Miljö- och klimatnämndens miljöövervakningsplan 2020

(1)

Miljöförvaltningen

Miljö- och klimatnämndens miljöövervakningsplan 2020 1 (15)

Miljö- och klimatnämndens miljöövervakningsplan

2020

(2)

Miljö- och klimatnämndens miljöövervakningsplan 2020 2 (15) Dokumentnamn: Miljö- och klimatnämndens miljöövervakningsplan 2020

Beslutad av: Gäller för: Diarienummer: Datum och paragraf för

beslutet:

Miljö- och klimatnämnden Miljöförvaltningen 2019-10914 [Text]

Dokumentsort: Giltighetstid: Senast reviderad: Dokumentansvarig:

Plan 2020-01-01—2020-12-31 [Datum] Henriette Söderberg

Bilagor:

Bilaga 1: Plan för undersökningar inom den ekologiska miljöövervakningen, Bilaga 2: Plan för det löpande arbetet inom luftövervakningen 2020

Innehåll

1 Inledning ... 3

1.1 Översyn av miljöövervakningen ... 3

2 Ekologisk miljöövervakning ... 4

2.1 Ansvarsfördelning ... 4

2.2 Skyldigheter enligt lagstiftningen ... 5

2.3 Lokala behov av ekologisk miljöövervakning ... 6

2.4 Utvecklingsmöjligheter ... 6

3 Luftövervakning ... 8

3.3 Lokala behov av luftövervakning ... 9

4 Bullerövervakning ... 11

4.3 Lokala behov av bullerövervakning ... 12

Bilagor:

Bilaga 1: Plan för undersökningar inom den ekologiska miljöövervakningen Bilaga 2: Plan för det löpande arbetet inom luftövervakningen 2020

(3)

1 Inledning

Miljöövervakning är att samla in och ta fram miljödata över tid, samt att hantera,

analysera och rapportera dessa data. Miljöövervakningens syfte är att ta fram underlag för att bedöma tillståndet i miljön, identifiera hotbilder och ge underlag för åtgärder som kan förbättra tillståndet i miljön, förbättra människors hälsa samt ge ökade kvaliteter i pågående stadsutveckling.

Miljöövervakningsplanen presenterar de delar av övervakningen av miljötillståndet i Göteborg som kommer att genomföras av miljöförvaltningen under 2020 samt ger en inriktning för utvecklingen de kommande åren. Miljö- och klimatnämndens

miljöövervakningsplan omfattar områdena luft-, buller- och ekologisk övervakning.

Resultat från övervakningen används i arbetet med att följa upp stadens lokala

miljökvalitetsmål och för att uppfylla miljöbalkens krav på kunskap då kommunen eller kommunala bolag är verksamhetsutövare. Resultaten kan även ingå som underlag till den fysiska planeringsprocessen, vara stöd i tillsynsarbetet eller ingå i förslag till strategier och åtgärder. Andra lokala behov är att följa miljötillstånd och utveckling i vattenmiljöer för att säkerställa att miljökvalitetsnormerna uppfylls.

Miljöövervakningen är beroende av samarbete med förvaltningar och bolag i staden liksom med andra kommuner samt universitet och högskolor för att kunna göra relevanta prioriteringar och använda rätt metoder.

1.1 Översyn av miljöövervakningen

Miljö- och klimatnämnden har gett miljöförvaltningen i uppdrag att se över Göteborgs Stads miljöövervakning, i syfte att se över vilka uppgifter inom miljöövervakningen som kommunen har skyldighet att genomföra, samt vilken miljönytta som miljöövervakningen ger i förhållande till kostnaden eller alternativa indikatorer. Uppdraget, som ska vara slutfört i december 2019, är kopplat till uppdraget att ta fram ett nytt miljöprogram och att utveckla uppföljningen i miljörapporten så att den får ett tydligare fokus på den

kommunala verksamheten.

I april 2019 överlämnade en nationell utredning sitt betänkande Sveriges

miljöövervakning – dess uppgift och organisation för en god miljöförvaltning (SOU 2019:22)¹. Syftet med utredningen var bland annat att se över och lämna förslag på hur miljöövervakningen i Sverige bör organiseras och finansernas. Resultaten från

utredningen utgör ett underlag till miljöförvaltningens uppdrag att se över stadens

miljöövervakning, och till kommande arbete med att ta fram en ny miljöövervakningsplan till år 2021.

1 Statens offentliga utredningar, SOU 2019:22, Sveriges miljöövervakning - dess uppgift och organisation för en god miljöförvaltning del 1 & 2, Betänkande av Utredningen om översyn av miljöövervakningen

(4)

2 Ekologisk miljöövervakning

Ekologiska undersökningar ger ökad kunskap om arter och naturmiljöer i Göteborg och ger möjlighet att följa trender i miljön. Uttrycket ekologiska undersökningar är ett vitt begrepp som omfattar alla studier av naturmiljön – inte bara artförekomster. Vi vill få bästa möjliga bild över ekosystemstatus i hela kommunen och kunna följa såväl snabba som långsamma förändringar. Därför behöver vi kontinuerligt uppdatera och komplettera befintlig kunskap om arter och biotoper.

I bilaga 1 framgår vilka ekologiska undersökningar som planeras inom ramen för den ekologiska miljöövervakningen år 2020. I tabellen anges även vilka undersökningar som gjorts sedan år 2017 och vilka som planeras fram till och med år 2023.

2.1 Ansvarsfördelning

Sverige har ett samordnat miljöövervakningsprogram, som drivs av Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för samordning av vattenrelaterad miljöövervakning i Sverige, samt driver de limniska och marina delarna i det nationella miljöövervakningsprogrammet. Naturvårdsverket ansvarar för övervakning av miljögifter i både land- och vattenmiljöer, samt driver i övrigt de nationella delarna av miljöövervakning på land och i luften².

Länsstyrelserna ansvarar för regional miljöövervakning, vilken är anpassad efter de miljömål och miljöproblem som är aktuella i respektive län. Omfattningen av

länsstyrelsernas miljöövervakning framgår av de respektive länsstyrelsernas femåriga miljöövervakningsplaner³. Länsstyrelserna har också ansvar för att den miljöövervakning som utförs i kommunal regi samordnas med den regionala och nationella. Det innebär i första hand att länsstyrelsen har ansvar för att den samordnade recipientkontrollen integreras med den nationella övervakningen. Det innebär också att länsstyrelsen samordnar inventeringar av arter som omfattas av åtgärdsprogram, där kommunerna bidrar med arbetstid.

Kommunerna har i många fall ett ansvar att känna till förekomsten av de arter som är skyddade enligt artskyddsförordningen (läs vidare under Skyldigheter enligt

lagstiftningen). Miljöförvaltningens övervakning är inte heltäckande inom detta område.

Vi har, efter förvaltningsövergripande samverkan, valt att fokusera kartläggningar och vår ekologiska övervakning utifrån artskyddsförordningen samt på stadens ansvarsarter och ansvarsbiotoper. Ansvarsbiotoper och ansvarsarter är naturtyper och arter som har en betydande del av sin utbredning i Göteborgs Stad eller där förekomsten i Göteborgs Stad har väsentlig betydelse för artens fortbestånd. De är därmed naturtyper och arter som vi bör ta ett extra stort ansvar för att bevara.

Miljöförvaltningen samarbetar idag kring ekologisk miljöövervakning med andra förvaltningar i staden, främst park- och naturförvaltningen, förvaltningen kretslopp och vatten, och stadsbyggnadskontoret. Inventeringar och undersökningar samordnas när det är möjligt även med andra berörda myndigheter eller organisationer. Staden ingår i ett antal vattenvårdsförbund och deras samordnade recipientkontroll.

2 Miljöövervakningens programområden, naturvardsverket.se 2019

3 Miljöövervakning i Västra Götalands län 2015-2020

(5)

Miljöförvaltningen rapporterar in resultaten från den ekologiska miljöövervakningen till nationella datavärdar och tillgängliggör därmed dessa för andra. Datavärdar kan vara universitet och högskolor som är värdar på uppdrag av Naturvårdsverket eller Havs- och vattenmyndigheten. ArtDatabanken är till exempel datavärd för miljöövervakningen av arter. Miljöförvaltningen får via datavärdarna tillgång till andras uppgifter och resultat.

Enskilda personer, ofta verksamma i ideella föreningar, bidrar också med uppgifter till datavärdar, och bidrar på så sätt med data som via denna process både kan samlas in och kvalitetssäkras. Data vi får in den här vägen är en viktig komplettering till vår egen övervakning.

2.2 Skyldigheter enligt lagstiftningen

Kommunens skyldigheter enligt lagstiftningen håller för närvarande på att utredas inom miljöförvaltningens uppdrag att se över stadens miljöövervakning. Det anges generellt inte tydligt i lag vilken övervakning på det ekologiska området som vi är skyldiga att genomföra, detta har istället hittills tolkats utifrån vilka krav på kunskap som lagstiftning ställer. De skyldigheter vi uttolkat i följande stycken har ännu inte uppdaterats utifrån den översyn av miljöövervakningen som kommer att slutföras under hösten.

I miljöbalkens hänsynsregler står (2 kap 2 §): ”Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet.” I vissa fall är det staden som själva bedriver, eller avser att bedriva, verksamheter eller vidta åtgärder. I andra fall behöver staden ha kännedom om huruvida verksamheter eller åtgärder kan antas leda till skada eller olägenheter för miljön eller människors hälsa. Miljöförvaltningen behöver därför ha en grundläggande kännedom om naturvärden i kommunen, för att kunna ställa krav på verksamhetsutövaren om exempelvis vidare undersökningar, utredningar eller

inventeringar. Det sistnämnda kopplas till miljöövervakningsprogrammet genom bland annat kartläggningar av hotade arter och naturtyper.

För vissa växt- och djurarter finns regler som säger att det är det förbjudet att bland annat döda och störa dem eller att förstöra deras livsmiljöer. Vilka arter och vad som gäller för respektive art regleras i miljöbalkens åttonde kapitel samt i artskyddsförordningen (2007:845). Staden har i samband med olika åtgärder och fysisk planering ett ansvar, som markägare och/eller exploatör, att känna till förekomster av juridiskt skyddade arter (fridlysta arter) för att inte riskera att påverka dem. I planprocessen behöver exempelvis eventuell påverkan på skyddade arter utredas innan beslut om ny markanvändning kan fattas⁴.

Miljö- och klimatnämnden ska driva och samordna arbetet inom den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling, och ansvarar enligt reglementet för kommunens miljöövervakning. Miljöförvaltningen uttolkar att vi därmed bland annat har ett ansvar för att ha övergripande kunskap om fridlysta arter och de naturområden där de lever. Vår övervakning inom detta område syftar till att få en överblick över var inom den geografiska kommunen som det är sannolikt att sådana förekommer, för att staden i samband med föreslagna åtgärder ska kunna kräva en mer utförlig inventering av verksamhetsutövaren, som i vissa fall är staden själv.

4 Handbok för artskyddsförordningen, Del 1- fridlysning och dispenser, 2009:2, Naturvårdsverket 2009

(6)

Vattendirektivet eller havsmiljödirektivet anger övergripande mål och

miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten. Miljö- och klimatnämnden har, enligt

reglementet, ett samordningsansvar för stadens arbete som följer av Europaparlamentets och -rådets havsmiljödirektiv och vattendirektiv.

Vattenmyndigheterna har förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för

vattenförvaltningsarbetet där miljöövervaknings- och åtgärdskrav riktade till olika myndigheter och kommuner liksom förslag på åtgärder per avrinningsområde finns beskrivna för att alla vattenförekomster ska kunna uppnå god ekologisk och kemisk status. Varje kommun har skyldighet att genomföra en viss form av åtgärder och utöver det ett medansvar att genomföra ytterligare andra för att god vattenstatus ska uppnås.

Vattenmyndigheternas förvaltningsplan och åtgärdsprogram är på en övergripande nivå, vilket gör att det behövs ytterligare kunskap om lokala förhållanden. För att Göteborgs Stad ska kunna uppnå en god status i alla vattenförekomster och nå MKN för vatten behövs en god och effektiv miljöövervakning av olika kvalitetsfaktorer, exempelvis bottenfauna och makrovegetation. Motsvarande gäller havsmiljöförordningen.

2.3 Lokala behov av ekologisk miljöövervakning

För att följa upp stadens lokala miljömål och identifiera åtgärdsbehov för att nå dessa har staden ett antal indikatorer inom den ekologiska miljöövervakningen. Några av dessa indikatorer är utformade som ekologiska undersökningar och genomförs med en viss frekvens, se bilaga 1.

Miljö- och klimatnämnden har en samverkansparagraf i sitt reglemente som säger att vi aktivt ska bidra till stadens strategiska stadsplanering. För att kunna värna de ekologiska värdena i staden behöver vi komma in tidigt i planeringsprocessen med vår kunskap om arters förekomst och behov av miljöer. Vår medverkan i planprocessen behövs också för att långsiktigt säkra Göteborgslandskapets leverans av ekosystemtjänster. Här används resultaten av vår miljöövervakning bland annat för att bedöma behovet av vidare utredning av behov av kompensationsåtgärder för ekosystemtjänster. Våra resultat ger också underlag till viktning av miljöutmaningar när vi arbetar med grönytefaktorn i staden. Vårt kunskapsunderlag och data som vi hämtar från datavärdar, behöver kompletteras med ytterligare undersökningar. Alla skyddade arter, ansvarsarter och ansvarsbiotoper är ännu inte kartlagda i kommunen, och vissa inventeringar behöver uppdateras. Eftersom heltäckande inventeringar i fält är mycket resurskrävande, är det i vissa fall lämpligt att komplettera fältinventeringar med ekologiska landskapsanalyser; ett tids- och kostnadseffektivt sätt att få information om var det finns lämpliga miljöer för olika arter.

Miljöförvaltningens miljöövervakning ger även underlag till tillsynsarbetet, vid prövning av vattenverksamheter, ansökningar om strandskyddsdispens och tillstånd för miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakningen ger en indikation på vilka värden som finns i ett område, så att myndigheten i samband med prövningen ska kunna kräva att verksamhetsutövaren gör en mer utförlig inventering.

2.4 Utvecklingsmöjligheter

Vår målsättning är att den ekologiska övervakningen i Göteborg ska ligga i framkant i linje med miljöförvaltningens strategiska utvecklingsmål, ”Verksamhet i världsklass”.

Under 2020 ska inventeringsarbetet kompletteras med landskapsövergripande analyser i

(7)

GIS (geografiska informationssystem), enligt den modell för ekologiska landskapsanalyser som vi tagit fram. Det finns också behov av att fortsätta att implementera kunskaperna av befintliga ekologiska landskapsanalyser i stadens markförvaltning och planprocess. Det är även angeläget att göra fler modelleringar och använda de mest aktuella verktygen för att få bästa möjliga bild av ekosystemen i Göteborg. Den pågående översynen av miljöövervakningen kommer att klargöra hur arbetet kan genomföras.

(8)

3 Luftövervakning

Luftföroreningar kan ha en allvarlig inverkan på människors hälsa. Hos vuxna ökar risken både att drabbas av och att dö i sjukdomar i hjärta, kärl och luftvägar till följd av

exponering av luftföroreningar. Särskilt känsliga grupper är äldre människor och barn.

Det är framför allt inandningsbara partiklar som bidrar till uppkomsten av sjukdomar och besvär, men även kväveoxider, marknära ozon och vissa organiska kolväten kan bidra.

Det har beräknats att cirka 900 människor per år i Västra Götaland, varav drygt 300 i Göteborg, dör i förtid på grund av inandningsbara partiklar.⁵

I Göteborg har vi främst problem med halterna av kvävedioxid (NO2) och partiklar (PM10). Vi mäter NO2 och PM10 vid två fasta mätstationer i Göteborg: på Femman-huset och i Haga. Vid våra fasta mätstationer mäter vi också fina partiklar (PM2,5), och på Femman mäts ozon (O3). Mätningarna på de fasta stationerna kompletteras med tre mobila mätvagnar som ger möjlighet till indikativa mätningar i områden där vi är intresserade av att undersöka luftkvaliteten. Övriga föroreningar som bland annat svaveldioxid (SO2), kolmonoxid (CO) och bensen kontrolleras med objektiv skattning.

Det innebär att vi bedömer halterna av luftföroreningar genom enkla mätningar, enkla beräkningar, jämförelser med liknande platser, tidigare kontrollresultat, kunskap om utsläpp eller annan relevant information.

Under 2020 kommer en av våra mobila mätvagnar att avsättas för lagstadgade mätningar av luftföroreningar i gaturum. Det beror på att mätresultaten i Haga i hög grad påverkas av bygg- och infrastrukturarbeten, och att stationen under en tid framöver inte kommer att uppfylla Naturvårdsverkets krav på var kontinuerliga mätningar ska göras. En mobil mätvagn kommer därför att placeras i ett gaturum som motsvarar de förutsättningar som rådde i Haga innan bygg- och infrastrukturarbetena startade.

Luftkvalitet påverkas i hög grad av meteorologi. De flesta av våra mätstationer för luftkvalitet är därför utrustade med temperatur- och vindmätare. På Femman mäts även lufttryck, luftfuktighet, solinstrålning och nederbörd. Vi har också två meteorologiska master, en vid Skansen Lejonet och en vid Åbyvallen. Där mäts vindhastighet och vindriktning, temperatur, differentialtemperatur (temperatur på flera höjder), luftfuktighet, lufttryck, solinstrålning och nederbörd.

För att få en övergripande bild av luftkvaliteten i hela kommunen görs sedan år 2006 beräkningar av kvävedioxidhalterna i Göteborg i projektet Ren stadsluft. Projektet är ett samarbete med trafikkontoret och stadsbyggnadskontoret, och bygger på utsläppsdata från bland annat vägtrafik, sjöfart och industrier. Resultatet presenteras i form av haltkartor som finns tillgängliga på stadens hemsida⁶.

Mycket av det arbete som sker inom luftövervakningen görs löpande, och förändras inte från år till år. I bilaga 2 framgår vilket löpande arbete som planeras för år 2020.

3.1 Ansvarsfördelning

Luftkvaliteten i svenska tätorter regleras genom systemet med miljökvalitetsnormer (MKN), huvudsakligen genom luftkvalitetsförordningen (2010:477) och

Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2016:9). Merparten av

5 Arbets- och miljömedicin Göteborg (2018). Faktablad – Luftföroreningar och hälsa. Hämtat från http://www.amm.se/nyhet/nytt-faktablad-om-halsoeffekter-av-luftfororeningar/

6 https://karta.miljoforvaltningen.goteborg.se/, zooma in för att se valda kartskikt för Göteborg

(9)

regelverket baseras på bestämmelserna i EU:s luftkvalitetsdirektiv (dir 2008/50/EG) och direktiv om metaller och polycykliska aromatiska kolväten (dir 2004/107/EG).

Naturvårdsverket ansvarar för Sveriges nationella luftövervakning, vilket innefattar att ta fram en nationell bild av luftkvalitet och luftnedfall. Länsstyrelserna övervakar

luftkvaliteten på landsbygden, främst för att följa upp de regionala miljökvalitetsmålen.

Kommunerna ansvarar för kontroll av utomhusluft i tätortsmiljö.

Göteborgs stad är medlem i Luftvårdsförbundet, där alla kommuner i Göteborgsregionen samverkar i sitt arbete med kontroll av luftkvalitet. I ett samverkansområde ställs krav på kontinuerliga mätningar endast i den kommun där MKN överskrids. I övriga kommuner räcker det att luftkvaliteten kontrolleras genom objektiv skattning. Antalet mätstationer för kontinuerliga mätningar behöver dock ställas i proportion till antalet invånare i hela samverkansområdet, och för Göteborgsregionen innebär detta fyra mätstationer för kvävedioxid (NO2) och tre mätstationer för partiklar (PM10). Kravet uppfylls i och med att Göteborgs stad mäter NO2 och PM10 på Femman och i Haga, medan Luftvårdsförbundet mäter NO2 och PM10 i Gårda och NO2 i Mölndal. Om fler kommuner inom

Luftvårdsförbundet skulle överskrida MKN ska en provtagningsplats finnas i varje överskridande kommun.

3.2 Skyldigheter enligt lagstiftningen

Göteborgs Stad är enligt lagstiftningen ansvarig för att kontrollera luftkvaliteten i

kommunen i förhållande till miljökvalitetsnormerna (MKN). Kontrollen avser både MKN som är gemensamma för EU och MKN som endast gäller i Sverige. Kontrollen ska ske genom mätningar, beräkningar eller skattning, genom analyser samt genom redovisningar och rapportering till Naturvårdsverket. Om en MKN inte följs, ska som huvudregel ett åtgärdsprogram upprättas av de berörda länsstyrelserna. I dagsläget överskrids MKN för NO2 i centrala Göteborg. Därför finns sedan år 2004 ett åtgärdsprogram för att minska utsläppen. Åtgärdsprogrammet reviderades 2018. Om vi överskrider EU:s MKN kan Sverige bli skadeståndsskyldiga enligt Europadomstolen.

3.3 Lokala behov av luftövervakning

Luftövervakningen bidrar till uppföljning av de lokala miljömålen Frisk luft och Bara naturlig försurning. För att kunna följa upp de lokala miljömål vi har idag behöver vi fortsätta mäta partikelhalter på Femman (PM2,5) och i Haga (PM10). Vi behöver upprätthålla och uppdatera våra emissionsdatabaser för att kunna beräkna de totala utsläppen i staden av flyktiga organiska ämnen (VOC), svaveldioxid (SO2) och kvävedioxid (NO2) från relevanta källor. Vi behöver också beräkna exponeringen av kvävedioxid vid stadens förskolor och skolor.

I pågående stadsutveckling tas stor hänsyn till luftkvalitetsfrågor, och våra beräkningskartor för kvävedioxid utgör ett viktigt underlagsmaterial i till exempel detaljplaneärenden. Vi behöver fortsätta kartlägga luftkvaliteten i Göteborg med hjälp av fördjupade och mer detaljerade beräkningskartor, samt med indikativa mätningar av luftkvalitet i områden där det planeras och byggs mycket.

3.4 Utvecklingsmöjligheter

Vår målsättning är att luftövervakningen i Göteborg ska ligga i framkant, i linje med miljöförvaltningens strategiska utvecklingsmål, ”Verksamhet i världsklass”. Med hjälp av

(10)

mätningar, beräkningar och rätt typ av uppdrag kan vi öka vår kunskap och insyn i luftkvaliteten både i Göteborg och i kranskommuner.

Miljöförvaltningen ansvarade till och med år 2017 för mätning och rapportering av luftkvalitet vid Luftvårdsförbundets mätstationer. År 2018 övertogs ansvaret av IVL Svenska miljöinstitutet. Under hösten 2019 kommer Luftvårdsförbundet att gå ut med en ny upphandling avseende uppdraget, och enligt ovanstående resonemang ligger det i miljöförvaltningens intresse att åta oss detta.

Vi har tidigare gjort indikativa mätningar i en av Luftvårdsförbundets medlemskommuner varje år, enligt förbundets verksamhetsplan. Med ytterligare en mobil mätvagn kan vi återigen åta oss uppdrag av det här slaget. Vi har också beräknat kvävedioxidhalter för var och en av medlemskommunerna vart tredje år i projektet Ren regionluft.

Beräkningarna har använts som kunskapsunderlag för bland annat samhällsplanering och bedömning av vilka kontrollkrav för luftkvaliteten som ställs på en kommun. Vi vill kunna erbjuda denna typ av beräkningar även i framtiden.

Med ytterligare en mobil mätvagn har vi även större möjlighet att undersöka luftkvaliteten såväl generellt som vid specifika förhållanden. Vi kan också i större utsträckning ingå i forsknings- och utvecklingsprojekt.

(11)

4 Bullerövervakning

Det är en betydande andel av invånarna i Göteborg som dagligen störs av trafikbuller.

Enligt den senaste kommunövergripande bullerkartläggningen från 2019 (med trafikdata från 2018) beräknas cirka 137 000 boende exponeras för dygnsekvivalenta ljudnivåer över 55 dBA från trafikbuller, vid mest bullerutsatt fasad. Motsvarande siffror för 60 dBA och 65 dBA är 53 000 respektive 12 000 boende. Den senaste bullerkartläggningen indikerar en ökning av antalet exponerade boende vid bostadsfasad, i jämförelse med resultat från den kommunövergripande kartläggningen av trafikbuller från 2015 (med trafikdata från 2013), både i absoluta tal och som andel av befolkningen. Bullerstörningar förekommer, förutom vid bostadsfasad, även i parker och friluftsområden samt vid skolor och förskolor.

Forskning visar att buller inte enbart är en allmän störning för välbefinnandet, utan också har direkta hälsoeffekter. Buller påverkar människor på olika vis beroende på typ av buller, vilken styrka och vilka frekvenser det har, vilken tid på dygnet det bullrar samt hur bullret varierar över tid. Buller är en stressfaktor som aktiverar det autonoma

nervsystemet och det hormonella systemet. Detta leder till frisättning av stresshormoner, till exempel kortisol, som i sin tur påverkar en rad kroppsliga funktioner som blodtryck, ämnesomsättning och immunförsvar. Exempelvis finns ett samband mellan exponering av höga bullernivåer och en ökad risk för hjärtinfarkt och stroke. Bilden blir än mer komplex när förekomsten av luftföroreningar och dess effekter adderas. I de områden där det är höga luftföroreningshalter är det ofta också höga bullernivåer.

4.1 Ansvarsfördelning

Förordning (2004:675) om omgivningsbuller genomför bullerdirektivet⁷ i svensk

lagstiftning. I denna förordning avses med omgivningsbuller buller från vägar, järnvägar, spårvägar, flygplatser och industriell verksamhet. Syftet med direktivet är att samordna bullerarbetet i EU genom gemensamma bullermått, kartläggnings- och

bedömningsmetoder, information till allmänheten och fastställda handlingsplaner (åtgärdsprogram).

I förordningen om omgivningsbuller ställs krav på att Trafikverket och kommuner med mer än 100 000 invånare ska kartlägga omgivningsbuller, beräkna antal bullerexponerade invånare inom särskilda ljudintervall samt upprätta åtgärdsprogram minst vart femte år.

Naturvårdsverket ansvarar för att sammanställa och redovisa Sveriges kartläggningar och åtgärdsprogram till EU-kommissionen. Det är viktigt att kommunerna och Trafikverket levererar sina kartläggningar och åtgärdsprogram till Naturvårdsverket i utsatt tid så att Naturvårdsverket kan hinna sammanställa resultaten på nationell nivå och skicka dem till EU kommissionen i tid. Vid stora leveransförseningar kan EU- kommissionen ålägga straffavgifter på de städer som inte har levererat sina resultat i tid.

4.2 Skyldigheter enligt lagstiftningen

Göteborgs Stad har en lagstadgad skyldighet att kontinuerligt övervaka omgivningsbullret inom kommunen, enligt förordningen om omgivningsbuller (2004:675).

Miljöförvaltningen övervakar bullersituationen genom att beräkna och kartlägga trafikbuller samt ta fram strategiska bullerkartor som visar trafikbullrets spridning inom

7 Direktiv 2002/49/EG om bedömning och hantering av omgivningsbuller

(12)

kommunen. Industribullret (från IED-verksamheter) har inte kartlagts, utan enbart sammanställts i en lista, eftersom samtliga verksamheters bullertillstånd bedöms

uppfyllas. Sedan Säve flygplats avverkades har staden ingen övervakning av flygplatser.

Utöver kartläggningen av trafikbuller ska Göteborgs Stad, enligt lagkrav, också upprätta och fastställa ett åtgärdsprogram för buller. Åtgärdsprogrammet är ingen

miljöövervakning, men övervakningen av omgivningsbuller ger underlag till arbetet med åtgärdsprogrammet. Bullerkartläggningens och åtgärdsprogrammets syfte är att

säkerställa att omgivningsbullret inte medför skadliga effekter på människors hälsa.

Kartläggningen och åtgärdsprogrammet ska uppdateras minst vart femte år och ska på lämpligt sätt vara tillgängliga för allmänheten och andra som är berörda eller har intresse av dem.

Miljöförvaltningen färdigställde den senast uppdaterade bullerkartläggningen i juni 2019.

Vid nästkommande uppdatering av bullerkartläggningen, som ska rapporteras till EU- kommissionen 2022, ska den nya beräkningsmetoden CNOSSOS användas istället för den nordiska beräkningsmetod som hittills har använts. Implementeringen av

beräkningsmetoden bedöms kräva mer arbete för miljöförvaltningen än vid de föregående kartläggningarna, då det är en ny beräkningsmetod som ska implementeras och nya indata som behöver tas fram och analyseras. Implementeringen av den nya beräkningsmetoden kan också komma att innebära merarbete för andra berörda förvaltningar.

4.3 Lokala behov av bullerövervakning

Bullerkartläggningen är ett bra underlagsmaterial för såväl tillsyn, bygglovsgivning som stadsplanering. Förvaltningar som är berörda av bullerfrågan får nytta av de

bullerberäkningar vi genomför och vår spetskompetens inom området. Vi gör också riktade kartläggningar för staden vid behov. Bland annat finns möjligheten att arbeta mer proaktivt med åtgärdsarbete vid utsatta platser och att arbeta aktivt med att säkra de relativt tysta områden som finns i staden idag. Vi behöver fortsätta vårt arbete med att kartlägga bullret i Göteborg med hjälp av fördjupade och mer detaljerade

beräkningskartor.

Bullerkartläggningen används också vid uppföljning av det lokala miljömålet God bebyggd miljö.

Inom ramen för den nya översiktsplanen pågår ett arbete med att identifiera och definiera befintliga goda ljudmiljöer som strategiskt behöver skyddas. Inom åtgärdsarbetet utifrån åtgärdsprogram mot buller 2019–2023 kommer miljöförvaltningen att genomföra ljudmätningar i de kartlagda områdena för att kunna kontinuerligt följa upp hur

ljudmiljöerna inom dessa områden utvecklas över tid. Den nationella bullersamordningen håller på att ta fram en myndighetsgemensam strategi för goda ljudmiljöer, som ska stödja ett proaktivt arbete med goda ljudmiljöer i den bebyggda miljön och skapa samsyn och en gemensam riktning för myndigheternas arbete med buller.

4.4 Utvecklingsmöjligheter

Vår målsättning är att Göteborgs Stad ska ligga i framkant inom bullerområdet, från stadsplanering till genomförande av åtgärder. Vi ska fortsätta arbetet med att bevaka buller och vara ett stöd med vår kartläggning och expertis för andra förvaltningar och bolag inom staden.

(13)

I dagsläget visar vår kommunövergripande bullerkartläggning endast spridningsberäkningar för trafikbuller. Vi avser att på sikt komplettera

bullerkartläggningen med spridningsberäkningar också för industribuller (IED-

anläggningar), så att vi kan visa den totala spridningsbilden av omgivningsbuller, trafik- och industribuller. På sikt vill vi också kunna samla och kartlägga alla genomförda industribullerutredningar som genomförts i olika detaljplaneprocesser.

Utifrån kartläggningens beräkningsresultat kan vi lätt identifiera goda ljudmiljöer och högt bullerexponerade miljöer. Vi vill på sikt kunna genomföra kontinuerliga

ljudmätningar på utvalda platser med god respektive sämre ljudmiljö, för att kunna följa utvecklingen av dessa ljudmiljöer mer i detalj. Vid ljudmätningar kan avsteg identifieras som inte tydliggörs i kartläggningen, exempelvis uppkomst av lågfrekventa ljud från tunga fordon, eller bullerregn, det vill säga den bakgrundsnivå som påverkar ett område från bullerkällor på större avstånd.

(14)

Bilaga 1: Plan för undersökningar inom den ekologiska miljöövervakningen

Undersökning 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Önskad frekvens Budget

2020 Användningsområde Ansvarsarter och ansvarsbiotoper

2019–2020: fokus hav och kust X X X X X X X Årligen 400 000 Uppföljning av lokala miljömål

Underlag till hållbar stadsutveckling, MKN vatten

Bottenfauna i sötvatten X X X X X X X Årligen 47 000 Uppföljning av lokala miljömål (ffa levande sjöar o vattendrag) Underlag till hållbar stadsutveckling, MKN vatten Dagaktiva fjärilar X X X X X X X Årligen 100 000 Uppföljning av lokala miljömål (ffa ett rikt växt- och djurliv) Fåglar – odlingslandskap, skogsmark,

våtmark och kust X X X X X X X Årligen 140 000 Uppföljning av lokala miljömål (odlingslandskap och våtmarker, levande skogar, hav i balans samt ett rikt växt- och djurliv) Gaddsteklar X X X X X X X Årligen 70 000 Uppföljning av lokala miljömål (ffa ett rikt växt- och djurliv) Underlag till hållbar stadsutveckling

Lunglav X Var femte år 0 Uppföljning av lokala miljömål (ffa frisk luft, ett rikt växt- och djurliv)

Marin bottenfauna i grunda vikar X⁸ X Var femte år 0 Uppföljning av lokala miljömål (ffa hav i balans) Underlag till hållbar stadsutveckling, MKN vatten

Metaller i vallgravsfisk Ej fastställt 0 Politiskt uppdrag för att säkerställa att fisk klarar Livsmedelsverkets gränsvärden

Metaller i vattendrag X X X X X X X Årligen 33 000 Uppföljning av miljömål (ffa levande sjöar och vattendrag) Underlag till hållbar stadsutveckling, MKN vatten

Närsalter i kustmynnande vattendrag X X X X X X X Årligen 0 Del i Länsstyrelsens regionala miljöövervakning samt uppföljning av lokala miljömål (ffa Ingen övergödning)

Underlag till hållbar stadsutveckling, MKN vatten TBT (tributyltenn) i nätsnäcka X X X Var tredje år 150 000 Uppföljning av miljömål (ffa hav i balans)

Underlag till hållbar stadsutveckling, MKN vatten Kommunövergripande flyginventering av

förekomst av ålgräs, analys av flygbilder X X Var femte år 450 000 Uppföljning av miljömål (ffa hav i balans) Underlag till hållbar stadsutveckling

8 Vit ruta med grått kryss indikerar att undersökningen var planerad, men att den sköts upp till nästkommande år.

(15)

Bilaga 2: Plan för det löpande arbetet inom luftövervakningen 2020

Uppdrag Beskrivning Frekvens Användningsområde Prio⁹

Mätningar av luftkvalitet och meteorologi

Kontinuerliga mätningar av luftkvalitet och

meteorologi vid fasta stationer Kontinuerligt Kontroll av MKN, uppföljning av miljömål, analys av mätdata 1 Indikativa mätningar av luftkvalitet och meteorologi vid

mobila mätvagnar Kontinuerligt Validering av beräkningar, underlag för stadsplanering 2

Daglig kontroll av mätdata Dagligen Kvalitetssäkring 1

Stationstillsyn Varannan vecka Kvalitetssäkring 1

Kommunikationshantering Kontinuerligt Kvalitetssäkring 1

Validering av mätdata Kontinuerligt Kontroll av MKN, uppföljning av miljömål 1

Rapportering och publicering av mätdata

Nära-realtidsrapportering av mätdata online Kontinuerligt Information till allmänhet 1

Sammanställning av mätdata på Öppna data Månadsvis Information till allmänhet 2

Rapportering av mätdata till Naturvårdsverket Årligen Kontroll av MKN 1

Rapportering av resultat från objektiv skattning av

luftkvalitet till Naturvårdsverket Årligen Kontroll av MKN 1

Publicering av månadsrapporter på Öppna data Månadsvis Information till allmänhet 2

Publicering av årsrapport Årsvis Information till nämnd och allmänhet 2

Publicering av mätvagnsrapporter Kontinuerligt Information till allmänhet, underlag för stadsplanering 3 Beräkningar Spridningsberäkningar för luftföroreningar Ej fastställt Underlag för stadsplanering 2 Uppdatera emissionsdatabasen Kontinuerligt Underlag för stadsplanering, uppföljning av miljömål 2

Övrigt Besvara frågor och ge ut data Kontinuerligt Information till allmänhet 1

Stöduppdrag (upphandling, avtal etc.) Kontinuerligt Nödvändigt för verksamheten 1

9 Prio 1=ska, prio 2=bör, prio 3=kan