Kursplan. Perspektiv på socialt arbete, 30 hp Social Science Perspectives on Social Work, 30 ECTS SOC2. Utbildningsnivå. Ladokkod, ämnesområde, hp

Perspektiv på socialt arbete, 30 hp

Social Science Perspectives on Social Work, 30 ECTS

SOC2

Program Socionomprogram

Program hp 210 hp

Utbildningsnivå Grund

Ladokkod, ämnesområde, hp SKGBXX

Kursens hp 30

Nivåklassificering G1F

Betygsskala Väl godkänd, Godkänd, Underkänd Kursansvarig institution Institutionen för socialvetenskap Beslutande organ Institutionsstyrelsen

Datum för fastställande 2010-12-07 Reviderad kursplan 2016-11-22 Reviderad litteraturlista 2016-11-22 Kursplan gäller från Vårterminen 2017 Gällande utbildningsplan 2010-11-25

Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till studier

För tillträde till kursen krävs att studenten är antagen vid socionomutbildningen, Institutionen för socialvetenskap, Ersta Sköndal högskola, samt har genomgått kurs SOC1.

Kursens plats i utbildningssystemet

Kursen läses år 1 vid socionomutbildningen, Institutionen för socialvetenskap.

Kursen ger grundläggande kunskaper om samhällsvetenskapliga teorier av relevans för socialt arbete. Den ger studenten möjlighet att diskutera social problematik i relation till aktuella teorier och förklaringsmodeller.

Kursen belyser utifrån ett livsloppsperspektiv behov, livsvillkor och social problematik under

barndom/ungdom, vuxenliv, åldrande och livets slutskede. I den verksamhetsförlagda utbildningen fokuseras brukarorganisationer och sociala problemområden ur ett brukarperspektiv.

Kursens lärandemål Kunskap och förståelse

Studenten skall efter avslutad kurs kunna

- visa grundläggande kunskaper om teorier och begrepp inom sociologi, psykologi, socialpsykologi och socialgerontologi,

- visa kunskaper om sociala problem,

- visa kunskap om och förståelse för individers och gruppers sociala situationer, levnadsvillkor, fysiska och psykiska hälsa samt funktionsförmåga i förhållande till samhälleliga faktorer,

- visa kunskaper om och förståelse för barns behov och sådana familje- och samhällsförhållanden som påverkar deras livsbetingelser,

- visa kunskaper om sociala problem i förhållande till klass, kön, etnicitet, ålder, sexualitet och funktionsvariation,

- visa grundläggande kunskaper om och förståelse för brukarens roll i socialt arbete.

Färdighet och förmåga

Studenten skall efter avslutad kurs kunna

- använda teorier och förklaringsmodeller i samhällsvetenskap av relevans för socialt arbete,

- kritiskt reflektera över sociala problem och interventioner med stöd i teorier och förklaringsmodeller från socialt arbete,

- använda ett livsloppsperspektiv utifrån aktuell samhällsvetenskaplig teoribildning, - förklara hur individer, familjer, grupper ömsesidigt påverkar varandra,

- visa normkorrekt språkhantering och använda relevant formalia vid muntliga och skriftliga presentationer.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

- skilja ut sina egna attityder i relation till olika aspekter av klass, kön, etnicitet, ålder, sexualitet och funktionsvariation och visa förståelse för hur sådana attityder kan inverka på det sociala arbetet, - visa förmåga till ett professionellt bemötande och förhållningssätt,

- visa förståelse för etiska problem i det sociala arbetets praktik.

Kursens uppläggning

Kursens innehåll

Kursen innehåller kunskaper inom huvudområdet socialt arbete. De områden som behandlas i kursen är:

Samhällsvetenskapliga perspektiv på socialt arbete, 15 hp (SOC21) avser att förmedla grundläggande kunskaper om sociologisk, psykologisk, socialpsykologisk och socialgerontologisk teoribildning centralt för det sociala arbetet. I kursen förmedlas kunskaper om betydelsen av kategoribegrepp som klass, kön, etnicitet, ålder, sexualitet, och funktionsvariation. Vidare studeras olika livsloppsteorier. Här behandlas:

- sociologiska, socialpsykologiska, psykologiska och socialgerontologiska teorier och begrepp med betydelse för det sociala arbetet och den egna professionella utvecklingen,

- livsloppsteorier,

- individers och gruppers utsatthet, sociala situation och levnadsvillkor ur ett livsloppsperspektiv,

- etnicitet, mångkulturalitet och mångreligiositet,

- kategoribegrepp som klass, kön, etnicitet, ålder, sexualitet och funktionsvariation, - intersektionalitet,

- samspelet mellan individ och samhälle.

Förklaringsmodeller i socialt arbete, 7,5 hp (SOC22) förmedlar kunskap om aktuella förklaringsmodeller inom socialt arbete och inleds med en problematisering av sociala problem, utsatthet och brukarrollen i socialt arbete.

Därefter presenteras sociala problemområden och modeller för att förstå och verka inom sådana områden. I detta arbete används samhällsvetenskapliga teorier som studerats i delkurs 1. I delkursen behandlas:

- sociala problemområden,

- familje-, nätverks- och systemteori,

- barn, familj och anhöriga i relation till sociala problemområden, - brukarens roll i socialt arbete,

- modeller för att förstå och verka inom sociala problemområden,

Verksamhetsförlagd utbildning II, 5,5 hp (SOC23) ger inblick i det sociala arbetets praktik med fokus på sociala problem och utsatthet ur ett brukarperspektiv. I delkursen ingår fältstudier inom en brukarorganisation/

självhjälpsorganisation, samt färdighetstränande samtal med barn, vuxna och äldre. Uppgifterna görs med samhällsvetenskapliga, teoretiska återkopplingar. Här behandlas:

- olika sociala problemområden ur brukarens perspektiv, - utsatthet,

- etik och bemötande, - makt och inflytande, - samtalsträning.

Personlig professionell utveckling II, 2 hp (SOC24) syftar till att ge studenterna förutsättningar att utveckla ett reflekterande förhållningsätt inför den kommande yrkesrollen. Här behandlas:

- makt och maktstrategier i vardagen, - etiska förhållningssätt i socialt arbete, - mötet mellan professionell och klient,

- den egna livshistorian och dess påverkan på den kommande yrkesrollen,

- den egna personliga professionella utvecklingen i relation till den kommande yrkesrollen.

Undervisningsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, litteraturstudier, fältstudier och övningar. Undervisningen sker såväl enskilt som i grupp.

Kursen har nätbaserat stöd. Se vidare kursens studieguide.

Examination och betygssättning

Examinationer utgår från kursens lärandemål. Betyg sätts i enlighet med Högskoleförordningen (1993:100).

Betygsskalan består av betygen Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

Varje delkurs betygssätts för sig och därefter vägs dessa betyg samman till ett för hela kursen. Kursbetyget utgör ett vägt medeltal av betygen på de delkurser som ingår. Vid sammanvägningen tas hänsyn till att

verksamhetsförlagd utbildning och personlig professionell utveckling endast bedöms med betygen Godkänd (G) och Underkänd (U).

Kursbevis

Student som har godkänt i kurs får på begäran kursbevis (SFS 2006: 1053).

Kurslitteratur

Litteraturlista SOC2

Kurslitteratur fastställd genom beslut i Institutionsstyrelsen 2016-11-22

.

Askheim, O. P. & Starrin, B. (2007). Empowerment i teori och praktik. Malmö: Gleerups förlag.

Blom, B. & Morén, S. (2015). Teori för socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.

Broberg, A., Almqvist, K., Risholm Mothander, P. & Tjus, T. (2015). Klinisk barnpsykologi: utveckling på avvägar. (2.

rev. utg). Stockholm: Natur och kultur.

Börjeson, B. & Börjeson, M. (2015). Förstå socialt arbete. (3. uppdat. uppl.). Malmö: Liber.

Denvall, V., Heule, C. & Kristiansen, A. (Red.). (2011). Social mobilisering: en utmaning för socialt arbete. (1. uppl.).

Malmö: Gleerups utbildning.

Engquist, A. (2015). Samtalsmetodik för alla professioner. Lund: Studentlitteratur.

Giddens, A. & Sutton, P.W. (2014). Sociologi. (5. rev. och uppdat. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Gärde, J. (2014). Religion och socialt arbete. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Hedberg-Eriksson, K., Tenerz, B., Ström, M. & Moody Källberg, M. (2013). Engagerande närverksmöten: metod och praktisk tillämpning. (1. uppl.). Stockholm: Gothia fortbildning.

Hwang, P., Lundberg, I. & Smedler, A-C. (Red.). (2012). Grunderna i vår tids psykologi. Stockholm: Natur och Kultur.

Johansson, T. & Lalander, P. (2013). Vardagslivets socialpsykologi. (2. utök. och uppdat. uppl.). Stockholm: Liber.

Jönson, H. & Harnett, T (2015). Socialt arbete med äldre. Stockholm: Natur och kultur.

Karlsson, M. & Börjeson, M. (2011). Brukarmakt i teori och praktik. Stockholm: Natur och Kultur.

Kassman, A., Wollter, F. & Oscarsson, L. (2015). Early individual prevention of chronic offenders: the use of criminological theories in the governance of Swedish police and social services. Youth Justice, 16:2, p. 113- 129.

Magnusson, E. (2003). Genusforskning inom psykologin. Bidrag till psykologisk teori och praktik. Stockholm:

Högskoleverket.

Mattsson, T. (2015). Intersektionalitet i socialt arbete. Teori, reflektion och praxis. (2. uppl.). Malmö: Gleerups.

Meeuwisse, A. & Swärd, H. (2013). Perspektiv på sociala problem. (2. omarb. utg.). Stockholm: Natur och kultur.

Rökenes, O. & Hanssen, P. (2016). Bära eller brista. Kommunikation och relationer i arbete med människor. Malmö:

Gleerups förlag.

Shakespeare, T. (2013) Disability rights and wrongs revisited. London: Routledge.

Skau, G. M. (2007). Mellan makt och hjälp: om det flertydiga förhållandet mellan klient och hjälpare. Stockholm: Liber.

SSR (2015). Etik i socialt arbete. Etisk kod för socialarbetare. Akademikerförbundet SSR.

Wennerberg, T. (2013). Själv och tillsammans: om anknytning och identitet i relationer. (1. utg.). Stockholm: Natur och Kultur.

Zweigbergk, C.V. (2016). Fattigfällan. Stockholm: Ordfront.

Øvreeide, H. (2010). Samtal med barn: metodiska samtal med barn i svåra livssituationer. (3 rev. uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

Vetenskapliga artiklar och skönlitteratur tillkommer.

KURSLITTERATUR SOC2 VT 2016

Delkurs SOC21 Samhällsvetenskapliga perspektiv på socialt arbete (15 hp)

Andersson, L. (Red.). (2013). Socialgerontologi. (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Broberg, A., Almqvist, K., Risholm Mothander, P. & Tjus, T. (2015). Klinisk barnpsykologi: utveckling på avvägar. (2.

rev. utg). Stockholm: Natur och kultur.

Börjeson, B. & Börjeson, M. (2015). Förstå socialt arbete. (3. uppdat. uppl.). Malmö: Liber.

Giddens, A. & Sutton, P.W. (2014). Sociologi. (5. rev. och uppdat. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Gärde, J. (2014). Religion och socialt arbete. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Hwang, P., Lundberg, I. & Smedler, A. (Red.). (2012). Grunderna i vår tids psykologi. (1. utg.) Stockholm: Natur och kultur.

Johansson, T. & Lalander, P. (2013). Vardagslivets socialpsykologi. (2. utök. och uppdat. uppl.). Stockholm: Liber.

Jönson, H. & Harnett, T. (2015). Socialt arbete med äldre. Stockholm: Natur och kultur.

Magnusson, E. (2003). Genusforskning inom psykologin. Bidrag till psykologisk teori och praktik. Stockholm:

Högskoleverket i samarbete med Nationella sekretariatet för genusforskning. (nedladdningsbar från högskoleverkets hemsida).

Mattsson, T. (2015). Intersektionalitet i socialt arbete. Teori, reflektion och praxis. (2. uppl.). Malmö: Gleerups.

SSR (2015). Etik i socialt arbete. Etisk kod för socialarbetare. Akademikerförbundet SSR.

Wennerberg, T. (2013). Själv och tillsammans: om anknytning och identitet i relationer. (1. utg.) Stockholm: Natur och kultur.

Zweigbergk, C.V. (2016). Fattigfällan. Stockholm: Ordfront.

På delkursen tillkommer vetenskapliga artiklar, samt skönlitteratur.

Delkurs SOC22 Förklaringsmodeller i socialt arbete (7,5 hp)

Askheim, O. P. & Starrin, B. (2007). Empowerment i teori och praktik. Malmö: Gleerups.

Blom, B & Morén, S. (2015). Teori för socialt arbete. Lund Studentlitteratur.

Börjeson, B. & Börjeson, M. (2015). Förstå socialt arbete. (3. uppdat. uppl.)Malmö: Liber.

Denvall, V., Heule, C. & Kristiansen, A. (Red.). (2011). Social mobilisering: en utmaning för socialt arbete. (1. Uppl.).

Malmö: Gleerups utbildning.

Hedberg-Eriksson, K., Tenerz, B., Ström, M. & Moody Källberg, M. (2013). Engagerande närverksmöten: metod och praktisk tillämpning. (1. uppl.). Stockholm: Gothia fortbildning.

Jönson, H. & Harnett, T (2015). Socialt arbete med äldre. Stockholm: Natur och kultur.

Karlsson, M. & Börjeson, M. (2011). Brukarmakt i teori och praktik. Stockholm: Natur och Kultur.

Kassman, A., Wollter, F. & Oscarsson, L. (2015). Early individual prevention of chronic offenders: the use of criminological theories in the governance of Swedish police and social services. Youth Justice, 16:2, p. 113-129.

Meeuwisse, A. & Swärd, H. (Red.). (2013). Perspektiv på sociala problem. (2. omarb. utg.). Stockholm: Natur och kultur.

Neal, J. & Neal, Z. (2013). Nested or Networked? Future Directions for Ecological Systems Theory. Social Development, 22:4, p. 722–737.

Shakespeare, T. (2013) Disability rights and wrongs revisited. London: Routledge.

SSR (2015). Etik i socialt arbete. Etisk kod för socialarbetare. Akademikerförbundet SSR.

Delkurs SOC23 Verksamhetsförlagd utbildning (5,5 hp)

Engquist, A. (2015) Samtalsmetodik för alla professioner. Lund: Studentlitteratur.

Rökenes, O. & Hanssen, P. (2016). Bära eller brista. Kommunikation och relationer i arbete med människor. Malmö:

Gleerups förlag.

Øvreeide, H. (2010). Samtal med barn: metodiska samtal med barn i svåra livssituationer. (3. rev. uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

Delkurs SOC24 Personlig professionell utveckling (2 hp)

Börjeson, B. & Börjeson, M. (2015). Förstå socialt arbete. (3. uppdat. uppl.). Malmö: Liber.

Rökenes, O. & Hanssen, P. (2016). Bära eller brista. Kommunikation och relationer i arbete med människor. Malmö:

Gleerups förlag.

Skau, G. M. (2007). Mellan makt och hjälp: om det flertydiga förhållandet mellan klient och hjälpare. Stockholm: Liber.

SSR (2015). Etik i socialt arbete. Etisk kod för socialarbetare. Akademikerförbundet SSR