Verksamhetsplan Utbildningsnämnden

(1)

Verksamhetsplan 2020

Utbildningsnämnden

(2)

2

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 3

2 Förutsättningar ... 3

Styrning och ledning ... 3

Personal ... 4

Ekonomi ... 5

Omvärld ... 5

3 Nämndens mål ... 7

Kommunfullmäktiges övergripande mål ... 7

Verksamhetsspecifika mål ... 7

I Göteborg ges alla elever likvärdiga förutsättningar att skapa sin framtid genom utbildningsvägar till fortsatta högre studier eller jobb ... 7

Andelen elever i den kommunala gymnasieskolan ska öka ... 10

4 Uppdrag i kommunfullmäktiges budget ... 12

(3)

1 Inledning

Kommunfullmäktiges budget är Göteborgs Stads övergripande styrdokument och ska styra stadens utveckling. Utbildningsnämnden ansvarar för genomförandet av

kommunfullmäktiges budget inom nämndens verksamhetsområden.

I nämndens budget och verksamhetsplan anges de övergripande mål,

organisationsmål, verksamhetsspecifika mål samt uppdrag som är riktade till

utbildningsnämnden från kommunfullmäktige. Nämnden ska planera sin verksamhet med utgångspunkt från dessa.

Denna verksamhetsplan innehåller strategier för hur förvaltningen och de olika verksamheterna ska arbeta för att nå de verksamhetsspecifika målen från kommunfullmäktige.

Verksamhetsplanen följs upp i nämndens delårs- och årsrapport, så som kommunfullmäktiges budget på den stadenövergripande nivån.

2 Förutsättningar

Styrning och ledning Verksamhet

Utbildningsnämnden är huvudman och svarar för de uppgifter som ankommer på kommunen inom gymnasieskola, gymnasiesärskola samt vuxenutbildning i kommunal regi enligt aktuell lagstiftning såsom skollagen och förordningar för de olika

skolformerna.

Utbildningsnämnden svarar också för:

• vuxenutbildning som utförs på uppdrag av nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildningen.

• ansöka och anordna utbildningar inom yrkeshögskolan.

• uppdragsutbildning inom gymnasieskolan och yrkeshögskolan, t ex på uppdrag av arbetsförmedlingen.

• kommunens insyn i fristående skolor inom de frivilliga skolformerna som är belägna inom Göteborgs kommun.

• erbjuda och tillhandahåller resurser för att stödja och samordna för staden gemensam verksamhetsutveckling inom samtliga skolformer inklusive fritidshem.

• tillhandahålla studie- och yrkesvägledare inom grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola i kommunens regi.

• erbjuda och tillhandahålla modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål inom grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och

gymnasiesärskola samt modersmålsstöd inom förskolan.

Vision

Utbildningsnämndens huvuduppgift är kunskapsuppdraget med visionen om att staden ska vara en ledande utbildnings- och kunskapsstad i ett internationellt perspektiv.

(4)

4 Verksamhetsidé

Göteborgs kommunala gymnasieskolor ska erbjuda en gymnasieutbildning av hög kvalitet, oavsett om den ger behörighet till högre studier, en yrkesexamen eller både och. Alla elever, oavsett val av skola och inriktning, ska mötas av höga positiva förväntningar, tydliga kunskapskrav och stimuleras att nå längre.

Utbildningsförvaltningens långsiktiga strategiska områden - kollegialt lärande, ett formativt förhållningssätt och ett språkutvecklande arbetssätt, ses som

framgångsfaktorer i arbetet för att utveckla undervisningen och därmed elevernas kunskapsresultat.

Med grund i huvudmannens uppföljning och analys av föregående läsår har följande utvecklingsområden identifierats för verksamheten inom gymnasieskolan budgetåret 2020:

• Skolnärvaro

• Bedömning och betyg

• Trygghet och studiero

• Det förebyggande arbetet mot kränkningar Planer och program i staden

I kommunfullmäktiges budget pekades fyra övergripande planer och program ut som särskilt betydelsefulla.

Samtliga nämnder och styrelser får i uppdrag att överse implementering av Göteborgs stads plan för jämställdhet (2019-2023).

Göteborgs stads plan för att förbättra HBTQ-personers livsvillkor (2017-2021) innehåller flera rekommendationer till åtgärder som stadens nämnder och styrelser behöver förhålla sig till samt prioritera.

Kommunstyrelsen får i uppdrag att implementera Göteborgs stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck (2020-2023) samt Göteborgs stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning, tillsammans med samtliga nämnder och styrelser.

Personal

Kompetensförsörjning och omställning

Med utgångspunkt från förvaltningens ekonomiska situation inför 2020 kommer det att finnas behov av ett omställningsarbete av personal. Antal medarbetare som kommer att vara föremål för omställning tydliggörs när skolorna gör sitt

bemanningsarbete under våren.

Samtidigt behöver förvaltningen arbeta med kompetensförsörjningen på kort och lång sikt. Under senare år har rekryteringsbehovet avseende gruppen lärare ökat och bedömningen är att förvaltningen kommer att ha ett stort rekryteringsbehov de kommande åren. Orsaken är elevökning samt stora pensionsavgångar bland gruppen lärare.

Kommunerna i Göteborgsregionen har tecknat ett nytt avtal med Göteborgs

universitet avseende den verksamhetsförlagda utbildningen för lärarstuderande (VFU).

Samverkan kring VFU ska bidra till en lärarutbildning med hög kvalitet. Förvaltningen

(5)

har påbörjat ett utvecklingsarbete av VFU som fortsätter under 2020 och som syftar till att ta emot fler lärarstuderande samt att det är en bra kvalitet i de VFU-platser som erbjuds. Arbetet sker i samverkan med förskole- och grundskoleförvaltningarna.

Förvaltningen bedömer att lärarstuderande som gör sin VFU inom våra skolor utgör en mycket viktig grupp inför rekryteringen av nya lärare.

Under första delen av 2020 kommer förvaltningen att ta fram ett underlag som ska belysa förutsättningarna för att anställa lärarassistenter.

Ekonomi

Den demografiska utvecklingen för målgruppen 16–18 år ökar samtidigt som de ekonomiska ramarna blir snävare. Det ekonomiska utgångsläget inför 2020 är ansträngt. Kostnadsutvecklingen för kommande år är betydligt högre än

finansieringsutvecklingen. Förvaltningen bedömer att kostnadsuppräkningen i form av löneindex och KPI för 2020 kommer att överstiga indexuppräkningen i

budgettilldelningen. Detta innebär att utbildningsnämndens ekonomiska förutsättningar för 2020 medför besparingar uppemot 50 Mkr. I takt med färre nyanlända elever minskar också det statliga schablonmedlet för flyktingmottagande.

Det finns elever i verksamheten inom ramen för den nya gymnasielagen som saknar finansiering. Kommungemensamma IT-kostnader har de senaste åren ökat betydligt och inför 2020 är prognosen att kostnaderna ökar med cirka 9 Mkr.

Under 2019 har samtliga gymnasieskolor jobbat med åtgärder för en budget i balans och arbetet kommer att fortsätta 2020.

Omvärld

Internationella och nationella forskningsresultat om skolutveckling är relativt

samstämmiga om vilka framgångsfaktorer som är viktiga för att utveckla en skola med hög måluppfyllelse:

• Utveckling av undervisningen

• Rektors pedagogiska ledarskap

• Systematiskt kvalitetsarbete som ger möjlighet till prioritering och utveckling

• Kunskapsfokus, förväntningar och samsyn - förhållningssätt och värdegrund spelar roll

• Samarbete mellan och inom skolsystemet bidrar till stabilitet och utveckling

• Stöd till elever sätts in och följs upp där formativa förhållningssätt är viktiga

• Det finns en styrkedja med tydlig ansvarsfördelning och tillit

Framgång kräver långsiktighet, helhetsperspektiv och fokus på skolans inre arbete.

I Skolverkets senaste bedömning av den svenska skolan (2017) lyfter man bland annat fram att skolan ska uppväga skillnader i elevernas förutsättningar och att skolan inte lyckas med det uppdraget fullt ut. Barn till högutbildade har fortsatt högre resultat än barn till föräldrar med lägre utbildningsnivå, pojkar har lägre betyg än flickor och elever med utländsk bakgrund har lägre resultat än elever med svensk bakgrund.

Skolverket menar att lärarna behöver bättre förutsättningar att bedriva undervisning som möter alla elevers behov. Det är också av stor betydelse att skolan har en väl fungerande elevhälsa.

(6)

6 Andelen gymnasieelever med neuropsykiatriska diagnoser har ökat, vilket ställer krav på förändrade lärmiljöer och kompetensutveckling för lärare i till exempel

specialpedagogik. Skrivningarna kring gymnasieskolans kompensatoriska uppdrag har stärkts i skollagen.

Forskning visar att det finns ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande. Elever som trivs och känner meningsfullhet i sitt lärande mår bättre och har en högre

skolnärvaro. Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar nationellt. Psykisk ohälsa är en riskfaktor för ökad skolfrånvaro, vilket också är en stor utmaning för landets gymnasieskolor.

Nationellt har flera förändringar i styrningen av utbildningsområdet genomförts under 2019. Under 2020 fortsätter reformarbetet och den 1 januari blev barnkonventionen en del av svensk lag. Sverige har sedan 1990 ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter och nationell lagstiftning har anpassats efter denna. Utgångspunkten är således att lagstiftarna har tagit hänsyn till barnkonventionen i utformningen av skollagen. Regeringens utredare, som fått i uppdrag att göra en kartläggning av hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen, har fått förlängd utredningstid till november 2020.

Från hösten 2020 införs nya kurs- och ämnesplaner inom grund- och gymnasieskolan.

Målet är att ämnets syfte och centrala innehåll ska få ett tydligare fokus i undervisningen. Målet är också att kunskapskraven ska bli ett bättre stöd vid betygsättning. Revideringen ska stärka möjligheten att skapa god kvalitet i undervisningen och ge bättre förutsättningar för lärare att sätta betyg utifrån ett bredare betygsunderlag.

Digitalisering och teknikutveckling är en annan omvärldsfaktor som påverkar gymnasieskolan. Idag ingår merparten av landets kommuner i den digitala LIKA- satsningen som Skolverket, SKL och digitaliseringskommissionen arbetat fram. Den digitala utvecklingen har också resulterat i en växande digital klyfta mellan de medborgare som har tillgång till tekniken och de som inte har det. Det gör att en del elever blir mer beroende av skolverksamhetens digitala resurser än andra och därför blir skolans sätt att hantera dessa en avgörande faktor för att realisera skolans demokratiska och kompensatoriska uppdrag.

Rapporter från Arbetsförmedlingen och SCB pekar på en påtaglig brist på yrkeslärare fram till 2035. SCB bedömer att efterfrågan på yrkeslärare ökar med 20 procent, medan tillgången på samma grupp minskar med 15 procent fram till 2035. Orsaken till efterfrågeökningen är främst att antalet ungdomar i gymnasieåldrarna väntas öka markant framöver. Prognoserna indikerar att antalet som påbörjar

yrkeslärarutbildningen minst bör fördubblas årligen fram till 2035. När det gäller ämneslärare indikerar rapporter från Arbetsförmedlingen och SCB att det kommer att vara en påtaglig brist på ämneslärare under samma tidsperiod. Enligt SCB:s

beräkningar förväntas tillgången på ämneslärare ligga kvar på samma nivå som 2015, medan efterfrågan på ämneslärarna förväntas öka med 40 procent till 2035.

Förändringar i omvärlden kan delvis hanteras genom kloka målformuleringar och satsningar som fokuserar på undervisningens kvalitet, elevers delaktighet, inkludering, kompetensutveckling, ökad samverkan och satsningar på lokalt skolutvecklingsarbete på vetenskaplig grund.

(7)

3 Nämndens mål

Kommunfullmäktiges övergripande mål

Övergripande verksamhetsmål

KF mål Indikator Målvärde

2020 Målvärde

2021 Målvärde

2022 Målvärde 2030 Göteborg har en förskola och

skola som skapar goda och jämlika uppväxtvillkor

Gymnasieelever med examen inom 4 år,

hemkommun, andel (%) 70% 71% 73% 80%

Göteborg präglas av en god samverkan mellan stad, akademi, civilsamhälle och näringsliv

Fritidsvaneundersökningen: andel (%) som är med i minst en förening, klubb eller särskild grupp på fritiden.

Svenskt Näringslivs mätning om Lokalt

företagsklimat, sammanfattande omdöme. 250 200 150 50 Göteborg är en jämlik stad med

gemenskap och tillit Invånare 16–84 år med avsaknad av tillit till

andra, andel (%) 28% 27% 26% 20%

SCB:s medborgarundersökning: Nöjd-

Inflytande-Index (NII)– Totalindex 35 36 37 50

Göteborg har en budget i balans

och långsiktigt hållbara finanser Staden ska ha god ekonomisk hushållning i verksamheterna.

Organisationsmål

KF mål Indikator Målvärde

2020 Målvärde

2021 Målvärde

2022 Målvärde 2030 Göteborgarna får valuta för

skatten och en välfärd med hög kvalitet

Personal i direktkontakt med invånare i förhållande till stadens totala personalstyrka.

Göteborgs Stad är en attraktiv arbetsgivare med goda arbetsvillkor

Medarbetarengagemang (HME) totalt

kommunen – Totalindex. 79 80 81 85

Sjukfrånvaro kommunalt anställda totalt, (%). 8,3% 8,2% 8,1% 7%

Verksamhetsspecifika mål

I Göteborg ges alla elever likvärdiga förutsättningar att skapa sin framtid genom utbildningsvägar till fortsatta högre studier eller jobb

För att alla elever ska ha likvärdiga förutsättningar att skapa sin framtid krävs att de, utifrån sina egna förutsättningar, utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål och når de kunskapskrav som minst ska uppnås för att få en examen.

Det verksamhetsspecifika målet riktat till nämnden från kommunfullmäktige, I Göteborg ges alla elever likvärdiga förutsättningar att skapa sin framtid genom utbildningsvägar till fortsatta högre studier eller jobb, har brutits ned och konkretiserats till ett antal verksamhetsnära mål.

Strategier i denna verksamhetsplan syftar till en högre måluppfyllelse för de verksamhetsnära målen och därmed det verksamhetsspecifika målet från kommunfullmäktige.

(8)

Verksamhetsnära mål Gymnasieskolan

• Skolnärvaron ska öka

• Elevernas trygghet och studiero ska öka

• Andel elever med gymnasieexamen ska öka

• Den genomsnittliga betygspoängen i gymnasieexamen ska öka

• Genomströmningen ska öka på nationella program och

introduktionsprogram

• Andel yrkesexamen med högskolebehörighet ska öka

• Likvärdigheten i betygssättningen ska öka

Gymnasiesärskolan

• Elevernas trygghet och studiero ska öka

• Andel som fullföljer 4 år i gymnasiesärskola ska öka

• Andel elever som går vidare till arbetsmarknaden eller fortsatta studier ska öka

• Genomsnittlig betygspoäng i slutbetyg från nationella program ska öka

• Måluppfyllelsen ska öka på de individuella programmen Vuxenutbildningen

• Andel godkända betyg ska öka

• Andel avbrott ska minska

• Andel examinerade i relevant

yrkesarbete 6 månader efter avslutad utbildning ska öka

Yrkeshögskolan

• Examensgraden ska öka

yrkesarbete 6 månader efter avslutad utbildning ska öka

Indikatorer Gymnasieskolan

• Andel närvaro

• Elevenkätens resultat på frågor kring trygghet och studiero

• Andel elever i åk 3 med gymnasieexamen

• Genomsnittlig betygspoäng i gymnasieexamen

• Andel elever på nationella program med examen efter tre år och efter 4 år

• Andel IM-elever som övergår till annat introduktionsprogram, till nationellt program samt med examen efter 4 år

• Andel yrkesexamen med högskolebehörighet

• Korrelationen mellan kursbetyg och betyg på de nationella proven Gymnasiesärskolan

• Andel närvaro

• Enkätresultat på frågor kring trygghet och studiero

• Andel som fullföljer 4 år i gymnasiesärskola

• Andel elever som går vidare till arbetsmarknaden/studier/daglig verksamhet

• Genomsnittlig betygspoäng i slutbetyg från nationella program

• Måluppfyllelse individuella program Vuxenutbildningen

• Andel närvaro

• Andel godkända betyg

• Andel avbrott

yrkesarbete 6 månader efter avslutad utbildning

Yrkeshögskolan

• Examensgrad

yrkesarbete 6 månader efter avslutad utbildning

(9)

Strategier för en högre måluppfyllelse

Huvudmannen och skolenheterna följer systematiskt och kontinuerligt upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utvecklar utbildningen med grund i analysens slutsatser. I huvudmannens

kvalitetsrapport 2019 identifierades det systematiska kvalitetsarbetet som ett fortsatt utvecklingsområde. Exempel på insatser inom utvecklingsområdet 2020:

• Stärkt fokus på uppföljning och analys av undervisningens kvalitet

• Fortsatt fokus på styr- och stödkedjan huvudman-rektor

• Fortsatt utveckling av underlag för analys, forum för dialog och kompetensutveckling

Huvudmannens strategiska områden - kollegialt lärande, ett formativt förhållningssätt och ett språkutvecklande arbetssätt, ska även fortsättningsvis ses som

framgångsfaktorer i arbetet för att utveckla undervisningen och elevernas

kunskapsresultat. Genom kollegialt lärande, med fokus på undervisningens kvalitet samt arbetssätt och rutiner för en likvärdig och kvalitativ bedömning av kunskaper, sprids goda exempel inom organisationen. Förvaltningen ska fortsätta att skapa organisatoriska förutsättningar för kollegialt lärande och kompetensutveckling med grund i forskning och beprövad erfarenhet.

Skolnärvarons betydelse för elevens måluppfyllelse är central. Arbete för en ökad skolnärvaro och insatser kopplade till detta skall fortsatt genomföras på samtliga skolenheter.

Det förebyggande och främjande arbetet kring skolnärvaro skall ingå i skolenhetens systematiska kvalitetsarbete och insatserna utgår från de framgångsfaktorer som identifierats i den stadengemensamma vägledningen för skolnärvaro:

• Relationsskapande arbete

• Delaktighet och inflytande

• Undervisningens kvalitet

• Samverkan med berörda aktörer

• Tydligt ledarskap med rutiner för närvaroarbetet

Skolenhetens hälsofrämjande och förebyggande arbete skall stärkas och utvecklas genom insatser på organisations- och gruppnivå utifrån ett främjande och

förebyggande perspektiv. Ett verktyg i detta arbete är skolenhetens elevhälsoplan som skall vara ett aktivt och levande dokument för hela skolan.

Fortsatta insatser ska genomföras på skolenheterna för att stärka kvaliteten på extra anpassningar och särskilt stöd. Elevhälsans olika yrkeskompetenser är betydelsefulla i detta arbete.

I samverkan mellan grundskoleförvaltningen och utbildningsförvaltningen ska strukturer och metoder för överlämningar utvecklas och säkerställas. Med väl

fungerande överlämningar mellan skolformer och utbildningar för elever med behov av extra anpassningar och särskilt stöd underlättas övergången för både eleven och den mottagande skolan.

Skolenheternas arbete för en ökad trygghet och studiero ska fortsätta, med

utgångspunkt i ett aktivt värdegrundsarbete, förankrade ordningsregler samt elevernas

(10)

10 delaktighet och medverkan. Samtliga skolenheter ska arbeta med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och förebygga kränkningar.

En stor andel av eleverna på introduktionsprogrammen har som målsättning att bli behöriga till nationella program och läser i möjligaste mån integrerat med eller i nära anslutning till programmen, oftast sker detta på yrkesprogram. Elever som saknar förutsättningar att bli behöriga till nationella program erbjuds utbildning på

individuellt alternativ eller yrkespaket som är förankrade i de lokala branschråden eller på den lokala arbetsmarknaden.

För att kunna följa progression på grupp- och organisationsnivå på introduktionsprogrammen ska skolenheterna ta fram aktuella och lokala

programbeskrivningar utifrån huvudmannens plan för introduktionsprogrammen och säkerställer att alla elever har en fullständig individuell studieplan med innehåll, syfte och längd.

Arbetet med att säkerställa gymnasiesärskoleelevernas utbildningsvägar, kontakt med arbetslivet genom arbetsförlagt lärande och samarbetet inom GR ska fortsätta.

Det gemensamma arbetet med för- och grundskoleförvaltningarna att ta fram en gemensam digitaliseringsstrategi skapar förutsättningar för nya pedagogiska och didaktiska metoder för en ökad måluppfyllelse.

För att främja och utveckla entreprenörskap ges gymnasieskolans elever möjlighet att driva UF-företag där de får omsätta idéer i handling genom kreativitet, innovation, nytänkande och risktagande.

I samverkan med grundskoleförvaltningen utreder förvaltningen möjligheter och förutsättningar för grundskolelever att läsa in gymnasiekurser, exempelvis på distans.

På gymnasieskolans spetsutbildningar ges möjlighet att läsa högskolekurser.

Tillgängligheten till studie- och yrkesvägledning och kvaliteten i mötet mellan eleven och studie- och yrkesvägledaren ska öka, bland annat med hjälp av modern teknik och sociala mötesplatser. Samverkan mellan lärare, elevhälsa och studie- och

yrkesvägledare ska fortsätta utvecklas, så att elever kan få så tidig vägledning som möjligt när risk för avhopp kan finnas.

Inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret är det främsta målet att ungdomar utan sysselsättning återgår till gymnasieskola eller motsvarande utbildning, men för de som inte återgår till studier behövs andra alternativ. Samverkan inom Göteborgs Stad, VGR och näringslivet ska öka för att ge elever fler alternativ till utbildning i form av en aktivitet.

Andelen elever i den kommunala gymnasieskolan ska öka Strategier för en högre måluppfyllelse

För att möta ökningen av ungdomar i gymnasieåldern har förvaltningen kapacitet att med kort varsel öka antalet platser på ett flertal yrkesprogram. Trenden bland unga i Göteborg har dock under en längre tid varit ett minskat intresse för att välja

yrkesprogram. För att vända trenden ska utbildningarna och studie- och yrkesvägledningen i det vida perspektivet utvecklas, genom förvaltningens systematiska kvalitetsarbete.

(11)

Indikatorer

• Andel behöriga förstahandssökande Göteborgselever till kommunala gymnasieskolor (sept -20)

• Andel antagna Göteborgselever till kommunala gymnasieskolor (sept -20) Indikatorerna följs upp per typ av program; yrkesprogram och högskoleförberedande program.

(12)

12

4 Uppdrag i kommunfullmäktiges budget

Uppdrag från KF Beskrivning av uppdrag

Samtliga nämnder och styrelser får i uppdrag att se över möjliga realiseringar av tillgångar i syfte stärka stadens finansiering av kommande års

investeringsprojekt.

Återrapporteras till kommunfullmäktige i årsrapporten

Samtliga nämnder och styrelser får i uppdrag att sträva efter hög kostnadstäckning på avgiftsbelagda

verksamheter, där så är möjligt.

Samtliga nämnder och styrelser får i uppdrag att bedriva ett digitalt effektiviseringsarbete under hela planperioden.

Samtliga nämnder och styrelser får i uppdrag att bidra till att minska stadens totala personalvolym, enligt arbetad tid, under mandatperioden.

Utbildningsnämnden får i uppdrag att föra samtal med Västra Götalandsregionen om medfinansiering av verksamheten Humlan.

Utbildningsnämnden får i uppdrag att, i samverkan med, Grundskolenämnden, Förskolenämnden samt Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning, utreda frågan om hur stadens utbildning på vetenskaplig grund kan stärkas tillsammans med att utveckla stadens som forskningsarena.

Utbildningsnämnden får i uppdrag att, tillsammans med kommunstyrelsen, skapa mer långsiktiga förutsättningar för de aktiviteter som ska genomföras inom ramen för kompetensförsörjningsplanen. I dag är insatserna för kortsiktiga och allt för ofta av

engångskaraktär, vilket medför svårigheter i planering av den löpande verksamheten.