HELSINGBORGS S TAD
Tertialbokslut med styrkort
31 augusti 2011
Produktion Kommunstyrelsens förvaltning
Ekonomiavdelningen
Järnvägsgatan 14
251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00
ekonomiavdelningen@helsingborg.se
http://www.helsingborg.se
Innehåll Mikael Fredriksson
Anders Thornberg
Ulf Krabisch
Foto Anders Ebefeldt
Omslag Kommunstyrelsens förvaltning
Kommunikations- och utvecklingsavdelningen
Denna rapport är antagen och godkänd av kommunstyrelsen den 12 oktober 2011.
Rapporten kommer att tas upp för beslut av kommunfullmäktige den 26 oktober 2011.
Om förändringar sker i rapporten utifrån
kommunfullmäktiges beslut, kommer information om
förändring att erhållas.
TERTIALRAPPORT MED STYRKORT
HELSINGBORGS STAD 31 augusti 2011
Omvärlden och Helsingborg
Stadens ekonomiska utveckling är i grunden mycket stabil. Den ekonomiska och finansiella turbulensen i vår omvärld gör dock avtryck även i Helsingborg.
Framtida vikande skatteintäkter tillsammans med en global finanskris, samt att kalkylen för Söder- tunneln ökade med drygt 30 procent efter Tra- fikverkets genomgång, medförde att stadens poli- tiska ledning beslutat att rekommendera kom- munfullmäktige att skjuta fram byggandet av tunneln. Detta innebär redovisningsmässigt att utgifter för den planerade tågtunneln måste kostnadsföras under 2011. Staden har dock fort- satt stor nytta av de utredningar och undersök- ningar som genomförts genom åren, både ur ett framtida tunnelbyggeperspektiv, men även inför exploateringen av H+ området vilken genomförs som planerat.
Sveriges kommuner och landsting aviserade nyli- gen att samtliga kommuners pensionsskuld kommer att öka drastiskt, så även Helsingborgs.
Skuldökningen är av engångskaraktär och påver- kar inte balanskravet vilket är bra, men stadens finansiella ställning försvagas.
Glädjande är att stadens nämnder och styrelser fortsatt driver sina verksamheter inom ekono- miskt utrymme. Barn- och utbildningsnämnden har dock ekonomisk obalans mellan sina verk- samhetsområden vilket långsiktigt inte är håll- bart. Vidare är det värdefullt att kunna konstate- ra att stadens dotterföretag uppvisar en god re- sultatutveckling och att dessa bidrar till ett för- bättrat finansnetto. Härutöver har skatteintäk- terna tillfälligt utvecklats mycket positivt jämfört med budget. Detta som en effekt av den intensi- va, men korta uppgången efter förra oron på finansmarknaderna 2008.
Utfallet i periodbokslutet visar;
Ett resultatutfall januari-augusti + 30 mnkr
Generellt god följsamhet gentemot ekono- miskt utrymme hos nämnder och styrelser Helårsprognosen innehåller bland annat följan- de storheter;
Omföring av utgifter till kostnad för Söder- tunnel - 126 mnkr
Pensionsskuldförändring av engångskaraktär, - 202 mnkr
Förbättrade skatteintäkter + 92 mnkr
Ekonomisk utveckling
Konjunkturuppgången som förutsågs vid föregå- ende tertialuppföljning efter april månad har hastigt svängt till en kraftig konjunkturavmatt- ning. Regeringen har bland annat skrivit ner till- växttakten i svensk ekonomi till blygsamma 1,3 procent för 2012.
En konsekvens av detta är att SKL har justerat ned skatteprognosen för 2012 och framåt. Risken är uppenbar att även kommande prognoser kommer att påvisa fortsatt sjunkande skattein- täkter.
Diagram 1. Stadens resultatutveckling, mnkr
(Pensionsskuldsförändringen om 202 mnkr för 2011, är eliminerad i diagrammet.)
Avslutningsvis
Den ekonomiska uppföljningen kompletteras i denna rapport med en redovisning av stadens och nämnders/styrelsers styrkort. Målen i dessa fokuserar på bland annat tillgänglighet, bemö- tande, säkerhet, kvalitet och kostnadseffektivitet.
Den finansiella oron till trots ska Helsingborg fortsätta att vidareutvecklas med hög ambitions- nivå så att verksamheterna levererar enligt upp- satta mål.
Palle Lundberg Ulf Krabisch
Stadsdirektör Ekonomidirektör
151 178
237 338
186
3 40
-25 25 75 125 175 225 275 325 375
2005 2006 2007 2008 2009 2010 Prognos
2011
RESULTATRÄKNING - STADEN
mnkr Bokslut Budget Augusti Prognos 2010 2011 2011 2011
Verksamhetens intäkter 1 760 1 229 1 119 1 659
Verksamhetens kostnader -7 038 -6 523 -4 558 -7 261
Avskrivningar -245 -259 -167 -275
Verksamhetens nettokostnad -5 524 -5 553 -3 606 -5 876
Skatteintäkter 4 458 4 549 2 937 4 652
Kom ek. utjämning o generella statsbidrag 981 970 639 958
Fastighetsavgift 179 184 123 185
LSS-utjämning -177 -187 -124 -186
Skattenetto 5 441 5 516 3 575 5 608
Resultat efter skattenetto -83 -38 -31 -268
Finansiella intäkter 233 238 179 279
Finansiella kostnader -147 -138 -118 -174
Finansnetto 86 100 61 105
Disposition av överskott (VA) - 12 - -
Årets resultat 3 75 30 -162
SAMMANSTÄLLNING NÄMNDER OCH STYRELSER
Årets Helårs- Bästa Sämsta
mnkr förändring prognos fall fall
Barn- och utbildningsnämnden -48,1 4,3 10,0 -10,0
Vård- och omsorgsnämnden -6,2 74,9 80,0 70,0
Utvecklingsnämnden -7,7 31,2 32,7 28,7
Stadsbyggnadsnämnden -3,1 0,0 8,0 -14,0
Socialnämnden -2,2 9,4 10,0 3,0
Kulturnämnden -4,5 1,5 3,8 -1,9
Idrotts- och fritidsnämnden 2,1 4,1 5,0 2,0
Räddningsnämnden 7,1 13,6 14,6 12,6
Miljönämnden -1,0 3,8 4,1 3,7
Överförmyndarnämnden -0,9 -0,1 -0,1 -0,5
Valnämnden 0,0 0,2 0,2 0,2 0,2
Kommunstyrelsen -108,7 -101,1 -325,4 -350,4
Stadsgemensamt -239,3 -239,3
Styrelsen för Kärnfastigheter 3,7 5,0 6,0 4,0
Stadsrevisionen -0,3 1,2 1,3 1,1
DELSUMMA NÄMNDER 217,5 -408,9 -191,4 -149,8 -251,5
Finansförvaltning 108,0 110,0 93,0
Skattenetto - kommunbidrag -13,9 -13,9 -13,9
Övergripande prognosvärdering -45,0 -30,0 20,0
SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET -142,3 -83,7 -152,4
Avgiftfin. verksamhet VA-verket -10,7 -7,0 -14,0
Avgiftfin. verksamhet RH-verket -9,6 -7,0 -11,0
STADENS RESULTAT inkl jämförelsestörande poster -162 -98 -177 1,3
1,5 6,0 6,5 11,6 Resultat-
Ingår ovan 0,0
överföring
52,4 81,1 38,9 3,1
2,0
4,8 0,7 7,7
STADSÖVERGRIPANDE
Stadens resultat
För åren 2009 och 2010 sänktes resultatmålet till att utgöra 1,0 procent av skattenettot med anledning av den internationella finanskrisen.
För 2011 höjdes detta till 1,5 procent. Resultat- prognosen för 2011 om -162 mnkr avviker kraf- tigt från budgeterat resultat om +75 mnkr.
En nationell justering av landets samtliga kom- muners och landstings pensionsskuld belastar stadens resultatprognos med -202 mnkr. Denna justering är av engångskaraktär, och påverkar inte likviditeten på kort sikt. Härav betraktas denna kostnad i 2011 års bokslut som en jämfö- relsestörande post. Justerat för denna redovisar Helsingborg ett resultatutfall på +30mnkr.
Resultatvärdering
En mer rättvisande bild över stadens resultat erhålls om +30 mnkr sätts i relation till stadens budgeterade resultat, +75 mnkr. Noteras bör att de båda avgiftsfinansierade verksamheterna Renhållning samt Vatten och avlopp tillsam- mans redovisar ett underskott på 20 mnkr. Detta innebär att skattefinansierad verksamhets resul- tat beräknas uppgå till +60 mnkr och avviker således endast med 15 mnkr mot budget, när ovanstående omständigheter beaktas.
Balanskravet
För att uppfylla lagstiftningens krav att kommu- nen visar god ekonomisk hushållning görs upp- följning mot det så kallade balanskravet. Detta räknas fram genom att resultatet för den avgifts- finansierade verksamheten dras bort från stadens resultat, samt att reavinster på anläggningstill- gångar och pensionsskuldspåverkan från skuld intjänad före 1998 tas bort. När resultatprogno- sen justeras på detta sätt redovisar Helsingborg +106 mnkr. Detta innebär att föregående års resultatavvikelse på -94 mnkr återställs.
Diagram 2. Stadens resultat och resultat ur balanskravs- synpunkt, mnkr (exklusive jämförelsestörande poster)
* Bokslut 2008 är nedjusterat för koncernombildning (181 mnkr)
Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning Skatteprognoserna från Sveriges kommuner och landsting (SKL) har för år 2011 successivt för- bättrats efter att Helsingborgs budget fastställdes men prognosen har försämrats för de efterföljan- de åren. Den samlade helårsprognosen för skat- teintäkterna har ökat med +92 mnkr jämfört med budget.
Tabell 1. Skatteintäkter, statsbidrag, fastighetsavgift och utjämning, mnkr
Bokslut 2009
Bokslut 2010
Budget 2011
Prognos 2011 Skatteintäk-
ter 4 352 4 458 4 549 4 652
Kom. eko- nomisk ut- jämning
772 981 970 958
Kom. fastig-
hetsavgift 179 179 184 185
LSS-
utjämning - 158 -177 -187 -186 Intäkter 5 146 5 441 5 516 5 608
Verksamhetens finansiering
För att undvika att vara beroende av ett positivt finansnetto för att uppnå stadens långsiktiga ekonomiska målsättning bör skatteintäkterna vara högre än verksamhetens nettokostnad. Det- ta uppnås inte i prognosen med skatteintäkter om 5 608 mnkr och verksamhetens nettokostna- der om 5 876 mnkr.
206
339
119
-94
106 237
519
186
3
-162 -200
-100 0 100 200 300 400 500
2007 2008 2009 2010 Prognos 2011
Stadens resultat enligt balanskrav Stadens resultat
*
Diagram 3. Verksamhetens nettokostnader och skattenettot, staden, mnkr
Finansförvaltning
Prognosen om ett finansnetto på 342 mnkr base- ras på totala bolagsutdelningar om 180 mnkr varav 149 mnkr från Öresundskraft, 14,5 mkr från Helsingborgshem och 16,5 mnkr från Hel- singborgs Hamn. (cirka 50 mnkr av Öresunds- krafts utdelning härrör från verksamhetsåret 2010.) Ytterligare 28 mnkr i räntenetto förvän- tas komma från internbanken. Vidare förutsätter prognosen att den interna räntan på anläggnings- tillgångar uppgår till 213 mnkr.
Utdelningen från bolagen baseras dels på att HSFAB för verksamhetsåret 2011 kan ta emot koncernbidrag (skattefri utdelning) till följd av att HSFAB har ackumulerade underskott och dels att delar av "utdelningen" stannar i koncer- nen vilket innebär minskade kostnader i staden.
Investeringar
De samlade nettoinvesteringarna för staden be- räknas uppgå till 695 mnkr, varav avgiftsfinansi- erad verksamhet svarar för 124 mnkr. Exklude- ras de avgiftsfinansierade verksamheternas inve- steringar uppgår således den skattefinansierade verksamhetens nettoinvesteringar till 571 mnkr (budget 672 mnkr).
Diagram 4. Stadens nettoinvesteringar, mnkr
Investeringsutgifterna innefattar bland annat Österleden, Garnisonsgatan, Kallis, Tåga- borgskolan, Pålsjöhemmet och Helsingborg Arena.
Pensionsförpliktelser
Årets totala pensionskostnader, inklusive pen- sionsåtagandet före 1998, beräknas uppgå till 565 mnkr vilket är 245 mnkr högre än budget.
Beloppen innefattar engångsjusteringen på 202 mnkr som utgör en jämförelsestörande post i årets resultat. Samtliga kommuner i Sverige har ungefär motsvarande pensionsskuldökning rela- tivt sin storlek.
Soliditet
Soliditeten anger hur stor andel av det bokförda värdet på stadens tillgångar som är finansierade med egna medel, det vill säga av det egna kapita- let. Detta är således ett mått på stadens finansi- ella ställning. Helsingborgs soliditet är bland de absolut högsta av landets 290 kommuner.
Stadens internbank ökar balansomslutningen genom att låna upp kapital och detta bokförs som en skuld. Samtidigt lånas dessa medel ut till dotterföretagen och detta bokförs som en ford- ran. Desto större omfattning internbaken har desto mer sjunker soliditeten. I diagrammet ned- an är därför dessa mellanhavanden elliminerade.
Soliditeten uppgår till 57 procent och detta år två procentenheter lägre än föregående år och förklaras av skillnaden mellan budgeterat resultat +75 mnkr och resultatprognosen på -162 mnkr.
Diagram 5. Stadens soliditet justerad för koncerninterna mellanhavanden via internbanken, procent.
4000 4400 4800 5200 5600 6000
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Prognos Verksamhetens nettokostnad Skattenetto 2011
411 360 466
591
685 651 695
-50 50 150 250 350 450 550 650 750
2005 2006 2007 2008 2009 2010 Prognos 2011
Nettoinvesteringar mnkr
62 63 59 59 57
0 20 40 60 80
2007 2008 2009 2010 Prognos
2011
Stadens styrkort samt uppföljning av nämnder och styrelser
Det övergripande styrkortet för Helsingborgs stad innehåller de viktigaste målen för staden enligt den politiska ledningen. Dessa mål som har samlats i stadens övergripande styrkort är mål som alla nämnder och styrelser ska arbeta mot. Målen i stadens styrkort är tvärsektoriella i den meningen att det inte finns något mål som en nämnd eller styrelse ensam ansvarar för. Istäl- let krävs det att flera delar av stadens organisa- tion – och ibland också andra aktörer – arbetar tillsammans för att målen ska kunna uppnås.
Verksamheten värderas utifrån fyra perspektiv:
medborgare, ekonomi, organisation och framtid.
Varje perspektiv innehåller mål, mätetal och målvärden som sammanställs i ett styrkort. Med hjälp utav mätetal och målvärden visar utfallet om målen har infriats. Styrkort är ett verktyg för att knyta stadens långsiktiga vision och övergri- pande mål till det dagliga arbetet, det vill säga skapa den röda tråden mellan stadens styrkort och medarbetarnas kunskap om hur deras dagli- ga aktiviteter bidrar till att förverkliga stadens vision och övergripande mål.
En övergripande uppföljning av respektive nämnd/styrelses ekonomiska utfall samt de fyra perspektiven i styrkortet presenteras på sidorna 13-25.
Det har inte varit möjligt att följa upp samtliga mål i stadens styrkort till det andra tertialet. Ett antal mätningar är bara möjliga att göra per hel- år. Där information finns tillgänglig redovisas samtliga mål, mätetal, målvärden och utfall först översiktligt per perspektiv och sedan kommente- ras de mätetal där mätningar har utförts.
Symboler med bedömning av måluppfyllelse Bedömningen av måluppfyllelse görs genom symboler med färgerna rött, gult och grönt. Rött indikerar på att utvecklingen under året har varit undermålig och målet är inte uppfyllt, gult inne- bär att målet inte är helt uppnått medan grönt betyder att målet är uppfyllt.
När en symbol inte innehåller någon färg innebär det att ingen mätning har kunnat utföras under året.
= Utfallet stämmer överens med uppsatt mål och är uppfyllt.
= Resultatet är inte helt uppnått jämfört med uppsatt mål
= Inga/begränsade framsteg är påvisade för att uppnå uppsatt mål
= Mätningen är inte genomförd
Definitioner och begrepp
Perspektivet Medborgare: Förväntningar som ställs från våra medborgare och hur vi uppfyl- ler dem.
Perspektivet Ekonomi: Uppdragsgivarens krav på resurseffektivitet i verksamheten.
Perspektivet Organisation: Utformning av arbetssätt och processer i organisationen för att på bästa sätt tillgodose medborgarens be- hov.
Perspektivet Framtid: Vilka yttre förändringar står näst på tur? Vad behöver vi utveckla för att möte dessa förändringar i framtiden?
Målen konkretiserar nämndens/styrelsens stra- tegi och tydliggör de prioriteringar som har valts. För varje perspektiv ska det finnas minst ett mål.
Mätetalens syfte är att möjliggöra en bedöm- ning av hur väl ett mål har uppfyllts.
Målvärden visar vad som ska uppnås under perioden, det vill säga vad målsättningen är.
Period beskriver aktuell mätperiod för respek- tive mätetals utfall och målvärde.
Medborgare
Stadens mål Mätetal Utfall Målvärde Period
Alla ska kunna känna sig
trygga i Helsingborg Poäng trygghetsmätningar - Max 2,05
poäng 2011 Medborgare över 65 år som är nöjda
med äldreomsorgen i Helsingborg enligt index
- Minst 50
indexvärde 2011
Barn och ungas uppväxtvill- kor i Helsingborg ska för- bättras
Andel barn i familjer med försörjnings-
stöd i förhållande till totalt antal barn - Max 9,5% 2011
Nöjda elever i grundskola och obligato-
risk särskola enligt index 3,86 poäng Minst 3,9
poäng 2011 Andel elever som är behöriga till gym-
nasieskolan 86 % Minst 88 % 2011
Andel föräldrar till barn i förskola, grundskola och obligatorisk särskola som är nöjda med sina barns skola
94,7 % Minst 90 % 2011
Helsingborg ska växa och utvecklas på ett hållbart sätt
Antal bostäder antagna i plan 487 st Minst 800 st Tertial 2 2011
Antal resurssvaga områden som lyft sig
enligt utvecklingsindex - Minst 5 st 2011
Arbetslöshet i förhållande till städer
över 100 000 invånare - Max 1 %
skillnad 2011 Helsingborg ska erbjuda ett
tilltalande utbud inom kultur och fritid
Antal sålda kulturkort 3 818 st Minst 4 000
st Tertial 2 2011
Fritidsmöjligheter enligt Nöjd-Region-
Index - Minst 72 2011
Nöjda elever i grundskola och obligatorisk särskola enligt index
Utfall uppgår till 3,86 poäng och bygger på 1 532 svar från 2 047 (svarsfrekvens 74.8 procent) tillfrågade elever i grundskolans årskurs 5 och 8.
Elever i obligatorisk särskola ingår inte i resulta- tet eftersom de genomförde en annan enkät.
Resultatet från 2010 års undersökning var 3,97 bland elever i grundskolans årskurs 5 och 8 och svarsfrekvensen var då 87,1 procent
Andel elever som är behöriga till gymnasie- skolan
Resultatet 2011 om 86 procent anger andel ele- ver i åk 9 som uppnådde grundläggande behö- righet till gymnasieskolans nationella program vårterminen 2011, vilket innebär att de fick lägst betyg godkänt i engelska, matematik och svenska alternativt svenska som andraspråk. Detta utfall är baserat på de kommunala skolorna, och där-
med inte de externa aktörerna. Inför årsbokslutet kommer utfallet för mätetalet uppdateras och spegla samtliga skolor.
Den preliminära nationella siffran har sjunkit, från föregående års utfall om 88,2 procent till 88 procent innevarande år. År 2010 var det 85 pro- cent av eleverna i Helsingborgs kommunala grundskolor som var behöriga till gymnasiesko- lans nationella program.
Andel föräldrar till barn i förskola, grundskola och obligatorisk särskola som är nöjda med sina barns skola
Resultatet bygger på samma fråga som i mäteta- let riktade till nöjda elever. Utfallet var att 94,7 procent av föräldrarna är nöjda med sitt barns skola, plus motsvarande fråga till vårdnadshavare till barn i förskolan/pedagogisk omsorg. Resulta- tet bygger på 3 385 svar av 7 356 tillfrågade, alltså en svarsfrekvens på 46 procent. Föregåen-
de års utfall var 93.3 procent med en svarsfre- kvens på 33,6 procent.
Antal bostäder antagna i plan
Till och med augusti månad har åtta detaljplaner motsvarande 487 bostäder tillstyrkts/antagits av stadsbyggnadsnämnden under år 2011. Totalt har detaljplaner för 812 bostäder vunnit laga kraft varav 86 fribyggaretomter. Det finns i sta- dens buffert 2 716 bostäder (laga kraftvunna detaljplaner). Motsvarande siffra årsskiftet 2009/2010 var ca 1 800 bostäder. Prognosen sammantaget ser mycket god ut för att i stads- byggnadsnämnden uppnå 1400 tillstyrk- ta/antagna bostäder som är målet för år 2011 samt långsiktiga målet 2 800 bostäder i "buffert".
Samtliga åtta tillstyrkta/antagna planer i SBN under tertial 1 och 2 har god kollektivtrafikslo- kalisering enligt de intentioner som finns i ÖP2010 och enligt den definition av parkerings- norm som gäller för Helsingborgs stad. Progno- sen för att uppnå 2011 års mål ser god ut då god kollektivtrafikslokalisering är en prioriterings- grund som kan påverka prioriteringsordningen av detaljplanarbete
Diagram 6 – Antal bostäder tillstyrkta/antagna i plan
Antal sålda kulturkort
Målet för sålda Kulturkort för året är 6 500 st.
Utfallet tom tertial 2 är 3 818. I målvärdet är inte två-dagars kulturkortet medräknat. I år är försäljningen uppe i 3 262. Av dessa har Hel- singborgs stad köpt 2 000 för att dela ut till ny- inflyttade i staden. Förhoppningen är att det ska generera ett intresse för att införskaffa ett nytt kulturkort. Under hösten lanseras en annons- kampanj för kulturkortet. Kampanjens budskap är att kulturintresse finns i oss alla, i alla former.
En ny hemsida lanseras med målet att öka till- gängligheten och deltagandet kring hur man kan använda sitt Kulturkort, både för innehavare och nyfikna. Genom att bjuda in kulturkortsinneha- vare att medverka så är målsättningen även att vi får en ökad kundkännedom och feedback. Dessa aktiviteter sammantaget indikerar på att målet kan uppnås för året.
Ekonomi
Stadens mål Mätetal Utfall Målvärde Period
Stadens ekonomi ska vara
god Skatteintäkter i förhållande till verk-
samhetens nettokostnad 95,2 % Minst 100 % Tertial 2 2011
Koncernens soliditet - Minst 26 % 2011
Stadens soliditet 57,2 % Minst 60 % Tertial 2 2011
Stadens resultat -162 mnkr Minst 80
mnkr Tertial 2 2011
Skatteintäkter i förhållande till verksamhetens nettokostnad
Skatteintäkterna inklusive fastighetsavgift för- väntas uppgå till 5 608 mnkr och täcker 95,2 procent av stadens nettokostnad. Detta innebär att målvärdet missas med 4,8 procent eller 268 mnkr.
Stadens soliditet
Stadens soliditet om 57,2 procent når inte upp till målvärdet då resultatavvikelsen i förhållande till budget avviker med ca 240 mnkr (budget +80 mnkr, utfall -162 mnkr.)
619
180
727
727
487
0 200 400 600 800 1000 1200
2007 2008 2009 2010 TR2 2011
Stadens resultat
Sammanlagt uppvisar helårsprognosen för Hel- singborgsstad -162 mnkr. I detta resultat ingår VA- och Renhållningsverksamheterna, vilka tillsammans redovisar underskott -20 mnkr.
Även engångskostnad för pensioner på
- 202 mnkr belastar resultatet. Justerat för dessa poster blir resultatet väsentligt bättre men mål- värdet uppnås inte.
Organisation
Stadens mål Mätetal Utfall Målvärde Period
Helsingborgs stad ska vara
en attraktiv arbetsgivare Ledarindex - Minst 83
indexvärde 2011
Medarbetarindex - Minst 83
indexvärde 2011 Rankning kommun som arbetsgivare Plats 8 Topp 5 2011
Helsingborgs stads kom- munikation ska vara rele- vant och tillgänglig
Antal e-tjänster som stadens förvalt-
ningar tillhandahåller 45 st Minst 50 st Tertial 2 2011
Andel medarbetare som är nöjda med stadens information och kommunika- tion
- Minst 80 % 2011
Rankning kommun som arbetsgivare
Datainsamlingen har via ett webbaserat formulär riktat sig till 33 universiteter/högskolor, med studenter inom alla studieår. Frågeställningarna har riktat sig till tre områden; Ekonomi, Tek- nik/civilingenjör och Data/IT. Antal responden- ter sträcker sig från nästan 5 000 till ekonomi- området, ner till knappt 2 000 inom Data/IT.
Helsingborgs placering, som en attraktiv arbets- givare blir en rankning och jämföring av andra kommuner. Inom Ekonomi kom Helsingborg på 6: plats, Teknik/civilingenjör på 9:e plats och Data/IT på 8:e plats. Ett genomsnitt för denna placering blir 8:e plats och därmed är inte mål- värdet om Topp 5 infriat.
Antal e-tjänster som stadens förvaltningar tillhandahåller
Staden har kommit upp till 45 laserade e- tjänster till och med augusti 2011. Det finns ytterligare 20 i kö eller under bearbetning. Un- der sommaren har det inte kommit in några öns- kemål om nya e-tjänster men under september har flera kontakter tagits för att initiera nya tjänster. Från och med 1 september fått finns nya utvecklare på plats också vilket gör att IT- enheten kan möta behovet av nya och ändrade e-tjänster bättre och snabbare. Därmed kommer de 20 i kön lanseras och beroende på flödet av beställningar, ytterligare minst 20. Så det blir minst 60 vid årets slut men och några till, inte helt omöjligt att målvärdet om 80 lyckas infrias vid helåret.
Framtid
Stadens mål Mätetal Utfall Målvärde Period
Helsingborg ska vara den mest näringslivsvänliga staden i Sverige
Rankning nystartade företag Plats 4 Topp 4 Halvår 1 2011
Nöjd-Kund-Index (företagens bedöm-
ning av service i aktiva ärenden) Plats 134 Topp 50 2011
Näringslivsrankning Plats 13 Topp 40 2011
Helsingborgs stad ska ligga i framkant i miljö- och kli- matfrågor
Energianvändning i stadens lokaler 169
KWh/m2 Max
172KWh/m2 Tertial 2 2011
Rankning Sveriges Bästa Miljökommun Plats 6 Topp 10 2011
Andel annonserade upphandlingar där
miljökrav ställts - Minst 70 % 2011
Utsläpp växthusgaser per invånare - Minst 3,9 kg 2011
Luftförorening, årsmedelvärde kväve-
dioxid 26,9
µg/m3 Max 25
µg/m3 Tertial 2 2011 Helsingborgs attraktivitet
ska utvecklas Svenskarnas favoritkommuner - Topp 8 2011
Rekommendation att flytta till Helsing-
borg - Minst 78
indexvärde 2011
Nöjd-Region-Index - Minst 67
indexvärde 2011
Rankning nystartade företag
Mätetalet speglar antal nystartade företag per 1 000 invånare i åldern 16-64. Utfallet för janua- ri till juni 2011 uppgick till 9,7 företag per 1 000 invånare. Målvärdet är att Helsingborg ska ligga inom topp 4 av gruppen större städer över 100 000 invånare, en grupp på totalt 13 städer.
Helsingborg hamnade på plats 4, Stockholm, Göteborg och Malmö fick högre utfall.
Nöjd-Kund-Index (företagens bedömning av service i aktiva ärenden)
Stadens ranking blev 134, det vill säga långt un- der det preciserade målvärdet om 50. Stadens samlade index blev 62, mot 66 i genomsnitt för de deltagande kommunerna. Generellt ligger kommuner av Helsingborgs storlek eller större bättre till i ranking och har bättre index. Samtli- ga myndighetsområden i Helsingborg har index understigande genomsnittet, även om skillnader finns mellan myndighetsområden.
Resultatet är allvarligt och kan komma att på- verka även andra jämförelser avseende närings- livsvänlighet. Åtgärder inleds direkt och samlas i ett stadsövergripande förbättringsprojekt.
Näringslivsrankning
Svenskt Näringslivs årliga kommunranking är av stort intresse av många kommuner och är base- rad på det lokala företagsklimatet. I topp – igen – Solna. Helsingborgs stad hamnar på plats 13 – ett lyft med tre placeringar mot föregående år.
Årets klättrare är dock Hörby som klättrat 87 placeringar.
Energianvändning i stadens lokaler
Utfallet för årets första åtta månader har påvisat ett bra resultat. Energianvändningen var cirka en procent lägre 2011 jämfört med samma period föregående år. Flera energibesparingsprojekt har genomförts i stadens lokaler brukarna har visat stort engagemang och delaktiga i energibesparar- bete. Vidare har full kontroll över skollovtider och helgtider resulterat i god besparing, framför-
allt på el-sidan. Goda exempel på detta är sänkt energianvändning i Ishallen, Filborna skola, Ber- ga brandstation och Stadsteatern.
Diagram 7 - Energianvändningen KWh/m2
Rankning Sveriges Bästa Miljökommun Stadens målmedvetna och systematiska miljöar- bete ger önskad effekt och har lett till att Hel- singborgs stad, efter en dipp 2010, nu åter klätt- rar uppåt till plats 6 i Miljöaktuellts ranking av Sveriges bästa miljökommun. Staden arbetar fortlöpande med att utveckla de områden som inte ligger i topp, bland annat fortlöper arbe-
tat med att ansluta staden till det så kallade Borgmästaravtalet och att höja andelen ekologis- ka livsmedel i stadens verksamheter.
Luftförorening, årsmedelvärde kvävedioxid Utfallet för tolvmånadersperioden på Drottning- atan uppgår till 28,4 μg/m3 medan Södra Sten- bocksgatan uppgår till 25,3 μg/m3. Genomsnittet för detta blir 26,9 μg/m3. Drottninggatans värde är därmed högre än målvärdet 25 μg/m3, medan medelvärdet för Södra Stenbocksgatan ligger i nivå med målvärdet.
Ett antagande som man redan nu kan göra är att målvärdet på 25 μg/m3 för kalenderåret 2011 inte kommer att nås på Drottninggatan. Vid mätplatsen på Södra Stenbocksgatan kan det vara möjligt att målvärdet klaras.
Att det uppmätta medelvärdet på Södra Sten- bocksgatan är lägre än Drottninggatan kan even- tuellt beror på att trafikmängden har minskat där. Ett eventuellt klargörande av detta visar sig vid den återkommande trafikmätningen som sker under hösten.
193
181
174 171
169 160
170 180 190 200
2007 2008 2009 2010 2011
Barn- och utbildningsnämnden
Barn- och utbildningsnämndens tertialbokslut visar på ett överskott på 3,0 mnkr, medan helårsprognosen pekar på ett överskott på 4,3 mnkr. Best case visar ett utfall på 10 mnkr medan worst case hamnar på -10 mnkr. I prognosen finns en resultatöverföring från föregående år på 52,4 mnkr. I lämnad prognos finns också ett överskott på ca 9,5 mnkr beroende på att antalet barn/elever bedöms bli färre än budgeterad nivå. Totalt innebär prognosen att den löpande verksamheten måste vidta mycket kraftiga åtgärder för att långsiktigt kunna upprätthålla kravet på ett bokslut i balans. Nämnden och förvaltningen visar en prognos på -1,8 mnkr vid årets slut.
Förskolan beräknas uppvisa ett resultat på 23,4 mnkr. Av detta överskott utgör ca 7 mnkr överskott i verksamheten, ca 8 mnkr överskott på grund av färre barn än tilldelade resurser och resterande del vårdnadsbidrag samt en centralt placerad del av fjolårets överskott.
För grundskolan prognostiseras resultatet uppgå till 3,3 mnkr vid årets slut. Verksamheten beräknas uppvisa ett större underskott, ca 14 mnkr, vilket vägs upp av en centralt placerad del av fjolårets överskott samt av ett överskott på grund av färre elever än tilldelade resurser. Eftersom tillfälliga resurser i form av strukturbidrag och överskott från tidigare år använts under 2011 är det ekonomiska läget kärvt för grundskolan. Sjunkande elevtal på vissa enheter kräver kraftiga anpassningsåtgärder.
Gymnasieskolan beräknas redovisa ett underskott på 20,6 mnkr vid årets slut. Verksamheten beräknas uppvisa ett större underskott, ca 21,5 mnkr, samtidigt som även de interkommunala intäkterna bedöms bli lägre än beräknat. Det ekonomiska läget är mycket kärvt. Sjunkande elevtal i gymnasieåldrarna i kombination med en ökad konkurrens syns tydligt i elevantalen i Kunskapsstaden Helsingborgs gymnasieskolor och kraftiga anpassningsåtgärder krävs för att nå en ekonomi i balans.
Medborgare
Grundskolornas arbete med att öka andelen elever i grundskolan som är behöriga till gymnasieskolan behöver intensifieras. En analys av effekterna av insatta åtgärder måste göras och likvärdigheten säkras.
Beträffande matematiken genomförs en särskild satsning i de lägre åldrarna för närvarande. Utfallet av denna satsning syns ännu inte i skolornas resultat eftersom insatsen riktas mot de yngre barnen.
Gymnasieskolans resultat visar att en alltför stor andel av eleverna lämnar sin utbildning utan fullständiga betyg. Även här behöver arbetet med att höja måluppfyllelsen intensifieras.
Då det gäller trygghet och trivsel ligger resultaten marginellt under målvärdet på 95 procent. Barn och vårdnadshavare är nöjda med verksamheten och årets målvärde har uppnåtts, vilket är mycket glädjande.
Ekonomi
Barn- och utbildningsnämnden har att redovisa en ekonomi i balans. Det innebär att inga större under- eller överskott får uppstå, utan tilldelade resurser ska utnyttjas i verksamheten. En stabil ekonomi är grunden för att kunna bedriva en långsiktigt stabil verksamhet. Barn- och utbildningsnämndens tertialbokslut visar på ett överskott på 3,0 mnkr, medan helårsprognosen pekar på ett överskott på 4,3 mnkr. I prognosen finns en resultatöverföring från föregående år på 52,4 mnkr. I lämnad prognos finns också ett överskott på ca 9,5 mnkr beroende på att antalet barn/elever bedöms bli färre än budgeterad nivå. Totalt innebär prognosen att den löpande verksamheten måste vidta kraftiga åtgärder för att långsiktigt kunna upprätthålla kravet på ett bokslut i balans.
Organisation
Sjukfrånvaron fortsätter att minska och ligger på fortsatt låg nivå; 4,08 procent.
Detta har sin grund i de goda rutiner som gäller för rehabilitering och uppföljning vid frånvaro.
Beträffande utfallet av nationella prov visar fyra av sex mätetal på en positiv utveckling. Särskilt glädjande är trenden beträffande gymnasiet.
I perspektivet saknas de mätvärden som är att hänföra till medarbetarenkäten.
Framtid
Kunniga och kompetenta medarbetare är avgörande för hög kvalitet i verksamheten.
Glädjande är att barn, ungdomar och vårdnadshavare i årets attitydundersökning ger höga betyg beträffande kompetensen i förskola, fritidshem, grundskola och gymnasieskola.
Förskolan och skolan ska stimulera barns och ungdomars lust att lära. Det är pedagogernas ansvar att skapa en god lärmiljö utifrån gruppens och individens förutsättningar och behov. Utfallet av attitydundersökningen visar att personalen måste bli bättre på att stimulera lusten att lära.
Inom detta perspektiv föreligger vid detta tertialbokslut fyra av åtta av mätvärden.
Vård- och omsorgsnämnden
Tertialbokslutet visar på ett underskott på -1,2 mnkr exklusive resultatöverföring. Vård och omsorgsnämndens prognos för helåret 2011 pekar på ett resultat för året på minus 6,2 mnkr ca, vilket är en förbättring av prognosen sedan april på runt 6 mnkr. Inkluderat ackumulerade överskott slutar resultatet på ca 75 mnkr. Förbättringen av prognosen för tertial 2 är delvis hänförligt till kostnader/intäkter av engångskaraktär, till exempel sociala avgifter unga, utdelning medelpunkten med mera. För verksamheternas del är prognosen i stort sett som efter tertial 1. Viktigt att notera är att hemvården har haft stora volymökningar under första delen av året och detta har inte förändrats under sommaren. Projekt Nystart har inte fått så många nya ärenden under årets första åtta månader och därför justeras den prognosen ner med 3 mnkr. Detta skulle belasta förvaltningens ackumulerade överskott.
Medborgare
Mediantiden för beslut till verkställighet i vårdboende är 67,5 dagar. Detta är en minskning jämfört med föregående mätning. Detta beror på en markant minskning av antalet ansökningar och beviljade vårdboende under första halvåret 2011.
Ekonomi
Förbättringen av prognosen för tertial 2 är delvis hänförligt till kostnader/intäkter av engångskaraktär, till exempel sociala avgifter unga, utdelning medelpunkten mm.
Organisation
Den totala sjukfrånvaron fortsätter att minska. Liksom tidigare är det långtidsfrånvaron som står för nästan hela minskningen.
Framtid
Inga mätningar är gjorda under tertial 1 och 2.
Utvecklingsnämnden
Utvecklingsnämndens verksamheter redovisar efter augusti månad ett överskott på 5,6 mnkr jämfört med budget. Prognosen för året är ett överskott på 31,2 mnkr. I prognosen ingår en resultatöverföring från föregående år på 38,9 mnkr vilket innebär att förändringen under året beräknas uppgå till -7,7 mnkr.
Kostnaderna för försörjningsstödet ökade under hösten 2010 och har fortsatt ligga på en hög nivå under första halvåret 2011. Ett underskott på 6,7 mnkr redovisas i tertialbokslutet. Kostnaderna har börjat minskat under sommaren och prognosen för året är ett underskott på 7,4 mnkr.
I bästa fall bedöms årets prognos bli 1,5 mnkr bättre beroende på att elevantalet i den kommunalt finansierade vuxenutbildningen blir lägre än prognostiserat. Det finns en osäkerhet om hur läget på arbetsmarknaden kommer att utveckla sig och hur detta kommer att påverka arbetslösheten i Helsingborg. I sämsta fall kan underskottet för försörjningsstödet öka med ytterligare 2,5 mnkr.
Medborgare
Under första tertialet har mätningar genomförts i 5 av perspektivets 7 mätetal. I 3 mätetal är målet uppfyllt. Dessa mätetal är "Tjänstegarantiernas uppfyllelsegrad"
med resultatet 100 procent, "Aktiva försörjningsstödstagare" med resultatet 75 procent och "Meningsfull insats" med resultatet 93 procent. Mätetalet "Deltagare i arbete/utbildning efter avslutad vuxenutbildning" visar ett resultat där 87 procent är i arbete eller utbildning tre månader efter avslutad utbildning, vilket motsvarar 3 procentenheter under målvärdet och målet är ej helt uppnått jämfört med uppsatt mål. Mätetalet "Matchade fadderpar" visar till och med tertial två ett begränsat resultat för att målet ska uppnås, 17 fadderpar under målvärdet 60.
Det sammantagna resultatet för medborgareperspektivet andra tertialet år 2011, visar att målet är uppfyllt. Motsvarande resultat för perspektivet tertial 2 år 2010 visade då att målet ej var helt uppnått. Perspektivet redovisade 2010 resultat utifrån tre mätetal.
Ekonomi
I ekonomiperspektivet har resultat redovisats i samtliga tre mätetal. Mätetalet
"Utbetalt försörjningsstöd i förhållande till budget" visar ett resultat där försörjningsstödskostnaden överstiger budget med 6 660 tkr. Mätetalet "Intäkt av EU-bidrag eller annan extern finansiering" visar ett resultat som understiger målvärdet med 179 tkr. Mätetalet "Egenförsörjning efter introduktionsperiodens slut" visar att andelen som är i egenförsörjning tre månader efter avslutad introduktion är 69 procent, 19 procentenheter över målvärdet. Det sammantagna resultatet för hela perspektivet visar därför att målet ej är uppfyllt. Motsvarande resultat för tertial 2 2010 visade att målet var uppfyllt.
Organisation
Organisationsperspektivet omfattar ett mätetal. Mätetalet ”Sjukfrånvaro” visar till och med juli 2011ett resultat som är 1,3 procentenheter bättre än målvärdet 4,8 procent. Resultatet för hela organisationsperspektivet blir därför att målet för perspektivet är uppfyllt. Motsvarande resultat föregående år finns ej eftersom perspektivet är nytt från år 2011. Mätetalet ”Sjukfrånvaro” ingick då i Processperspektivet.
Framtid
Framtidsperspektivet omfattar 2011 endast ett mätetal, ”Negativa avbrottsorsaker”.
Mätetalet redovisar ett resultat två gånger per år, i delårs- och i årsbokslutet. Efter första halvåret 2011 visar detta mätetal ett resultat som är 1 procentenhet bättre än målvärdet 40 procent. Resultatet för hela framtidsperspektivet visar därför att målet är uppfyllt. Resultatet för framtidsperspektivet motsvarande period år 2010 visade ett helt motsatt resultat, ett resultat som var 7 procentenheter sämre än målvärdet 40 procent, alltså ett begränsat resultat för att nå uppsatt mål.
Stadsbyggnadsnämnden
Helårsprognosen för stadsbyggnadsnämndens skattefinansierade verksamheter visar ett nollresultat.
Resultatöverföringen från 2010 ser ut att ianspråktagas i sin helhet. Tertialbokslutet visar på ett underskott på -2,0 mnkr. Kostnaderna är högre under andra tertialet än under det första, vilket följer tidigare års mönster. De större avvikelser, mot budget, som påverkat resultatet rör seniorkort, vintervägsutrustning samt kapitalkostnader Österleden.
Kostnaderna visar sammantaget ingen större avvikelse, däremot finns det enskilda poster som visar större avvikelser mot budget.
Intäkterna visar ett underskott mot budget om ca 2,5 mnkr. De enskilda poster som avviker mer rör felparkeringsavgifter och bygglov.
Best case: Då åtgärder vidtagits för att minska kostnaderna kan resultatet förbättras samtidigt som intäkterna från bland annat bygglov bli högre än vad som syns i dagsläget. Worst case: Förvaltningen för en dialog med Skånetrafiken, man är inte överens om kostnadsfördelningen rörande skolkorten.
Kostnaderna för vinterväghållning ser i dagsläget ut att precis följa budget. Minsta förändring av förhållandena kan göra att kostnaderna snabbt ökar.
Medborgare
Perspektivet innehåller två mål; vi ska möjliggöra för en bostadsutbyggnad på 700 bostäder per år samt att tjänstegarantierna ska uppfyllas. Beslut om att påbörja planarbete i Stadsbyggnadsnämnden för årets andra tertial motsvarar 556 bostäder.
Planer som motsvarar 350 bostäder är tillstyrkta/antagna av Stadsbyggnadsnämnden under tertialet. Samtliga av nämndens sex tjänstegarantier har en uppfyllelsegrad på 100 procent.
Ekonomi
Perspektivet innehåller ett mål; självfinansieringsgraden ska öka. Detta mäts i samband med årsbokslutet.
Organisation
Perspektivet innehåller tre mål; vi ska vara en attraktiv arbetsgivare, det processinriktade arbetssättet i förvaltningen ska stärkas och utvecklas samt att andelen nöjda kunder ska öka. Andelen nöjda kunder mäts genom kundundersökning i november månad och attraktiviteten som arbetsgivare mäts genom medarbetarindexet som för närvarande mäts en gång vart annat år. Det processinriktade arbetssättet stärks genom att ta fram tvärsektoriella IT/GIS stöd som flera avdelningar har nytta av och en byggakarta är klar i grundutförande men ska finslipas i samband med införandet av ByggR (ärendehanteringssystem).
Framtid
Perspektivet innehåller fyra mål; stadsbyggnadsförvaltningen ska bidra till minskad klimatpåverkan, vi ska möjliggöra för alternativa och kollektiva transportsätt, standarden på publika mötesplatser ska förbättras och staden ska upplevas som välvårdad. Vi ska även bidra till att stärka Helsingborgs attraktionskraft.
Samtliga fyra planer som antagits/tillstyrkts i SBN under tertialet har god kollektivtrafikslokalisering enligt intentionerna i ÖP2010. Tre mötesplatser har byggts om under årets andra tertial. Genom att delta i och driva samarbetsprojekt utanför Helsingborg så bidrar vi till att stärka Helsingborgs attraktionskraft.
Andelen huvudcykelstråk i staden som åtgärdas är 0,6 procent. Flera stråk och felande länkar planeras att färdigställas hösten 2011.
Antalet klagomål på städning under året uppgår till 242 st mot 205 st klagomål samma period föregående år. För att staden ska upplevas som välvårdad har fokus under året varit målet i 100-dgrs programmet om klotter och skadegörelse.
Socialnämnden
Socialnämndens resultat för andra tertialet visar på +9,0 mnkr varav 7,7 mnkr avser ackumulerat överskott. Socialnämndens överskott från 2010 motsvarar totalt 11,6 mnkr. Socialnämnden beslutade att överföra 2,2 mnkr av det ackumulerade överskottet till innevarande års internbudget för de olika verksamheterna, vilket för andra tertialet motsvarar 1,4 mnkr. Årets beslutade internbudget visar på ett överskott för andra tertialet med 2,7 mnkr. Resultatet inklusive ackumulerat överskott fördelar sig mellan de olika verksamheterna enligt följande: Nämnd/förvaltningskontor 7,0 mnkr, Förebyggande 0,0 mnkr, Vuxenomsorg, missbruk och psykiatri -0,7 mnkr, Barn och Ungdom 2,7 mnkr. Helårsprognosen för socialnämnden uppgår till +9,4 mnkr och resultatet kan i värsta fall uppgå till +3,0 miljoner kronor och i bästa fall till +11,0 mnkr för 2011.
Vuxenomsorgen har fortsatt ansträngt läge. Förändringsarbete har gjorts för att anpassa sig till tilldelad budgetram vilket visar sig i resultatet för andra tertialet 2011. Konsekvenserna av tilldelad budgetram innebär att verksamheten måste anpassa ambitionsnivån både avseende kvalitet och tillgänglighet. Aktivt uppsökande verksamhet förekommer i mindre utsträckning och de externt placerade klienterna med psykiskt funktionshinder kommer även i fortsättningen trots långvariga placeringar att motiveras för och erbjudas boende i Helsingborg.
Socialnämnden har de senaste åren i alla verksamheter haft en ökad tillströmning av klienter vilket man hitintills klarat med samma antal anställda. Vi kan även konstatera att inom verksamhetsområde vuxen träffar man betydligt fler personer till en betydligt lägre kostnad än i andra jämförbara kommuner.
Verksamheten inom Barn och Ungdom visar ett överskott för första tertialet på 2,7 mnkr vilket beror på lägre kostnader för basverksamheten med 5,0 mnkr samt att man fått tilldelat mer statsbidrag än beräknat med ca 3,2 mnkr. Externa klientkostnader för institutions- och familjehemsplaceringar avseende Barn och Ungdom genererar ett underskott motsvarande -5,5 mnkr.
Medborgare
Under perioden har mottagningen totalt gjort 1355 förhandsbedömningar.
Tjänstegarantin att förhandsbedömningar ska göras inom tio kalenderdagar överskrids med 4,7 procent. Avvikelsen beror bland annat på omfattande personalomsättning, storhelger, semestrar och sjukdom.
Ekonomi
Socialnämndens resultat för andra tertialet visar på +9,0 mnkr varav 7,7 mnkr avser ackumulerat överskott. Socialnämndens överskott från 2010 motsvarar totalt 11,6 mnkr.
Den externa vårddygnsvolymen ökar med ett utfall klart över målvärdet. Samtidigt är vårddygnskostnaderna väsentligt under sitt målvärde.
Organisation
Förvaltningens sjukfrånvaro under perioden januari till augusti uppgår till totalt 2,82 procent. Långtidsfrånvaro, dvs sjuk i 60 dagar eller mer, utgör 1,03 procent av den totala sjukfrånvaron.
Den lagstadgade utredningstiden skall inte överstiga 120 dagar. Utifrån lagstiftningen kan dock tiden förlängas vid vissa omständigheter. Sammantaget slutför Barn och Ungdom drygt 71 procent utredningar inom fyra månader.
Framtid
Med stöd av miljöförvaltningen har förvaltningens miljögrupp gjort en översyn av arbetsplatsen. Syftet är att underlätta för de anställda att resa hållbart och att nå hållbar energianvändning. I en fallande skala har gruppen prioriterat åtgärdsförslag inom de två miljöområdena. Nämndens två mål kring miljöaspekterna transporter och energi mäts på årsbasis.
Under hösten kommer förvaltningen genomföra brukarintervjuer i syfte att erhålla kvalitativa förklaringar till utfallen av den årliga brukarenkäten.
Kulturnämnden
Periodens resultat är 5,8 mnkr inklusive resultatöverföring. Prognosen visar på ett resultat på 1,5 mnkr. I prognosen ingår 1 mnkr i kommunbidrag från 2010 för en anläggning med fokus på barn på Sofiero, som blir helt färdigställd 2012. Hänsyn är inte tagen till kostnader för att sanera och återställa den svampangripna Buxbomen på Fredriksdal. En uppskattning är att den kan försämra resultatet med ca 1,5 mnkr. Årets resultat kan också belastas med kostnader som hänförs sig till personalförändringar samt tillgänglig görande av stadens samlingar digitalt.
Medborgare
I samband med tertialbokslutet redovisas 2 av 7 mål. Under hösten sker ett flertal aktiviteter för att öka intresset för Kulturkortet. Dels en annonskampanj samt lansering av en ny hemsida med en ökad interaktivitet för användaren. Dessa aktiviteter sammantaget indikerar på att målet att sälja 6 500 kulturkort under året kan nås. Antalet reklamationer på förvaltningens tjänstegarantier är 0, vilket innebär att målet är uppfyllt.
Ekonomi
Resultatet för perioden är 5,8 mnkr inklusive en resultatöverföring från föregående år med 5,4 mnkr. Prognosen visar på ett resultat på 1,5 mnkr inklusive resultatöverföringen. Hänsyn är inte tagen till kostnader för att sanera och återställa den svampangripna Buxbomen på Fredriksdal och Sofiero. En uppskattning är att det kan försämra resultatet med ca 1,5 mnkr. Årets resultat kan också belastas med kostnader som hänförs sig till personalförändringar samt tillgängliggörande av stadens samlingar digitalt.
Det andra målet under ekonomi är ökad självfinansieringsgrad. Målsättningen för året är 22 procent och utfallet för perioden är 21 procent. Merparten av den egna finansieringen är entréintäkterna under sommarmånaderna. Intäkterna är lägre än budgeterat. Kärnan har varit stäng på grund av brandsäkring och besökarantalet har varit lägre på Sofiero och utställningar på Dunkers. Det innebär att självfinansieringsmålet inte kommer nås utan hamnar på ca 20 procent.
Organisation
3 av perspektivets 8 mål redovisas i samband med tertialbokslutet. Utfallet av korttidsfrånvaron visar på att det behövs ett fördjupat uppföljningsarbete för att säkerställa orsaken till den höga korttidsfrånvaron.
Under perioden har arbetet skett konsekvent med att förbättra alla hemsidor. Antalet besökare på förvaltningens hemsidor är lägre än målet. En av orsakarna är att för Fredriksdals hemsida saknas tillförlitliga data för perioden på grund av felaktig installation som nu är åtgärdad.
Framtid
Kultur i Helsingborg ska bidra till att Helsingborg ska bli den mest näringslivsvänliga staden i Sverige genom att genomföra aktiviteter som förenar kultur och näringsliv.
En förstudie kring de kreativa näringarna har gjorts gemensamt med Näringsliv och destinationsutveckling. Kontakter har tagits både regionalt och nationellt för att bidra till ett närmande mellan kultur och näringsliv.
Kultur i Helsingborg ska också bidra till att Helsingborgs attraktivitet utvecklas genom att stärka institutionernas dragningskraft. Målvärdet att öka antalet besökare har inte uppnåtts bland annat på grund av att Kärnan har varit stängd under perioden på grund av brandskyddsåtgärder.
Idrotts- och fritidsnämnden
Idrotts- och fritidsnämndens tertialbokslut visar ett överskott på 2,8 mnkr, medan prognosen för 2011 visar ett överskott på 4,1 mnkr. I prognosen finns medräknat en resultatöverföring från föregående år på 2,0 mnkr. Nämnden och förvaltningen visar en prognos på ett bokslut i balans. Även fritidsgårdsverksamheten prognostiserar i nuläget ett bokslut i balans.
Föreningsbidrag bedöms ge ett överskott på 1,5 mnkr vid årets slut. Trots en nivåhöjning vid årsskiftet prognostiseras ett överskott. Viss osäkerhet finns vilken omfattning föreningarnas verksamhet kommer att ha under hösten, och därmed hur stora bidrag som kommer att betalas ut.
Idrottsservice beräknas uppvisa ett bokslut i balans. Viss osäkerhet finns dock, då intäkterna minskat avseende såväl parkering som uthyrning av Idrottens Hus på grund av det pågående arenabygget.
Övrig fritidsverksamhet (inklusive extern verksamhet) beräknas visa ett överskott på 2,6 mnkr vid årets slut. Detta beror främst på en viss eftersläpning avseende beslutade projekt, bland annat beroende på den stränga vintern. Detta gäller till exempel läktare på Harlyckan, islandshästbana, näridrottsplats Maria Park
och åtgärder på Sperlingegården. Dessutom har ombyggnation av Kallbadhuset påbörjats, vilket tillfälligt medför lägre kostnader.
Best case visar på ett utfall på 5 mnkr medan worst case beräknas uppgå till 2 mnkr. Utfallet beror till stor del på tidpunkten för driftsättning av flera pågående projekt.
Medborgare
Höstens genomförda fritidsgårdsenkät visar att flertalet besökare upplever trygghet och trivsel, samt att ungdomar över lag känner att de har en meningsfull fritid.
Antalet föreningsmedlemmar sjunker bland gymnasieungdomar. Trenden visar på en svag nedgång, främst bland ungdomar i gymnasieåldern. Antalet 10- till 19- åringar som är medlemmar i förening fortfarande högt i ett nationellt perspektiv.
Ekonomi
Idrotts- och fritidsnämnden har att redovisa en ekonomi i balans. Det innebär att inga större under- eller överskott får uppstå, utan tilldelade resurser ska utnyttjas i verksamheten. En stabil ekonomi är grunden för att kunna bedriva en långsiktigt stabil verksamhet. Nämndens tertialbokslut visar ett överskott på 2,8 mnkr, medan prognosen för 2011 visar ett överskott på 4,1 mnkr. I prognosen finns medräknat en resultatöverföring från föregående år på 2,0 mnkr.
Organisation
Utfallet av detta perspektiv är mycket gott och måluppfyllelsen hög. Sjukfrånvaron fortsätter att minska och ligger på fortsatt låg nivå; 2,42 procent. Både i brukare- och i fritidsgårdsenkäten redovisas siffror som visar på att besökarna är nöjda med personalens bemötande. I perspektivet saknas de mätvärden som är att hänföra till medarbetarenkäten.
Framtid
Stora besparingsåtgärder pågår för att minska energiförbrukningen, bland annat har en större ombyggnad skett i ishallarna vilket positivt har påverkat förbrukningen.
Minskningen av energiförbrukningen i ishallen är hittills i år minskad med 28 procent. På grund av ökat antal konstgräsplaner med elbelysning har förbrukningen av el ökat. Antalet evenemang visar på ett mycket positivt utfall, till gagn för stadens medborgare.
Räddningsnämnden
Brandförsvaret redovisar ett delårsbokslut med plus 6,3 mnkr. Inklusive från 2010 överfört resultat uppgår delårsresultatet till 10,7 mnkr. De främsta orsakerna till överskottet är att Rakel inte byggts ut i planerad takt vilket medför ett överskott med på 1,3 mnkr, överskott för transportcentralen med 3,3 mnkr, försenade anställningar och lägre personalkostnad med mera. på 0,7 samt en intäkt av engångskaraktär på 0,5 mnkr.
Helårsprognosen beräknas till 7,1 mnkr. Inklusive från 2010 överfört överskott beräknas helårsprognosen till 13,6 mnkr. Den största posten beror att transportcentralen, försiktigt beräknat, ger ett överskott på 4 mnkr. En annan betydande post är att Rakel inte byggts ut i planerad takt vilket medför lägre kostnader med 2,0 mnkr. Under hösten beräknas flyttkostnader tillkomma för administrationens flytt från Gåsebäcks station till nya lokaler i Bårslöv på 0,7 mnkr, ökade materialkostnader för dykverksamhet och utryckningsverksamhet med mera på 1,0 mnkr. Översynen av utryckningsorganisationen har hittills inte medfört några kostnadsökningar, utan inryms i stort inom befintlig ram. Brandförsvaret kommer att byta ut ett 30-tal bilar inom stadens småbilsverksamhet till miljöbilar. Merkostnaden för dessa kan bli svårt att i dagsläget förutse. Helårsprognosen avviker kraftigt från föregående helårsprognos efter första tertialet.
Detta beror framförallt på överskattade tillkommande kostnader under året för förändringsarbete, nya
tjänster med mera. Vidare visar sig resultatet för transportcentralen överstiga tidigare prognos. En förklaring till detta är att verksamheten tidigare år varit integrerad i annan verksamhet och att det därför är svårt att göra jämförelser samt ett periodiseringsfel i första tertialen.
Best case: Överskott på 14,6 mnkr inklusive överfört överskott från 2010. Detta case baseras på om överskott för transportcentralen blir högre än prognos samt om personalplaneringen faller ut bättre än planerat. Worst case: Överskott på 12,6 mnkr inklusive överfört överskott från 2010. Scenariot bakom detta bygger på att utvecklingsprojekten blir svårare att genomföra än planerat och leder till ökade kostnader samt att miljöbilarna blir dyrare i inköp än planerat.
Medborgare
Ett av nämndens mål inom perspektiv ”Medborgare” mäts till årsbokslutet. Antalet utbildade personer följer i stort uppgjorda planer, medan antalet informationsträffar ligger något efter uppsatt målvärde för perioden. Brandförsvaret har fler träffar under hösten och vi anser att vi kommer uppfylla målet. Arbetet med gränsöverskridande samarbete inom staden fortskrider.
Ekonomi
I budgetbeslutet för 2009 fick brandförsvaret det politiska uppdraget att öka och utveckla det förebyggande arbetet med fokus på att möta medborgaren. Det innebär att arbetssättet för den enskilda brandmannen måste förändras. Detta arbete har pågått och pågår långsiktigt med en strikt ekonomisk hållning för att bygga upp en buffert så att det politiska uppdraget kan genomföras.
Målet för helåret 2011 är 1 procent av kommunbidraget, motsvarande 975 tkr skall avsättas. Detta överskott och tidigare års överskott kommer att behövas för att klara av förändringarna i organisationen, som är nödvändiga för att klara av uppdraget.
Organisation
Mätning av detta perspektiv sker till årsbokslut 2011. Undantaget "ny citystation"
sker en mätning till tertial 2 avseende anvisad tomt. Målet är att en tomt ska vara framtagen innan sommaren är slut.
Framtid
Mätning av detta perspektiv sker till årsbokslutet 2011.
Miljönämnden
Stöd för konsultation och datordrift har förväntade ökade kostnader, samtidigt som lägre intäkter förväntas inom livsmedel. Dessa områden har uppvägts av lägre lokalkostnader och lägre utbetalda arvoden till nämndsledamöter. Resultat för helåret förväntas utifrån detta till 3,8 mnkr, vilket är en positiv resultateffekt med 100 tkr jämfört internbudget med ett resultat om 3,7 mnkr.
Den ingående resultatöverföringen från 2010 uppgick till 4,8 mnkr. Internbudgeten uppgick till ett ianspråktagande om cirka 1 mnkr av dessa medel. Med helårsprognosen om 3,8 mnkr innebär detta att ianspråktagande enligt plan förväntas genomföras vid årets slut.
Worst case om 3,7 mnkr förväntas vara marginelt sämre jämfört med helårsprognosen. Best case kan uppgå till 4,1 mnkr, baserat på förväntade lägre kostnader inom vissa projekt samt ökade intäkter inom livsmedel.
Medborgare
Uppföljningen av målet om att registrerade tillsynsobjekt ska bli föremål för tillsyn i den omfattning som behövs, visar att vi ligger väl till i förhållande till planen för miljö- och hälsoskyddsavdelningen men att planen för livsmedelsavdelningen inte nås helt. Antalet utdelade Smileydekaler för att premiera felfria livsmedelsverksamheter har redan överträffat årets mål och är över förväntan.
Ekonomi
Stöd för konsultation och datordrift har förväntade ökade kostnader, samtidigt som lägre intäkter inom livsmedel har prognostiseras. Dessa områden har kompenserats av lägre lokalkostnader och lägre arvoden till nämndsledamöter. Resultat för helåret förväntas därmed uppgå till 3,8 mnkr, vilket är en positiv resultateffekt med 100 tkr jämfört internbudget med ett resultat om 3,7 mnkr. Målvärdet är satt till max 200 tkr avvikelse, och med 100 tkr avvikelse anses målet vara infriat.
Organisation
Utfallet för målet om att medarbetarna ska erbjudas kvalificerad kompetensutveckling är något högt jämfört med målvärdet och målet kommer troligen att överträffas. Målet om att utfästelserna i tjänstegarantierna ska hållas, har uppnåtts till 97 procent. Antalet avvikelser från tjänstegarantierna är tre av 364 granskade fall. Resultatet bedöms sammantaget vara gott. Målet att personalen ska ge ett bra bemötande samt lämna lättbegriplig information i skrivelser och beslut mäts genom en årlig enkätundersökning. Resultatet från genomförd undersökning ger anledning till ett förbättringsarbete framförallt inriktat på bemötande och effektivitet i våra kontakter med företag. Målet om att miljöförvaltningen ska präglas av ett öppet arbetsklimat och erbjuda likvärdiga möjligheter till utveckling och hälsa för alla mäts genom stadens medarbetarenkät. Enkätundersökningen har ännu inte genomförts.
Framtid
Genomförda bransch- och informationsmöten med företag är något lägre än målvärdet. Om planerade möten genomförs kommer dock målet att uppnås. Antalet insatser om att stödja miljöarbetet på övriga förvaltningar inom stadens miljö- och energiledningssystem har överträffat målvärdet. Målet bedöms komma att överträffas stort. Målet om att stadens miljöprogram och energiplan ska följas upp kommer inte att uppnås helt eftersom den IT-baserade rapporteringsfunktionen, som uppföljningen görs via, ännu inte kommit igång. Miljöförvaltningen har arbetat aktivt med att få igång arbetet med miljömålen på samtliga förvaltningar. Luftkvaliteten övervakas kontinuerligt enligt nämndens mål och har sammanställts enligt planen.
För målet om att miljönämndes åtgärder enligt miljöprogrammet och energiplanen ska genomföras har målvärdet för andra tertialen har överträffats. Målvärdet för hela året bedöms uppnås.
