervjupersonerna som arbetar med uppföljningsansvar menar att det den tidiga upptäckten är oerhört viktig eftersom det kan räcka med bara ett par veckors ogiltig frånvaro för att en elev själv börjar identifiera sig som skolkare. Med genomgång av frånvaro under elevvårdskonferenser endast en gång per termin riskerar man således att åtgärder sätts in för sent.
Genom att analysera siffror över giltig och ogiltig frånvaro skapas en överblickbar bild av frånvarosituationen.
Analysen av resultatet blir även ett sätt att hitta mönster och system att lära av. Tydliga mönster främjar tidig upptäckt av problematiska situationer och kan även underlätta i att hitta orsaker till att skolket uppstått. När man kan hitta anledningen till att elever skolkar kan man även sätta in relevanta åtgärder för att motverka skolket.
Ett gott exempel
I Ale kommun har man infört ett kommungemensamt program för att minska skolk. Modellen bygger på en 3-stegsreaktion som sätts igång vid en enskilds elevs första skolktillfälle. Inom en vecka efter det första skolktillfället ska ansvarig lärare kalla till ett möte med eleven och vårdnadshavare. Vid andra skolktillfället är det rektor som kallar till ett möte med elev och vårdnadshavare och vid tredje tillfället får elev och vårdnadshavare en inbjudan till samtal hos socialtjänsten. I en genomgång av 1, 2, 3-modellen framkommer att det enhetliga användandet av frånvarorapporteringssystem är viktigt för att skapa en likvärdig modell. Eleverna anpassar sig efter den kultur som finns i systemet vilket både kan leda till att elever försöka utnyttja det men också att elever ser frånvaron som mer allvarlig om den följs upp och uppmärksammas på samma sätt på samtliga skolor.
Ett gott exempel
I Öckerös grundskolor finns ett utarbetat system där skolornas kuratorer ansvarar för att gå igenom och analysera inrapporterad frånvaro för att leta efter mönster och system. Denna analys återrapporteras till skolorna i samband med konferenser en gång per månad där fokus främst ligger på de elever vars frånvaro ligger över 15%. Dessa möten underlättar för en tidig upptäckt av en problematisk situation för eleven och skapar en god överblick över situationen på varje enskild skola, samt i kommunen. Den sammanlagda statistiken blir ett underlag för den kurativa verksamheten.
Det behövs riktlinjer t.ex. för hur
rapporteringen sker vid de tillfällen
då klassen har vikarier, hur man
hanterar att elever endast dyker
upp till lektionens sista tio minuter
eller för vem som har ansvaret för
att skapa rapporter och följa upp
DROP
GR.
DROP
GR.
9
och löser problemet. Dock är flera av intervjupersonerna överens om att den tidiga upptäckten är viktig och betydelsefull oavsett vad som ligger bakom skolket.
Genom systematiskt arbete med analys av frånvarostatistik ges en god möjlighet till tidig upptäckt av problematisk ogiltig frånvaro. Dock är den tidiga upptäckten endast första steget i en lång förändringsprocess. Nästa steg måste vara att, fortfarande i ett tidigt skede, sätta in rätt typ av åtgärder för att hjälpa eleven. Vissa av intervjupersonerna i kartläggningen, bland andra en utredare av neuropsykiatriska funktionsskillnader, uppger att även om den tidiga upptäckten görs redan i unga åldrar sätts ändå relevanta åtgärder in för sent. Ofta kopplas kuratorer och andra aktörer inte in förrän på högstadiet, vilket i många fall hade behövts göras tidigare.
Den tidiga upptäckten har många fördelar i och med att ett problematiskt beteende upptäcks tidigt och kan åtgärdas innan det förvärras. Eleven slipper följa den negativa spiralen som på lång sikt kan leda till utanförskap. I Utbildningsdepartementets betänkande ”Unga Utanför” (SOU 2003:92) framkommer att många unga som avbryter sina gymnasiestudier får problem att etablera sig i samhället vilket leder till ett behov av ökat stöd från samhällets sida.
Den tidiga upptäckten är med andra ord väsentlig inte bara för varje enskild individ utan även för samhället. De socioekonomiska vinsterna med en tidig upptäckt och tidigt insatta förebyggande åtgärder är stora, hävdar bland annat nationalekonomen Ingvar Nilsson som arbetar både för att skapa en helhetssyn kring elever med komplexa problem och för att öka synen på förebyggande insatser för barn och unga som sociala investeringar (reportage tillgänglig på internet: http://www.skolverket. se/skolutveckling/halsa/2.457/2.458/2.459/ingvar-nilsson-1.54790).
Om skolan väljer att lyssna
på vad eleverna upplever som
negativt och positivt, kan man
lättare hitta grunder till varför
elever väljer att närvara och
därmed se till att främja de
aspekterna.
Genom systematiskt
arbete med analys av
frånvarostatistik ges en god
möjlighet till tidig upptäckt
av problematisk ogiltig
DROP
GR.
DROP
GR.
10
skillnad på skolk och skolk. En del elever skolkar på grund av tillfällig trötthet och skolket är ett beteende som tillhör tonårstidens testande. I andra fall grundar sig skolket i att eleven befinner sig i riskzonen på många olika plan i sitt liv. En elev som har framtidstro, känner ett meningsfullt syfte med att gå i skolan, har god fysisk och psykisk hälsa, bra vänner, stöttande föräldrar och meningsfull fritid har en mängd skyddsfaktorer som gör att hon/han förmodligen inte kommer att skolka så mycket. Haltar däremot balansen i elevens liv och skyddsfaktorerna är få, ökar risken för att eleven får en hög ogiltig frånvaro.
Många skolor sätter in stora insatser för elever med hög ogiltig frånvaro, men Skolinspektionen (2011) menar att de åtgärder skolor vidtar, inte alltid är tillräckligt effektiva eftersom det förekommer brister i hur man utreder orsakerna till ogiltig frånvaro. Många åtgärder
sätts in för snabbt samt utvärderas och omprövas inte i tillräcklig utsträckning. Man måste således bli bättre på att identifiera, analysera och dra slutsatser kring elevers skolkproblematik.
En av intervjupersonerna som är rektor för flera grundskolor i regionen menar att det behövs grundligare utredningar kring elever med hög frånvaro. Ofta görs pedagogiska och sociala utredningar om elevens situation, vilket leder till att ärendet många gånger läggs hos specialpedagog eller socialtjänsten. Om eleven har en neuropsykiatrisk funktionsskillnad räcker inte alltid den typen av utredning för att uppmärksamma detta. Således framhåller rektorn det som viktigt att även medicinsk personal kopplas till utredningar för att upptäcka eventuella orsaker till frånvaro. Flera rektorer och pedagoger i kartläggningen menar att skolpersonalens kunskaper om neuropsykiatriska funktionsskillnader behöver förbättras, en åsikt som går att finna stöd för i Skolverkets (2008) rapport ”Rätten till utbildning”.
Hur samtalar man om skolk i skolan?
Flera personer på de olika verksamheter och initiativ som kartlagts lyfter fram synliggörandet av skolkfrågan som ett viktigt led i arbetet. Genom att sätta problematiken
Orsaker och åtgärder
Hur hanterar skolor orsaker och åtgärder?
Ett viktigt led i arbetet mot skolk är att försöka hitta den individuella orsaken till att varje elev varit frånvarande från skolan utan giltig anledning. Flera av de elever som intervjuats i kartläggningen upplever att vuxna i skolan inte är bra på att ta reda på orsakerna till skolk. Eleverna ger uttryck för känslan av att de vuxna nöjer sig med enkla ursäkter utan att ta reda på bakomliggande orsaker, trots att studier visar att den gruppen av ungdomar som hoppar av studier är väldigt heterogen och har olika behov av stöd och åtgärder (Lundgren & Magnusson 2009).Hur utreder skolan orsakerna till skolk och på vilka grunder utformar de åtgärder för elever med ogiltig frånvaro? På frågan ”Vad gör skolan när någon skolkar?” svarar flera av de elever som deltagit i kartläggningen att skolan inte verka göra någonting. De upplever
att de vuxna i skolan inte alltid bryr sig om att elever är ogiltigt frånvarande. Eleverna uttrycker att allt för mycket ansvar läggs på den enskilde eleven och att det är elevens eget ansvar om hon/han hamnar efter med skolarbetet. Information som ges till eleverna och diskussioner kring skolk handlar oftast om att övertyga eleven att ta ansvar för sin skolgång och mer sällan förs diskussionen om vilket stöd eleven faktiskt kan få av skolan när man har problem med att passa in i skolstrukturen.
Flera personer som deltagit i kartläggningen menar att anledningar till varför elever skolkar varierar och är högst individuella. Det är sällan endast en orsak som ligger till grund, det handlar istället om flera faktorer som samspelar. En specialpedagog menar att det går att göra
De upplever att de vuxna
i skolan inte alltid bryr sig
om att elever är ogiltigt
frånvarande.
Ofta görs pedagogiska och
sociala utredningar om elevens
situation, vilket leder till att
ärendet många gånger läggs hos
specialpedagog eller socialtjänsten.
Om eleven har en neuropsykiatrisk
funktionsskillnad räcker inte alltid
den typen av utredning för att
uppmärksamma detta.
Ett gott exempel
I Alingsås kommun genomfördes en enkätundersökning där skolledare fick besvara frågor om hur den ogiltiga frånvaron såg ut och om hur man arbetade mot den. Frånvaron mättes i november 2010 och i maj 2011 och under den tiden märkte man att elevers ogiltiga frånvaro sjunkit markant efter det att man som organisation lyft upp frågan och gett den ett större fokus. På kommunnivå tolkar man det som att när frågan lyftes upp på bordet, synliggjordes och diskuterades på enheterna sjönk också skolknivåerna.
DROP
GR.
DROP
GR.
11
En gymnasierektor som deltagit i kartläggningen menar att ekonomiska påtryckningar, det vill säga indraget studiebidrag från CSN, ofta fungerar effektivt för att främja närvaro bland elever med ogiltig frånvaro. Rektorns upplevelse är att varningar om indraget studiebidrag brukar få elevers närvaro att öka. Många elever i kartläggningen uttrycker att för den enskilde individen borde ogiltig frånvaro innebära en sänkning av bidraget, alternativt att närvaro belönas med höjt CSN-bidrag.
Åsikterna går dock isär kring hur effektivt det är att använda studiemedel som ett sätt att påverka elevers närvaro. I kartläggningen uttalar en kurator på en annan gymnasieskola att systemet med indraget studiemedel ibland tar bort fokus från den viktiga frågan om orsakerna till att elever skolkar. Enligt kuratorn medför
CSN-systemet mycket administrativt arbete med att fylla i frånvarostatistik, skriva anmälningar och få tag på olika personer runt eleven. Den tid som idag läggs på administration, skulle istället kunna läggas på att prata med eleven och utreda de faktiska orsakerna till varför eleven är ogiltigt frånvarande från skolan. Systemet skapar mindre tid för att utforma effektiva och anpassade åtgärder för att förebygga skolk och främja närvaro.
med ogiltig frånvaro på agendan blir både personal och elever mer medvetna. Flera av eleverna som deltagit i kartläggningen efterfrågar ännu mer information om vad skolk egentligen är och vad skolk kan leda till, utöver indraget studiebidrag. Vissa elever tycker att skolan borde ta allvarligare på skolkfrågan och får medhåll av en av intervjupersonerna som är skolpsykolog. Han hävdar att samtalet kring ogiltig frånvaro som något allvarligt är viktigt och då främst att lyfta fram aspekten att det även kan leda till utanförskap i samhället på lång sikt.
Flera av intervjupersonerna inom gymnasieskolan pratar om studiebidraget från CSN som ett sätt att få gymnasieelever att minska sin ogiltiga frånvaro. Några nämner att elever tidigare har satt i system att vara närvarande i skolan precis så mycket att man hamnar under gränsen för indraget studiebidrag. Vid årsskiftet förändras dock rutinerna för indraget studiebidrag och CSN ser de nya rutinerna som ett sätt ett led i det förebyggande arbetet, där ett av argumenten är att man snabbare ska kunna upptäcka att en elev har börjat skolka och därför kunna sätta in insatser tidigare (pressmeddelande tillgänglig på internet: http://www.csn.se/2.174/1.6790). Tidigare har skolorna rapporterat till CSN om eleven varit borta 20 % av studieperioden. Med de nya rutinerna kan skolorna rapportera in fall där elever har mer än några enstaka tillfällen av olovlig frånvaro under en månad, samt att skolket skett upprepat. Det blir med andra ord upp till skolorna att bedöma vad som är omfattande, upprepad ogiltig frånvaro.
Ett gott exempel
På Hulebäcksgymnasiet i Härryda arbetar elevhälsan strategiskt med att informera alla klasser i årskurs ett om varför närvaro är viktigt i skolan, vilka konsekvenser skolk kan leda till samt vikten av att man som elev tar kontakt med lärare eller elevhälsan så fort man upplever ett motstånd mot att gå till skolan. Om en elev skolkar får hon/han direkt en lapp från skolan med information om vilka konsekvenser skolk kan ge på kort och lång sikt. Dessa konsekvenser handlar om allt från eventuellt utanförskap från social samvaro i klassen till indraget CSN som kan påverka hela familjens ekonomi. Direkt information har de upplevt många gånger vara tillräcklig för att förhindra elevers fortsatta skolk.
..samtalet kring ogiltig frånvaro
som något allvarligt är viktigt
och då främst att lyfta fram
aspekten att det även kan leda
till utanförskap i samhället på
lång sikt.
Enligt kuratorn medför
CSN-systemet mycket
administrativt arbete med att
fylla i frånvarostatistik, skriva
anmälningar och få tag på
olika personer runt eleven.
Den tid som idag läggs på
administration, skulle istället
kunna läggas på att prata med
eleven och utreda de faktiska
orsakerna till varför eleven
är ogiltigt frånvarande från
DROP
GR.
DROP
GR.
12
om vilka åtgärder som ska sättas. En av intervjupersonerna som arbetar med uppföljningsansvar menar att det
viktigaste i arbetet är att ha eleven i fokus, och med det framförallt förtroende från eleven. För att få detta förtroende krävs det att de vuxna är ödmjuka och lyssnar på elevens verklighet. Om eleven känner sig överkörd och inte lyssnad på kommer hon/han strunta i de insatser som sätts i.
Skolinspektionen (2011) menar att läraren främst ska fokusera på skolrelaterade orsaker till frånvaro, och vid
komplicerade elevärenden bör ansvaret för att utreda andra orsaker ligga på elevhälsan. Detta ligger i linje med kartläggningen där många intervjupersoner framhåller att man bör noga diskutera vem som gör vad i arbetet med eleven. Flera intervjupersoner i kartläggningen ger
exempel på osäkerhet om
hur långt skolans ansvar sträcker sig och i vilket stadie socialtjänsten ska ingripa. En rektor, en utbildningsledare och en skolpsykolog i kartläggningen menar att en skolas anmälan av fall till socialtjänsten många gånger uppfattas som någonting negativt från elevers och vårdnadshavares perspektiv. Detta kan skada elevens och vårdnadshavarnas förtroende till systemet kring skolkproblematiken samt skapa hinder i arbetet med eleven.
Flera i kartläggningen menar att samverkan måste ske i många led och kan handla om allt från samarbete
Samverkan och ansvar
Det delade ansvaret
Ogiltig skolfrånvaro är en komplex fråga som berör många delar av samhället utöver den enskilda individen – bland annat skolan och olika instanser på kommunnivå. Flera intervjupersoner nämner samverkan som en av de viktigaste faktorerna i arbetet
mot skolk och med elever som gör avbrott i sina studier. Arbetet mot ogiltig frånvaro kräver därför ett gemensamt och delat ansvar mellan flera aktörer. En farhåga som lyfts fram i kartläggningen är att otydlighet kring ansvarsfrågan kan göra att det delade ansvaret istället blir till ingens ansvar. All
samverkan som sker mellan så många olika verksamheter kräver att varje samverkanspart har en tydlig uttalad roll där alla parter vet vilket ansvar man har i åtgärder kring en elev med hög ogiltig frånvaro. I studien ”Att inte följa den förväntade vägen” (Lundgren & Magnusson 2009) nämns olika verksamheters ansvarstagande som en förutsättning för samverkan. Samtliga verksamheter behöver uppfatta att man är en viktig del av arbetet kring eleverna för att undvika att hinder i samverkan uppstår.
Helhetssyn
Flera personer som deltagit i kartläggningen vittnar om svårigheter i att skapa fungerande samverkansteam runt elever. Samverkansteamens arbete måste vara konstruktivt och präglas av framsyn och utveckling för eleven. En av intervjupersonerna som arbetar på en kommunal stödenhet betonar att man behöver arbeta mer för att utveckla samverkansarbete både för att skapa en helhetsbild om eleven och för att minimera antalet möten runt eleven. Risken är att det hålls många möten som konstaterar samma sak utan att utveckling sker. För att öka förutsättningarna för att nå resultat är det viktigt med en samsyn mellan elev, vårdnadshavare, skola och socialtjänst
Ett gott exempel
Inom Tjörns kommun har man tagit fram handlingsplaner och checklistor kring elever med skolkproblematik. Man har ett politiskt uppdrag att kartlägga skolksituationen i kommunen för att kunna se till att alla berörda enheter har en beredskap i form av policyprogram. Arbetet med skolkproblematik blir en del i kommunens systematiska kvalitetsarbete i att hitta metoder som hjälper eleverna till högre måluppfyllelse. Tillsammans med Stenungsunds kommun har man börjat ett arbete kring ELOF (Elever med lång olovlig frånvaro). Tillsammans låter man socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin samt elevhälsan samverka kring hur man bör agera när man i frånvarosystemen upptäcker frånvaron. I Tjörn har man haft olika samverkansgrupper under lång tid men insett att de i praktiken ofta var ganska ineffektiva. Det saknades ofta beslutsmandat och därför gjordes grupperna om. Samverkansgrupperna innefattar nu den socialtjänst, skola, kultur, polis, folkhälsa och räddningstjänst, som representeras av verksamhetsområdeschefer som kan kunna fatta beslut som går över förvaltningsgränser och att man i samhället har ett gemensamt ansvar för eleverna.
En farhåga som lyfts fram i
kartläggningen är att otydlighet
kring ansvarsfrågan kan göra att
det delade ansvaret istället blir
till ingens ansvar.
Risken är att det hålls många
möten som konstaterar samma
sak utan att utveckling sker.
Om eleven känner sig överkörd och
inte lyssnad på kommer hon/han
DROP
GR.
DROP
GR.
13
Stuprörsproblematik
En inbyggd problematik när det kommer till samverkan är att många kommunala verksamheter drivs i stuprörsform, där varje process behandlas för sig. Det är svårt att få ett tvärsnitt på grund av bristen på insyn i de olika verksamheterna. Även på de ställen där viljan är god finns inte alltid de forum som krävs för att skapa samverkan.
En övertandläkare i kartläggningen arbetar med pedodonti och beskriver barn och ungas tandhälsa som en markör för hur viktigt det är att samverkan behöver fungera på alla nivåer. Erfarenheter är att barn som lever i familjer med låg inkomst eller i socialt utsatta områden har sämre tandhälsa, kommer mer sällan på undersökningar och får kanske inte den tandvård de behöver förrän situationen är akut. Övertandläkarens arbete går i stor mån ut på att hitta individuella åtgärder för att få unga att komma till tandläkaren och arbetet handlar i hög grad om samverkan mellan skola, socialtjänst och tandvården. Det finns med andra ord gott hopp om att olika kommunala instanser kan arbeta runt stuprören och skapa samverkan kring utsatta elever.
mellan föräldrar, elev och pedagog, till en sammanhållen syn på de lärprocesser och sociala processer som sker i skolan. Det kan även handla om samverkan mellan skola och olika instanser på kommunnivå, t.ex. individ- och familjeomsorg eller barn- och ungdomspsykologi. Andra relevanta samverkansaktörer som nämns i kartläggningen är stödenheter, fritidssektorn, brottsförebyggande rådet och fastighetsförvaltningar. Genom att samla olika aktörer i ett och samma rum blir alla delaktiga i åtgärderna och kan arbeta med eleven på flera olika nivåer utifrån en gemensam åtgärdsplan. Det betonas att det är viktigt att eleven blir sedd av många olika personer eftersom skolan inte förmår dra hela lasset. Om många olika aktörer engagerar sig utformas åtgärder utifrån ett helhetsperspektiv och eleven stöttas från flera olika håll.
Beslutsfattande
En utvecklingsledare från en barn- och
ungdomsförvaltning som deltagit i kartläggningen uppger att det oftast är personerna som utför sitt arbete på operativ nivå som ser behoven, vinsterna och möjligheterna med samverkan och är beredda att arbeta för den. Problemet är att dessa personer inte har någon beslutsfattande roll och därför tar samverkansarbetet ibland stopp på högre nivåer. Det finns olika anledningar till detta. En anledning kan vara att de direkta vinsterna med samverkan inte alltid är uppenbara, att samverkan ibland bara ger utslag på längre sikt, men även att det kan finnas ett visst revirtänkande mellan olika verksamheter på beslutsfattande nivå.
Flera intervjupersoner i kartläggningen lägger stor vikt vid att den samverkan som sker inom en kommunal byråkrati måste innefatta aktörer som har mandat att genomföra beslut, t.ex. när det innebär omfördelning av resurser på olika sätt. Personer med verksamhetsansvar har möjlighet att fatta beslut som rör budget, vilket blir avgörande när det handlar om att sätta in kostsamma förebyggande åtgärder, eller skapa speciallösningar för enskilda elever i skolvardagen. Dessa beslut bör också kunna fattas med kort varsel så att eleven inte hamnar i situationer där genomförandet av beslut dröjer på grund av brister i organisationen. Beredskapen för denna typ av snabba samverkansbeslut i kommunerna ser olika ut, inte minst beroende på kommunens storlek och ekonomi. Upplevelsen finns bland flera intervjupersoner att samverkan på en beslutsfattande nivå ibland är svåra att få att fungera. Det är ofta av administrativa skäl svårt att skapa nätverk där beslut kan tas relativt snabbt och där samverkan fungerar effektivt.
Ett gott exempel
En medveten samverkansatsning är 1, 2, 3–modellen mot skolk som används kommungemensamt i Ale på samtliga högstadieskolor. Projektgruppen som tagit fram modellen består av kommunens rektorer, chefen för elevhälsan, ansvarig för individ– och familjeomsorgen samt en samordnare. Genom att samla personer med beslutsfattande positioner skapas ett samarbete som snabbt kan gå från idé till verkan och som effektivt kan implementera och förankra modellen. 1, 2, 3-modellen riktas främst mot de elever som ströskolkar och man har varit framgångsrik i att nå sitt mål med att minska förekomsten av ströskolk. Nästa utmaning i detta samverkansprojekt blir att även hantera de elever som har en hög och långvarig frånvaro.
Flera intervjupersoner i kartläggningen lägger stor vikt vid att den
samverkan som sker inom en kommunal byråkrati måste innefatta aktörer
som har mandat att genomföra beslut, t.ex. när det innebär omfördelning
av resurser på olika sätt.
Även på de ställen där
viljan är god finns inte alltid
de forum som krävs för att
skapa samverkan.
DROP
GR.
DROP
GR.
14
I Göteborgs stad planeras nu ett nytt krafttag kring samverkan. Förvaltningschefen för barn- och ungdomsförvaltningen samt avdelningschefen för Utbildning, barn och unga samt folkhälsa leder ett samverkansarbete där varje stadsdel ska avsätta en tjugoprocentig tjänst för att medverka i kommunens uppföljningsansvar. Uppföljningsansvaret innebär att kommunen måste ha kännedom om var unga mellan 16-19 befinner sig om de inte går i gymnasieskola, samt hjälpa dem till sysselsättning. I den nya samordningsgruppen som planeras i Göteborgs stad kommer samtliga stadsdelsförvaltningars områdeschefer från t.ex.
utbildning, fritid eller individ- och familjeomsorg att ingå. Gruppen kommer att ha en beslutsfattande befogenhet och riktar sitt arbete främst mot ungdomar i åldern 18-24. En processledare med ansvar för samverkan kommer att tillsättas och gruppen kommer att arbeta med nya metoder för att nå de ungdomar man har ett uppföljningsansvar för. Idag nås de främst genom att vägledningscentrum skickar ett brev eller ringer. Man vill förbättra sitt arbete inom uppföljningen och nämner Malmö stad som ett framgångsrikt exempel där fyra uppföljare arbetar nära de unga och där man också når 90 % av de unga.
SkolPrev i stadsdelsförvaltningen Västra Hisingen och Västbus på Öckerö är andra exempel på medvetna samverkanssatsningar. Västbus arbetar för att barn- och ungdomar med psykisk, psykiatrisk och social problematik inte ska hamna i kläm mellan verksamheter. Västbus har politiskt förankrade riktlinjer för arbetet inom socialtjänst, skola, elevhälsa och BUP. Den lokala ledningsgruppen på Öckerö genomför dessa riktlinjer. SkolPrev vänder sig till barn som lever i familjer med långvarigt försörjningsstöd samt familjehemsplacerade barn. Satsningen är till för att förebygga att elever som befinner sig i en riskgrupp blir till riskindivider. Till riskgruppen räknas fattiga familjer, barn som blivit familjehemsplacerade samt nyanlända barn. I arbetet med nyanlända är man angelägen om att börja arbeta med mer systematiska satsningar både på en strukturell-, en grupp- och en individnivå.
DROP
GR.
DROP
GR.
15
etnisk och kulturell tillhörighet. Tidningen Dagens Nyheter (tillgänglig på internet: http://www.dn.se/nyheter/ sverige/farre-utlandsfodda-pa-gymnasiet) presenterade i november 2011 statistik som visar att 37,43 % av alla utlandsfödda elever inte blir behöriga till de nationella programmen på gymnasiet. Siffrorna är framtagna med hjälp av Skolverket. Agneta Ericsson som är projektledare på Skolinspektionen menar att det finns flera anledningar att antalet utlandsfödda som inte når gymnasiebehörighet ökar. Bland annat nämns att det fria skolvalet medför att det på vissa skolor finns väldigt få elever som pratar svenska, men också att de elever som idag kommer till Sverige ofta är lite äldre och kommer från delar av världen där skolgången är sämre.
Bilden av att orsakerna till att skolk uppstår är varierade delas även av de elever från olika skolor i regionen som deltagit i kartläggningen. Eleverna anger en mängd olika orsaker till skolk och ogiltig frånvaro, där mobbning, skoltrötthet och att lektionerna inte är intressanta eller engagerande nämns som de främsta. Som en del av kartläggningen har även en webbenkät gjorts med elever som själva deltar i speciella satsningar på grund av att de haft en långvarig ogiltig frånvaro. Så här svarar en av eleverna på frågan om varför elever skolkar:
”Folk brukar förknippa skolk med skoltrött, men det gör inte jag! En skoltrött människa som verkligen inte orkar med tidiga morgonar, skolan, plugg osv och skiter i skolan, skolkar inte enligt mig.. för då finns det en anledning till varför och då kanske man borde prata med nån, be läraren om minskade skolläxor, eller kanske få börja en timma senare osv. Skolk däremot enligt mig är när man medvetet med flit inte kommer till skolan, fast man kan och orkar. Man skiter i lektionerna och går ut med kompisarna istället, åker ut på resor och blajar i skolan totalt. Skolk behöver inte bara förekomma om man missar en hel dag, utan man kan också skolka från vissa lektioner.”
I kartläggningen framkommer även att olika typer av byten och övergångar, t.ex. mellan stadier i skolan, mellan olika skolor eller byte av program på gymnasiet kan innebära en ökad risk att elever hamnar mellan stolarna. För de elever som redan har en problematisk situation finns risk att problemen fördjupas och förvärras vid en överlämning som inte sker på rätt sätt. En av regionens gymnasierektorer som intervjuats berättar hur man på skolan arbetar med att försöka få tveksamma elever som funderar på ett program- eller skolbyte att stanna kvar, så långt det är möjligt. Det gäller att hjälpa eleven att hitta motivation genom att resonera kring meningsfullheten. Detta eftersom man är medveten om att program- och skolbyten ökar risken för avhopp. I rapporten ”Synligt
Drop outs, skolkare
eller skolvägrare?
Vilka elever har extremt hög frånvaro?
Varför hamnar vissa elever i en situation där de är borta från skolan i en så hög grad att deras frånvaro kan betecknas som hög eller extremt hög? I studien ”Att inte följa den förväntade vägen” beskrivs den bakomliggande problematiken som varierad:”Bakomliggande orsaker till varför unga människor inte väljer att fullfölja sina studier framhålls vara individuella, strukturella och institutionella faktorer där specifika och generella mönster återkommer” (Lundgren & Magnusson 2009, sid. 24)
Med andra ord kan individuella faktorer spela in, som t.ex. neuropsykiatriska diagnoser, fysisk och/eller psykisk sjukdom eller social problematik hemma eller i skolan. Det finns även strukturella och institutionella orsaker som kan handla t.ex. om kön, om funktionsskillnader eller om
Skolk däremot enligt mig är när man medvetet med flit inte kommer till
skolan, fast man kan och orkar. Man skiter i lektionerna och går ut med
kompisarna istället, åker ut på resor och blajar i skolan totalt.
Ett gott exempel
Tjejlyftet i Kungälvs kommun innebär en kombination av riktade och skolnära insatser. Varje högstadieskola erbjuder en särskild studiegrupp för kvinnliga elever som på rekommendation av elevhälsan behöver stöd för att öka sin närvaro i skolan. I mindre grupper ses eleverna tillsammans med en lärare en förmiddag varje vecka. Man jobbar uteslutande med ett
coachande förhållningssätt och utgår hela tiden från de skoluppgifter som elevernas ordinarie lärare ger. Med hjälp av aktiviteter och stöd har både elevernas närvaro i skolan ökat, men även deras måluppfyllelse.
Ett till
EfUS är en verksamhet inom Göteborgs kommun för elever i behov av särskilt stöd och Flexgruppen är en del av EfUS arbete. De elever som får undervisning i Flexgruppen är skolvägrare i högstadieåldern som ofta har stora sociala svårigheter. Eleverna är inskrivna i sina hemskolor, men får undervisning några dagar i veckan i Flexgruppen, främst i matematik, svenska och engelska. Man arbetar i små grupper i lugna och hemlika miljöer och målet är att eleverna ska slussas tillbaka till vanliga skolan eller, vid behov, till någon av EfUS verksamheter.
DROP
GR.
DROP
GR.
16
lärande” publicerad av SKL belyses risken med att byta skola:
”Enligt Hattie påvisas entydigt negativa effekter av ingripande som kvarsittning/gå om ett läsår (-0.12). De negativa effekterna gäller inom alla ämnesområden. Dessa åtgärder ökar dessutom risken för så kallade ”drop outs” betydligt. Byte av skola (-0.34) ger enligt metaanalyserna negativa effekter på elevens lärande. De negativa effekterna av skolbyten är, enligt Hattie, tydliga och kan ofta hänföras till så kallade kamrateffekter, nämligen vänskapsrelationer och stöd för lärande från kamrater. Därför behöver skolor, enligt Hattie, uppmärksamma nya elevers anknytning till sina nya kamrater.” (Håkansson 2011, sid. 26)
Vad görs för elever med extrem frånvaro
I kartläggningen framkommer att gruppen elever med extremt hög frånvaro är svår att hantera i den ordinarie verksamheten. Ibland kan det handla om elever som isolerat sig under flera månader eller till och med år. Eleverna hjälps inte heller av de skyddsnät som vanligtvis fångar upp andra elever. De har ingen plats i det systematiska förebyggande arbete som görs och i många fall fungerar inte heller de gängse riktade insatser som sätts in för elever som har hög ogiltig frånvaro.Ofta kräver arbetet med elever som har extremt hög frånvaro långsiktiga insatser. Runtom i regionen finns en mängd olika projekt och verksamheter som riktas mot de elever som har en extremt hög frånvaro. Insatserna fungerar som alternativ till den traditionella skolan, där elever kan få undervisning under längre eller kortare tid. Dessa satsningar är avsedda för elever som på grund av social problematik, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller andra psykiska
funktionsskillnader inte klarar av att bli inkluderade i den ordinarie skolan.
Två goda exempel
De digitala satsningarna Not School i Mölndal och Why Not School i Lerum bygger båda på den engelska satsningen Not School. Idén är att erbjuda en skolform som passar även de elever som har svårt att passa in i den traditionella skolan. Why Not School riktar sig till högstadieelever som hoppat av skolan eller som av olika anledningar inte kan gå i skolan. Utbildningen är helt eller delvis distansbaserad och innebär att eleven får undervisning med hjälp av digital teknik. Både Why Not School och Not School är skolformer av en mer permanent karaktär, där tanken är att hjälpa eleven genom grundskolan och se till att eleven har tillräcklig motivation och styrfart för att kunna börja på gymnasiet. I satsningarna samarbetar man mycket med elevens hemskola, även om de flesta eleverna oftast långt ifrån att klara av den vanliga skolan.
Ett gott exempel
Onlineskolan som drivs från Angeredsgymnasiet är en verksamhet som är tänkt som en tillfällig anhalt på elevens väg tillbaka till traditionell skola. På Onlineskolan finns för närvarande 38 elever. 70 % av dessa elever har föräldrar födda i Sverige, 50 % är killar och 50 % är tjejer. Onlineskolan kombinerar en anpassad skolgång via dator och internet med en kurativ process. Eleverna kan med hjälp av skoluppgifter via internet läsa in antingen grundskoleämnen eller gymnasieämnen. Onlineskolan ses som en sista utväg för dessa elever och de får en plats på Onlineskolan via socialtjänsten när alla andra möjlighet blivit uttömda. Alla elever har olika anledningar att befinna sig på Onlineskolan, det kan handla om fobier, att eleven isolerat sig, för många skolbyten, depressioner, att eleven vårdas behandlingshem eller sjukhus, att eleven har skyddad identitet eller lever under hot. Som ett led i studierna vid Onlineskolan träffar eleverna även regelbundet den kurator som också är samordnare för skolan.
Ett gott exempel
Vändzonen i Partille är en verksamhet som kombinerar skolgång med praktik och psykosocialt förändringsarbete. Vändzonens arbete riktas till elever som behöver ett alternativ till sin ordinarie skolgång och som är mellan 14 och 19 år. Man lägger stort fokus på att bygga upp en relation med både eleven, elevens vårdnadshavare och elevens ordinarie skola. Målet är att eleven ska vara på Vändzonen en termin för att sedan slussas tillbaka till sin ordinarie skola.
DROP
GR.
DROP
GR.
17
behövde för att kunna hitta en meningsfullhet i sin skolgång. För att inte den här typen av insats ska vara ett engångsexempel måste man vinnlägga sig om att lära av det man prövar.
Så här skriver en av de skolledare som deltagit i webbenkäten angående skapandet av meningsfullhet.
”Skolan måste vara viktig i elevernas liv och tillföra något utifrån deras situation. Om vi alla implementerade och arbetade aktivt i vardagen enligt utbildningsförvaltningens ’helhetssyn, lust att lära och elevinflytande’ så skulle vi komma i mål. Men det tar tid att få med sig all personal i tänket och släppa gamla invanda mönster. Så vi får fortsätta jobbet med att få alla med på samma tåg för att alla våra elever ska få en utbildning som är relevant för dem.”
Ett sätt att hjälpa eleven skapa en känsla av meningsfullhet är att öka elevens delaktighet i sin
egen läroprocess. Metoden formativ bedömning har delaktighet som en av fem viktiga steg till ett bättre lärande. Skolverket (tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/ skolutveckling/forskning/omraden/ bedomning_och_betyg/formativ_ bedomning) definierar formativ bedömning såhär:
”En bedömning med avsikten att stärka elevens lärande har ett formativt syfte. En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målet. Forskning har visat att formativ bedömning ökar elevernas lärande.”
Genom att fokusera på lärandet och på det som sker i klassrummet bjuds eleven in som aktör snarare än passiv deltagare. I den formativa bedömningen använder läraren strategier för att utvärdera hur eleven utvecklas vilket tidigt kan ge tydliga signaler om att undervisningen inte når fram till eleven. Formativ bedömning har även flera förespråkare i kartläggningen. Karin Asplund, utvecklingsledare i Göteborgs stad, anger formativ
Att främja närvaro
Meningsfull skola?
Eleverna som deltagit i kartläggningen har själva fått ange vad de tror är de vanligaste orsakerna till skolk. Bland dessa finns några anledningar som är återkommande bland elever från flera skolor: ”Meningslösa uppgifter”, ”skolan är tråkig”, ”annat kul att göra”, ”uttråkad”, ”orkar inte”, ”understimulerad”, ”omotiverad”, och ”känner inte att man tjänar på det”. Med andra ord berättar eleverna att när skolan inte känns meningsfull finns ingen anledning att gå dit. Eleverna får även medhåll av flera intervjupersoner som nämner att enskilda pedagoger och hela skolorganisationer måste arbeta mer för att hjälpa eleverna hitta en känsla av
meningsfullhet i sin skolgång. Flera intervjupersoner pekar på att kunskapande är nära sammankopplat med känslan av meningsfullhet.
Enligt Antonovsky (1991), professor i medicinsk sociologi och myntaren av begreppet salutogenes, behövs tre
komponenter för att skapa känslan av sammanhang, även kallad KASAM. Dessa inbegriper en upplevelse av att det som sker i och utanför individen är begripligt, att det som sker i och utanför individen upplevs hanterbart samt att individen upplever meningsfullhet i livets skeenden och utmaningar. Bristen på känslan av sammanhang kan leda till att en elev inte vill eller kan engagera sig i skolan. En viktig uppgift för skolan blir då att hjälpa till i elevens meningsskapande.
Arbetet med meningsfullhet tar tid, kräver engagemang och förmåga till anpassning och kreativitet. I
kartläggningen finns flera exempel på hur skolor och kommuner hittat sätt att skapa meningsfullhet som ligger utanför de konventionella ramarna. I Alingsås lyckades man arbeta på ett framgångsrikt men okonventionellt sätt för att få en elev tillbaka till skolan. Man använde sig av Essi, en terapihund som eleven fick träffa regelbunden och som långsamt blev en viktig del av elevens väg tillbaka till skolan. Förutom den innovativa metoden att använda sig av en terapihund fanns fler barriärer att överbrygga i detta arbete. Man var tvungen att hitta en lokal där eleven och hunden kunde mötas, frambringa de nödvändiga resurserna och avsätta tid för ett arbete som man inte på förhand kunde veta om det skulle bli framgångsrikt. Detta arbete visade sig vara just det individen i kollektivet
Eleverna får även medhåll av flera intervjupersoner som nämner att
enskilda pedagoger och hela skolorganisationer måste arbeta mer för
att hjälpa eleverna hitta en känsla av meningsfullhet i sin skolgång.
Skolan måste vara
viktig i elevernas liv och
tillföra något utifrån
deras situation.
så att inte lektionernas syfte
blir att studera inför prov där
vissa elever vet på förhand att de
DROP
GR.
DROP
GR.
18
en elev går på praktik, oavsett om det ingår i elevens skolgång eller om det sker på grund av skoltrötthet, måste den kunskap som hon/han lär sig på praktikplatsen kunna valideras och tas till vara på. Något som många gånger inte görs i tillräckligt stor utsträckning enligt flera personer i kartläggningen. Fortfarande verkar skolan och praktikplatser existera i två olika världar med olika syn på vad meningsfull kunskap är.
I dagens samhälle kan kunskap inhämtas vid behov, genom teknologi, genom praktik, genom resor och upplevelser eller via sociala medier och nätverk. Detta skapar en stor utmaning för såväl huvudmän som lärarutbildare för att utveckla en utgångspunkt och en pedagogik som går i linje med hur samhället ser ut utanför klassrummet. Även om samhället utvecklats och förändrats har skolan, ur vissa aspekter, förändrats väldigt lite under de senaste 150 åren. Många klassrum ser ut som förr; med läraren längst fram och elever som förväntas sitta tysta i rader och arbeta med samma ämne, under samma tid och förväntas ligga på ungefär samma kunskapsnivå. Grundstrukturen med timscheman och läroplaner har även de ändrats väldigt lite.
Alla elever är unika och lär sig på olika sätt. I kartläggningen blir en viss grupp av elever ofta omnämnd, barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Flera intervjupersoner menar att kunskapen kring dessa funktionsskillnader och hur de påverkar lärandet måste belysas mer. För en person
med en neuropsykiatrisk funktionsskillnad fungerar sällan den typiska
klasstorleken på 20-30 elever och den traditionella katederpedagogiken. En pedagogisk handledare för barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsskillnader i förskola-skola som deltagit i kartläggningen menar att pedagogiken i klassrummet många gånger behöver ses över för att anpassas kring alla elevers sätt att lära.
Flera intervjupersoner talar om informellt lärande som ett sätt för skolan att bredda sin syn på var och hur elever lär sig. Att synliggöra det informella lärandet handlar om att ifråga sätt hur lärande och bedömning sker. Det handlar även om att titta på pedagogisk arkitektur och lärmiljöer och kunna validera även det lärande som sker utomhus, bedömning som ett sätt att tidigt upptäcka om elever
inte hänger med i undervisningen. En av skolledarna som besvarat webbenkäten uttrycker en önskan om att få mer kompetensutveckling kring formativ bedömning ”så att inte lektionernas syfte blir att studera inför prov där vissa elever vet på förhand att de kommer att ’misslyckas’”.
Att validera det livslånga lärandet -
eleverna lär hela tiden.
EU:s åtta nyckelkompetenser har tagits fram för att stärka det livslånga lärandet och visa vad individer behöver för att kunna delta aktivt i samhället och lyckas på arbetsmarknaden genom att utveckla kompetenser och kunskaper hela livet:
Nyckelkompetenserna:
1. Kommunikation på modersmålet 2. Kommunikation på främmande språk 3. Matematiskt kunnande och grundläggande
vetenskaplig och teknisk kompetens 4. Digital kompetens
5. Lära att lära
6. Social och medborgerlig kompetens 7. Initiativförmåga och företagaranda 8. Kulturell
medvetenhet och kulturella uttrycksformer Synen på vad kunskap är och på vad elever bör lära sig har förändrats många gånger genom åren. Dagens elever ställer sig frågan om vad de har för nytta av den kunskap som förmedlas i skolan. Att veta varför man lär sig och vart lärandet leder är viktiga delar av en meningsfull skolgång.
Det blir alltmer viktigt att arbeta med synen på lärandet och på varför, hur, när och var lärandet sker. Elever lär inte bara när de sitter i klassrummet innanför skolans väggar, lärande är en process som pågår hela tiden, i olika miljöer och inom olika områden. Enligt både rektorer och personer som arbetar centralt med skolförvaltning och skolutveckling behöver vi bli bättre på att synliggöra det lärande och den kunskap elever inhämtar utanför skolans väggar. Den kunskap som inhämtats genom informellt lärande behöver valideras.
Vidare problematiserar flera rektorer på gymnasieskolor med praktiska program och lärlingsprogram validering av kunskaper som elever får genom praktikplatser. När
